I detta avsnitt diskuteras resultatet i förhållande till den tidigare forskningen och professionsteori. Väsentliga och intressanta resultat som trädde fram i intervjuerna har vi även valt att diskutera.
6.1 Förstelärarna
Persson menar att lärarna i många årtionden kämpat för att få mer kontroll och inflytande på sin arbetsplats58, något som Lärarförbundet jobbar för att lärare ska få möjligheten till. 59 Att lärarna inte riktigt känner att de har kontroll på sin egen arbetssituation på grund av den toppstyrda skolan. Men enligt våra förstelärare så verkar de känna att de nu får mer att säga till om. De har nu mer frihet att applicera tankar och metoder i verksamheterna och kan samarbeta med varandra för att komma fram till gemensamma beslut om hur verksamheterna ska utvecklas. Nu ligger inte alla utvecklingsprojekt från kommunen utan nu får lärarna med förstelärarna i spetsen själva mer kontroll över situationer i utvecklingsarbeten. Vissa förstelärare har god kontakt med förvaltningen och kan på ett konkret sätt applicera nya direktiv, tillsammans med lärarna (och rektor) i verksamheten. Med andra ord har skolan fått ett steg mellan rektor och lärare. En utvecklare som också kan förmedla nya direktiv på ett konkretiserat sätt.
Till skillnad från skolverkets rapport60 om vem försteläraren är och vad försteläraren gör så såg vi ett annat mönster i intervjuerna. I rapporten jobbade de ofta som en ledare, som utifrån andras behov och direktiv ledde verksamhetsutvecklingen framåt. De handledde grupper i mötessammanhang och lärare i undervisningssituationer. Förutom detta såg vi ett tydligt mönster om att de ofta agerar som en förebild och vill vara i framkant i sin egen undervisning. I intervjuerna pratade förstelärarna mycket om hur viktigt det var för dem att ha både praktisk och teoretisk kunskap om ett ämnesområde eller metod innan de skall förmedla och handleda andra i det. Genom att vara en god förebild för andra lärare verkar de mena att de får de andras respekt i förstelärarrollen.
I skolverkets rapport från första året står det inte att förstelärarna jobbar mycket med att läsa aktuell och relevant forskning. 61 I vår studie ansåg förstelärarna att detta var en av de viktigaste faktorerna för att kunna utveckla sitt och kollegornas arbete. De ansåg att en god handledare kunde koppla mötesinnehåll eller utvecklingsprojekt till forskning, i form av beprövade metoder och teorier i förhållande till Skolverkets statistik och riktlinjer. 62 Självklart ansåg de att en god lärare och framför allt 58Persson (2008) 59Lärarförbundet. (2014-03-23) 60Skolverket (2014) 61Skolverket (2014) 62Skolverket (2014)
förstelärare ska vara väl insatta i styrdokument och på så vis vara relativt säker när det gäller betyg och bedömning. Att ha en teoretisk utgångspunkt verkade ge ett gott förtroende för dem som förstelärare.
Carpenter & Sherretz skriver att om läraryrket ska ses som en egen profession måste de fokusera mer på kunskap. Lärare bör stärkas genom diskussionsgrupper och samarbeten och att man satsar på att ge dem större kunskapsfokus med goda pedagogiska förutsättningar. De skriver också att det krävs av lärarna att de blir mer forskningsförankrade i sin praktik och teori i klassrummet, annars kan inte läraryrket blir en egen profession. 63 Detta passar in i det som förstelärarna berättade i våra intervjuer, gällande deras uppdrag. De kommer jobba med kollegialt lärande för att stärka och utveckla lärares kompetens, både enskilt och tillsammans i verksamheten. Förstelärarna vill skapa en godare kontakt lärare emellan samt skapa bättre ämneskonferenser där gemensamma frågor lyfts och verksamhetsanpassas. Genom bättre kollegialt samarbete förbättrar förhoppningsvis kvalitén på lärare och där med kunskapen hos eleverna. Carpenter & Sherretz 64 skriver att den viktigaste faktorn för elevers framgång är kompetenta lärare.
Berntsson65 och Carlgren & Marton66 menar att ett yrke som vill bli accepterat som en profession måste vila på en teoretisk kunskapsbas och stå för en kunskapsutveckling inom yrket. Förstelärarna i vår intervju delade absolut Berntssons67 och Carlgren & Martons68 syn på detta. Förstelärarna ansåg att läraryrket måste få ett större förtroende och att man gör detta genom att alltid vila på styrdokument och vetenskap. Förstelärarna menar att detta höjer hela yrket och kommer ge lärare mer professionell status, och förhoppningsvis också högre lön i förlängningen.
I den tidigare forskningen tar det kollegiala samarbetet stort fokus, vilket även får en framträdande roll i vårt resultat. Gustavsson beskriver hur lärarna med hjälp av exempelvis arbetslagen kan diskutera fram framgångsrika situationer som leder till en god utveckling inom skolan, arbetslagen och även för de enskilda lärarna. Genom lärarnas olika kompetenser kan de spegla olika perspektiv gällande undervisningen i skolan. 69
Aili & Blossing skriver att oftast ingår lärarna i något slags nätverk där de kan motivera och diskutera med andra kollegor inom samma ämnesområde. 70 För att trivas på sitt arbete och i sin lärarroll är det kollegiala arbete en förutsättning, enligt
63Carpenter & Sherretz (2012) 64Carpenter & Sherrtez (2012) 65 Berntsson, (2006).
66 Carlgren & Marton (2000) 67 Berntsson (2006)
68 Carlgren & Marton (2000) 69Gustavsson (2008) 70Aili & Blossing (2008)
Hudson.71
I resultatet pekar förstelärarna tydligt på vikten av det kollegiala lärandet, och detta är något som förstelärarna arbetar mycket med i form av studiecirklar,
ämneskonferenser och inom arbetslagen. Det är utifrån studier som förstelärarna grundar detta på, att lärare utvecklas som mest när tillfället ges att träffas och diskutera med andra lärare. Förstelärarna är väldigt måna om att olika
kommunikationstillfällen skapas under uppstyrda former, och att de ses som givande och innehåller relevanta och intressanta ämnen. Och detta synsätt delar också av Hudson72 som tydligt lyfter fram vikten av uppstyrda träffar för kollegialt lärande. Den tidigare forskningen lyfter även fram begreppet läraridentitet, där Rhöse beskriver genom sin avhandling hur läraridentiteten formas efter de olika historiska, kulturella samt sociala sammanhangen för att även på så vis kunna förstå hur lärarna beskriver sin yrkesroll. Genom stora skillnader mellan lärarutbildningarna har detta lett till en stor mångfald gällande till kompetenser, erfarenheter och kunskaper. I Rhöses avhandling visas det på att identiteten ges utrymme för förändring i det postmoderna samhället.73
Det är detta som förstelärarna vill fånga upp, att kunna påverka läraridentiteterna så att en positiv syn skapas och på så vis skapa en högre status för läraryrket. Att skapa en mer samlad identitet för läraryrket, och att genom handledning kunna påverka till bättre undervisning.
I Irisdotters avhandling så visas det på att stort fokus hos lärarna är att vara en god förebild för eleverna och att kunna vägleda dem rätt.
Vidare skriver Irisdotter i sin avhandling om hur tufft läraryrket är, om hur olika skolors resultat ständigt jämförs. Det är lärarnas ansvar att skolans resultat och att målen nås av eleverna.74 Det är här förstelärarnas roll framträder, då de vill kunna avbelasta lärarna på vissa plan. Tjänsten som är tilldelad grundar på att öka
måluppfyllelsen inom skolverksamheten. Genom handledning och stöd från
förstelärarnas sida, underlättar det för lärarnas arbete samtidigt som de ska inspirera, förmedla och stötta kollegorna.
Vi kunde tydligt se i resultatet att det läggs mer fokus på lärarna och deras
utveckling, än på ökad måluppfyllelsen i skolverksamheten. Det finns många tankar om hur förstelärarna ska underlätta och förbättra lärarnas arbetssituation. Den ökade måluppfyllelsen ligger mer i bakgrunden, som medföljer genom att utbilda och stötta lärarna ute i verksamheten. Detta leder inte bara till en bra måluppfyllelse i
verksamheten, det ger lärarna en bättre arbetssituation.
Under intervjuernas gång talade förstelärarna om ett flertal gånger att det inte får bli någon slags inspektion vi en handledning i klassrummet. Det läggs ett stort fokus på att det ska skapas en god stämning sinsemellan. Det hade nog skapats en obehaglig
71 Hudson (2012) 72 Hudson (2012) 73Rhöse (2003) 74Irisdotter (2006)
situation i annat fall, om en förstelärare hade gått ut och inspekterat en lärares undervisning sedan gett respons och kommit med kritik. Rent generellt är förstelärarna väldigt måna om att ha med sina kollegor i sina projekt för verksamhetsfrågorna.
6.2 Metoddiskussion
Valet av en kvalitativ metod berodde på att vi ville få fram ett fördjupade
resonemang från förstelärarna. Enligt Repstad innebär detta att intervjuerna är långa och ett djupgående samtal om personliga tankar gällande förstelärartjänsten. 75 Deras arbetsuppgifter kan vi läsa i många olika skrifter, såsom Skolverket eller de olika fackförbundstidningarna. Syftet med studien var att få fram informanternas personliga tankar och reflektioner gällande tjänsten.
Under intervjuernas gång fann vi det lätt för informanterna att sväva utanför
intervjuens ämnesområde. Detta på grund utav att de hade så mycket de ville berätta och dela med sig av. Kanske borde vi haft lite snävare frågor, eftersom vissa svar kunde bli väldigt långa och inget vi kunde ha med i resultatet.
Vi anser att förstelärarna i våra intervjuer innehåll en bra spridning ämnesmässigt, åldermässigt och geografiskt. Detta för att få en ökad trovärdighet för vår studie. De som fått tjänstens som förstelärare har ofta lång och god erfarenhet av läraryrket. Därför ansåg vi att deras resonemang är befogade.
Kylén76 anser att det säkraste sättet för att inte missa något viktigt i samtalen är att spela in intervjuerna. Vi valde att både spela in via mobil och via dator för att verkligen säkerställa materialet. Genom noggranna transkriveringar har vi försäkrat oss om att inget viktigt samtalsämne faller bort.
Repstad skriver att om man använder sig snöbollsprincipen får man vara kritisk mot de personer man blir rekommenderad. Det kan finnas en tendens att man blir rekommenderade personer som tycker precis som den personen man fått rekommendationen. 77 Vi ansåg att vi undvek detta då våra informanter jobbade på olika skolor i olika kommuner, undervisade olika ämnen och i olika årskurser. Vi hade inte bara en informant från början som sedan rekommenderade, utan tre olika förstelärare som sedan hänvisade oss till andra.
6.3 Vidare forskning
Eftersom förstelärartjänsten är ett nytt karriärssteg inom skolverksamheten, finns det
75Repstad (2007) 76 Kylén (2004) 77 Repstad (2007)
enorma möjligheter för vidare studier inom detta område. I vår studie fokuserade vi på en kvalitativ intervju om förstelärarnas tankar och syn gällande tjänsten. Något som inte belyses i uppsatsen är de andra lärarnas syn på denna tjänst, vad de anser om detta karriärssteg? Hur ser de på att det exempelvis träder in en kollega som tilldelats förstelärartjänsten i deras klassrum för att kunna ge respons på
undervisningen? Vad anser de om statens insatser för en ökad måluppfyllelse, är det rätt väg att gå?
En annan tanke som vi ställde oss under arbetes gång, som också vore intressant att utföra en vidare studie om, är valet av förstelärarna. I vår studie kan vi se tydligt att det är erfarna lärare som har varit ute i verksamheten i många år som tilldelas
tjänsten. Varför tilldelas inte en nyutexaminerad lärare som har i sin utbildning fått ta del av aktuell forskning som kan användas ute i skolorna?
Det vore även intressant att granska skillnader inom olika kommuner när det gäller tjänstefördelningen, eftersom alla kommuner gör olika. Vissa kommuner ger lärarna avsatt tid för att arbeta med verksamhetsutveckligen och på så vis dras
undervisningstiden ner i viss procent. Andra kommuner ger inte lärarna någon tid alls, utan låter förstelärarna arbeta utanför sitt heltidsjobb. Hur är synen på detta? Leder det till skillnader gällande måluppfyllningen? Att de kommuner som satsar, och ger lärarna tid att arbeta med verksamhetsutveckligen får bättre resultat?