DISKUSSION - Social kompetens och lek : – En jämförande studie om aktörgruppers synsätt på leke

6.1 Metoddiskussion

Uljens (1989) skriver att den fenomenografiska metoden är en förgrening inom det kvalitativa arbetssättet. Fenomenografin bygger, som jag tidigare skrivit, på

människors tolkningar och tankar om ett visst fenomen. Eftersom syfte och

forskningsfrågor just bygger på människors uppfattningar är det fenomenografiska arbetssättet en självklarhet för denna studie och jag anser även att denna metod har tillfredställt de förväntningar som finns i syftet med denna forskning. Det

fenomenografiska arbetssättet går enligt Uljens (1989) även att tillämpa på de teorier som forskaren använder sig av, genom att ett så pass rikt material används att flera personers perspektiv kommer till uttryck. Detta menar jag att jag har jag gjort, då jag presenterar teorier utifrån en rad författare. Ett exempel på flera perspektiv är genom Vygotskij (1995) och sköljd och Bröderman (1997). Vygotskij (1995) menar att barnet använder sin fantasi för att hantera vardagliga händelser. Genom att barnet i leken får möjligt att bygga upp och ändra sin fantasi hjälper dem att utveckla nya

perspektiv som kan användas i vardagen. Sköljd och Bröderman (1997) hävdar dock att man inom montessoripedagogiken bör undvika till exempel lekar som är

Material till litteraturdelen upplevde jag var relativt problemfri, då området är väl genomforskat. Det rika materialet medförde att jag kunde ge flera författares uppfattningar om olika teman inom litteraturdelen.

Jag valde att använda mig av semistrukturerade intervjuer. Som jag tidigare skrivit så beskriver Denscombe (2000) och Stukát (2005) att forskaren vid en

semistrukturerad intervju har färdiga frågor, men kan förändra ordningsföljden av dem och även öppna upp för utveckling av tankar hos respondenten. Jag valde den semistrukturerade intervjumetoden för att den är inriktad på respondentens

utvecklade uppfattning. Ännu en anledning till valet är den synbara koppling som jag anser finns mellan intervjumetoden och fenomenografin. Den semistrukturerade intervjun koncentrerar sig som Stukát (2005) och Denscombe (2000) menar på en människas uppfattningar. Denscombe (2000) skriver att den metod som vanligtvis utgår allra mest från respondenten är den ostrukturerade intervjun, men poängterar att den ostrukturerade och den semistrukturerade intervjun kan växla i vilken som utgår mest från respondenten beroende på situationen. Anledningen till att jag valde den semistrukturerade och inte den ostrukturerade intervjumetoden var att jag hade fyra färdiga huvudfrågor, som sedan kunde kompletteras med följdfrågor för att vidareutveckla respondentens tankar. Det är också på detta sätt som Stukát (2005) menar att den semistrukturerade intervjun utförs. Jag är nöjd med valet av

intervjumetod, då den gav mig ett rikt material och därmed även det stoff som jag behövde för att besvara mina forskningsfrågor och leva upp till det syfte som jag hade med denna studie. Det som skulle kunna observeras var att några av respondenterna ansåg att bandspelaren var ett moment som kändes en aning störande då de kände sig pressade. Jag tror dock att spänningen släppte ganska snart och tror inte heller att det har inverkat på det resultat som jag fått fram genom undersökningen. Detta resultat analyserades sedan genom en fenomenografisk variant på en kvalitativ analys. Där utgår forskaren från respondentens uppfattningar om ett fenomen dels genom deras erfarenheter och dels genom de positioner som respondenterna innehar, menar Uljens (1989). Jag upplevde analyserna som den svåraste delen i studien, men jag lyckades dock med den till slut.

Syftet med min studie var att jämföra synsätt mellan förskolepedagoger, förskolechefer och politiker angående betydelsen av lek i förskolan för barns

utveckling av social kompetens. Jag använde mina forskningsfrågor att arbeta efter för att nå syftet. Jag är nöjd med valet av metoder och menar att de fungerade tillfredställande i denna studie.

6.2. Resultatdiskussion

Resultaten av intervjuerna visar att samtliga respondenter anser leken i förskolan vara viktig i hög grad för att utveckla barns sociala kompetens, emellertid menar förskolechef 1 att leken kan vara svår för barnet. Hon säger att förskolan har ett stort ansvar för detta. Men då leken kan vara svår, menar hon att interaktionerna i

förskolan inte är en förutsättning för att utveckla social kompetens. Det handlar om att barnet utifrån sitt eget jag och sina egna förutsättningar få ingå i samspel och situationer som utvecklar social kompetens, menar förskolechef 1. Som jag skrev i analysen kan uppfattning om att leken kan vara svår grundas i att hon har

att barnen behöver en viss social förkunskap för att delta i leken, vilket skulle kunna vara anledningen till detta. För att leken ska fungera menar förskolechef 2 att det krävs att vuxna i finns i leken. Pedagogens viktiga roll poängteras inte bara av

förskolepedagog 2 utan av samtliga respondenter i grupperna förskolepedagoger och förskolechefer, men däremot inte av politikerna.

Man skulle kunna beskriva att politikernas uppfattning av hur barn utvecklas i leken är en process som barnen utför automatiskt. Detta menar dock inte

förskolepedagoger och förskolechefer, då barnen enligt dem behöver ha samspela och leka även med pedagogen. Vidare menar de att pedagogen är den som guidar barnen i leken och även fungerar som en förebild för hur man kan samspela och lösa olika typer av situationer.

Uppfattningen om att pedagogen/den vuxne är viktig finns belyser även författare i litteraturen. Folkman och Svedin (2003) skriver att vuxna ofta tror att barn som kan delta i lek, även kan hantera det som sker i dess omgivning. Men enligt författarna måste det finnas vuxna med i leken, för att stödja och guida barnen i den, vilket vidare även framkommer i läroplanen för förskolan. Förskolepedagogerna och förskolechefernas uppfattning om hur pedagogen/den vuxne i förskolan ska fungera belyser man i Lpfö 98. Man menar där att barnen behöver få guidning av vuxna i förskolan för att barnet ska bygga på sina kunskaper och även bilda nya perspektiv, vilket även Folkman och Svedin (2003) menar. Vidare skriver Folkman och Svedin (2003) att förskolan bör genomsyras av lek och kreativitet och Sandberg (2002) poängterar att vuxna som vågar, skratta och leka är värdefulla för barns utveckling. Finns det något som skulle kunna göras i de uppfattningar om pedagogens roll som är belyst av förskolechefer och förskolepedagoger, men inte av politiker? Politikerna menar att leken är mycket viktig i barnens lärande och utveckling. Politiker 2 säger att barnet i leken får lära sig att reflektera över sig själv och sitt eget handlande och politiker 1 poängterar att leken är utgör grunden i barnets lärande och utveckling. Så kanske skulle det behöva finnas en vidare dialog mellan förskola och politiker, för att synliggöra för ”samhället” vilken otrolig roll pedagogen har i leken för att barnen ska vidareutvecklas och tillägna sig nya sociala kunskaper, utveckla en social

kompetens.

6.3. Slutsatser

Här presenteras slutsatserna av de resultat som intervjuerna med förskolepedagoger, förskolechefer och politiker, som är utvalda för att presentera de aktörsgrupper som medverkar i studien. Respondenterna i studien har ingen koppling till varandra. I resultatet kan man se en likhet i att samtliga respondenter anser leken vara viktig för barns utveckling av social kompetens och att det framför allt är i samspelet med andra som kompetensen utvecklas. Emellertid menar förskolechef 2 att leken kan vara svår för barnet. Hon menar att förskolan har ett stort ansvar i att utveckla barnens sociala kompetens, men att interaktionerna in förskolan inte är en

förutsättning för att barnet ska utveckla social kompetens. Det handlar om att barnet utifrån sitt eget jag och sina förutsättningar få ingå i samspel och situationer som

utvecklar social kompetens, menar förskolechef 2. Denna uppfattning finns inte hos övriga respondenter

Då leken kan vara väldigt svår krävs att det finns vuxna i förskolan som närvarar i leken menar förskolechef 2. Detta poängteras inte bara av denne respondent utan av samtliga förskolepedagoger och förskolechefer. De belyser det är väldigt viktigt att det finns en pedagog som leker, samspelar, guidar, vägleder och fungerar som förebild i barnens lek för att de ska kunna föra leken vidare och utvecklas tillsammans, vilket inte politikerna gör.

Detta gör att resultat som har framkommit visar att förskolepedagogerna och

förskolecheferna skiljer sig från politikerna, i fråga om pedagogens betydelse i leken för att barnen ska kunna utveckla social kompetens, vilket kan bero på deras

erfarenheter i förskoleverksamheten. För övrigt kan resultatet liknas med att vara individuella, då det finns väldigt många likheter och några skillnader mellan förskolepedagogers, förskolechefers och politikers syn på betydelsen av lek i förskolan för barns utveckling av social kompetens.

6.4. Yrkesrelevans

Jag har under en längre tid varit intresserad av det samband som finns mellan social kompetens och lek. I det ansvar som förskolepedagogerna och förskolecheferna pekar på att pedagogen har i barns lek, finns den allra största utvecklingen av förståelse hos mig. Pedagogerna i förskoleverksamheten betyder mycket för barnen i deras lek där de utvecklas både i egen person och tillsammans med andra. Detta är inte alltid en lätt uppgift, utan det krävs mycket av pedagogerna för att få leken att fungera för alla de barn som finns i verksamheten. Jag anser denna studie, vara en hjälp på vägen i detta arbete både för mig och andra pedagoger. Jag har genom detta arbete utvecklat byggt upp en större förståelse för vad som krävs av pedagogerna för att barnen ska kunna utveckla en social kompetens genom leken. Det ska nu bli roligt att få komma ut i förskoleverksamheten och använda dessa kunskaper i praktiken tillsammans med andra pedagoger.

6.5. Vidare forskning

I fenomenografin beskriver Uljens (1989) att forskaren tittar på vilka uppfattningar som symboliserar ett visst antal grupper. Detta har jag gjort, men i denna studie består grupperna av två respondenter, Det är möjligt att en mer omfattande

undersökning av detta fenomen skulle ge andra likheter och skillnader än vad som framkommit i denna studie. Det skulle därför vara spännande att utföra en mer omfattande undersökning av detta fenomen. Ett annat intresse som har väckts hos mig under arbetets gång är hur människan påverkas av den ökade press jag upplever att samhället har på medborgarna att inneha en social kompetens.

Referenslista

Eriksson, I. (2001). Kaos och social kompetens. Lund: Studentlitteratur. Dahlkwist, M. (2002). Social kompetens - en utvecklingsguide. Uppsala: Kunskapsförlaget i Uppsala AB.

Dewey, J. (1997). Demokrati och utbildning. Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB. Folkman, M., & Svedin, E. (2003). Barn som inte leker - från ensamhet till social lek. Stockholm: Runa förlag.

Jorup, B, & Preisler, G. (2001). Att göra gemensamt i leken – Om lekens

kommunikativa villkor. En lekteoretisk genomgång. (Reprort Nr. 111). Stockholm, Sweden: Stockholm universitet, Psykologiska institutionen. (Forskningsrapport) Lillemyr,O. (2002). Lek – upplevelse – lärande i förskola och skola. Stockholm: Liber Ab.

Lärarförbundet (2002). Lärarens handbok –skollag, läroplaner, yrkesetiska principer. Stockholm: Lärarförbundet.

Löfdahl, A., (2002). Förskolebarns lek - en arena för kulturellt och socialt meningsskapande. [Pre-school children´s play– arenasfor cultural and social meaning –making] (Report No 2002:28). Karlstad, Sweden: Karlstad University Studies. ( Doktorsavhandling).

Michel, G. (2002). Let them play, They will learn: An argumment for nationalizing Montessori Style Preschool Education in United States. United States of America: Department of Education. Office of Educational Reasearch and Improvment (OERI). Educational Resources. Information Center (ERIC).

Ogden, T. (2003). Social kompens i skolan i skolan – kompetensutvecklande och problemlösande arbete. Stockholm: Liber AB.

Pape, K. (2004). Social kompetens i förskolan –att bygga broar mellan teori och praktik. Stockholm: Liber AB.

Pramling Samuelsson, I & Sheridan, S,. (2006). Lärandets grogrund : perspektiv och förhållningssätt i förskolans läroplan. (2:a upplagan). Lund: Studentlitteratur. Sandberg, A. (2002). Vuxnas lekvärld. En studie om vuxnas erfarenheter av lek. [The playworld of grown ups. A study of adults´ play experiences]. Göteborg, Sweden: Acta Universitatis Gothenburgensis. (Akademisk avhandling).

Skjöld Wennerström, K., & Bröderman Smeds, M. (1997). Montessoripedagogik i förskola och skola. Lund: Studentlitteratur. Stockholm: Bokförlaget Natur och kultur.

Stukat, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Studentlitteratur. Borås: Bokförlaget Natur och Kultur.

Uljens, M. (1989). Fenomenografi – forskning om uppfattningar. Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning.Hämtad 1 mars, 2008 från: www.vr.se .

Vygotskij, L. (1995) Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB.

Öhman, M. (2003). Empati genom lek och språk. Stockholm Liber AB. Andra upplagan.

Intervjuguide

Bilaga 1 Nedan presenterar jag de frågor som jag använt mig av i min studie och anledningen till varför de användes.

1.

Hur beskriver du begreppet social kompetens?

Denna intervjufråga knyter jag till min första forskningsfråga, som lyder; På vilket sätt anser förskolepedagoger, förskolechefer och politiker att leken i

förskolan främjar barns sociala kompetens?

Jag ansåg det att det var nödvändigt att få veta vilken definition respondenterna hade av social kompetens för att förstå för att få en helhet i forskningsfrågan, då både leken och den sociala kompetensen ingår i frågan.

2.

Anser du att det finns en koppling mellan lek och social kompetens och hur ser denna koppling ut?

Denna fråga användes för att undersöka vilka kopplingar respondenterna menar att det finns mellan leken och den sociala kompetensen. Kopplingarna mellan dessa skulle jag dels jämföra med de kopplingar jag har. Kan respondenterna se någon eller några av de kopplingar som nämns i litteraturen.

Jag ansåg även att denna fråga vara nödvändig för att jag besvara

forskningsfrågorna, då jag skulle ta reda på vad paren tycker för sig och hur deras uppfattningar står i förhållande till övriga arbetsnivåer.

3.

Fråga tre bestod av en leksituation.

Anledningen till att jag valde att använda mig

av en leksituation, var att jag ville konkretisera leken för respondenterna, genom att ha den var både audiell och visuell. Jag förklarade för respondenterna att intervjufråga tre var en leksituation och att jag har delat upp situationen i fem delar och att varje del hade en tillhörande bild i lekschemat, för att situationen skulle bli tydligare för dem.

Efter att ha läst denna lek situation fick respondenterna följande fråga; Vad i denna leksituation menar du utvecklar social kompetens och varför?

(Leksituationen presenteras på nästkommande sida.)

4.

I vilken grad anser du att leken i förskolan har betydelse för barns utveckling av social kompetens? Och varför?

Denna fråga är en precisering av intervjufråga två, vilket betyder att den riktar in sig mot den lek som finns i förskolan.

Bilden/lekschemat till leksituationen

1. Två flickor och en pojke, Stina, Karin och Jonatan har precis på börjat en lek. De leker att de åker buss. Innan de påbörjade sin lek bestämde de hur lekens handling skulle se ut och vilka roller som skulle finnas i leken. Det blev bestämt att Stina skulle vara bussförare, Karin och Jonatan passagerare.

2. Väl inne i leken kommer Niklas in i

rummet, han vill också vara med. Men Niklas tycker inte om hur leken ser ut utan vill ändra lekens handling, då han också vill vara buss förare. Detta går inte de tre ursprungliga barnen med på och det uppstår en konflikt.

3. De ropar på en pedagog för att få hjälp. Pedagogen säger att barnen i första hand får lösa konflikten själva genom att prata med varandra om hur leken ska gå till.

4.Barnen pratar med varandra och de tre ursprungliga barnen förklarar för Niklas att rollen som busschaufför redan är upptagen men att han får vara med och leka och att han kan inta rollen som en till passagerare.

5

. Niklas inrättar sig efter de ramar som barnen satt upp för leken, men får vara med och påverka handlingen i leken.

Missivbrev Bilaga 2

Hej

Här kommer brevet från Lena Falestål Estrada som överenskommet. För att presentera mig närmare så studerar jag till lärare för tidigare åren vilket inbegriper barn mellan 0 och 12 år. Jag har valt att inrikta mig på förskolan, vilket även mitt examinationsarbete gör.

Du har blivit tillfrågad att delta i en undersökning för mitt examinationsarbete.

Denna undersökning består av en djupintervju och beräknas pågå mellan 30 till 50 minuter. Intervjun kommer att bestå av ett visst antal frågor och kommer också att spelas in på band. Anledningen till bandinspelningen är att jag genom det får ett material där hela intervjun finns med vilket ger ett en mer rättvis analysering för intervjudeltagaren.

Jag vill i mitt examinationsarbete jämföra synsätt mellan förskolepedagoger, förskolechefer och politiker angående betydelsen av lek förskolan för barns utveckling av social kompetens. I arbetet skriver jag om social kompetens och lek och vilket samband dessa har med varandra: Det är om dessa områden som frågorna i intervjun kommer att handla om.

Anledningen till att jag vill intervjua dig som förskolepedagog är att jag vill göra en jämförelse mellan olika arbetsnivåers syn på lekens betydelse i förskolan för barns utveckling av social kompetens, precis som syftet med mitt arbete anger.

Som forskare har man direktiv att arbeta efter. Dessa direktiv är till för att skydda personer som deltar i undersökningen. Dessa riktlinjer har skrivits av en organisation som heter Vetenskapsrådet, vilken man kan finna på internet genom adressen www.vr.se . Nedan följer de regler jag som forskare ska rätta mig efter när jag utför undersökningar.

Samtliga citerade regler har hämtats från Vetenskapsrådet (2002), Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.

• ”Forskaren skall informera uppgiftslämnare och undersökningsdeltagare om

deras uppgift i projektet och vilka villkor som gäller för deras deltagande. De skall därvid upplysas om att deltagandet är frivilligt och om att de har rätt att avbryta sin medverkan. Informationen skall omfatta alla de inslag i den aktuella undersökningen som rimligen kan tänkas påverka deras villighet att delta.”

• ”Forskaren skall inhämta uppgiftslämnares och undersökningsdeltagares samtycke.

• ”De som medverkar i en undersökning skall ha rätt att självständigt bestämma

medverkan utan att detta medför negativa följder för dem”.

• ”I sitt beslut att delta eller avbryta sin medverkan får inte undersökningsdeltagarna

utsättas för otillbörlig påtryckning eller påverkan”.

• ”All personal i forskningsprojekt som omfattar användning av etiskt känsliga

uppgifter om enskilda, identifierbara personer bör underteckna en förbindelse om tystnadsplikt beträffande sådana uppgifter”.

• ”Alla uppgifter om identifierbara personer skall antecknas, lagras och avrapporteras

på ett sådant sätt att enskilda människor ej kan identifieras av utomstående”.

• ”Uppgifter om enskilda, insamlade för forskningsändamål, får inte användas

eller utlånas för kommersiellt bruk eller andra icke-vetenskapliga syften”.

(samtliga citat är hämtade ur forskningsetiska principer inom humanistisk-

samhällsvetenskaplig forskning

För att få utföra en intervju måste man som forskare få ett godkännande av personen som skall intervjuas. Du har även efter att ha samtyckt till intervjun när som helst rätten att avbryta intervjun. Dessa regler innebär även att jag inte får lämna ut ditt namn eller annan information som skulle kunna möjliggöra en identifiering av dig. Materialet som blir insamlat under intervjun får heller inte användas till annat än forskning och måste dessutom förvaras på ett sätt där utomstående ej har tillgång till materialet.

Jag kontaktar dig vidare för bokning av intervju.

Tack för att du tog dig tid att läsa detta.

Med vänlig hälsning Lena Falestål Estrada

Kontaktuppgifter:

Forskare:

Lena Falestål Estrada

Telefonnummer: XXXXXXXX E-mailadress: XXXXXXXXXX Handledare:

Kamran Namdar

Missivbrev Bilaga 3

Hej

Du har blivit tillfrågad att delta i en undersökning för mitt examinationsarbete.

Anledningen till att jag vill intervjua dig som förskolechef är att jag vill göra en

In document Social kompetens och lek : – En jämförande studie om aktörgruppers synsätt på lekensbetydelse för förskolebarns utveckling av social kompetens (Page 33-46)