LÄRARPROGRAMMET
”Jag är spindeln i nätet”
En intervjustudie om förstelärares tankar kring deras bidrag till professions- och verksamhetsutveckling.
Anna Carin Sjöholm & Johanna Stjernsten
Examensarbete 15 hp Avancerad nivå Vårterminen 2014
Handledare: Kristina Henriksson Examinator: Sofie Walter
Institutionen för utbildningsvetenskap
Linnéuniversitetet
Institutionen för utbildningsvetenskap
Arbetets art: Examensarbete, 15 hp. C-uppsats Lärarprogrammet, Allmän utbildning 3 Titel:
Författare: Anna Carin Sjöholm Johanna Stjernsten Handledare: Kristina Henriksson
ABSTRAKT
Syftet med studien är att lyfta vad förstelärare kan bidra med när det gäller professions- och verksamhetsutvecklingen. Studien baseras på en kvalitativ undersökning i form av sex stycken intervjuer utav förstelärare. Förstelärarens grundläggande arbetsuppgift är att öka måluppfyllnaden i den svenska skolverksamheten. Resultatet visar på att förstelärarna fokuserar främst på lärarna och deras utveckling. Detta genom
handledning, kollegialt samarbete och förmedling av aktuell forskning. Det läggs också ett stort fokus på hur förstelärarna ska kunna underlätta och förbättra lärarnas
arbetssituation. De vill skapa en bättre arbetssituation för alla lärare, samt skapa en bättre status för läraryrket.
NYCKELORD
Förstelärare, Måluppfyllelse, Kollegialt samarbete, Handledning, Professionsteori, Karriär, Lärare, Förebild, Verksamhetsutveckling, Skola,
INNEHÅLL
1 INTRODUKTION ... 1
2 BAKGRUND ... 2
2.1 Läraryrkets önskade autonomi ... 2
2.2 Dagens förstelärare ... 2
2.3 Tidigare forskning ... 4
2.3.1 Lärarutveckling ... 4
2.3.2 Läraridentitet ... 7
2.4 Professionsteori ... 7
2.4.1 Lärare som profession ... 8
2.4.2 Analysverktyg ... 9
3 SYFTE ... 11
3.1 Frågeställning: ... 11
4 METOD ... 12
4.1 Kvalitativ studie ... 12
4.1.1 Intervjuer ... 12
4.1.2 Urval ... 12
4.1.3 Reliabilitet och validitet... 13
4.1.4 Intervjuernas genomförande ... 14
4.1.5 Bearbetning och analys ... 14
4.1.6 Etiska aspekter ... 15
5 RESULTAT ... 17
5.1 Att bidra utifrån sig själv ... 17
5.1.1 Förmedlare av forskning och kunskap ... 17
5.1.2 Förbilden ... 18
5.2 Att bidra utifrån andra ... 20
5.2.1 Kollegialt lärande ... 20
5.2.2 Handledning ... 20
5.2.3 Projekt utanför arbetsbeskrivningen ... 22
5.3 Att bidra till en professionshöjning ... 23
5.3.1 Förbättrade yrkesvillkor ... 23
5.3.2 Vetenskap för en profession ... 24
5.3.3 Karriärssteget ... 25
5.4 Resultatslutsats ... 25
6 DISKUSSION ... 27
6.1 Förstelärarna ... 27
6.2 Metoddiskussion ... 30
6.3 Vidare forskning ... 30
7 REFERENSLISTA ... 32 BILAGA 1
1 INTRODUKTION
Under vår verksamhetsplatsförlagda utbildning kom vi i kontakt med olika förstelärare och även synen på de lärare som antagit förstelärartjänsten bland andra lärare. Detta väckte vårt intresse då vi upplevde att alla såg väldigt olika på denna roll och hur försteläraren ska jobba. Vi båda tyckte att det verkade råda oklarheter kring förstelärarens arbetsuppgifter och ville få reda på vad de tänker kring sin roll som utvecklare.
Att skapa ett karriärssteg för lärare är ett nytt fenomen för läraryrket, men fackförbund och andra aktörer efterfrågat detta under en lång tid. Eftersom det är så pass nytt karriärsteg finns inga utvärderingar på vilken effekt arbetet får ute i verksamheterna.
Genom enkla samtal med lärare och genom internetsökningar kan man tydligt se att det gått väldigt snabbt i skapandet och planerandet inför detta karriärsystem. Det främsta målet med tjänsten förstelärare är att utveckla lärare, ämnen och verksamheter som i sin tur ger ökad måluppfyllelsen. Vi är intresserade av hur förstelärarna tänker kring detta och vill veta med om var de själva känner inför den kommande verksamhetsutvecklingen.
2 BAKGRUND
Nedanför presenteras Läraryrket i förändring och Dagens förstelärare vars syfte är att ge läsaren en ökad förståelse för hur läraryrket tidigare sett ut och hur förstelärarrollen ser ut idag. Eftersom skolverksamheten inklusive lärarrollen utvecklas i takt med samhället ges konstant nya direktiv och riktlinjer.
Här försäker vi bena ut vad som är viktigt att för att förstå förstelärarrollen. Sedan redovisas även Tidigare forskning med fokus på: Lärarutveckling för förändring och Läraridentitet.
2.1 Läraryrkets önskade autonomi
Enligt Persson så styrs läraren och dess arbete efter det rådande politiska läget i landet.
Hon menar att en lärare och skolan ofta får oförtjänt kritik från övriga samhället när någonting inte fungerar som planerat. Hårddraget kan skolan och lärare ses som marionetter till de beslut som kommuner och regering tar och bör inte stå ansvariga för det som det de skall implementera i verksamheten. Vidare skriver Persson att läraren faktiskt är en stark och en positiv kraft om hon så vill och behöver inte kuva sig under staten. Persson skriver att decentraliseringen, som skedde i början av 1980- talet, bidrog till en önskan om mer lärarinflytande över den utbildning som skulle framföras i skolan. Lärare och skolan önskade få större frihet när det gäller undervisningsinnehåll och metoder. Och den målstyrda skolan som kom vid denna tidpunkt var tänkt att ge lärarna större frihet och i styrdokumenten underströks tonen av en professionell lärarkår och en yrkeskunskap. Ända sedan dess har många lärare kämpat för ett konkretiserande av självstyrande skolor och lärares makt över sin arbetsplats och undervisning. 1
2.2 Dagens förstelärare
Skolverkets mening med förstelärarrollen är att skapa en karriärväg för lärare för att göra yrket mer attraktivt och för att säkra en god undervisning för eleverna. 2 Även Sveriges kommuner och Landsting anser att det behövs karriärsteg för lärare och pekar också på en utveckling och förbättring i måluppfyllelsen. De ser också en fördel med att samla lärarna och vilken kompetensutveckling detta kan ge för alla parter. Enligt SKL skall den svenska skolan vila på en vetenskaplig grund och genom att skapa
1Persson (2008)
2Skolverket (2014-04-17)
karriärssteg för lärare där forskning är väsentligt, främjar man sambandet mellan skola och vetenskap. 3
Enligt Skolverket kan en förstelärares roll till exempel vara en drivande motor i skolans arbete och på så vis driva ämnet och undervisningen framåt. Dels för lärarna skull, men också för kvalitetssäkringens skull. Förstelärarna skulle med andra ord vara huvudansvariga för ämnet i kommunen eller en skola. Skolverket rekommenderar att en förstelärare arbetar minst 50 procent med vanlig undervisning. Därefter är det upp till varje huvudman att bestämma lön, timmar och uppgifter. 4
Skolverket har släppt en rapport efter cirka ett år med aktiva förstelärare. I denna rapport sammanställs statistik och korta beskrivningar av vad som hänt under detta år.
I denna rapport framkommer att försteläraren har en viktig roll som kontakt mellan lärare och skoladministration/skolledare. I diagrammet nedan visas de vanligaste arbetsuppgifterna under den första tiden som förstelärare, taget ur ovannämnda rapport:
I detta diagram blir det tydligt att de fokusuppgifter som huvudmännen skapat för en förstelärare är att handleda samt skapa utbildnings- och diskussionsmöjligheter för sina kollegor samt att driva sitt eget ämne framåt. Och detta menar Skolverket är i enlighet med de riktlinjer och förväntningar regeringen har på försteläraren. 5
3Sveriges kommuner och landsting (2014-04-17)
4Skolverket (2014-03-31)
5Skolverket (2014-03-31)
Det två stora fackförbunden för lärare i Sverige, Lärarnas Riksförbund6 och Lärarförbundet7 har både kämpat länge för att lärare skall få ett karriärssteg och de båda anser att det kommer höja statusen för läraryrket samt göra det mer attraktivt att studera till. Lärarförbundet menar samtidigt att det behövs mer insatser för att göra yrket attraktivt, till exempel genom höjda löner eller andra belöningssystem för framgångsrika lärare. De skriver också att de vill att lärare ska få mer makt att utveckla sin egen verksamhet och att duktiga lärare ska få mer betalt så de kan dela med sig av sina goda tankar och metoder. 8
Regeringens tanke med förstelärare och det ännu ytterligare steget, lektor, är att lärares yrkesskicklighet skall belönas. I pressmeddelandet skriver de att det är ett nationellt intresse att lyfta läraryrket och att det är därför de nu beslutat att ge statlig finansiering till ett karriärsteg för lärare. Regeringen vill även att de yrkesskickliga lärarna som blir lektorer eller förstelärare skall stanna kvar i undervisningssammanhang. De menar att det är viktigt att behålla duktiga lärare i verksamheten annars förlorar man på detta i slutändan. 9
2.3 Tidigare forskning
Den tidigare forskningen kopplar vi till resultatet från Skolverkets rapport om försteläraren under det första året. 10 Detta kopplar vi till Lärarutveckling och Läraridentitet. Forskningen visar på vad en förstelärare kan bidra med inom verksamheten samt vilket fördel lärarna har av en ledare och fortbildare.
2.3.1 Lärarutveckling
Gustavsson skriver att lärare i högre grad idag än förr (1950-talet och tidigare), är i behov av att hitta en egen läraridentitet för att skapa en god lärandemiljö för eleverna i klassrummet. Hon skriver att moderna lärare sällan arbetar efter en viss metod eller teori utan blandar ihop delar de fått med sig på lärarutbildning, inom fortbildning och genom samtal med kollegor. Då samlas de olika kompetenserna hos olika lärare och ger sina perspektiv på undervisningen i skolan. 11
Gustavsson skriver också att lärare som ska genomgå utbildning och/eller fortbildning behöver samma förutsättningar som elever när det gäller lärande. Det krävs stimulans, en bra lärmiljö och ett intresse för att lärsituationer skall ske. Med tanke på lärarnas
6 Lärarnas riksförbund (2014-04-23)
7 Lärarförbundet (2014-04-23)
8 Lärarnas riksförbund (2014-04-23), Lärarförbundet (2014-04-23)
9Regeringen (2014-04-23)
10 Skolverket (2014)
11Gustavsson (2008)
olika erfarenheter bör ett lärande ha sitt ursprung i ett förståelseinriktat lärande. Då kan man i tillexempel arbetslagen diskutera fram framgångsrika situationer och på så vis utvecklas både som skola, arbetslag och enskild lärare. Och detta menar hon leder till framgångsrika lektioner och elever som i allt högre grad presterar bättre resultat. 12 Aili & Blossing skriver att lärare som ses som framgångsrika och ofta ingår i något slags nätverk där de kan motivera och diskutera med andra kollegor inom samma ämnesområde. De påpekar också om bristen på ledare till lärarnas lärande.13 Gustavsson visar att lärare som inte ingår i fortbildnings- eller diskussionsgrupper sällan kommer vidare i sin lärarroll och att det största lärandet sker när erfarna och nyutbildade lärare möts och får en fri diskussion på lika villkor. 14
Hudson förklarar att skolor kan göra stora skillnader när det gäller nyutkomna lärares trygghet i sin situation och undervisning. I hans studie fick färska lärare i Queenslands, Australien, förklara vilka de tytt sig till första tiden och vilket stöd de känner att de fått på sin nya arbetsplats. Många av de svarade att de inte fått det stöd de velat få av sin nya arbetsgivare. De kände sig relativt ensamma i sitt arbete. Men det framkom också att de få som känt stöd från sin nya arbetsplats och kunnat samtala kring situationer och teorier med nya kollegor är de som snabbast fann sig i rollen som lärare. De som haft gott stöd från en utsatt mentor var de som fann sig bäst, men det största stödet verkar ha kommit från grannläraren. Enligt Hudson verkar det som att kollegialt arbete är en förutsättning för att trivas på arbetet och i sin lärarroll. 15
Carpenter & Sherretz menar att lärares utveckling och utbildning tätt hänger ihop med elevers höjda resultat och detta anser de handlar mycket om partnerskap över gränserna. Till exempel mellan skolor, universitet, fackförbund och yrkesutbildningar.
Alla bör ha samma mål med att förbereda lärarna för undervisningssituationer på ett bättre sätt. Denna satsning på lärare och deras kunskapsbas bidrar till en bättre och mer professionell skola där eleverna presterar bättre. Genom att stärka den vetenskapliga och pedagogiska kunskapen hos både nyutbildade och erfarna lärare ges möjligheter till exempelvis seminariegrupper, problemlösningsmöten, kompetensutvecklingsaktiviteter och så vidare lärare sinsemellan. Denna möjlighet, att stärka lärarens professionella roll, visade genom forskningen att studieresultaten blev högre, än de skolor som inte arbetar på detta vis. Möjligheten att delta i dessa utvecklingsmöjligheter gav lärarna de kunskaper, färdigheter och självförtroende som krävdes för att bli en bra pedagogisk ledare inom skolverksamheten. En annan möjlighet till professionell utveckling som Carpenter och Sherretz skriver om, är då sju lärare blev utvalda till att sitta i en styrelse. Dessa lärare har ledande positioner i skoldistrikten. På så vis tar dessa lärare hjälp av andra lärare och personal för att kunna samla in och analysera data för att delta i forskningsverksamheten.
12Gustavsson (2008)
13Aili & Blossing (2008)
14Gustavsson (2008)
15Hudson (2012)
Forskningsresultatet presenteras på så vis till andra lärare, som senare appliceras ute i verksamheten. 16
Eva-Marie Harlin förklarar att de flesta lärarna har under sin utbildning fått en bra grund för ett professionellt handlande. Efter lärarexamen är det viktigt att fortsätta utveckla den pedagogiska utvecklingen, men frågan är hur? Harlin har använt sig av videoinspelningar som verktyg under lärarens undervisning, som sedan används som ett bidrag för att få lärarna att reflektera över undervisningen och dess professionella utveckling. Undersökningen bygger på två delstudier, den första bygger på lärarstudenternas reflektioner över inspelningen samt tankar om ett förändrat handlande. Den andra studien följs upp två år senare, av samma personer som vid denna tid är färdigutbildade lärare. Resultatet i den första studien visar på att lärarna många gånger blir överraskade av sitt eget handlande. Genom att granska videon kunde lärarna se vanor som de inte tyckte överensstämde med hur de hade trott sig handla och agera. Med videon som verktyg kunde alltså lärarna yttra önskade förändringar i sina vanor och handlingar, bl.a. att ge deltagarna ett större inflytande. I den andra studien berättade lärarna om hur videoinspelningen gav dem en möjlighet att på så vis uppmärksamma och reflektera över förändringar gentemot den förra inspelningen. Fokus var på förändringarna och utvecklingar gällande sitt handlande i klassrummet. Genom att granska videoinspelningarna har lärarna kunnat bli mer medvetna om sitt eget agerande i klassrummet och på så vis öka sin eget professionella handlande. 17
Åsa Morberg18 skriver om mentorers och nyblivna lärares erfarenheter av det kollegiala arbete, med fokus på det nya legitimationssystemet som beslutades av regeringen. Morberg samlar sitt resultat genom intervjuer, och fokuserar på vilket stöd som ges genom detta mentorsstöd till de nyexaminerade lärarna. Morberg har kommit fram till att mentorerna ger de nyblivna lärarna konkreta och praktiska råd om såsom planeringen, undervisningens genomförande samt utvärdering. Detta stöd uppskattas många gånger av de nyblivna lärarna, då det bidrar till en utveckling inom det praktiska yrkeskunnandet och ger en ökad förståelse för läraruppdraget.
Ett annat resultat som Morberg konstaterar är att:
(..)kommunerna inte tar sitt ansvar och inte bidrar till mentorsstödet vare sig i form av ett formulerat kommunalt uppdrag, mentorsutbildning eller annat stöd. 19
16Carpenter & Sherretz (2012)
17Harlin (2013)
18Morberg (2012)
19Morberg (2012)
2.3.2 Läraridentitet
Eva Rhöse skriver i sin avhandling om hur läraridentiteterna formas utefter de olika historiska, kulturella samt sociala sammanhangen för att även på så vis kunna förstå hur lärarna beskriver sin yrkesroll. Röse skriver att det är en stor skillnad mellan lärarutbildningarna, både genom åren och beroende på vart du läser din lärarutbildning i Sverige. Detta leder till en mångfald av kompetenser, erfarenheter och kunskaper.
Samarbetet sker mellan lärarna efter lektionstillfällena, då eleverna har gått hem, i olika arbetslag på skolan. Själva kärnan i lärararbetet är omtanken gällande elevernas lärande. Läraridentiteten formas och förändras utefter den aktuella situationen historiskt och lokalt. Identiteten ges utrymme att förändras i det postmoderna samhället, vilket Rhöse fått fram i sin avhandling. Identiteten påverkas av omgivningen och miljön. Rhöse skriver att vi ständigt påverkas av varandra i samarbetet, och på så vis förändras identiteten. 20
Sara Irisdotters avhandling fokuserar likaså på hur läraridentiteten skapas, samt lärarmiljön inom skolverksamheten. Irisdotter förklarar hur olika skolors resultat ständigt jämförs. Lärarna är programmerade att ständigt sträva efter målen som eleverna ska nå med bra resultat. Läraren beskrivs som den som står ansvarig för skolans resultat och att målen nås, men det nämns inte vad de har ansvar om etik och liknande. När lärarna diskuterade sina yrken så lades stort fokus på att vara en god förebild och vägleda eleverna rätt.
Genom att skapa en god relation till eleverna skapas en förståelse hos eleverna för lärarens arbete. Det framgår att läraryrket är tufft, och det är en hårfin linje som måste finnas hos lärarna mellan att vara allt för personlig och sårbar gentemot utöva maktperspektivet. Lärarens gränser är viktiga för att både eleverna att läraren i sig ska kunna skapa ett bra klassrumsklimat. 21
2.4 Professionsteori
Vi har valt att arbete utifrån ett professionsvetenskapligt perspektiv just för att förstelärarrollen handlar om ett nytt karriärssteg och att skapa en förbättrad verksamhet.
Abbot beskriver professionsteori som en modell där olika yrkeskategorier försöker legitimera sig genom att försöka göra anspråk på viss kunskap eller expertis. Det som en yrkeskategori behöver gå igenom för att legitimera sitt ämne skiljer lite åt mellan olika yrken. Inom en blivande profession måste en kunskapsbas bestämmas och ett gemensamt synsätt sättas upp. När stora förändringar drabbar en professions, till exempel på införandet av informations- och kommunikations teknik, måste allt detta revideras om för att fastställas utifrån den nya kunskapsbasen och nya professionsteorier. 22
20Rhöse (2003)
21Irisdotter (2006)
22 Abbot (1988).
2.4.1 Lärare som profession
Berntsson23 och Carlgren & Marton24 skriver att en profession är ett yrke som vilar på en teoretisk kunskapsbas och definieras till exempel av lång utbildning, etiska regler, och kunskapsutveckling inom yrket. De menar att detta passade in på lärarna runt 1900-talet men att läraryrket deprofessionaliserades i mitten av 1900-talet och förlorade mycket av sin status. Enligt Carlgren & Marton25 så började försöket att professionalisera yrket igen under 90-talet och detta pågår än. Det finns en diskussion kring ämnets professionella status, om det är eller inte är en profession.26
Persson skriver att läraryrket inte är inom de ramar som Berntsson och Carlgren &
Marton beskriver. Persson menar att man borde fokusera mer på lärares strukturella kontext och agerande i yrkesutövningen. Då blir det mer korrekt att prata om en yrkeskår istället för en profession. Eller kanske till och med en semiprofession. Hon menar att lärarna har svårt att få ett eget kunskaps- och yrkesmonopol och att det där med inte är en profession vi talar om. 27
Enligt Carpenter & Sherretz finns en möjlighet för lärare att bli en profession om man fokuserar på utveckling och kunskap. De skriver att lärarekvalitén har blivit den viktigaste faktorn för elevers prestationer i skolan. Lärare och lärares professionella status stärks genom samarbeten och diskussionsgrupper där man fastställer och satsar på att ge lärare ett större kunskapsfokus samt goda pedagogiska förutsättningar. De skriver också om en annan väg in i professionen och detta är med hjälp av lärare som får ledande positioner. Dessa verksamma lärare kan, tillsammans med andra eller enskilt, forska för att sedan hjälpa till att skapa förtrogenhet med detta nya material ute i verksamheten. Carpenter och Sherretz menar att för att skapa en profession måste lärarna bli bättre förberedda i pedagogiska undervisnings- situationer och bli mer medvetna om sitt eget ämnes forskningsförankring. 28
Wiklund menar att en professionalitet som lärare handlar om att:
…klara av eleverna väl, dokumentera deras resultat, diagnosticera deras problem, vara effektiv och där med göra den enskillda skolan till ett attraktivt val på utbildningsmarknaden. 29
23 Berntsson (2006).
24 Carlgren & Marton (2000)
25 Carlgren & Marton (2000)
26 Carlgren & Marton (2000)
27 Persson (2008)
28 Carpenter & Sherretz (2012)
29 Wiklund (2006)
2.4.2 Analysverktyg
Nedan visas Timperleys modell översatt av Haldin.30
I Timperleys forskningresultat presenterar hon olika teorier om lärares professionella lärande och utveckling. 31
Vi har valt att utgå från Timperleys modell men kommer enbart fokusera på de tre områden som fokuserar på lärare och deras utveckling. 32 De tre områdena är:
Vilka kunskaper, färdigheter och förmågor behöver vi som lärare utveckla för att tillgodose elevernas behov? 33
I denna kategori faller det in vad som behöver förbättras ute i verksamheten.
Vad är den ideala läraren? Vilka kunskaper behöver denna lärare. Vad krävs för en god undervisning?
30 Haldin (2013).
31 Timperley (2008)
32 Timperley (2008)
33 Timperley (2008)
Hur kan vi som skolledare stödja våra lärares lärande för att förbättre elevernas resultat? 34
Vad behöver rektorer och förvaltning göra för att utveckla lärarna i verksamheten? Vad motiverar man med för att lärare ska vilja bli bättre?
Som lärare fördjupar vi vår professionella kunskap och förfinar våra professionella färdigheter. Eleverna får nya erfarenheter av lärande. 35
Här beskrivs hur man skapar en vetenskaplig bas och en god pedagogisk och didaktisk grund som sedan applicerar i verksamheten.
Dessa olika kategorier kommer sedan återkopplas till i resultatet.
34 Timperley (2008)
35 Timperley (2008)
3 SYFTE
Förstelärarnas tjänstetillsättning är i ett uppstartsfas och i denna studie är vi intresserade av att granska vad deras arbetsuppgifter kommer innebära. Vi har märkt att det finns en nyfikenhet inom lärarkåren på vad förstelärarna kan bidra med när det gäller professions- och verksamhetsutveckling.
Enligt statliga direktiv handlar förstelärartjänsten om att förbättra måluppfyllelsen, men vi vill veta vilka arbetsuppgifter försteläraren har som leder dit och vad de själva tänker kring verksamhetsutveckling.
3.1 Frågeställning:
Vad kan förstelärare bidra med när det gäller professions- och verksamhetsutveckling?
4 METOD
Nedanför presenteras undersökningens kvalitativa metod i form av intervjuer, urval, genomförande samt bearbetning av materialet
4.1 Kvalitativ metod
Vi har valt att utföra en kvalitativ studie, då vi ville använda oss av en metod som fokuserar på att utveckla tankar och resonemang kring ett fenomen. I detta fall gäller det att kunna föra långa och djupgående samtal med förstelärarna för att de ska kunna beskriva och föra ett resonemang ur olika aspekter om vad de vill bidra med.36 Det är i forskningssammanhang och uppsatser som begreppet djupintervjuer används.37 Därför är valet i föreliggande studie att använda intervju som metod. Lantz skriver att det är det lättaste sättet att ställa frågor för att kunna få fram information om hur en person uppfattar eller känner inför ett område eller företeelse.38
4.1.1 Intervjuer
I vår studie har vi utfört sex stycken intervjuer av informanter som är tilldelade förstelärartjänsten för att samla in data. Vi har använt oss av en semistrukturerad intervju, där en förberedd intervjuguide (se bilaga) har legat till grund för våra intervjuer. Valet av semistrukturerade intervjuer gav oss större möjligheter att nå uppsatsens problemställning på ett djupare plan, då det tillåts att ställa frågor utöver intervjuguiden. Följdfrågorna ställs för att kunna säkerhetsställa att vi fått rätt svar av informanten i enlighet med Kyléns rekommendationer. 39 Intervjuguiden har hjälpt oss att inte missa viktiga frågor samt att hålla oss till det aktuella ämnet, då det är lätt att sväva iväg ifrån uppsatsens utgångspunkt. Alvesson skriver dock att det är viktigt att ha tydliga avgränsningar, då det är lätt att ta en allt för bred och öppen utgångspunkt.
40 Vi valde därför att använda oss av vår intervjuguide som är skapad efter uppsatsens syfte. Likaså kunde vi aldrig i förväg veta vad de ställda frågorna gav oss för svar, det kunde behövas ställa följdfrågor för att få bättre förståelse av informanternas svar.
4.1.2 Urval
Informanterna som medverkade valdes ut via kontakter från tidigare
Verksamhetsplatsförlagda utbildningar. Genom denna kontakt rekommenderades andra förstelärare som sedan gjorde att vi kom i kontakt med ytterligare informanter.
Detta kallas för snöbollsprincipen, vilket innebär att informanter introducerar eller
36Repstad (2007)
37Lantz (2013)
38Lantz (2013)
39Kylén (2004)
40Alvesson (2011)
rekommenderar andra informanter.41 I studien intervjuas sex stycken förstelärare.
Valet av informanter har varierat, såsom antal år inom skolverksamheten, ämnesvariation samt könsfördelning. Enligt Repstad finns det goda
rekommendationer att ha en så pass hög variation i urvalet av informanter för att på så vis öka få en bra relevans i undersökningen.42
Informanterna arbetar inom olika skolor, i två olika kommuner inom Kalmar Län.
Det finns även en skillnad mellan hur förstelärartjänsten är fördelad, då försteläraren kan ha en tjänst att utveckla ett specifikt ämne som personen i fråga undervisar inom eller fokuseras tjänsten på att utveckla det pedagogiska området. Detta är dock inget vi fokuserar kring i resultatet eller gör några indelningar utefter.
Vi valde att se om det behövdes tilläggas fler informanter efter att dessa sex
intervjuer var genomförda. När vi granskade det transkriberade materialet kunde vi tydligt se att materialet var ”mättat”, det vill säga att vi tydligte kunde de mönster samt att vi fick liknade svar på våra intervjufrågor. Repstad skriver att då en forskare använder sig av uttrycket ”mättad”, är intervjuerna fullbordade och det är tid att sammanställa materialet istället för att fortsätta samla mer data.43
4.1.3 Reliabilitet och validitet
Reliabilitet är då noggrannheten sätts i fokus, hur väl utförd studien är. Repstad menar att reliabiliteten handlar om studiens pålitlighet, huruvida man lyckats genomföra analysen utan några felaktigheter.44 Validitet kan förklaras som uppgiftens relevans, alltså hur väl får man svar på det man vill ha svar på? Det är viktigt att använda sig av rätt metod för att få svar på de områden som är studies syfte. Repstad skriver att validitet handlar om hur pass bra man lyckas mäta det man vill mäta i förhållande till frågeställningen. 45 Vi genomförde en kvalitativ studie som fokuserar på informanternas tankar och resonemang kring förstelärartjänsten. Vi anser därför att det inte finns några rätt eller fel svar på våra frågor som ställdes under intervjuernas gång.
Det är deras resonemang som studien bygger på. Vi valde även att genomföra intervjuerna vid enskilda möten, och inte utföra en gruppintervju. Kylén menar att genom att utföra en gruppintervju kan svaren och diskussionen påverkas inom gruppen. 46 Detta är något som vi ville undvika för en ökad trovärdighet.
41Repstad (2007)
42Repstad (2007)
43Repstad (2007)
44 Repstad (2007)
45 Repstad (2007)
46 Kylén (2004)
4.1.4 Intervjuernas genomförande
Förstelärarna kontaktades genom e-post. Vid bestämt datum och tidpunkt har
intervjuerna genomförts på informanternas arbetsplats. Valet av plats hänger samman med Repstads rekommendationer, då miljön bör vara en så pass naturlig plats som möjligt för att få informanten att känna sig bekväm.47 En annan aspekt som är viktigt att tänka på vid valet av plats är att samtalet inte får avbrytas, så att vi skulle kunna talas vis ostört.
Vid första kontakten via mail informerades förstelärarna om uppsatsens ämne och allmänt om syftet. Repstad anser att det är rimligt krav från den intervjuade att få reda på syftet med intervjun och vad materialet ska användas till.48 Intervjuernas tid har varit varierande, mellan 40-90 minuter.
I början utav intervjuerna valde vi att ställa lättare frågor, för att skapa en slag relation och lätta upp stämningen, för att med tidens gång ställa mer djupare frågor.
Intervjun spelades in, och endast få viktiga punkter antecknades under intervjuernas gång. Vi valde att spela in samtalet både via mobilen och datorn, för att vara säkra på att inte gå miste om något material.
Att använda sig av en inspelning underlättar både det aktuella samtalet under intervjun, samtidigt som det underlättar efterarbetet då inget riskeras falla bort eller missuppfattas. 49 Användningen av en inspelning ger många positiva effekter för vårt arbete, då det exempelvis skulle distrahera det naturliga samtalet då vi skulle tvingats ta långa pauser för att anteckna. Likaså skulle det eventuellt lett till att viktig
information skulle uteblivit då det är en ren omöjlighet att få ner allt i textform vid en intervju. Även uppsatsens trovärdighet ökar då vi vid bearbetningen av resultatet kan åter igen lyssna på intervjun och på så vis skapas inga oklarheter eller felaktigheter.
Under intervjun fann vi det även viktigt att låta informanten tala till punkt, och likaså låta personen i fråga fundera ut sina svar med betänketid.
Detta resulterade i att svaren blev mer igenomtänkta och informanten kom på mer saker tillägga och utöka svaret på den specifika frågan.50
Vid intervjuns slut frågades informanten om det var något som borde tilläggas eller saknades i vår intervjuguide.
4.1.5 Bearbetning och analys
När intervjuerna var genomförda transkriberade vi informanternas svar ordagrant.
Sedan började vi arbeta med materialet för att få ett mer sammanställt resultat. Vi försökte kartlägga generella mönster och teman som trädde fram. Vi kunde även se
47Repstad (2007)
48Repstad (2007)
49Kylén (2004)
50Repstad (2007)
underförstådda mönster, då vi läste mellan raderna vad intervjuerna gav oss för budskap. Lantz skriver att det är genom kategorisering av svaren i dimensioner som det skapas grupperingar av råmaterialet i slags kloster. Detta för att söka efter mönster för att få en bättre förståelse för studiens helhet.51
Vi ansåg att vi fick fram tre grundläggande områden: Att bidra utifrån sig själv, Att bidra utifrån andra och Att bidra till en professionshöjning. Efter dessa tre kategorier kunde vi sortera in resultatet, såsom kollegialt lärande, vetenskapligt förhållningssätt, förebild och så vidare. För att förtydliga samtliga områden valde vi sedan att sätta in citat i texten för att ge läsaren en ökad förståelse om vad förstelärarna ville förmedla.
4.1.6 Etiska aspekter
Vi har förhållit oss till Vetenskapsrådet, då det handlar om forskningsetik. Det handlar om fyra stycken huvudkrav som är grundläggande för individskyddskravet.52 I enlighet med Repstad så har vi inför intervjun har vi gett både muntligen och skriftligen uttalande försäkringar om konfidentialitet, vår tystnadsplikt samt en förklaring varför just dessa personer har blivit utvalda.53 Det går in i det första kriteriet hos Vetenskapsrådet, informationskravet. Det är forskarens uppgift att informera undersökningens syfte, samt vilka villkor som gäller för informanten.54 Medverkan är frivillig, alla förstelärare som vi har intervjuat har kunnat avsäga oss rätten att använda intervjumaterialet i vår uppsats. Detta tillhör den forskningsetiska fördelen skriver Repstad, då förstelärarna kan välja att säga nej till att delta i undersökningen.55 Vetenskapsrådet kallar denna punkt för samtyckekravet. Vetenskapsrådet skriver att konfidentialitetskravet handlar om att de uppgifter som kommer fram under undersökningen förvaras så att obehöriga inte kan få tillgång till informationen.56 Samtliga informanter har blivit informerade om dess konfidentialitet i uppsatsens resultat. Detta för att skydda informanternas identitet.
Vid intervjuernas start har vi fått informanternas godkännande att spela in samtalet i form av löfte att bevara inspelningen hos oss, och inte sprida den till allmänheten.
Inspelningen kommer att raderas efter uppsatsen avslut.
Slutligen har vi det sista huvudkravet, nyttjandekravet, som förklarar att uppgifter om enskilda personer inte får lämnas ut i annat syfte än forskningsändamål.57 Delar av informanternas svar som hintar om exempelvis arbetsplats eller vilken kommun har tagits bort. Därför har vi valt att fingera svaren, för att neutralisera svaren och skydda deras identitet.
51Lantz (2013)
52Vetenskapsrådet (2002)
53Repstad (2007)
54Vetenskapsrådet (2002)
55Repstad (2007)
56Vetenskapsrådet (2002)
57Vetenskapsrådet (2002)
5 RESULTAT
Förstelärarens grundläggande uppdrag handlar om att höja måluppfyllelsen i skolan och vägen dit är många gånger kantade av personliga val i de uppdrag de tar sig an.
Men så gott som alla svar de gav handlade om att underlätta arbetet för andra lärare och att utveckla verksamheten och där med måluppfyllelsen. I resultatet presenterar vi de tankar och metoder förstelärarna lyfta under intervjuerna.
Å där har jag en ide om att försöka underlätta för läraren i vardagen.
Det vill säga, skapa någon form av lärarportal, där lärare lätt kan hämta material till olika moment. Där jag då som moderator ser till att strukturen fungerar.
Vid genomförandet av intervjuerna med förstelärarna om verksamhets- och professionsutveckling resulterade detta i olika kategorier. Dessa kategorier presenteras utifrån tre olika aspekter. Den första aspekten är vad försteläraren vill bidra med för att för andra lärare i deras arbete, att utifrån andras arbete kunna styra för att utveckla och underlätta verksamhet och professionen.
Den andra aspekten utgår från försteläraren själv och dennes roll att vara en förebild för andra lärare, genom att var kunnig, påläst och inta en förmedlande natur.
Den tredje och sista aspekten är hur förstelärarna generellt anser sig kunna bidra till en professionshöjning och en professionalisering.
Utgår från sig själv. Utgår från andra. Utgår från professionen
5.1 Att bidra utifrån sig själv
Det första temat som framkom vid bearbetningen av intervjumaterialet var att försteläraren vill vara en god förebild i det utvecklingsarbete som sker i
verksamheterna och att de vill kunna bidra med den kunskap och erfarenhet de själva sitter på. Enligt förstelärarna är det viktigt att visa att de är väl pålästa och beprövade inom de områden de ska jobba med.
5.1.1 Förmedlare av forskning och kunskap
Förstelärarna har som arbetsuppgift att förmedla kunskap och vetenskap till sina kollegor och de har sedan tidigare haft ett intresse av att göra just detta. I förstelärarnas
Kollegialt lärande Handledning Inflytande Förmedlare
Förebild
Vetenskapligt förhållningssätt Arbetssituation Statushöjande
Förbättre Underlätta
tjänst ingår det att vara väl påläst kring styrdokument och forskning. De ska, enligt dem själva, läsa in sig på vetenskapliga artiklar, rapporter från Skolverket, analysera kursplaner m.m. Att hålla sig ajour med forskningen visar att de är väl förberedda i sin roll som förstelärare och att de får, om de är pålästa och kunniga, en större trovärdighet i sin nya roll.
Jag var uppe på skolforum, som jag fick i det här uppdraget. (…) Å skolforum är ju fantastiskt forum där man får träffa
läromedelsförfattare, lyssna på intressanta föreläsningar. Å där har ju jag material att jobba med i säkert två, tre år framåt med aktuell skolforskning och vart man kan hitta den och forskare som jobbar just med det vi gör.
Jag känner väl att jag alltid varit sån som drivit utvecklingen, mitt ämnes utveckling här på skolan. Jag tycker det är kul. Man är ju lite nördigt men det ingår ju i jobbet att man ska vara väl insatt i
styrdokument och man ska ha bra kunskap om betyg och bedömning.
Det är genom mötet med andra lärarna som förstelärarna kan ta till sig bra idéer och metoder som sedan kan föras vidare i verksamheten. På detta sätt kan förstelärarna använda sig av andra duktiga lärare och deras metoder för att sedan förmedla detta till andra lärare och grupper. Då tar de med sig de bästa idéerna och förmedlar det till andra för att förbättra och underlätta deras arbete.
Men jag är liksom lite spindeln i nätet, den som liksom kan ge tips och idéer av det bästa från alla. Och det ger jag ut till alla andra också. (...) Så den som lär sig mest är nog jag.
5.1.2 Förbilden
Genom detta uppdrag kan förstelärarna märkbart se en personlig utveckling.
Förstelärarna anser inte att de är den perfekta, ultimata läraren. Det finns saker de själva anser sig behöva utveckla och förbättra. Däremot framhäver de sina egna kvalitéer som en god utgångspunkt Informanterna ser handledningen som ett gott tillfälle att utveckla och förbättra sin egen undervisning.
Förstelärarna utgår ifrån sin egen roll som lärare, då det handlar om att vara en god förebild för andra. Det krävs en viss erfarenhet av läraryrket samt ett engagemang och intresse för elevernas lärande för att bli tilldelad tjänsten. De menar att det krävs goda utvecklingsresultat ute i klasserna och detta är ett bevis för deras skicklighet och förmåga att undervisa. Förstelärare tror sig vara duktiga lärare och beskriver det med att de är skickliga i klassrummet. De förklarar att det handlar om att skapa en kontakt med eleverna, att fånga deras intresse och lyfta ämnen som berör dem.
Alltså som lärare när du står framför en klass, du är entertainer, du är underhållaren, du måste liksom ta till alla knep som finns. Och liksom få dom att skratta ibland och bjuda på sig själv. Sedan är ju inte alla, alla har ju inte en sådan personlighet, men idag konkurrerar vi med så mycket andra media, så det blir viktigare och viktigare som lärare att du blir en underhållare. Tror jag. Eller hittar på underhållningsgrejer som gör att du har ett varierande undervisningssätt. Att du för in många olika moment. För du får ju inte tappa dom liksom.
För att jag har jättestort engagemang och energi. Jag älskar att vara med eleverna i klassrummet.
När det handlar om nya undervisningsmetoder eller liknade så är oftast förstelärarna ett steg före. De väljer att själva pröva de nya metoderna för att se om det går att använda inom undervisningen. De nya metoderna relateras ofta till den aktuella forskningen.
Då ska jag själv sätta mig in i, prova och testa i mina egna grupper så att man kan vara en del av förändringsarbetet när man kommer ut till lärarna. Jag har också testat det här, vad tänker ni om det?
Och det har varit jättebra.
De nya metoderna testas för att se förbättrade resultat ute i skolverksamheten, då det kan finnas brister i de reformer som undervisningen sker inom.
Något som förstelärarna vill utveckla och arbeta mer med är den formativa bedömningen. Det ses som ett viktigt steg mot en bättre skola. Den formativa
bedömningen skapar en bättre förståelse hos eleverna, då kunskaperna fördjupas och förblir inte på det ytliga planet. För att kunna implementera detta i verksamheterna menar de att de själva måste vara förespråkade för en formativ bedömning och de behöver vara pålästa kring fördelar och nackdelar med detta.
Som vi fick ut paddor ganska fort och jag tänkte, Gud hur ska jag kunna använda den på ett bra sätt i undervisningen? Som ska underlätta, för eleverna har ju inte paddor. Och som man kanske kan dela med sig utav till dom andra kollegorna så. Å bara en enkel sådan grej som jag kom på var att jag tog kort på deras prov på svar som vi sen kunde lägga upp på duken och som vi då tillsammans kunde rätta i årskurs nio då
Förstelärarna lägger dock en stor tyngd vid att de fortfarande måste vara en god lärare även utanför rollen som förstelärare och att det är något som lätt kanske glöms bort i detta nya, stora uppdrag. Genom att de är goda förebilder i lärarrollen så speglar det även deras arbete som förstelärare.
Så huvuduppdraget är att vara en bra lärare. Därefter så försöker jag utveckla det kollegiala lärandet.
Eftersom förstelärarna redan innan gjort mer än vad de behövt i sitt tidigare arbete, anser de nu att de måste visa sig ännu bättre. Mycket av det de gjorde extra innan ingår nu i deras förstelärarroll, men med sitt stora engagemang känner de att de vill göra mer. Underförstått menar de att de gärna vill bevisa hur hårt de arbetar. De vill vara en bra förebild, dels inför lärarna men också till andra förstelärare. Samtidigt säger förstelärarna att de får vara noga med att inte slita för mycket på sig själva för att förbättra andras arbete. Det är därför viktigt att de inte drar igång allt för många betungande projekt samtidigt. Det måste få ta den tid det tar. Andra lärare och administration måste förstå att de inte kan ställa för höga krav på förstelärarna som verksamhetsutvecklare. De kan inte ”lyfta ned månen och göra underverk” för att skapa en idyllisk skola. Förstelärarna menar att de har begränsade resurser och fasta ramverk att förhålla sig till, men att de gärna går i spetsen för ett utvecklingsarbete.
Där har ju jag haft en jättebra chef, för jag steg ju upp såhär och tänkte, gud hur ska jag hinna med allt som jag tänker att jag skulle vilja jobba med då. Men att vi liksom, att vi har brutit ner det och att man har utgått ifrån enheten.
Och man har ju en press på sig att det ska bli bra, att de ska nå till ökad måluppfyllelse.
5.2 Att bidra utifrån andra
Här presenterar vi den kategori där förstelärarna har kontakt med andra lärare och enheter och förbättrar dem med hjälp av handledning och kollegialt lärande. Enligt förstelärarna är det viktigt att de är lyhörda och läser mellan raderna för att hjälpa till i förbättringsarbeten. De utgår allt som oftast från enheten eller läraren och utvecklar sedan därifrån.
5.2.1 Kollegialt lärande
Förstelärarna pekade tydligt på vikten av det kollegiala lärandet. De säger att studier visar att lärare utvecklas mest när man under uppstyrda former kan träffas och diskutera med varandra. Både inom och emellan ämnen. Förstelärarna tycker att det är viktigt att alla lärare får tillgång till ett kollegialt lärande där man kan förbättra och underlätta varandras arbete. De menar att lärare som sällan ingår i ett kollegialt lärande inte utvecklar sig själva eller sin undervisning i samma grad som de som är intresserade av kollegialt lärande och mötesplatser.
De som inte har någon kollega har ju inget samtal inom ämnet. De hamnar så långt efter att det är löjligt! Om de inte har en VÄLDIG drivkraft själva. Men har du ett kollegie då behöver du inte bära allting själv … Så jag hoppas att jag kan vara den kollegan för de som inte har en egen kollega inom mitt ämne.
Att jobba med ämneskonferenser är något som alla förstelärarna vill satsa på. De anser att det är viktigt att få till bra samlingsplatser för samtliga lärare inom sin kommun och de är måna om att dessa kommunikationstillfällen blir givande och innehåller relevanta och intressanta ämnen, så det blir ett givande och tagande. Enligt förstelärarna är struktur på dessa tillfälle väldigt betydelsefullt.
Och forskning visar att man behöver en handledare. Någon som håller i en grupp för att det ska bli ett kollegialt lärande. För det är så otroligt lätt att komma in på annat.
Man måste liksom ha den viljan att möta människor, våga
vara mentor, och våga handleda frågor. Så det gäller ju att man är insatt och förbereder sig väl. Men visst, visst är det ju tufft. Men i en
karriärsmöjlighet ska det ju bli tuffare.
5.2.2 Handledning
Förstelärarens roll ska enligt informanterna också handla om att hjälpa varandra och att kunna finna kommunikationstillfällen för att kunna öka lärares kompetens. Det i sig resulterar i skolutveckling. För att denna kommunikation ska fungera och kunna
leda till utveckling inom verksamheten vill förstelärarna skapa en relation till kollegorna som också välkomna dem in i klassrummet. Det är genom handledning som förstelärarna försöker utveckla undervisningen i klassrummet. Förstelärarna medverkar gärna i kollegornas lektioner, då syftet är att kunna kartlägga vad som kan utvecklas, ge tips och råd på metoder, men även att finnas där som ett slags stöd. Under klassrumsobservationerna handleds enskilda lärare för att kunna utveckla och förändra sin undervisning och att försteläraren stöttar läraren till att våga använda sig av nya metoder. Enligt förstelärarna är det viktigt att lärarna ser dem som ett stöd som kan ge handledning och tips och inte förknippar besöken som någon slags inspektion.
(...) Och det är det jag vill försöka få in en kultur att vi gör det till varandra också. Men skulle jag gå ut och inspektera, då dödar man detta direkt.
Utan det ska vara roligt och man ska ha nytta av det när man kommer ut.
Och man ska känna efter lektionspasset när jag har varit med att man faktiskt ha fått ut någonting av det.
Det får absolut inte bli att förstelärare är några småchefer. Inte! Då tror jag att man förstör det.
Det får inte bli att man som kollega kommer in och pekar med hela handen.
Förstelärarna ser det som positivt att det är de som har uppdraget att handleda kollegorna, att det är de som utvecklar lärarkollegornas kompetens. Rektorn är den administrativa ledaren, som fördelar arbetet. Förstelärarna blir en pedagogisk handledaren som fokuserar på de didaktiska och pedagogiska delarna inom skolverksamheten.
Men rektorn är ju inte i verksamheten. Rektorn har inte 29 elever i klassrummet varje dag och ställs inte inför de bekymren som är där.
Så det kanske är lättare att lyssna på en kollega som är i samma sits.
Förstalärarna beskriver att de har för avsikt att ha en struktur i sin handledning. Den bild som framkommer är att inför ett handledningsmöte skickas oftast en undervisningsplan till försteläraren om den blivande lektionens genomförande. Under lektionens gång känner sig inte försteläraren främmande för att delta, hjälpa eleverna vid olika uppgifter, förklara och så vidare. Efter lektionen så följs handledningen upp.
Ämnen och frågor som tas upp är exempelvis, Vad gick bra? Vad kan förbättras till nästa gång? Handledningen måste dock vara ömsesidig, att viljan till förändring finns.
Handledningen kan ses som ett bollplank, där man går igenom tankar och idéer man har som sedan kan läggas till i undervisningen medan man känner ett stöd från förstelärarnas roll.
Handledningen handlar mycket om strukturen och tillvägagångssättet i klassrummet och detta är något som förstelärarna arbetar med då det är grunden för en god undervisning.
Alltså att vi har börjat jobba med det mera kollegiala och det här med ordning och reda i klassrummet. Hur startar vi upp lektionen?
Hur avslutar vi lektionen? Alltså sådant som är basic.
Detta anses viktigt, att ha en tydlig struktur för att starta en lektion för att på så vis få
eleverna med sig. Oftast finns det enkla metoder och tips, steg för steg som förstelärarna försöker förmedla genom handledning. Att de kan lyfta fram en medvetenhet hos de andra lärarna och diskutera varför man gör eller säger vissa saker i undervisningen och att granska sina lektioners tillsammans med en handledare.
Hur ändrar jag min undervisning för att de verkligen ska lära sig utifrån det de redan kan, och hur ändrar jag min undervisning till dem? Hur jobbar jag verkligen i klassrummet? Tydlighet och ledarskap i klassrummet. Frågeställningar, bedömningar. Hur kan jag bedöma för att föra lärandet framåt?
5.2.3 Projekt utanför arbetsbeskrivningen
Förstelärarnas uppdrag handlar om att nå en högre måluppfyllnad inom den svenska skolverksamheten. Vägen dit är många gånger ett personligt val av vad som anses bör utvecklas, men den stora tyngdpunkten hos förstelärarna är att stärka, stötta och utveckla lärarna både inom det kollegiala samarbete och på individnivå.
Även om tjänstens fokus är att utveckla sitt undervisningsämne så knyts ändå det ändå samman med att vara en bra lärare som en slags förebild för de andra kollegorna.
Didaktiken ligger många gånger till grund för att sedan därefter arbeta ämnesinriktat.
Förstelärarna anser att det är viktigt att lyssna till kollegorna när det handlar om vilka projekt som de anser sig vilja utveckla. Kollegorna får komma med önskningar eller förslag gällande områden som bör granskas närmre vid. Detta planeras i förhållande till aktuell forskning. Förstelärarna vill få med sina kollegor i sitt arbete och ha ett ömsesidigt förhållande till varandra. Är det något som många lärare anser bör granskas eller förbättras lyssnar förstelärarna till detta, då det handlar om ökad måluppfyllelse för en hel verksamhet.
Jag var ju ute i höstas när jag precis hade fått tjänsten och dammsög runt i hela kommunen, vad SO-lärare tycker fungerar bra och vad man saknar och hur man skulle vilja arbeta, och hur man ska göra. Så där gjorde jag ett jättestort arbete. Och sedan skrev jag ihop mitt resultat och skickade ut till alla rektorerna vad som hade kommit fram. (..) Bland annat, på vissa skolor så var det ju jätteålderdomliga läroböcker som de använde. Å sådana saker som är ganska enkelt och göra någonting åt.
Jag har också ställt frågan till mina kollegor, Vad vill ni att jag ska ägna min tid åt? Jag vill ju att de här 10 %, självklart gynnar det ju vår skola väldigt mycket.
För har jag ingenting som jag måste göra så kan jag dra igång arbetet med till exempel kartor så att vi på vår ämneskonferens, när vi träffas senare, kan sitta och göra klart allt. Här tror jag mina kollegor säger att det underlättar jättemycket att jag är utvecklingslärare i idrott.
Ett tydligt mönster som träder fram är förstelärarnas vilja att kunna underlätta arbetet för samtliga lärare. De vill hjälpa andra lärare genom att dela med sig av tekniker och även lektionsplaneringar. Allt för att förbättra den likvärdiga undervisningen inom kommunerna. Förstelärarna vill göra det enklare för andra lärare att dela material emellan sig, vare sig det är lektionsplaneringar, mötesinnehåll eller egna tankar. Vi tolkar det som att förstelärarna saknar en bra digital portal för att kunna dela med sig i. Och detta är något de vill driva som självständiga projekt.
Å där har jag en ide om att försöka underlätta för läraren i vardagen.
Det vill säga, skapa någon form av lärarportal, där lärare lätt kan hämta material till olika moment. Där jag då som moderator ser till att strukturen fungerar.
Gör man riktigt bra saker så kan man dela med sig. För vi underlättar ju varandras arbetssituation bara genom att hjälpas åt. Har jag en skitbra uppgift för ett kriterie och ett arbetsområde, så bör man dela med sig av denna. Detta skapar ju också likvärdig bedömning.
De vill också kunna dela med sig av bedömningsmaterial och andra dokument som underlättar bedömningen och betygssättning. Och finns inte detta inom deras ämne så är det någonting de själva vill jobba fram så det finns bra matriser att jobba utefter, vilket de i sin tur anser förbättrar den likvärdiga bedömningen och ger ett underlättat arbete.
Å har man då ett sådant här elevkort, så kan man ändå bocka för i syror och baser. Det har den gjort, det har eleven klarat och så vidare. Det blir ganska överskådligt för eleven också och se hur långt är de kvar tills jag har allting. (..) Besiktningsprotokoll låter ju galet, men liksom ett elevkort för eleven med dens kunskapsutveckling. Ett väldigt enkelt sådant, men som kan följa med eleven i skolsystemet.
5.3 Att bidra till en professionshöjning
Förstelärarna vill att det arbete de nu utför ska influera resten av lärarna och förbättre professionen över lag. De vill se en generell höjning av läraryrket där lön och lärarstatus förbättras. De vill också kunna bidra med, kunna skapa en förbättrad stämning lärare emellan samt en förenklad arbetssituation.
(…) 2020 så saknar vi tjugo tusen lärare. Det finns trettiotvå tusen lärare idag som har examen och legitimation som inte jobbar som lärare. Hur ska vi göra för att liksom inte ha brist på fyrtio tusen lärare? Ja då måste vi ju bland annat höja lönen och jobba med arbetsmiljö. Arbetsmiljö är ju skolutveckling också.
Förstelärarna vill skapa en mer vetenskapsbaserad undervisning för att förbättra yrket mot en profession. De menar att vissa lärare inte orkar uppdatera sig om ny vetenskap eller nya metoder och att detta ser illa ut utifrån. De vill visa på att läraryrket kräver speciell kunskap och att det är ett livslångt lärande man ställs inför.
5.3.1 Förbättrade yrkesvillkor
Enligt förstelärarna förtjänar alla som jobbar extra hårt för verksamhets- och professionsutveckling att tjäna mer för det arbetet de gör. Förstelärarna vill nu att det arbete de gör i verksamheten ska bidra till förbättrade villkor för alla. De menar att om
det nu ska satsas på professionsutveckling i skolan med lärare som jobbar på ett mer vetenskapsbaserat sätt så bör det synas i arbetsförhållanden för alla och i lönekuvertet hos de som är duktiga. Förstelärarna vill att deras insatser ska ge ett förbättrat förtroende för läraryrket och där med högre status. Förstelärarna berättar att det enligt skolverkets prognoser kommer saknas lärare inom en snar framtid och om det är nått de kan bidra med för att skapa en mer attraktiv profession, så är det att jobba med förbättrad arbetssituation och arbetsvillkor.
Sen kanske jag tycker att hela läraryrket behöver höjas också, men att alla har buntats ihop så dant. Du kan göra ett dåligt jobb och inte få så mycket sämre betalt. Sen finns de som lägger all sin kraft.
Enligt förstelärarna så är det viktigt att deras arbete i verksamheten inte tar bort motivationen för andra lärare som gör viktiga jobb i skolan. Alla kan inte bli förstelärare, men det betyder inte att de andras drivkraft ska avta och att verksamheterna enbart förlitar sig på förstelärarna när det gäller utvecklingsarbete.
Förstelärarna poängterade att man även måste göda de andras intresse och att ingenting kommer framåt om det bara är försteläraren som har motivation till utveckling och att man inte förstör andras motivation.
Men faran kan bli att vissa hamnar efter. Tänk om man hamnar i ett kollegie där du är förstelärare och vi är vanliga lärare. Och så vet vi att du tjänar minst femtusen mer än oss. Och det kan ju både vara mer eller mindre. Att man då inte tappar sugen. Att man tänker det spelar ju ingen roll.
Det finns enligt förstelärarna ett stort problem i skolan och det är att lärarna känner att de har tidsbrist. De vill försöka underlätta lärarnas arbetssituation genom fildelning, matriser och färdiga planeringar och bedömningsunderlag. På så sätt, anser dem, att man förbättrar och underlättar lärares arbete och i det långa loppet skapar ett mer attraktivt yrke.
Och inom skolan har man ju många gånger pratat om att det inte finns tillräckligt med tid. Vi hinner inte, det finns för mycket att göra. Då är det ju jättepositivt att det är några som blir ansvariga i sin tjänst att driva den utvecklingen och få med sig de andra.
5.3.2 Vetenskap för en profession
Förstelärarna är noga med att poängtera hur viktigt det är att det jobb de gör ska baserar på en vetenskaplig bas. De anser att det är en fara om verksamheten inte vilar på vetenskap eller styrdokument. På så vis kan många lärare köra ett eget race, med saker som de alltid gjort tidigare. De menar att man måste vara rätt i tiden, kunna använda sig av den senaste forskningen både i undervisningen och som pedagogiska och didaktiska hjälpmedel. De fortsätter och säger att för att skapa ett attraktivt yrke så måste skolan vila på en vetenskaplig grund och det tror förstelärarna att de kan bidra till att skapa. Detta tror de kommer höja respekten för skolan, skapa bättre status för lärare och verksamhet samt på lång sikt bli en fråga om lönehöjning för samtliga.
Enligt dem bör extra skickliga och kunniga lärare premieras för att fortsätta sporra deras förkovrande och så de andra lärarna som inte är engagerade får energi till att vilja förbättra sig. Så den vetenskapliga basen måste enligt förstelärarna vara grunden för allt arbete.
Och i ett större perspektiv så är det ju en överlevnadsfråga för skolan och för att få kompetenta lärare tror jag. Att man ska se att det blir en positiv löneutveckling om man bara vill fortsätta all förkovra sig.
Så det kommer duktigta människor till läraryrket.
5.3.3 Karriärssteget
Enligt förstelärarna är det inte bara lärarnas arbetssituation de vill förbättra, underlätta och förstärka. De vill även förbättra andra förstelärares situation genom att avstyra de gamla förlegade synsätten lärare har. Förstelärarna märker tydligt att de får lite pikar och kommentarer kring denna tjänst och de tyckte att det i början kändes jobbigt. De menar att det fortfarande är jantelagen som styr i skolans värld och att det är svårt att lämna det bakom sig. Förstelärarna har inte brytt sig vidare mycket om dessa gliringar.
De vet dock att avundsjukan finns. Förstelärarna vill nu visa hur viktig den rollen de fått är och att de passade för den, för att motbevisa dessa kommentarer och för att, på ett sätt, förespråka att duktiga lärare bör privilegieras. De menar att det först och främst handlar om att skapa en god verksamhet där elever får möjlighet att prestera och lära sig på bästa sätt, men att de får försöka jobba bort jantelagsstämpel i skolan anser de är nödvändigt.
Men åter igen så är det ju så att det är fritt för alla att söka. Och det är en möjlighet som har kommit här nu och jag tycker ju att man nästan är dum om man inte söker det och försöker. Jag resonerade så, jag funderade många gånger, ska jag söka eller inte söka? Sen tänker man såhär, nämen vad fasen, gör inte jag det, ja då kommer någon annan söka det och kan den göra bättre än vad jag kan?
Därför att alla har ju möjlighet att söka den här tjänsten. Så är det ju, att alla har möjlighet. Men det, och det är väl sådana saker som man har belyst också i media, att det blir en hel del, jag skulle nog säga avundssjuka.
5.4 Resultatslutsats
Vad kan då förstelärare bidra med när det gäller professions- och verksamhetsutveckling?
Det som tydligast framkommer är att förstelärarna vill förbättra förhållanden för sina kollegor och underlätta genom kollegialt lärande. Genom att tillsammans med andra ta fram hjälpmedel och lösningar som passar det flesta så ökar man också kvalitén i undervisning och bedömning och gör densamma mer likvärdig.
Sedan vill förstelärarna kunna utbyta idéer mellan lärare i undervisningssituationer.
Både att andra kommer till dem och att de kommer till andra verksamheter, observerar och disskuterar, tar fram material och strategier osv.
Genom ämnes- eller verksamhetsträffar kan förstelärna nå ut till många samtidigt och det är ett bra forum där de själv eller andra kan önska diskussionsämnen. Träffarna blir, med försteläraren som mötesledare, mer strukturerade och innehållsrika än tidigare. Enligt förstelärarna är dessa konferenser, korta som långa, en viktig del av arbetet för att andra ska få information om vad som händer och vad du gör som förstelärare.
Förstelärarna anser också att de vill bidra med sig själva och sina egna tankar till verksamheterna genom att vara en god förebild som andra vill ta efter. De menar att de vågar och vill testa nya idéer och teorier för att sedan diskutera det med andra. Har de själva testat så blir också deras handledning mer trovärdigt. De anser också att en god förebild går hand i hand med en förstelärare som är påläst på forskning och styrdokument. Att kunna basera det man säger i beprövade metoder eller i skoverkets statistik även här ger trovärdighet. Sedan verkar de ha ett stort intressse av att läsa och förkovra sig utöver det de måste i sin roll. De anser att det ingår i rollen att vara lite nördig på sådana extra grejer. De vill även vara en god förebild när det gäller metoder att arbeta. De vill få till ett allmänt utbyte lärare emellan där till exempel lektionsmaterial eller bedömningsmatriser delas. Och förstelärarna ansåg många gånger att material som de använde sig av var så pass bra att flera andra borde använda det.
Förstelärarna vill jobba för att förbättre anseendet av läraryrket så att fler anser det vara ett attraktivt yrke. De vill kunna bidra till en förbättrad arbetssituation genom att lyfta alla lärare i detta lyft. Och detta görs främst genom det vetenskapliga förhållningssättet. De menar att lärarna måste ha en vetenskaplig förankring i allt de gör för att inte förlora trovärdigheten och för att vinna yrkesstolthet.
