ÖREBRO UNIVERSITET
Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socialt arbete
Examensarbete
Kandidatnivå, 15 högskolepoäng VT 2020
Unga kvinnors dolda försäljning
av sexuella tjänster i Sverige
-En integrativ forskningsöversikt av motiv till,
stigmatisering av och konsekvenser av fenomenet
Författare: Moa Hernstigen & Ida Lennkvist Handledare: Lia Ahonen Examinator: Per-Åke Nylander
Unga kvinnors dolda försäljning av sexuella tjänster i Sverige
- En integrativ forskningsöversikt av motiv till, stigmatisering av och konsekvenser av fenomenet
Moa Hernstigen & Ida Lennkvist Örebro Universitet
Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socialt arbete
Examensarbete på kandidatnivå, 15 högskolepoäng VT 2020
Sammanfattning
Studien är en integrativ forskningsöversikt som undersöker befintlig forskning avseende unga kvinnors dolda försäljning av sexuella tjänster i Sverige. Syftet med studien är att
undersöka unga kvinnors dolda försäljning av sexuella tjänster i Sverige samt belysa hur försäljningen påverkar de unga kvinnorna. Totalt 15 studier har inkluderats i resultat och analys, där materialet genomgått en tematisk analys och sedan analyserats utifrån
handlingsteori och stigmateori. Resultatet visar att de unga kvinnornas motiv till den dolda försäljningen kan vara av två olika karaktäristiska: ekonomiska och materiella motiv samt psykologiska motiv. Vidare upplever dessa kvinnor stigmatisering till följd av deras dolda försäljning av sexuella tjänster, bland annat ensamhet, känslor av skuld och skam samt utsatthet för olika typer av övergrepp. Slutligen visar resultatet att kvinnorna lider av negativa, långsiktiga konsekvenser till följd av den dolda försäljningen, såsom psykosocial problematik och missbruk.
Nyckelord: Unga kvinnor, dold försäljning av sexuella tjänster, motiv, stigma och konsekvenser.
Young women's hidden sales of sexual services in Sweden
-An integrative research overview of the motives for, stigmatization and consequences of the phenomenon
Moa Hernstigen & Ida Lennkvist Örebro University
School of Law, Psychology and Social Work Social Work
Undergraduate Essay, 15 credits Spring 2020
Abstract
The study is an integrative literature review investigating existing research on young women's hidden sales of sexual services in Sweden. The aim of the study was to investigate young women's hidden sales of sexual services in Sweden and to elucidate how the sales affect young women. A total of 15 studies have been included in the results and the material was analyzed thematically. The results were analyzed using action theory and stigma theory. The result shows that the young women's motives for the hidden sales can be of two distinct characteristic, economic and material motives and psychological motives. Furthermore, these women experience stigmatization as a consequence of their hidden sales of sexual services, including loneliness, feelings of guilt and shame, and exposure to various types of abuse. Finally, the results show that women suffer from negative, long-term consequences as a result of hidden sales, such as psychosocial problems and addictions.
Key words: Young women, hidden sales of sexual services, motives, stigma and consequences.
Förord
Vi vill tacka vår handledare Lia Ahonen för hennes stöd, engagemang och konstruktiva kritik under denna arbetsprocess. Du skänkte oss en hel del kommentarer, men också mycket skratt. Tack!
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 1
1.1PROBLEMFORMULERING ... 2
1.2SYFTE ... 2
1.3FRÅGESTÄLLNINGAR ... 2
2. DEFINITIONER AV CENTRALA BEGREPP ... 3
2.1UNGA KVINNOR ... 3
2.2SEXUELLA TJÄNSTER ... 3
2.3FÖRSÄLJNING AV SEXUELLA TJÄNSTER ... 3
2.3.1 Öppen försäljning av sexuella tjänster ... 3
2.3.2 Dold försäljning av sexuella tjänster ... 3
2.4SUGAR DATING ... 3
3. LAGSTIFTNING ... 4
4. TIDIGARE FORSKNINGSÖVERSIKTER ... 4
4.1YOUTH PROSTITUTION:ALITERATURE REVIEW ... 5
4.2HOW DO FEMALE ADOLESCENTS COPE AND SURVIVE THE HARDSHIPS OF PROSTITUTION?ACONTENT ANALYSIS OF EXISTING LITERATURE ... 5
4.3AREVIEW OF LITERATURE ON CHILD PROSTITUTION ... 6
4.4STREET LEVEL PROSTITUTION:ASYSTEMATIC LITERATURE REVIEW ... 6
5. STUDIENS TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER ... 7
5.1HANDLINGSTEORI ... 7
5.2ERVING GOFFMANS STIGMATEORI ... 8
6. FORSKNINGSMETOD ... 8
6.1LITTERATURSÖKNING ... 9
6.2INKLUDERINGS- OCH EXKLUDERINGSKRITERIER ... 9
6.3URVALSMETOD ... 10
6.4VALIDITET, GENERALISERBARHET OCH RELIABILITET ... 10
6.5SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYSFÖRFARANDE ... 11
6.6KÄLLKRITIK ... 11
6.7ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 12
7. RESULTAT OCH ANALYS ... 12
7.1HUR BESKRIVER FORSKNINGEN UNGA KVINNORS MOTIV TILL DOLD FÖRSÄLJNING AV SEXUELLA TJÄNSTER I SVERIGE? ... 12
7.1.1 Ekonomiska och materiella motiv ... 12
7.1.2 Psykologiska motiv ... 13
7.1.3 Analys av ekonomiska, materiella och psykologiska motiv utifrån studiens teoretiska utgångspunkter ... 14
7.2HUR BESKRIVER TIDIGARE FORSKNING STIGMATISERINGEN AVSEENDE UNGA KVINNORS DOLDA FÖRSÄLJNINGEN AV SEXUELLA TJÄNSTER? ... 15
7.2.1 Analys av stigmatisering utifrån studiens teoretiska utgångspunkter ... 16
7.3VAD BESKRIVER FORSKNINGEN SOM NEGATIVA, LÅNGSIKTIGA KONSEKVENSER AVSEENDE UNGA KVINNORS DOLDA FÖRSÄLJNING AV SEXUELLA TJÄNSTER? ... 18
7.3.1 Analys av negativa, långsiktiga konsekvenser utifrån studiens teoretiska utgångspunkter ... 18
7.4TABELL 1-SUMMERING AV DE STUDIER SOM UTGÖR RESULTATET I FÖRELIGGANDE STUDIE ... 19
8. DISKUSSION OCH SLUTSATSER ... 27
8.1PRAKTISKA IMPLIKATIONER FÖR SOCIALT ARBETE ... 29
8.2STUDIENS BEGRÄNSNINGAR OCH STYRKOR ... 30
8.3FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ... 30
9. SLUTORD ... 31
1. Inledning
I Sverige föreligger ett stort mörkertal avseende unga individer som erbjuder sexuella tjänster mot ersättning (Socialstyrelsen, 2015). Ett stort antal av dessa individer sålde sexuella tjänster redan i tonåren. Mörkertalet beror på en traditionell uppfattning om prostituerade, att
försäljning av sexuella tjänster görs av vuxna kvinnor som säljer sin kropp på gatan. De unga kvinnor som erbjuder sexuella tjänster och inte passar in i den stereotypiska mallen är därför svårare att upptäcka då försäljningen sker i det dolda - inte är tillgänglig för omgivningen och myndigheter att observera. Att sälja sexuella tjänster mot ersättning innebär att en individ säljer sexuella handlingar för att i gengäld erhålla kompensation i form av exempelvis pengar, alkohol, droger, mat och tak över huvudet (Socialstyrelsen, 2015). Motiven för att erbjuda sexuella tjänster skiljer sig delvis åt och är komplexa. Det mest förekommande kontaktsättet är via internet eller telefonkontakt. Detta förfarande har ökat i intensitet allteftersom internet har blivit, generellt, det vanligaste sättet att kommunicera. Internet och telefonkontakt tros också öka mörkertalen för försäljning av sexuella tjänster eftersom det leder till att, särskilt, unga individers försäljning inte är synlig på gatan och således svårare att identifiera
(Socialstyrelsen, 2015). Det föreskrivs i Socialtjänstlagen (2001:453) [SoL] 5 kap. 1 § punkt 1 att socialnämnden ska verka för att barn och unga växer upp under trygga och goda
förhållanden, samt i 5 kap 1 § punkt 6 att socialnämnden ska tillsammans med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs, uppmärksamma och verka för att barn och unga inte vistas i miljöer som är skadliga för dem. Slutligen anges det i SoL (2001:453) 5 kap. 11 § att det till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Unga kvinnors dolda försäljning av sexuella tjänster är ett samhällsproblem med stora mörkertal, och detta försvårar socialtjänstens uppdrag att skydda unga individer.
Unga kvinnors motiv till att sälja sexuella tjänster är komplexa och ofta av olika art. De underliggande motiv som presenteras grundas i en mängd olika faktorer. Oftast innefattar motiven att erhålla kompensation i form av pengar, alkohol och droger. I andra fall, eller i kombination med det ekonomiska motivet, innefattar motivbilden psykologiska faktorer såsom att utforska sin sexualitet, och/eller i kombination med att individen eftersträvar en känsla av närhet, uppskattning och tillhörighet (Fredlund, Dahlström, Svedin, Wadsby, Jonsson & Priebe, 2018). Andra psykologiska faktorer som spelar in är reducering av redan befintliga ångesttillstånd eller att beteendet fungerar som en självskadeteknik. Ytterligare faktorer är att unga kvinnor utsätts för påtryckningar från omgivningen, alternativt är under påverkan av alkohol eller droger (Jonsson, Svedin & Hydén, 2015) Det finns inte en, utan många, förklaringar till varför unga kvinnor säljer sexuella tjänster i det dolda, och därför är det viktigt att fokusera på komplexiteten i dessa handlingar för att kunna erbjuda stöd och hjälp.
Stigmatisering som en följd av prostitution kan utmynna i en mängd svåra känslor,
upplevelser och erfarenheter hos kvinnorna. Upplevd eller faktisk stigmatisering kan påverka kvinnornas sociala ställning i samhället, självkänsla och fortsatta utsatthet. Det kan således konstateras att stigmatisering har en omfattande och högst central roll för unga kvinnor som öppet säljer sexuella tjänster på gatan (Sallman, 2010). Om, och i så fall på vilket sätt stigmatisering påverkar unga kvinnor som säljer sexuella tjänster i det dolda är dock svårare att undersöka då verksamheten sker mestadels på online forum och privata träffar. Vilken roll stigmatiseringen har för unga kvinnor som säljer sexuella tjänster i det dolda kan därmed tänkas skilja sig från kvinnor vars försäljning sker i det öppna. Det råder en okunskap kring hur stigmatisering påverkar unga kvinnor som säljer sexuella tjänster i det dolda, och detta gör det därför svårare för myndigheter att arbeta med detta osynliga problem.
Unga kvinnor som erbjuder sexuella tjänster mot ersättning är en särskilt utsatt grupp i samhället. De är exponerade för en rad olika risker och med hänsyn till fenomenets komplexitet är det många olika aspekter som påverkar kvinnornas utsatta position, bland annat de unga kvinnornas motiv till försäljningen, vad för tjänst de säljer och till vem de säljer tjänsten till (Fredlund et al., 2018). I forskning presenteras olika typer av övergrepp, hot, sexuellt överförbara sjukdomar och sämre psykisk hälsa som några av de risker
försäljningen av sexuella tjänster kan medföra (Svensson, Svedin, Priebe & Wadsby, 2013). Det kan tänkas att unga kvinnor som säljer sexuella tjänster i det dolda är särskilt sårbara för nämnda risker då det yttersta skyddsnätet, socialtjänsten, har stora svårigheter i att upptäcka dessa kvinnor för att kunna erbjuda stödinsatser (Socialstyrelsen, 2015). Det innebär att de unga kvinnorna löper en stor risk för att falla mellan stolarna och således även stor risk för att lida av negativa, långvariga konsekvenser.
1.1 Problemformulering
Försäljning av sexuella tjänster är förknippat med stort risktagande och kan leda till negativa, långsiktiga konsekvenser. Det råder ett stort mörkertal avseende unga kvinnor som säljer sexuella tjänster i välfärdsstater, Sverige inkluderat. Det är svårt att fånga upp de unga kvinnorna som säljer sexuella tjänster i det dolda, eftersom deras försäljning är särskilt svår att identifiera (Socialstyrelsen, 2015). Sammantaget leder det till att det saknas tillräcklig kunskap om och förståelse för den utsatta gruppen och det försvårar socialtjänstens förebyggande och interventionsarbete enligt socialnämndens lagstiftade ansvar i SoL
(2001:453). Den dolda sexhandeln bland unga kvinnor har utvecklats till ett samhällsproblem. Genom en integrativ forskningsöversikt om unga kvinnors motiv till försäljning av sexuella tjänster, stigmatiseringens roll i den dolda försäljningen av sexuella tjänster och vilka
negativa, långsiktiga konsekvenser försäljningen kan resultera i kan föreliggande studie bidra till en fördjupad förståelse av detta som samhällsproblem. Den fördjupade förståelsen
kommer erhållas genom tolkning av materialet till bakgrund av handlingsteorin och
Goffmans stigmateori. Den fördjupade förståelsen av unga kvinnors försäljning av sexuella tjänster i Sverige kan i ett vidare perspektiv främja utvecklingen av arbetet med gruppen för att reducera antalet som faller mellan stolarna och lever ett liv där de exponeras för en mängd risker.
1.2 Syfte
Syftet med den aktuella integrativa forskningsöversikten är att undersöka unga kvinnors dolda försäljning av sexuella tjänster i Sverige. Vidare ämnar studien att belysa hur den dolda försäljningen av sexuella tjänster påverkar de unga kvinnorna.
1.3 Frågeställningar
• Hur beskriver forskningen unga kvinnors motiv till dold försäljning av sexuella tjänster i Sverige?
• Hur beskriver tidigare forskning stigmatiseringen avseende unga kvinnors dolda försäljningen av sexuella tjänster?
• Vad beskriver forskningen som negativa, långsiktiga konsekvenser avseende unga kvinnors dolda försäljning av sexuella tjänster?
2. Definitioner av centrala begrepp
2.1 Unga kvinnor
Definitionen av unga kvinnor i aktuell studie avser kvinnor mellan 15-24 års ålder. Denna definition ligger i linje med World Health Organizations (2020) definition av ungdomar. Definitionen är relevant för studien då både individer under och över 18 års ålder inkluderas.
2.2 Sexuella tjänster
Begreppet sexuell tjänst har ingen bestämd definition i varken lagstiftning eller
lagkommentarer (Brottsbalken (1962:700) [BrB], SFS 1962:700 6 kap.). Vidare återfinns ingen precis definition i förarbeten, praxis eller rapporter som behandlar begreppet. Det kan därmed betraktas som ett begrepp med tolkningsutrymme. I föreliggande studie avses sexuell tjänst en fysisk eller icke-fysisk handling som tillfredsställer köparen sexuellt, tjänsten har således ett sexuellt element. Det innebär att en sexuell tjänst kan vara allt från en lättklädd alternativt naken bild till oral- och penetrerande sex.
2.3 Försäljning av sexuella tjänster
Definitionen av försäljning av sexuella tjänster i föreliggande studie utgår från SOU 1995:15 definition, som även har nyttjats av Socialstyrelsen samt Nationellt Metodstöd mot
prostitution och människohandel (NMT). Definitionen lyder “När minst två parter köper eller säljer sexuella tjänster mot ersättning (vanligen ekonomisk); vilken utgör en förutsättning för den sexuella tjänsten” (Nationellt Metodstöd mot prostitution och människohandel, 2015). Definitionen är användbar i föreliggande studie då den inte begränsar vilken typ av ersättning de unga kvinnorna tar emot för sina sexuella tjänster. Därför kan studier som inkluderar kvinnor som inte endast tar emot direkt ekonomisk ersättning inkluderas i studien. 2.3.1 Öppen försäljning av sexuella tjänster
Med öppen försäljning av sexuella tjänster avses sådan som är tillgänglig för insyn
(Nationellt Metodstöd mot prostitution och människohandel, 2015). De två främsta arenorna för öppen försäljning är på gatan och på internet. Mer detaljerat beskrivs öppen försäljning sådan som marknadsförs alternativt köps öppet, det kan handla om annonser på internet eller att de som säljer sexuella tjänster står öppet på gatan och inväntar köpare (Nationellt
Metodstöd mot prostitution och människohandel, 2015). 2.3.2 Dold försäljning av sexuella tjänster
Med dold försäljning av sexuella tjänster avses sådan som är avskild från insyn (Nationellt Metodstöd mot prostitution och människohandel, 2015). Den dolda försäljningen sker på arenor vars främsta syfte inte är att tillhandahålla sexuella tjänster, det handlar bland annat om chatt- och communitysidor på internet, appar, klubbar, hotell, restauranger och
massagesalonger. Dold försäljning av sexuella tjänster är därmed inget som marknadsförs eller erbjuds öppet så att gemene man och myndigheter enkelt kan observera försäljningen (Nationellt Metodstöd mot prostitution och människohandel, 2015).
2.4 Sugar dating
Fenomenet sugar dating avser när äldre individer med högre social ställning samt goda ekonomiska förutsättningar har en avtalad relation med en yngre individ som oftast inte har likvärdig social ställning och ekonomiska förutsättningar. Relationen består av ett utbyte
parterna sinsemellan, vanligtvis förser den yngre individen den äldre med sällskap, intimitet och inte sällan sexuella tjänster och får i gengäld tjänster, materiella ting och pengar. I begreppet sugar dating återfinns begreppen sugar daddy och sugar mommy som används för att beskriva de äldre individerna. De yngre individerna, oftast unga kvinnor, benämns som sugar babies (Nayar, 2017).
3. Lagstiftning
I Sverige råder ingen lag som förbjuder försäljning av sexuella tjänster, dock är köp av sexuella tjänster en kriminell handling enligt svensk lag (Nationellt Metodstöd mot prostitution och människohandel, 2000). Lagstiftning avseende köp av sexuella tjänster regleras i 6 kapitlet i Brottsbalken (1962:700) (BrB). Nedan presenteras de paragrafer som reglerar köp av sexuella tjänster.
• Det föreskrivs i 6 kap. 9 § BrB att “Den som, i annat fall än som avses förut i detta kapitel, förmår ett barn som inte fyllt arton år att mot ersättning företa eller tåla en sexuell handling, döms för utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling till fängelse i högst fyra år.
Vad som sägs i första stycket gäller även om ersättningen har utlovats eller getts av någon annan.”(Brottsbalken (1962:700) [BrB], SFS 1962:700 6 kap. 9 §).
• Det föreskrivs i 6 kap. 11 § BrB att “Den som, i annat fall än som avses förut i detta kapitel, skaffar sig en tillfällig sexuell förbindelse mot ersättning, döms för köp av sexuell tjänst till böter eller fängelse i högst ett år.
Vad som sägs i första stycket gäller även om ersättningen har utlovats eller getts av någon annan.” (Brottsbalken (1962:700) [BrB], SFS 1962:700 6 kap. 11 §).
Utifrån vad som föreskrivs i den svenska lagstiftningen kan det konstateras att de unga kvinnorna som säljer sexuella tjänster i Sverige inte begår ett brott, utan istället kan och bör betraktas som brottsoffer. Det innebär att socialnämndens lagstiftade ansvar för brottsoffer är av relevans i detta sammanhang då det regleras i 5 kap. 11 § SoL (2001:453) att det till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Det går att föra en debatt kring huruvida nämnda paragrafer i BrB
(1962:700) och SoL (2001:453) appliceras i praktiken, det med särskild hänsyn till den dolda aspekten av de unga kvinnornas försäljning av sexuella tjänster. I och med att försäljningen sker i det dolda har paragraferna ingen praktisk verkan förens försäljning exponeras för myndigheterna. Vidare är det av vikt att beakta att varje fall där de unga kvinnorna har fångats upp kan se olika ut och därmed uppfylla mer eller mindre kriterier för dessa
paragrafer. En fråga som då blir viktig är om aktuell lagstiftning är tillräcklig för att garantera de unga kvinnorna rätt till adekvata stöd- och hjälpåtgärder?
4. Tidigare forskningsöversikter
Studien syftar till att ge en översikt av den tidigare forskningen på det aktuella
ämnesområdet. I detta avsnitt kommer tidigare forskningsöversikter som berör försäljning av sexuella tjänster hos unga kvinnor att presenteras. Brister som kunde identifieras i respektive forskningsöversikt var att de inte lyfter den dolda aspekten av försäljningen av sexuella tjänster. Det resulterar i att bristen på kunskap avseende de unga kvinnorna som säljer
sexuella tjänster i det dolda kvarstår. Vidare berör ingen av de presenterade
forskningsöversikterna problematiken i Sverige, vilket kan betraktas som en brist - dock berör de problematiken i välfärdsstater och därmed är studiernas resultat i en viss mån applicerbara i ett svenskt samhälle. Trots nämnda brister bedömdes samtliga vara av relevans för aktuell studie då de belyser bidragande faktorer till unga kvinnors involvering i försäljning av sexuella tjänster, risker med försäljningen, kvinnornas överlevnadsstrategier samt brister i myndighetsarbetet mot målgruppen.
4.1 Youth Prostitution: A Literature Review
I en litteraturöversikt av Cusick granskas den brittiska akademiska litteraturen som redogör för ungdomars, under 18 år, prostitution samt dess koppling till drogmissbruk och kriminalitet (Cusick, 2002). Granskningen av dessa faktorer sker i förhållande till British Department of Health’s riktlinjer för hur barn och ungdomar involverade i prostitution ska skyddas. Utifrån Cusicks (2002) granskning av den akademiska litteraturen framkommer det att ungdomar som är involverade i prostitution är en sårbar och socialt exkluderad grupp som är svår för myndigheter att identifiera. Svårigheterna kan dels bero på att hallickar gömmer ungdomarna från myndigheterna, alternativt att ungdomarna själva väljer att hålla sig undan för att
undvika att prostitutionen upptäcks. Det innebär att det finns ett stort mörkertal av ungdomar involverade i prostitution i Storbritannien. Hemlöshet belystes vara en bidragande faktor till såväl ungdomarnas prostitution som deras drogmissbruk och kriminalitet. Det framkom att ungdomarna inte sällan i samband med prostitutionen använde droger och begick kriminella handlingar som överlevnadsstrategier. Det argumenteras vidare av Cusick (2002) att det är situationsbundna faktorer som kan tänkas bidra till att ungdomar tar steget till att involvera sig i prostitution. Med situationsbundna faktorer avsågs brister i omsorgen, låg
klasstillhörighet, konflikter i hemmet, erfarenheter av olika typer av övergrepp och vårdnadshavares, speciellt den kvinnligas, promiskuitet. Andra faktorer som kan vara bidragande till de ungas prostitution var de ungas önskan om att ta kontroll över sitt liv och sin egen kropp, men också en längtan efter uppmärksamhet och acceptans från vuxna individer. Den huvudsakliga slutsatsen i studien var att det krävs ett tätt samarbete mellan myndigheter för att kunna fånga upp och arbeta med ungdomar som är eller riskerar att involvera sig i prostitution (Cusick, 2002).
4.2 How Do Female Adolescents Cope and Survive the Hardships of
Prostitution? A Content Analysis of Existing Literature
Heilemann och Santhiveeran (2011) genomförde en innehållsanalys av 31 empiriska studier som behandlade unga kvinnors prostitution. Syftet med studien var att undersöka de
svårigheter som särskilt unga kvinnor upplever vid prostitution samt vilka så kallade
överlevnadsstrategier de använde sig av. Studiens resultat visade att unga kvinnor som säljer sex utsätts för fysiskt, psykiskt och sexuellt våld (Heilemann & Santhiveeran, 2011). Mer än 50% av kvinnorna har skadats fysiskt vid försäljning av sex. Det våldet kvinnorna utsattes för orsakades av kunder, hallickar, andra prostituerade samt myndighetspersoner. Vidare
framkommer det att kvinnor som öppet säljer sex i större utsträckning utsattes för våld i jämförelse med kvinnor som säljer sex i det dolda. Andra konsekvenser som var vanligt förekommande i samband med försäljning av sex var upplevelser av psykisk ohälsa. Den psykiska ohälsan uttrycktes i form av ångest, känslor av skuld och skam, depression,
posttraumatiskt stresssyndrom (PTSD), självskadebeteende samt suicidala tankar (Heilemann & Santhiveeran, 2011).
Både positiva och negativa överlevnadsstrategier (eller coping strategier) identifierades. Exempel på negativa strategier var alkohol- och drogkonsumtion, självskadebeteende,
suicidala tankar och dissociation. De positiva strategierna var däremot att de unga kvinnorna utnyttjade sitt sociala nätverk för att erhålla stöd för de svårigheter de utsatts för. Kvinnorna som fick stöd av sitt befintliga nätverk upplevde mindre stress, skuld och skam än kvinnorna som använde sig av negativa strategier såsom alkohol- och drogkonsumtion. Andra positiva strategier kvinnorna använde sig av var positivt tänkande samt fokus på sina personliga styrkor - detta resulterade i en framtidstro hos kvinnorna (Heilemann & Santhiveeran, 2011).
4.3 A Review of Literature on Child Prostitution
Saphira och Olivers litteraturstudie ger en översikt av den aktuella litteratur som behandlar prostitution bland barn och unga i Nya Zeeland (Saphira & Olivers, 2002). I studien belyses den befintliga kunskap som finns kring gruppen och vilka arbetsmetoder som myndigheter har använt i en strävan att nå ut till dessa individer. Det framkommer att prostitution bland barn och unga enligt lag är förbjudet, dock finns det ingen tydlig definition av fenomenet och därmed försvåras kartläggningen av dess frekvens. Majoriteten av den litteratur som användes i studien pekade på att de flesta unga kvinnor som är involverade i prostitution började sälja sexuella tjänster innan 18 års ålder, inte sällan redan vid 15 års ålder. Faktorer som benämns som bidragande till de unga kvinnornas inträde i prostitution var dåliga familjeförhållanden, utsatthet av brott, hemlöshet, bristande utbildning, alkohol- och drogmissbruk samt låg social ställning i samhället. Vidare beskrevs även kundernas motiv till köp av sexuella tjänster av minderåriga. De främsta motiven var att männens sexuella preferenser var barn i en viss ålder och av ett visst kön, andra sökte en känsla av makt och kontroll. Det diskuterades kring hur internet förenklat åtkomsten till barnpornografi som i sin tur kunde tänkas vara en bidragande faktor till ökningen av vuxna mäns köp av sexuella tjänster av barn och unga (Saphira & Oliver, 2002).
I den aktuella studien framhäver författarna att det förebyggande arbetet mot prostitution bland barn och unga endast kan vara gynnsamt när faktorerna som driver individerna in i prostitution identifierats och därefter kan behandlas. För att detta ska uppnås krävs samverkan mellan myndigheter för att kunna arbeta både förebyggande och behandlande. Vidare
betonades vikten av att myndigheterna har kunskap om gruppens attityder dels till livet på gatan men också mot myndigheterna. Det i syfte att kunna möta gruppen på ett professionellt och empatiskt sätt som främjar gruppens vilja att ta emot den hjälp myndigheterna erbjuder (Saphira & Oliver, 2002).
4.4 Street Level Prostitution: A Systematic Literature Review
Syftet med Loves (2015) studie var att syntetisera befintlig forskning om unga kvinnors gatuprostitution med fokus på deras fysiska och psykiska hälsa samt identifiera
kunskapsluckor i forskningen. Med gatuprostitution avses kvinnors försäljning av sexuella tjänster på gatan. Den forskning Love (2015) använt har undersökt gatuprostitution i välfärdsstater och har publicerats mellan år 2000-2014. I den aktuella
litteraturöversikten framkom det att sexuellt överförbara sjukdomar är den mest
förekommande fysiska konsekvensen av gatuprostitution. Sexuellt överförbara sjukdomar kan ha allvarliga hälsokonsekvenser. Mer specifikt underströk Love (2015) att det sker omkring sex stycken dödsfall per år till följd av en kronisk sexuellt överförbar sjukdom hos kvinnor som ägnar sig åt prostitution. En annan vanligt förekommande fysisk konsekvens var utsatthet för fysiskt våld, där oftast kunder var förövaren. De vanligaste psykiska
konsekvenserna kvinnorna led av till följd av prostitutionen var psykisk ohälsa. Den psykiska ohälsan kunde uttrycka sig i form av PTSD, depression, ångest och alkohol- och
drogmissbruk. Inte sällan grundade sig kvinnornas PTSD i trauma i barndomen till följd av olika former av övergrepp eller brister i omsorgen (Love, 2015).
Love betonar kvinnors särskilda utsatthet för kroniska hälsoproblem i både fysiskt och psykiskt avseende till följd av deras riskfyllda beteende (Love, 2015). Kvinnornas riskfyllda beteende ökade även deras utsatthet för fysiskt och sexuellt våld. En unik ansats i Loves studie var en diskussion som identifierade brister i den befintliga forskningen avseende kvinnornas styrkor och förmågor. Utökad kunskap om skyddsfaktorer och motståndskraft skulle främja utvecklingen av interventionsarbetet med kvinnor involverade i
gatuprostitution. Vidare ansågs det vara av vikt att involvera kvinnor som är aktiva i gatuprostitutionen samt kvinnor som lämnat den livsstilen i forskning för att erhålla en helhetsbild som sin tur kan främja utveckling av både förebyggande och interventionsarbete (Love, 2015).
5. Studiens teoretiska utgångspunkter
5.1 Handlingsteori
Handlingsteori syftar till att analysera handlingar med fokus på individers motiv och mål (Berglind, 1995). Vilken mening individen tillskriver sitt handlande är även av relevans för en sådan analys. Inom handlingsteorin anses varje handling bestå av en aktör, ett motiv/mål, en situation och yttre faktorer som samhälleliga normer och regler. Individens handlande styrs av ett komplext samspel mellan dennes motiv/mål och förutsättningar. Med
förutsättningar avses individens egna förmågor i samspel med omgivningens krav och förväntningar. Det innebär att individers förutsättningar för handlande är olika då både inre och yttre faktorer spelar in och avgör handlingsutrymmet. I en strävan att erhålla förståelse för en handling är det av vikt att ta hänsyn till både individens förutsättningar och den rådande miljöns krav och förväntningar på handlandet. Det innebär att varje enskild individs handlande endast kan förstås mot bakgrund av under vilka förutsättningar och i vilket sammanhang handlingen sker i (Berglind, 1995).
Det mest centrala för handlingsteorin är en individs subjektiva upplevelse av en specifik situation och vilka valmöjligheter individen har. För att erhålla kunskap och förståelse för hur en individ resonerar kring sina valmöjligheter i specifika situationer är det av vikt att ha kunskap om individens vardagsteori. Vardagsteori som begrepp åsyftar hur individen tänker om och ser sig själv i förhållande till sin omgivning. Vardagsteori betraktas som den styrande faktorn bakom individens handlande. Individer anses inom handlingsteorin alltid ha olika valmöjligheter, där handlingarna kan vara produktiva i syfte att uppnå en förändring, eller preventiva i en strävan att förhindra en förändring. Individen betraktas alltid ha en avsikt med varje handling, men dessa avsikter kan vara mer eller mindre medvetna. Individens avsikter kan vara både positivt och negativt laddade. Negativt laddade avsikter är när individen inte vill erkänna sina avsikter för sitt handlande och därmed döljer dem för sin omgivning och ibland även för sig själv. Det kan vidare handla om att individen anser att dennes handlande är rätt medan omgivningen anser att handlingarna är avvikande och inte att föredra (Berglind, 1995), vilket kan komma att kopplas till stigmatisering. Med hjälp av och analys utifrån handlingsteorin och dess centrala begrepp kan en analys avseende de unga kvinnornas handlande erhållas. Det genom att bland annat se till deras vardagsteori och
handlingsutrymme. Slutligen kan denna teori generera i en förståelse för vilken roll kvinnornas vardagsteori och handlingsutrymme har i deras dolda försäljning av sexuella tjänster.
5.2 Erving Goffmans stigmateori
Stigmateori är mest känd genom Goffmans arbete (Goffman, 2011) och avser samhällets reaktioner på en individs avvikande från etablerade normer. Detta kan leda till en
upplevd avsaknad av identitetsvärde och socialt erkännande. Begreppet identitetsvärde definieras som samhällets normativa föreställningar om hur en individ ska vara, bete sig och se ut i den aktuella miljön. Många av dess värden är officiella, och uttrycks bland annat i lagstiftning. Samhällets normativa föreställningar resulterar i att en individ tillskrivs särskilda egenskaper och karaktärsdrag beroende på vilken miljö de befinner sig i. En individ kommer således tillskrivas olika egenskaper och karaktärsdrag om mötet sker på ett universitet eller på en bordell. Individer som inte lever upp till miljöns identitetsvärden betraktas som avvikande och kan till följd av det uppleva stigma. Vid upplevt stigma kan individen drabbas av känslor som skuld och skam, vidare är det vanligt att självkänslan påverkas negativt (Goffman, 2011). Stigmatiserade individer beskrivs av Goffman (2011) kunna tjäna på att dölja sitt stigma. De skuld- och skamkänslor stigma medför är en drivande faktor till att stigmatiserade individer styr sin identitet. Syftet med att en individ styr sin identitet är att kontrollera vilken
information omgivningen får om individen, för att på så sätt försöka undvika känslor av skuld och skam. När stigmatiserade individer interagerar med sin omgivning talar Goffman om begreppen diskreditabel och diskrediterad. Diskreditabel innebär att individen befinner sig i en situation där hen riskerar att skuld- och skambeläggas om omgivningen upptäcker stigmat individen försöker att dölja. Diskrediterad avser när individens stigma är upptäckt av
omgivningen. Således strävar en diskreditabel individ att undvika att bli diskrediterad.
Individens strävan efter att dölja sitt stigma kan resultera i ytterligare stigma om omgivningen blir varse om detta (Goffman, 2011). Identitetsstryrningen stigmatiserade individer använder kan relateras till det Goffman beskriver som den faktiska identiteten och den tillskrivna identiteten. Den faktiska identiteten avser den identitet individen faktiskt har, genom
internaliserade normer och värderingar. Den tillskriva syftar till den identitet individen antar, och förväntas anta, utifrån de normativa föreställningar som råder i den miljö hen befinner sig i. Glappet mellan individens faktiska identitet och dennes tillskrivna identitet kan leda till ett utanförskap som i sin tur kan resultera i att individen avskärmas likväl från sig själv som samhället. Individen söker inte sällan gemenskap hos individer med liknande stigma. Resultatet av det är att gruppen av individer med gemensamt stigma bildar egna normativa föreställningar för vad som är erkänt normalt och accepterat. Grupptillhörigheten kan därmed främja individens undvikande av skuld och skam. Individerna är dock fortfarande exponerade för de normativa föreställningar som resterande omgivning lever efter och är således
fortfarande stigmatiserade i ett vidare socialt perspektiv (Goffman, 2011). Genom en analys utifrån stigmateorin kan en förståelse för hur stigma, på olika sätt, påverkar de unga
kvinnorna och deras handlande - det med hjälp av bland annat begreppen diskreditabel, diskrediterad och identitetsstyrning. Vidare kan en analys avseende vilken roll stigma har i den dolda försäljningen av sexuella tjänster genomföras.
6. Forskningsmetod
För att besvara studiens syfte och frågeställningar har en systematisk forskningsöversikt av integrativ art genomförts. En integrativ forskningsöversikt syftar till att litteratur och forskningsartiklar av både kvantitativ och kvalitativ karaktär inkluderas.
Informationsmaterialet kommer således från såväl teoretiska som empiriska källor. En systematisk ansats avser att sökning av litteratur och forskningsartiklar sker systematiskt och presenteras på ett distinkt vis för att möjliggöra replikerbarhet. Den metodologiska aspekten av en systematisk forskningsöversikt avser fyra steg: genomförande av sökning, bedömning, syntes och analys (Booth, Papaioannou & Sutton, 2016). Föreliggande studie har inspirerats
av en hermeneutisk ansats. Det mest centrala inom hermeneutiken är att genom tolkning erhålla förståelse av ett meningsfullt fenomen i dess kontext. Viktigt att betona i detta perspektiv är att kunskap anses vara kontextberoende och förståelse för ett fenomens delar endast kan ernås genom förståelse för dess helhet och tvärtom (Andersson, 2014). Då föreliggande studie strävar efter att nå förståelse för unga kvinnors dolda försäljning av sexuella tjänster anses ett hermeneutiskt förhållningssätt vara av relevans. Det då vi genom tolkning av tidigare forskning på ämnet, mot bakgrund av teoretiska begrepp avser att få en förståelse för de unga kvinnornas motiv till, stigmatisering av och negativa, långsiktiga konsekvenser med den dolda försäljningen. Föreliggande avsnitt ämnar att redovisa för den systematiska sökningen av litteratur och forskningsartiklar, urvalsprocessen, sammanställning och analysförfarande, källkritik och etiska överväganden.
6.1 Litteratursökning
Den systematiska sökningen av litteratur och forskningsartiklar genomfördes 24 mars 2020 - 26 mars samt 6 april 2020. Sökningen genomfördes på databaser som försågs av Örebro Universitetsbibliotek. De databaser som nyttjades var PsycINFO, Social Services Abstracts och SwePub. Följande sökord användes på samtliga databaser: Prostitution AND Young Women, (Adolescent* OR young*) AND “selling sex” AND sweden NOT trafic*,
(Adolescent* OR young*) AND “selling sex” NOT trafic*, (Adolescent* OR young*) AND prosti* AND NOT trafic*, Prostitution AND experiences, “Hidden prostitution” AND “online”, Prostitution AND online, Sugar Daddy, Prostitution AND ung*, “Sugar babies” AND “Sugar daddies”, “Sugar baby” AND “Sugar daddy” och “Sugar dating”.
En systematisk genomgång av den litteratur och forskningsartiklar som inkluderas i aktuell studie presenteras i tabellform i resultatavsnittet, se tabell 1. I tabellen presenteras den tidigare forskningens författare och namn, urval, forskningsdesign, syfte och resultat. Genomförandet av den systematiska sökningen redogörs för i detalj i bilaga 1.
6.2 Inkluderings- och exkluderingskriterier
För att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar har sökord skapats för att utgöra studiens inkluderingskriterier (Booth, et al., 2016). Inkluderingskriterierna resulterar därmed i att sökningarna gjordes med förbestämda avgränsningar. De främsta inkluderingskriterierna var att de kvantitativa och kvalitativa studierna behandlar unga kvinnors försäljning av sex eller sexuella tjänster i välfärdsstater, med fördel i Sverige. Ytterligare inkluderingskriterier var att studierna skall vara skrivna på svenska eller engelska. Studier som behandlar internets roll i försäljningen av sexuella tjänster inkluderades eftersom det är den mest frekventa kontaktytan mellan unga kvinnor och köpare av de sexuella tjänsterna (Socialstyrelsen, 2015). Vidare inkluderades studier som behandlar fenomenet “sugar dating” då den dolda försäljningen av sexuella tjänster till viss del sker i den typen av forum (Nayar, 2016). Slutligen inkluderades endast studier som är vetenskapligt granskade, peer-rewied, samt publicerade mellan 1992-2020 i den aktuella studien.
Med exkluderingskriterier avses kriterier som leder till att studier exkluderas från den integrativa forskningsöversikten (Booth, et al., 2016). I denna forskningsöversikt har studier som är skriva på ett annat språk än svenska och engelska exkluderats. Då denna studie har fokus på unga kvinnor är studier som behandlar försäljning av sexuella tjänster bland män exkluderade. Ytterligare exkluderingskriterier var studier som behandlar
människohandel och sexuellt överförbara sjukdomar. Människohandel anses vara en annan form av tvång, och således är en annan typ av problematik där individerna själva inte väljer att sälja sexuella tjänster. Vidare är sexuellt överförbara sjukdomar en risk som inte endast är
bunden till försäljning av sexuella tjänster utan en risk oavsett under vilka förutsättningar sexuella handlingar utförs. Vidare exkluderades studier som inte berör ämnet i välfärdsstater, med anledningen av de mycket varierande sociala kontexterna. Exempelvis skulle handlings- och stigmateori inte kunna beskrivas på ett liknande sätt, vilket är en viktig utgångspunkt i den här studien. Slutligen exkluderades studier som inte är vetenskapligt granskade samt publicerade innan 1992.
6.3 Urvalsmetod
Den systematiska sökningen av studier resulterade i 15 vetenskapliga studier, se tabell 1. Urvalet skedde genom genomgång av studiernas titel, abstract och fulltext. Om titeln på en studie ansågs relevant för den aktuella studien lästes abstract. Om abstract bedömdes relevant för
ämnesområdet lästes studien i fulltext. Om studien som lästes i fulltext bedömdes relevant för den aktuella studien och dess ämnesområde inkluderades den i den integrativa forskningsöversikten (Booth, et al., 2016). Studier som inte var relevanta för ämnesområdet eller dubbletter exkluderades, med dubbletter avses artiklar som återkom trots att olika sökord användes i olika kombinationer på ett flertal databaser.
Litteratursökningen resulterade i 57 studier vars titel var relevant och abstract lästes. 34 studiers abstract bedömdes vara relevant och lästes därefter i fulltext. Efter
genomgång av studierna i fulltext inkluderades 15 studier. En rapport och 14 vetenskapliga artiklar, som är
vetenskapligt granskade, inkluderades i studien.
Majoriteten av de inkluderade studierna är av kvantitativ karaktär, åtta stycken. Fem av de inkluderade studierna är av kvalitativ karaktär, en netnografisk studie samt en rapport utgiven av Ungdomsstyrelsen.
6.4 Validitet, generaliserbarhet och reliabilitet
Validitet är en viktig del inom forskning och innebär att forskaren studerar det som är avsett att studera. Genom att utgå från tydliga inkluderingskriterier bidrar det till att forskaren gör just detta. Forskarens egna fördomar och förförståelse kan vidare påverka studiernas validitet. I aktuell forskningsöversikt är det viktigt att alla studier som är relevanta för studien
inkluderas och inte bara studier som stödjer forskarnas hypotes, detta för att studiens resultat ska visa på så hög validitet som möjligt och inte vara vinklat för någon parts
fördel. Generaliserbarhet avser om en studies resultat är överförbart eller inte. Det handlar om resultatet är möjligt att applicera på en annan eller liknande kontext än den som undersökts i studien (Booth, et al., 2016). I denna studie är resultatet inte generaliserbart då den har inspirerats av ett hermeneutiskt perspektiv där kunskap anses vara kontextberoende. Det innebär att vad som framkommer i denna studie inte är applicerbart på en annan grupp individer än unga kvinnor som säljer sexuella tjänster i det dolda i Sverige. Slutligen åsyftar reliabilitet en studies tillförlitlighet. För att en forskningsöversikt ska uppnå reliabilitet är det av vikt att dess datainsamlingsmetod redovisas för på ett tydligt och strukturerat vis, detta för det ska vara möjligt att replikera studien (Booth, et al., 2016). Genom att aktuell studies sökord, databaser, antal träffar, inkluderings- och exkluderingskriterier och urval redogörs för kan det anses att det föreligger reliabilitet.
6.5 Sammanställning och analysförfarande
Efter genomförd litteratursökning översattes och sammanställdes samtliga studiers resultat (se Tabell 1). Varje studies resultat lästes ett flertal gånger i syfte att identifiera det mest centrala utifrån aktuell studies syfte och frågeställningar, de så kallade nyckelfynden. Dessa
nyckelfynd utgjorde tillsammans tre olika kategorier, teman, som var relevanta för studiens syfte och frågeställningar. Denna process benämns som tematisk analys och de tre teman som upptäcktes var de unga kvinnornas motiv till, stigmatisering av och negativa, långsiktiga konsekvenser av den dolda försäljningen av sexuella tjänster. De identifierade teman underlättade syntetiseringen av resultaten, det vill säga sammanställningen och jämförelsen mellan de olika studierna (Booth, et al., 2016). Samtliga teman presenteras i resultat- och analysavsnittet, där varje frågeställning besvaras i turordning. Efter respektive tema genomförs en analys av utifrån studiens teoretiska utgångspunkter - handlingsteori och stigmateori. De två teorierna nyttjades i aktuell studie då de utifrån syfte och frågeställningar anses vara relevanta och bidra till en djupare förståelse för de unga kvinnornas dolda
försäljning av sexuella tjänster.
6.6 Källkritik
I aktuell forskningsöversikt har en rapport och 14 vetenskapliga studier inkluderats varav samtliga är vetenskapligt granskade. Av de inkluderade studierna är tio nationella och fem internationella, där samtliga berör unga kvinnors försäljning av sexuella tjänster i
välfärdsstater. I en del av de inkluderade studierna är respondenternas åldersspann utanför den aktuella studies ram för unga kvinnor. Materialet är dock begränsat och vi har inkluderat dessa studier baserat på innehåll. Vidare berör vissa studier endast öppen försäljning av sexuella tjänster. Det innebär att representativiteten i aktuell studie går att ifrågasättas och bör därmed beaktas i studiens resultat. Bristen på forskning på studiens valda problemområde resulterar i att mängden studier som endast berör dold försäljning hos unga kvinnor är begränsad. Anledningen till varför dessa studier har valts att inkluderas ändå är för att en andel av respondenterna i dessa studier fortfarande är innanför ramen för unga kvinnor och därmed fortfarande kan ge en bild av unga kvinnors försäljning av sexuella tjänster. Vidare kan de studier som endast berör öppen försäljning av sexuella tjänster beskriva stigma och risker med försäljningen som i ett vidare perspektiv kan ge en indikator till varför unga kvinnor väljer att dölja sin försäljning. Vid genomgång av samtliga studier gjordes en bedömning av validitet och rimligheten i resultaten genom noggrann granskning
av forskningsmetoder och objektivitet. Den rapport som inkluderats i studien är publicerad av Ungdomsstyrelsens skrifter och berör unga individer avseende sex och internet.
Ungdomsstyrelsen, som idag är Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), är en statlig förvaltningsmyndighet som arbetar med ungdomars levnadsvillkor (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, 2020). Rapporten anses därmed vara en relevant och pålitlig källa för studien, där två av författarna i rapporten även förekommer i de inkluderade svenska studierna, Svedin i åtta stycken och Priebe i sex stycken. Majoriteten av de svenska studier som inkluderats har författats av samma grupp forskare. En eventuell brist med detta är att de svenska studierna kan tänkas genomsyras av en grupp forskares syn på fenomenet, dock har studierna efter en noggrann genomgång ändå bedömts ha hög validitet, objektivitet och relevans för aktuell studie. Anledningen till att variationen på forskare är bristfällig avseende aktuellt forskningsområde kan bero på att det i dagsläget är ett förhållandevis nyupptäckt samhällsproblem. Det är därmed fördelaktigt att de svenska
studierna kompletteras med internationella som har utgångspunkt i välfärdsstater då deras resultat i en viss mån är applicerbara på det svenska samhället.
6.7 Etiska överväganden
De finns fyra grundläggande etiska principer för forskning: informationskravet,
samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Dessa krav syftar till att skydda den enskilda individen och dennes integritet (Bryman, 2014). Då föreliggande studie är en forskningsöversikt kommer inte forskningsdeltagare inkluderas, dock vilar studien på tidigare kvantitativa och kvalitativa studier där forskningsdeltagare medverkat. I föreliggande studie är således de etiska principerna inte direkt applicerbara eftersom studien vilar på befintlig forskning. Däremot har samtliga inkluderade studier granskats avseende huruvida de etiska principerna har beaktats vid genomförandet av studien för att i största mån skydda
forskningsdeltagarna. Det beskrivs av Kvale och Brinkmann (2014) att det i forskning är ytterst viktigt att göra en övervägning mellan den vetenskapliga nyttan och de eventuella risker studien medför för forskningsdeltagarnas medverkan i den. Därmed granskas även hur de inkluderade studierna har beaktat detta för att i största möjliga mån säkerställa
forskningsdeltagarnas säkerhet. Genom att genomföra en forskningsöversikt på befintlig forskning minskar de etiska riskerna betydligt avseende enskilda individers integritet. Det kan dock föras en diskussion kring om det är etiskt korrekt att eventuellt inkludera studier som inte redogör för de etiska överväganden som gjorts vid studiens genomförande och
publikation. Detta då det utifrån vad som beskrivs i studien inte kan säkerställas att forskningsdeltagarna inte blivit negativt påverkade eller kommit till skada till följd av genomförandet och publicering av studien. Ett övervägande avseende den vetenskapliga nyttan och etiska risker kan då tänkas vara av relevans vid inkludering av en sådan studie. Detta för att beakta risken med att forskningsdeltagarna i fråga upplever ytterligare skada av kommande studies publikation.
7. Resultat och analys
I detta avsnitt presenteras de teman som identifierades vid den tematiska analysen, följt av en analys av samtliga teman utifrån studiens teoretiska utgångspunkter - handlingsteori och stigmateori. De teman som identifierades var motiv till, stigmatisering av och negativa, långsiktiga konsekvenser av de unga kvinnornas dolda försäljning av sexuella tjänster. Dessa teman presenteras under respektive frågeställning, för att ge en överskådlig blick av
materialet. För en kortfattad genomgång av samtliga inkluderade studier detta avsnitt utgått från, se tabell 1 i slutet av avsnittet.
7.1 Hur beskriver forskningen unga kvinnors motiv till dold försäljning av
sexuella tjänster i Sverige?
Unga kvinnors motiv till dold försäljning av sexuella tjänster beskrevs vara av olika slag i de undersökta studierna, men kan huvudsakligen delas upp i två olika kategorier - ekonomiska och materiella, samt psykologiska motiv. Nedan presenteras de två olika kategorierna och dess huvuddrag.
7.1.1 Ekonomiska och materiella motiv
De ekonomiska och materiella motiven avser att sälja sexuella tjänster i syfte att erhålla pengar, alkohol och droger, kläder och smycken samt mat och tak över huvudet (Svedin & Priebe, 2007; Ungdomsstyrelsen, 2009; Fredlund, Dahlström, Svedin, Wadsby, Jonsson & Priebe, 2018). Det mest vanligt förekommande motivet i majoriteten av de undersökta studierna, var att erhålla direkt ekonomisk ersättning (pengar). Det kan dels bero på att som Betzer, Köhler och Schlemm (2015) beskriver att de unga kvinnorna saknar
försörjningsmöjligheter och använder försäljningen som sin enda inkomstkälla. Det kan vidare handla om att finansiera ett pågående alkohol- och drogmissbruk. Det framkom även att många hemlösa unga kvinnor sålde sexuella tjänster i syfte att få mat för dagen och tak
över huvudet, så kallat överlevnadssex (Svedin & Priebe, 2007; Svensson, Fredlund, Svedin, Priebe & Wadsby, 2013). För det speciella fallet av sugar dating beskriver Nayar (2017) att de unga kvinnorna vill distansera sig från begreppet prostitution. Nayar (2017) menar dock att dessa unga kvinnor blundar för de likheter som föreligger mellan detta relativt nya begrepp och det mer traditionellt använda begreppet prostitution - särskilt det faktum att de unga kvinnorna erhåller kompensation för deras tid, intimitet och inte sällan sexuella tjänster. De unga kvinnorna, som benämns som sugar babies, har oftast en socialt lägre status och sämre ekonomiska förutsättningar än sina sugar daddys, vilket gör att de är i en beroendeställning. Dock har de flesta kvinnor som identifierar sig som sugar babies, en relativt stabil
livssituation jämfört med andra kvinnor som säljer sexuella tjänster. Ofta finns det inga akuta finansiella problem eller materiella nödvändigheter. Trots det tar dessa kvinnor emot pengar, alkohol och droger samt dyra smycken och kläder för sin tid, intimitet och inte sällan sexuella tjänster.
7.1.2 Psykologiska motiv
Psykologiska motiv innebär att de unga kvinnorna säljer sexuella tjänster för att tillfredsställa olika emotionella behov. Det kan bland annat vara att uppleva en känsla av närhet,
uppskattning och bekräftelse (Coy, 2008; Fredlund, et al., 2018). Ångestreducering och självskadebeteende är andra syften till de unga kvinnors dolda försäljning (Coy, 2008; Fredlund, et al., 2018). Ett annat motiv är att de försöker återta kontroll över sin egen kropp i en strävan att uppleva en känsla av integritet och självständighet (Coy, 2008; Fredlund, et al., 2018). Det framkom i två av de undersökta studierna att unga kvinnor som sexuellt exponerar sig samt säljer sig själva på internet gör det i syfte att erhålla uppskattning och bekräftelse, detta för att stärka sin självkänsla och bygga upp sitt självförtroende. Dessa unga kvinnor säljer främst nakenbilder och videos som visar dem själva i sexuella situationer. Det framkommer att ju mer positiv respons det publicerade materialet får, desto mer ökar detta beteende i intensitet. Underliggande faktorer till denna typ av motiv är ofta tidiga brister i omsorg och otillfredsställda emotionella behov i barndomen (Ungdomsstyrelsen, 2009; Jonsson, Bladh, Priebe & Svedin, 2015). Ytterligare faktorer är att kvinnorna upplever en känsla av abnormalitet och exkludering i sociala sammanhang som sannolikt har sin grund i brist på goda relationer och någon att anförtro sig till. Till följd av detta söker kvinnorna uppskattning, bekräftelse och närhet på andra arenor, såsom försäljning av sexuella tjänster på internet (Fredlund, et al., 2013; Jonsson, Svedin & Hydén, 2015).
En ytterligare, mer specifik, psykologisk förklaringsfaktor som ofta omnämns som associerad med att sälja sexuella tjänster var att använda detta beteende som ett sätt att reducera ångest eller självskada. Dessa beteenden var ofta kopplade till tidigare erfarenheter av sexuella övergrepp samt psykisk ohälsa. Den tidigare utsattheten för sexuella övergrepp har ett starkt samband med de unga kvinnornas val att sälja sexuella tjänster. Det kan bero på att kvinnorna upplever deras kropp som smutsig och skadad och använder den som ett verktyg i sexuella möten (Svedin & Priebe, 2007; Svensson, et al., 2013; Fredlund, Svedin, Priebe, Jonsson & Wadsby, 2017). Vidare kan tidigare erfarenheter av fysiska och sexuella övergrepp resultera i att de unga kvinnorna upplever kontrollförlust och avsaknad av äganderätt till den egna kroppen och ser kroppen som ett objekt för andras nöje. Den bristande känslan av äganderätt och integritet leder till att kvinnorna genom försäljning av sexuella tjänster använder sin kropp som ett verktyg till försörjning. Försäljningen av sexuella tjänster erbjuder därmed kvinnorna en självständighet och känsla av kontroll över sitt eget liv och kropp (Coy, 2008).
7.1.3 Analys av ekonomiska, materiella och psykologiska motiv utifrån studiens teoretiska utgångspunkter
De huvuddrag som har identifierats i studiens resultatdel vad gäller både ekonomiska,
materiella och psykologiska motiv för att sälja sexuella tjänster, lämpar sig att analysera med utgångspunkt i både handlingsteori och stigmateori. Inom handlingsteorin är det av vikt att skapa en djupare förståelse för individens handlingsutrymme och dennes subjektiva
upplevelse av en specifik situation. Handlingsutrymmet utgörs av individens motiv/mål med och i vilket sammanhang handlingen sker, dennes individuella förutsättningar, samt
samhällets normer och krav (Berglind, 1995). Kvinnornas handlingsutrymme är begränsat i en ekonomiskt sårbar situation, vilken de sannolikt upplever som krisartad och pressad. Detta kan utläsas genom valet att sälja sexuella tjänster, som en utväg i en upplevd hopplös
situation. Ett exempel på en sådan situation kan vara att finansiera ett pågående alkohol- eller drogmissbruk. De hemlösa unga kvinnor vars dolda försäljning av sexuella tjänster syftar till att erhålla mat för dagen och tak över huvudet, så kallat överlevnadssex befinner sig sannolikt i en situation de upplever som hopplös och skambelagd. I dessa typer av situationer är
kvinnornas handlingsutrymme starkt begränsat och i ljuset av detta tar de beslut baserat på hur de bäst kan uppfylla sina motiv/mål. För unga kvinnor som identifierar sig mer med begreppet sugar babies, är de ekonomiska motiven annorlunda än för de som är ekonomiskt utsatta. Det finns ett starkt ekonomiskt driv, men motivet är snarare att främja sin egen sociala och ekonomiska ställning. Det handlar främst om att kunna köpa eller få dyra materiella ting, exempelvis kläder och smycken, i syfte att skapa en synbart högre social status. Syftet med att främja sin sociala och ekonomiska ställning kan tänkas vara att uppfylla samhällets normer om vad som är önskvärt avseende social och materiell status och i ett vidare perspektiv öka mängden förutsättningar i livet. Det kan därmed handla om en önskan att passa in i en viss samhällsklass. Enligt handlingsteorin skulle mekanismen att öka sin sociala status också kunna leda till ett upplevt ökat handlingsutrymme över tid. Om kvinnan upplever att den vunna statusen är något som utåt sett ger henne fördelar i kommande personliga beslut. Dessa kvinnor har sannolikt bedömt att ingå i en sugar baby - sugar daddy relation är det mest effektiva och bästa handlingsalternativet för dem i syfte att uppnå vad de önskar.
Vanliga psykologiska motiv var med en sammanfattande term att tillfredsställa olika emotionella behov. Utifrån detta kan handlingsteorin förklara hur individens
handlingsutrymme krymper när det finns ett stort glapp i individens uppfattning om sig själv kontra samhällets uppfattning om individen. Det centrala begreppet som är mest relevant här är därför vardagsteori. Vardagsteori syftar till hur individen tänker om och ser på sig själv i förhållande till sin omgivning och är en styrande faktor i individens handlande (Berglind, 1995). Bakomliggande faktorer till de unga kvinnornas dolda försäljning av sexuella tjänster är brister i omsorgen, otillfredsställda emotionella behov, känsla av abnormalitet och
exkludering i sociala sammanhang samt brist på goda relationer och någon att anförtro sig till. Till följd av de nämnda faktorerna är de unga kvinnornas vardagsteori sannolikt att de är otillräckliga och inte värdiga den närhet, uppskattning och bekräftelse de önskar. Den allmänna bilden kan därmed vara att dessa kvinnor utifrån deras egna förmågor och möjligheter i förhållande till deras omgivning bedömer att deras önskan om att få närhet, uppskattning och bekräftelse enklast alternativt endast kan erhållas genom dold försäljning av sexuella tjänster. Denna typ av handling kan utifrån handlingsteorin betraktas som en
handling av produktiv karaktär, vilket innebär att kvinnorna säljer sexuella tjänster i syfte att uppnå en förändring (Berglind, 1995), i detta fall tillfredsställa deras emotionella behov.
I det psykologiska motivet ingår även de unga kvinnor vars dolda försäljning av sexuella tjänster syftar till att ångestreducera eller självskada. Dessa typer av motiv grundar sig i psykisk ohälsa och tidigare erfarenheter av olika typer av övergrepp, inte sällan sexuella. Den tidigare utsattheten för sexuella övergrepp har ett starkt samband med motivet/målet med försäljningen och beror möjligtvis på att kvinnorna upplever deras kropp som smutsig och skadad och använder den som ett verktyg i sexuella möten. Således har kvinnornas
vardagsteori, hur de tänker om och ser på sig själva i förhållande till omgivningen (Berglind, 1995) påverkats av de sexuella övergreppen. Det går att debattera huruvida kvinnornas val, att sälja sexuella tjänster, är en produktiv eller preventiv handling. Försäljningen förser dels kvinnorna med en kortvarig ångestreducering, men upprätthåller ett beteende som utsätter dem för sexuella övergrepp och således i det långa loppet förhindrar en förändring (Berglind, 1995). Det i sin tur kan upprätthålla kvinnornas vardagsteori, att de i förhållande till sin omgivning har en kropp som är smutsig och skadad. Andra unga kvinnor väljer att involvera sig i dold försäljning av sexuella tjänster till följd av tidigare erfarenheter av sexuella
övergrepp - men har inte samma motiv/mål som kvinnorna ovan. Dessa kvinnor upplever till följd av övergreppen en brist av kontroll och äganderätt över sin egen kropp och upplever sig själva istället som ett objekt för andras nöje - detta är kvinnornas vardagsteori. I det här sammanhanget är det också relevant att introducera stigma enligt Goffman. Tidiga
upplevelser av sexuella övergrepp är starkt kopplade till skam och låg självkänsla (Goffman, 2011), vilket troligen interagerar med att ytterligare komplicera utvecklandet av en
funktionell vardagsteori. I en önskan om att få tillbaka en känsla av kontroll, integritet och självständighet använder dessa kvinnor sin kropp som ett verktyg till försörjning. Det kan tänkas att dessa kvinnor i ett samspel med deras vardagsteori, bedömning av deras egna förmågor och förutsättningar i förhållande till samhället bedömer att det mest effektiva alternativt enda sättet att få tillbaka kontroll och integritet är att sälja sexuella tjänster i det dolda. Denna handling är således produktiv, då den bidrar till en förändring för kvinnorna (Berglind, 1995), såsom nyfunnen kontroll, integritet och självständighet.
Sammantaget är de unga kvinnornas handlingsutrymme starkt begränsat enligt det teoretiska ramverket för den här studien. Det begränsade handlingsutrymmet kan av andra tolkas som att det fortfarande föreligger ett fritt val, vilket kan bidra till stigmatisering och en känsla av skam och skuld. Att exponera sig för omgivningens vetskap om den pågående situationen kan leda till ytterligare stigmatisering. Till exempel befinner sig kvinnan i en diskreditabel
situation så länge den sexuella försäljningen sker i det dolda, men risken för att bli upptäckt kan leda till en samhällelig faktisk diskreditering enligt Goffmans teori om stigma (Goffman, 2011).
7.2 Hur beskriver tidigare forskning stigmatiseringen avseende unga kvinnors
dolda försäljningen av sexuella tjänster?
För kvinnor som säljer sexuella tjänster öppet är stigma konstant, där de dagligen upplever stämpling, våld och diskriminering (Sallman, 2010). Med stämpling avses bland annat de olika typer av skällsord kvinnorna associerades med, såsom det populistiska uttrycket hora. Dessa skällsord tillskrev även kvinnorna olika typer av negativa egenskaper, exempelvis att de är smutsiga, mindre värda och oviktiga. Kvinnorna beskrev att stämplingen resulterade i att de objektifierades. I och med objektifieringen tycktes våldsutövning mot dessa kvinnor vara mindre skamligt, det då de betraktades vara smutsiga människor men ett lågt mänskligt värde (Sallman, 2010). Våldet kunde vara i olika former, fysiskt, psykiskt och sexuellt. Kvinnorna beskrev även att dessa olika typer av övergrepp var något de “fick räkna med” i och med deras yrke. Vidare var diskriminering något kvinnorna utsattes för till följd av stigmat. Diskrimineringen yttrade sig bland annat hos det amerikanska rättsväsendet då
kvinnornas utsatthet för olika typer av övergrepp inte togs på allvar i jämförelse med andra utsatta kvinnor. De fick ibland till och med höra av polis att de förtjänade att bli utsatta för övergrepp (Sallman, 2010). Diskrimineringen handlar således om att de unga kvinnorna tillskrivs ett mycket lågt socialt och mänskligt värde och är därmed inte en prioritering i samhället. Kvinnorna beskrev att stigmatiseringen har förändrat deras självbild och deras syn på omvärlden - där de bland annat har anammat omgivningens syn på dem som mindre värda. Det framkom även att denna syn levde kvar långt efter kvinnorna slutat sälja sex. Slutligen framkom det att stigmatiseringen kvinnorna utsattes för utövades av såväl familjemedlemmar, vänner och kunder som myndigheter och det straffrättsliga systemet (Sallman, 2010).
Upplevelsen av stigmatiseringen bunden till försäljning av sexuella tjänster tycks vara en aning annorlunda för kvinnor vars försäljning är dold. Stigma är en konstant oro för dessa kvinnor, vilka till följd av den dolda försäljningen inte sällan är socialt isolerade, utbrända och lider av psykisk ohälsa (Preble, Magruder & Cimino, 2019). Det framkommer att dessa kvinnor också utsattes för olika typer av övergrepp, men att de inte upplevde den
diskriminering som kvinnor vars försäljning var öppen, och synlig gjorde. Kvinnornas oro för att försäljningen skulle upptäckas visade sig vara större än oron för att utsättas för övergrepp. Det resulterade i att kvinnorna inte sökte hjälp från anhöriga eller myndigheter när de hade blivit utsatta då de skulle riskera att exponera sin försäljning (Preble, et al., 2019). I en strävan att hålla sin försäljning dold försatte kvinnorna därmed sig själva i riskfyllda
situationer, där de inte sällan blev offer för olika typer av övergrepp. Denna oro identifierades också som den främsta faktorn till varför dessa kvinnor slutade sälja sexuella tjänster. Risken att bli upptäckta och utsättas för den stigmatisering som är bunden till öppen försäljning av sexuella tjänster blev till slut för påfrestande. Kvinnorna menar att upptäckten av deras försäljning eventuellt hade lett till att de förlorade relationer med familj, partners och vänner, men även arbete (Preble, et al., 2019).
7.2.1 Analys av stigmatisering utifrån studiens teoretiska utgångspunkter
De unga kvinnorna vars försäljning av sexuella tjänster är dold handlar aktivt för att stanna i det dolda. Utifrån handlingsteorin kan handlingen för att inte bli upptäckt förstås genom att kvinnornas motiv/mål är att undvika att utsättas för det stigma som är bundet till försäljning av sexuella tjänster. Detta handlande kan i sin tur förstås i förhållande till de etablerade samhällsnormerna, där försäljning av sexuella tjänster ses som avvikande (Berglind, 1995). Det är allmänt känt att försäljning av sexuella tjänster inte ingår inom ramen för vad som är socialt accepterat i samhället och att detta beteende inte är att föredra. Exempelvis kan det tänkas att kvinnorna vars försäljning är öppen tillskrivs ett lägre socialt och mänskligt värde samt diskrimineras av såväl anhöriga som myndigheter. När de unga kvinnorna vid sin dolda försäljning av sexuella tjänster utsätts för olika typer av övergrepp väljer de att inte ta hjälp av anhöriga eller myndigheter, det då de inte vill att försäljningen ska exponeras för
omgivningen. Kvinnornas handlingsutrymme vid en sådan situation begränsas av deras motiv/mål som är att dölja sin försäljning då försäljningen av samhället skulle betraktas som avvikande och därmed leda till ytterligare stigmatisering. Kvinnornas förutsättningar att få hjälp med utsattheten för övergrepp utan att försäljningen exponeras är mycket liten (Berglind, 1995). I en bedömning av vad som är det bästa handlingsalternativet utifrån en konsekvensbedömning kan kvinnorna tänkas anse att stå ut med övergreppen inte är lika illa som att försäljningen skulle upptäckas. En sådan handling kan betraktas att vara av preventiv karaktär då det inte resulterar i någon förändring (Berglind, 1995), att försäljningen inte upptäcks. Detta i sin tur innebär sannolikt fler övergrepp och i det vidare perspektivet fortsatt stigmatisering.
Då försäljning av sexuella tjänster går emot samhällets etablerade normer kan detta beteende betraktas som avvikande - vilket innebär att det finns ett stigma kopplat till försäljningen (Goffman, 2011). De unga kvinnor som säljer sexuella tjänster öppet är exponerade för detta stigma i högsta grad då omgivningen kan bevittna det avvikande beteendet. Detta leder till att individen tillskrivs ett visst identitetsvärde. Begreppet beskriver Goffman (2011) som
samhällets normativa föreställningar om hur individer i en viss miljö ska vara, bete sig och se ut. Dessa kvinnors identitetsvärde kan därmed vara associerat med negativa egenskaper såsom att de är smutsiga, oviktiga och mindre värda individer. Detta typ av identitetsvärde och stigma medför känslor av skam, skuld och en försämrad självkänsla (Goffman, 2011). De unga kvinnorna som säljer sexuella tjänster i det dolda kan däremot bära på andra
identitetsvärden. Dessa kvinnor kan vara studenter vid universitet, tillhöra en familj i överklassen eller bara vara en “vanlig” ungdom. Det innebär att de enligt Goffman (2011) tillskrivs identitetsvärden som är kopplade till dessa miljöer, exempelvis att en
universitetsstudent är en smart, driven ung kvinna. Dessa kvinnor önskar att fortsätta dölja sin försäljning i syfte att undvika att utsättas för det stigma (Preble, et al., 2019) och
identitetsvärde som är kopplat till öppen försäljning av sexuella tjänster (Goffman, 2011).
De unga kvinnorna som säljer sexuella tjänster i det dolda är utsatta för stigmatisering, men inte i samma avseende som kvinnorna vars försäljning är öppen. Istället för att bli socialt exkluderade och diskriminerade är dessa kvinnor socialt isolerade och förmår inte att söka hjälp vid utsatthet för övergrepp till följd av rädslan att försäljningen ska upptäckas och även på grund av det minimala handlingsutrymme som finns. Det faktum att kvinnorna vars försäljning är dold utsätts för övergrepp kan återigen kopplas till identitetsvärde. Kunderna som är medvetna om kvinnornas försäljning kan eventuellt tillskriva dessa kvinnor liknande identitetsvärde som kvinnor med öppen försäljning har (Goffman, 2011). Det vill säga att de är smutsiga individer som är mindre värda och kunderna kan därmed tänkas rättfärdiga deras övergrepp mot kvinnorna med detta argument. Då kvinnorna väljer att inte rapportera
övergreppen i syfte att inte avslöja sin försäljning skulle de inom stigmateorin kunna benämnas som diskreditabla. En diskreditabel individ innebär att den döljer sitt stigma i situationer där stigmat riskerar att upptäckas (Goffman, 2011). Vidare kan detta kopplas till identitetsstyrning. Identitetsstyrning handlar om att individerna döljer sitt stigma för att kontrollera den information omgivningen får om dem - det för att undvika känslor av skuld och skam (Goffman, 2011). Det är möjligt att dessa kvinnor använder sig av
identitetsstyrning för att upprätthålla sitt önskade identitetsvärde, exempelvis en
universitetsstudent som är en smart, driven ung kvinna. Detta kan vidare relateras till det som Goffman (2011) benämner som den faktiska identiteten och den tillskrivna. Den faktiska identiteten avser kvinnornas sanna jag, det innebär att försäljningen är inkluderad. Den tillskrivna, som kvinnorna använder sig av i sin omgivning, är den identitet som är anpassad efter de föreställningar kvinnan har på sig utifrån sitt identitetsvärde samt samhällets normer. Vidare menar Goffman (2011) att glappet mellan individers faktiska och tillskrivna identitet kan leda till utanförskap och att de avskärmas från likväl sig själva som från andra. Det kan tänkas relateras till att kvinnorna är socialt isolerade samt att kvinnorna är ensamma i sin utsatthet på grund av rädslan att be om hjälp. En annan konsekvens av detta kan tänkas vara att kvinnorna får ett svagt nätverk, då de inte kan söka sig till andra kvinnor med liknande stigma på grund av att de döljer stigmat och deras försäljning. Slutligen kan det antas att dessa kvinnor är ytterst utsatta vad gäller risker, stigma och ensamhet.
