Diskussionen är uppdelad i fyra rubriker: resultatdiskussion, metoddiskussion, slutsats och vidare forskning. Först diskuteras resultaten och dess utseende, sedan en del där metodvalet och möjliga felkällor diskuteras. I slutsatsen presenteras vad studien kom fram till och slutligen presenteras förslag till vidare forskning runt de funderingar som uppkommit under studiens gång.
4.1 Resultatdiskussion
Syftet med studien var att ta reda på i vilken omfattning de fartyg som anlöper Kalmar hamn sorterar sina sopor.
De frågeställningarna som ställdes inför arbetet var följande:
Hur väl sorterar fartygen sina sopor i Kalmar hamn?
Vad gör Kalmar hamn för att sopsorteringen skall fungera så bra som möjligt? Efter att ha genomfört direktobservationen kunde det konstateras att de flesta fartygen som anlöpte Kalmar hamn under den utvalda tidsperioden sorterade sina sopor på ett näst intill korrekt sätt. Undantaget i denna undersökning var fartyg 3 där de varken hade sorterat soporna (bestående av hushållsopor, metall, glas mm) rätt utan även kastat detta i kartong och
plastkärlen. Anledningen till att fartyg 3 sorterade sitt avfall på ett inkorrekt sätt kan bero på att vissa fartyg inte har så många olika kärl för sortering av sopor, detta kan till exempel bero på platsbrist. Kalmar hamns produktionschef nämner att vissa fartyg inte har mer än fyra olika containers ombord, vilket då inte tillåter mer än fyra olika sorteringskategorier. Kommer de då till en hamn med 20st olika sorteringskategorier kan det bli problem. Detta för att det i hamnen finns en behållare för ofärgat glas och en för färgat glas, när man ombord enbart har en för glas, oavsett färg. En möjlighet kan också vara att Kalmar hamn misslyckats med att få ut sina sopsorteringspamfletts till fartyget. Dessa skickar de till fartygens mäklare och det är sedan upp till mäklaren att vidarebefordra dessa till fartyget.
Skulle Kalmar hamn få kännedom om att ett fartyg sorterat så dåligt som fartyg 3 gjort kan detta innebära att Kalmar hamn skriver en avvikelserapport. Detta inträffar inte ofta och det är bara om dem slumpmässigt upptäcker att avfallet inte är sorterat korrekt. Denna skickas till transportstyrelsen där det noteras att fartyget inte sorterat på ett tillfredställande sätt.
35
Avvikelserapporten kan sedan övriga hamnar ta del av via transportstyrelsens hemsida och då vara extra vaksamma när samma fartyg kommer till deras hamn.
Utav direktobservationen fick undersökningen lättanalyserade mätresultat som inte avviker så mycket ifrån varandra. När produktionschefen blev tillfrågad om hur han tror att fartyg som anlöper Kalmar hamn sorterar sitt avfall svarade han ”Generellt halvbra, utan att ha gjort
någon djupdykning i det hela”. Detta skulle visa sig vara lite bättre vilket alla inblandade
tyckte var förvånande. Efter att ha analyserat resultatet från direktobservationen så framkommer följande: Hos nio av tio möjliga fartyg så sorterade de väldigt bra ombord. Samtliga hade minst 75 % sorterat i sina avfallskategorier. Det fanns endast två undantag. Detta ändrade produktionschefens åsikt till att detta måste vara ett väldigt bra medel. Tre kategorier var fartygen mer villiga att sortera. Dessa var främst kartong men också glas och lysrör. Vid många tillfällen så uppnåddes det 100 % sorteringsgrad på kartongen, vilket tyder på att det förmodligen är väldigt lätt att sortera ombord. Det som sorterades sämst var plast och det kan finnas många anledningar till detta.
Enligt en studie som gjordes på Luleås Tekniska universitet så undersökte studenterna som läser kursen avfallsteknik, hur invånarna i Luleå sorterade plast och fastställde att folk i Luleå är sämre på att sortera just plast jämfört med andra avfallskategorier. Enligt dem så kunde detta bero på att plastförpackningar ofta innehåller flera olika material och detta skapar förvirring i sorteringen54. Det nämns också att plast ofta hamnar i brännbart vilket är synonymt med denna undersökning, där mycket brännbart avfall hittades i plastcontainern. Dock anser
produktionschefen att utvecklingen har gått framåt och att fler flaggstatsländer värnar om miljön. Vid ett tillfälle så hade ett fartyg anmält cirka fem kategorier att lämna och när besättningen sedan skulle lämna avfallet vid stationen så såg dem att det fanns fler än fem kategorier att sortera i. Detta ledde till att besättningen på eget initiativ slet upp sina avfallspåsar och sorterade upp dessa i samtliga containrar. Om alla fartyg hade så stora ambitioner så skulle det innebära positiva ekonomiska aspekter för Kalmar hamn eftersom de kan få betalt för till exempel plast om det är korrekt sorterat.
När Kalmar hamns produktionschef tillfrågas vad hamnen gör för att sopsorteringen skall fungera så effektivt som möjligt så nämner han bland annat deras nya framtagna
sopsorteringsmodell som han tycker har bidragit till en högre sorteringsgrad. Enligt ” Roysson & Lundgren Lindberg (2008)” så framkom det att kaptenerna ombord på fartygen som anlöpte
54
36
Kalmar hamn hade efterfrågat fler kategorier att sortera i när de skulle lämna sitt avfall till hamnen. Detta tog Kalmar hamn till sig och har nu fått ett nytt sopsorteringssystem som togs fram genom ett samarbete med Baltic Master II. Då fartygen har långt till
sopsorteringsstationerna krävs att dem beställer ut kärl för de önskade kategorierna. Visar det sig sedan att dem vill ändra sin beställning eller om dem behöver andra containrar för att dem inser att det är möjligt att sortera i flera fraktioner så är Kalmar hamn väldigt tillmötesgående med detta, vilket är något som den sopansvarige i hamnen betonar. Kalmar hamn har också haft en stor ambition att få ut sina sopsorteringspamfletter via skeppsmäklarna till fartygen så att dem är medvetna om vilka sorteringsmöjligheter som finns i hamnen.
4.2 Metoddiskussion
Resultatet utav direktobservationen mättes i vikt och det ansågs vara den mest relevanta metoden att analysera graden av sortering eftersom Kalmar hamn faktureras baserad på vikten av soporna och att dem på andra institutioner, så som Luleås Tekniska Universitet valt att analysera sorteringen på samma sätt. Resultatet har blivit tydligt och lättanalyserat med hjälp av detta tillvägagångssätt. När presentationen utav varje mätobjekt presenteras ges det här en lättöverskådlig och tydlig bild av hur fartygen sorterar varje enskild kategori. Vid presentation av varje enskild kategori, där alla mätningar inom en kategori adderades och en total
procentsats på sorteringsnivån under hela undersökningen gjordes, uppstod problemet att vissa fartyg var överrepresenterade. Lämnade ett fartyg stora mängder sopor i en viss kategori, medans övriga inte lämnade lika mycket kan dessa bli väldigt missvisande. Detta är fallet med kartong, där fartyg 3 lämnade stora kvantiteter felsorterat avfall. Det beslutades dock att behålla dessa presentationer eftersom detta visar hur mycket ett enda fartyg kan förstöra. Då mätningarna gjordes fanns ingen möjlighet att hänga upp vågen utan var tvungen att hållas med hand. Detta kan medföra vissa variationer då det inte är helt enkelt att hålla vågen stilla, vilket är en möjlig felkälla för undersökningen.
Intervjun blev ett väldigt bra komplement till direktobservationen där frågeställningarna besvarades. Den intervjumall som användes gjorde att intervjun fick ett bra flyt och att svaren blev väldigt uttömmande. Det faktum att både den administrativa och den som hade
direktkontakt med fartygen intervjuades gjorde att intervjun täckte alla de områden som skulle kunna vara med. Ett problem med intervjumallen var att respondenterna många gånger började tala om sludgehanteringen vilket inte vara en del i denna undersökning. Detta borde ha kunnat
37
undvikas genom att specificera varje enskild fråga mer mot enbart det fasta avfallet. Något som uppmärksammades i efterhand var att när en gruppintervju genomförs så kan det finnas en möjlighet att respondenterna påverkar varandras svar. Att säga sin åsikt i chefens närvaro kan ibland vara svårt så i efterhand hade det förmodligen varit klokare att intervjun hade delats upp så produktionschefen och den sopansvarige intervjuats var för sig.
4.3 Slutsats
Efter att ha genomfört direktobservationen visar resultaten att många utav de fartygen som anlöpt Kalmar hamn under den utvalda observeringsperioden sorterar sina sopor på ett sådant sätt att det många gånger hamnar på en korrekt sorteringsnivå över 75 %. Dock fanns det ett fartyg som lämnade väldigt mycket sopor som inte var sorterade alls. Detta togs upp i intervjun med Kalmar hamn där man ansåg att resultatet var bättre än vad man trott. Det konstaterades också att det alltid kommer finnas ett fåtal fartyg som inte bryr sig om sorteringen. Det som Kalmar hamn gör för att få sopsorteringen att fungera så bra som möjligt är främst att hålla en hjälpsam attityd och vara flexibel då fartyg önskar ändra sin anmälan vad det gäller sopor. De har också utvecklat ett nytt sopsorteringssystem i samarbete med Baltic Master II.
38