Diskussionerna kopplas till syftet med studien vilket är att undersöka hur skolutveckling förstås på förskolepersonals-, förskolechefs- och verksamhetschefsnivå och hur personal och chefer på dessa nivåer ser på det systematiska kvalitetsarbetet i relation till skolutveckling samt hur specialpedagogens kompetens i skolutvecklingsfrågor tas tillvara i förskolan.
7.1 Resultatdiskussion
Trots begränsningar av denna studie vill jag avsluta uppsatsen med några försiktiga slutsatser. Resultatet i denna studie, liksom i tidigare forskning visar ett behov av kunskapsutbyte i det systematiska kvalitetsarbetet mellan de tre nivåerna förvaltningschef, förskolechef och förskoleverksamhetsnivå med syfte på att kommunens årsklocka inte nämns av någon av informanterna i förskoleverksamheten.
I praktiken, som jag tolkar det utifrån de förskolor som ingick min studie håller det på att ske ett paradigmskifte där planeringsmöte är utbytt till reflektionsmöte och där mötenas innehåll inte längre bara upptar praktisk planering utan det sker utbyte av reflektioner mellan förskolepersonal kring undervisning, bemötande och förhållningssätt. Detta grundar jag på förskolechefens två citat, ”Vi håller på att lära om oss som pedagoger i detta medvetande öppna förhållningssätt som ger det reella barn inflytandet” och ”Vi får inte längre sitta och säga att nästa vecka går vi till ankdammen om det inte har en koppling från barnen i verksamheten” samt ett citat från informanten i gruppintervju 2, ”Vi struntar i vart vi ska gå på ute dagen. Det är inte viktigt. Utan djupare och lärandefrågor som skapar en samsyn. Man måste vilja samma saker annars är det jätte svårt”. Vidare lyfter informanterna från intervjugrupp 2, att de ville skapa en samsyn hos förskolepersonalen utifrån reflektioner kring kärnfrågor.
Specialpedagogens roll i skolutvecklingsfrågor lyfts genom sitt förhållningssätt att utmana verksamheten med nya perspektiv enligt informanterna i gruppintervjuerna.
Studien antyder även att specialpedagogens kompetens i skolutvecklingsfrågor skulle kunna synliggöras mer då specialpedagogens arbete inte alltid kopplas till skolutveckling.
I linjen med osäkerheten av tolkningen verkar det vara svårt att se i det insamlade materialet om förstålelsen för relationen mellan skolutveckling och det systematiska kvalitetsarbetet existerar full ut.
46
Åtgärder på dessa tre nivåer kan förhoppningsvis öka förståelsen av samverkan i skolutvecklingsfrågor men också att de på så vis tydliggöras för varandra på förvaltningschefsnivå, förskolechefsnivå och förskoleverksamhetsnivå.
7.2 Specialpedagogiska implikationer
Specialpedagogens roll blir att i möte med förskolepersonal reflektera över yrkesspråket som används idag och hur detta kan utvecklas för att förskolan ska nå ut med de pedagogiska processerna utanför yrkesgruppen då informanterna i förskolan uttrycker en för hoppning av att deras lokal arbetsplaner med deras pedagogiska processer påverkar skolutvecklingen på förvaltningsnivå och inte upplever detta som en självklarhet (Henningsson-Yousif, 2003).
Kommunens årsklocka blir en del av specialpedagogens roll att synliggöra på förskoleverksamhetsnivå för att hitta en koppling till det systematiska kvalitetsarbetet.
Nilholm (2012) fokuserar på lärarprestationernas betydelse för skolframgångar och elevers skolsvårigheter. Vidare framhålls att fokus från politiker kommer att läggas på lärarnas betydelse av att ha så rätt kompetens som möjligt. Vidare lyfter Lutz (2013) fram betydelsen av tidiga specialpedagogiska satsningar i förskolan. Detta skulle kunna leda till att fler barn fångas upp tidigare i skolorganisationen. Mötet med barn som ställer krav på förskolepersonalen att finna former för att bygga relationer som är till stöd både socialt och kunskapskapande. Detta är beroende av den närvarande lärarens kompetens. Specialpedagogens roll blir att driva en kontinuerlig arbetsprocess genom att utmana och utveckla förskolepersonalen i sin relationskompetens (Normell, 2002; Juul & Jensen, 2009; Öhman, 2009). Specialpedagogens roll i värdegrundsarbetet i förskolan innebär att hitta nya perspektiv för att utveckla individen, gruppen och organisationen.
Persson och Persson (2012) betonar de politiska beslut på kommunalnivå ges konkreta uttryck som förvaltningschefen sedan ska implementera med hjälp av förskolechefer och rektorer. Vidare kritiserar författarna att inte sällan innebär detta att verksamhetsrelevanta lösningar konkurreras ut av ekonomiska. Specialpedagogens roll blir att tydliggöra betydelsen av tidig upptäckt, tidig insats som i förlängningen kan bli en ekonomisk besparing.
Specialpedagogens nära samarbete med förskolechefen är en förutsättning för att specialpedagogens kompetens i skolutveckling ska tas till vara i förskolan. Studien visar detta goda samarbete mellan förskolechef och specialpedagog som sker regelbundet en gång i veckan där barnhälsan eller elevhälsan, som verksamhetschefen uttryckte sig, har sin givna
47
plats. Här ingår diskussioner om kartläggningar som görs i förskolan för att få olika perspektiv på förskoleverksamheten för att utveckla den.
7.3 Metoddiskussion
Jag är nog inte den förste studenten som under arbetets gång har fått revidera och ompröva min forskningsplan som jag initialt hade lagt fram. Inbokningar av intervjuer i slutet av november och början av december har sina svårigheter då tidsbrist från informanter blev en tydlig anledning till varför intervjutillfällena blev färre än önskat. Svårigheten i att få tillgång till informanter gjorde att jag avstod från att göra en pilotstudie vilket hade varit en fördel för att få prova intervjuguiden (bilaga 4). Det visade sig dock var fördelaktigt att få tillgång till gruppintervjuer via förskolechefer då jag själv har kontakter i kommunen. Vidare i studien ville jag garantera att berörda informanter i förskoleverksamheten skulle känna sig väl förberedda inför intervjutillfället. Detta genom att jag personligen lämnade ut intervjuguide (bilaga 4) samt mitt dokument som jag utformat med hjälp av skolverkets hemsida, skolverket: skolutveckling (bilaga 5) i pappersformat veckan innan, på berörd förskola. Vid intervjutillfället visade sig att dessa papper inte nått fram till gruppen. Detta medförde att jag vid nästa grupptillfälle hade skickat dessa dokument via e-post till berörda informanter. Detta gav de båda gruppintervjuernas informanter olika förutsättningar vid intervjutillfället.
Jag valde ett kvalitativt angreppssätt med intervjuer som datainsamling för att befinna mig närmare vardagssamtalet, vilket jag anser att undersökningen resulterade i.
I min studie använde jag mig av två olika metoder, intervju och illustration. Bryman (2011) argumenterar för triangulering vilket innebär att flera metoder används i studien. En reflektion som jag gjort under intervjuerna är att genom att låta de båda enskilda informanterna och de båda informantgrupperna skapa en illustration framkallades en ny lekfull stämning i rummet. I gruppintervjuerna skedde en förändring av gruppmedlemmarnas positioner. Det var andra gruppmedlemmar som tog plats under skapandet av illustrationen än under samtalet. Detta anser jag vara en fördel då jag var intresserad av gruppens åsikter. Henningsson-Yousif och Aasen (2014) framhåller skisser som en metod för att göra pedagogiskt kapital synligt
Datainsamling av enkät med låg strukturering skulle varit en möjlighet för denna studie. Jag anser dock att denna metod inte skulle ge mig möjlighet att få de två förskolepersonalsgruppernas gemensamma syn på hur skolutveckling med hjälp av det systematiska kvalitetsarbete gemensamt förstås samt hur dessa ser på specialpedagogen
48
uppdrag i detta, vilket är syftet med studien. En annan metod för datainsamling av empiri är observationer. Detta ger möjlighet att kartlägga människors handlande, både i förhållande till varandra och i förhållande till vad individer bokstavligen säger sig göra (Kvale & Brinkmann, 2009). Då jag i min studie vill undersöka informanters förståelse för det systematiska kvalitetsarbetet på tre nivåer samt hur dessa ser på specialpedagogen uppdrag i detta menar jag att observationer inte är en relevant metod. Ett hinder i detta är att informanterna från förskolan sällan eller aldrig möter verksamhetschefen fysiskt i det vardagliga arbetet.
7.4 Förslag på fortsatt forskning
När det gäller fortsatt forskning så hade det varit givande att utvidga studien med fler kommuner för att kunna jämföra verksamhetschefens syn på specialpedagogens kompetens i skolutveckling och hur detta påverkar organisationen. Detta för att se likheter och skillnader mellan kommunernas skolresultat. Det har under studien framkommit hur en förskolechef med tidigare utbildning som förskollärare upplever sig få påvisa förskolans utvecklingskrav på förvaltningsnivå. Jag menar att det vore intressant att undersöka om utbildningsbakgrund för förskolechef och för förvaltningschef påverkar anställning av specialpedagoger i förskolans verksamheter samt hur detta i sin tur påverkar specialpedagogens förutsättningar att använda sig av sin kompetens i skolutveckling.
49