Syftet med denna studie är att undersöka huruvida ett modersmål och ett andraspråk kan ha olika effekter på individers riskpreferenser. Nollhypotesen är att individers riskpreferenser är densamma oberoende av vilket språk information presenteras på. Mothypotesen är att individers riskpreferenser är olika beroende på vilket språk information presenteras på. Anledningen till att språk kan tänkas påverka riskpreferenser är enligt resonemang i avsnitt 2.5. att identisk information på modersmål respektive andraspråk tolkas olika och bearbetas av olika tankefunktioner. Givet att en individ är både mer bekväm med sitt modersmål och har ett starkare emotionellt band till modersmålet, jämfört med andraspråket, är det rimligt att hjärnan använder System 1 vid beslutsfattande på modersmål. När System 1 dominerar i tankeprocessen ökar risken för övertro och känsligheten för framing. En individ som läser information på andraspråk antas vara mer alert och System 2 dominerar i tankeprocessen, vilket minskar risken för övertro och känsligheten för framing. Övertro innebär högre risktagande och framing leder till inkonsekventa riskpreferenser. Resonemanget om hur språk kan påverka systematisk tänkande, övertro och framing antas därför kunna förklara varför språk påverkar individers riskpreferenser. Med resultaten från enkätundersökningen som underlag förs en diskussion kring tidigare presenterade resonemang i avsnitt 2.5 samt hypoteserna för denna studie.
5.1. Inkonsekventa riskpreferenser
Enligt Prospektteori är människor inkonsekventa i sina riskpreferenser. Som en följd av säkerhetseffekten är människor riskaverta vid beslut gällande positiva utfall (vinster) och riskbenägna vid beslut gällande negativa utfall (förluster) (Kahneman & Tversky, 1979). Att människor har en stark preferens för säkerhet visas av resultatet (se avsnitt 4.1.3.) där respondenter i undersökningen konsekvent väljer det säkra alternativet vid val gällande positivt utfall (fråga 4) respektive vinst (fråga 5). Dessutom visar resultatet på samma mönster som tidigare experimentella undersökningar då respondenter som väljer säker vinst tenderar att välja osäker förlust (se avsnitt 4.1.3.). Detta samband skulle vara tydligare om respondenter i undersökningen även väljer säkert positivt utfall (fråga 4) och osäkert negativt utfall (fråga 10), men då ett sådant samband inte kan säkerställas visar det att Prospektteorin inte kan förutspå individers beslutsfattande i alla situationer. Resultatet kan heller inte stödja
Prospektteorins antagande om att individer är konsekvent riskbenägna vid negativa utfall då det inte går att säkerställa samband mellan respondenters val vid förlust (fråga 6) och negativt utfall (fråga 10).
Att samband inte kan identifieras mellan respondenters svar i samtliga frågor om riskpreferenser (fråga 3 och 4, 5 respektive 6) visar att individer gör inkonsekventa val. Enligt Förväntad nyttoteori väljer den riskaverta individen, som är konsekvent i sina riskpreferenser, alltid det säkra alternativet givet att väntevärden hos de olika alternativen är desamma. I denna undersökning kan dock en respondent som väljer säkert utfall vid ett val (en fråga) välja osäkert utfall i ett annat val. Individer är inkonsekventa i sina riskpreferenser vilket stödjer Prospektteorins kritik mot antagandet om invarians i Förväntad nyttoteori.
5.2. Riskpreferenser och systematiskt tänkande
Frederick (2005) menar att hur väl Prospektteori respektive Förväntad nyttoteori kan beskriva en individs riskpreferenser och beslutsfattande beror på individens grad av systematiskt tänkande, det vill säga vilket system som dominerar i tankeprocessen. Den statistiska analysen i denna studie ger dock inga enhetliga resultat. När systematisk tänkande testas med en matematisk fråga (fråga 8) är oddset att svara rätt högre för en respondent som väljer det säkra alternativet vid val gällande vinst (fråga 4). Detta innebär att en individ med hög grad av systematiskt tänkande är mer riskavert än en individ med låg grad av systematisk tänkande. Däremot när frågan kräver ett logiskt resonemang utan siffror (fråga 9) är oddset att svara rätt på frågan högre för en respondent med hög risktolerans (fråga 3). Detta innebär att en individ med hög grad av systematiskt tänkande är mer riskbenägen än en individ med låg grad av systematiskt tänkande, vilket säger emot det tidigare påvisade sambandet. Trots att samband mellan systematiskt tänkande och riskpreferenser kan säkerställas, går det inte att dra någon slutsats om vilket system av System 1 och System 2 som kan förknippas med högre risktagande eller starkare riskaversion (se avsnitt 4.1.3.). Istället visar detta resultat på att oavsett vilket system som dominerar i tankeprocessen fattar individer inkonsekventa beslut.
5.3. Riskpreferenser och beslutsfel
Att övertro är ett vanligt förekommande fenomen (Bazerman & Moore, 2013) visas även i denna undersökning. Majoriteten av respondenterna, oavsett undersökningsgrupp, anser att de är bättre bilförare än genomsnittet (se fråga 7 i avsnitt 4.1.2.). Då genomsnittet rimligen delar in populationen i två lika stora delar bör endast hälften av individerna i populationen anse att de är bättre på något än genomsnittet. Dessutom kan bilkörningsfärdighet även tänkas vara normalfördelad vilket innebär att en större del av individerna ligger någonstans i mittenintervallet, varken mycket bättre eller mycket sämre än genomsnittet. Resultatet visar att människor har svårt att uppskatta sina förmågor, men även har svårt att acceptera att de flesta med stor sannolikhet ligger i “mitten” (genomsnittet) tillsammans med andra. Denna tendens till övertro har dock inga effekter på riskpreferenser då resultatet inte kan påvisa samband mellan övertro och riskbenägenhet (se avsnitt 4.1.3.). Därmed finns inget stöd för resonemanget om att övertro innebär högre risktagande vilket indikerar att trots eventuella effekter språk har på övertro skulle denna effekt inte påverka riskbenägenhet. Språkets effekter på riskpreferenser behandlas i nästa avsnitt.
5.4. Språkets effekter på riskpreferenser
Individers riskpreferenser kan påverkas av huruvida information presenteras på modersmål eller andraspråk. I två av frågorna som testar riskpreferenser (fråga 4 och 5), mer specifikt i frågor om riskbenägenhet vid positiva utfall och vinst, visar analysen en signifikant skillnad mellan hur respondenter svarar när de läser information på svenska (modersmål) och när de läser identisk information fast på engelska (andraspråk). Individer som fattar beslut på andraspråket tenderar att vara mer riskbenägna jämfört med individer som fattar beslut på modersmålet (se avsnitt 4.1.2). Vid positiva utfall och vinst kan nollhypotesen därmed förkastas på 5 procent signifikansnivå, det vill säga att individers riskpreferenser är olika beroende på vilket språk information presenteras på.
Vad gäller negativa utfall och förluster visar resultatet dock inte på några signifikanta samband mellan språk och riskpreferenser (se fråga 6 och 10 i avsnitt 4.1.2.). Vid beslut gällande förlust kan nollhypotesen ej förkastas; det går inte att med säkerhet påstå att individers riskpreferenser är olika beroende på vilket språk information presenteras på. Att språk har effekt på riskpreferenser vid positiva utfall men inte vid negativa utfall kan inte
förklaras direkt med hjälp av teorin. Vid implikation av resultat från tidigare forskning kan det finnas möjliga förklaringar. Givet att individers emotionella band är olika starkt till modersmål respektive andraspråk (Keysar et al., 2012) och att vinster och förluster genererar olika emotioner vars styrka skiljer sig (Nguyen & Noussair, 2014), kan det tänkas att vinst genererar starkare känslor än vad förlust gör och att språk därför påverkar beslut vid vinster mer än vad det påverkar beslut vid förluster. Detta resonemang säger dock emot Prospektteorin som menar att förluster smärtar mer än vad vinster gläder (se avsnitt 2.2.). Enligt teorin skulle språk istället ha starkare effekter på riskpreferenser vid förluster än vid vinster.
Enligt tidigare studie (Keysar et al., 2012) har modersmål och andraspråk olika effekter på människors känslighet för framing. För att testa detta samband används fråga 4 och 10 vilka presenterar fyra alternativ, med identiska väntevärden, men framställs som olika (i fråga 4 som positivt utfall och i fråga 10 som negativt utfall). Analysen visar inget signifikant samband mellan det språk respondenter läser informationen på och vilka två svarsalternativ de väljer. Vidare förklarar Keysar et al. (2012) språkets påverkan på känslighet för beslutsfel med att andraspråk och modersmål påverkar systematiskt tänkande på olika sätt (se avsnitt 2.3.). Denna undersökning kan dock inte med säkerhet visa att språk påverkar grad av systematiskt tänkande (se avsnitt 4.1.3.). Detta kan tänkas bero på att Keysar et al. (2012) undersöker individer vars andraspråksfärdighet skiljer markant från färdighet i modersmål, jämfört med den aktuella undersökningen där individer uppger en jämnare nivå på språkfärdighet mellan modersmålet och andraspråket (se avsnitt 4.1.1.). Det skulle innebära att skillnader i språkfärdighet mellan två språk kan påverka huruvida språk påverkar grad av systematiskt tänkande och människors känslighet för framing.
Att språk inte påverkar systematiskt tänkande kan förklara varför resultatet av statistiskt testet inte kan identifiera samband mellan språk och övertro. Resultatet motsäger implikationen om att modersmålet får människor att känna sig bekväma med den aktuella situationen, vilket kan leda till övertro; att de överskattar sin förmåga att tolka informationen korrekt (avsnitt 2.5.). Resultatet visar inget signifikant samband mellan hur respondenter svarar i fråga 7 och vilket språk de läser information på, vilket innebär att nollhypotesen i fråga 7 inte kan förkastas på 5 procents signifikansnivå. Grad av övertro påverkas inte av språk. Övertro kan snarare tänkas bero på individuella egenskaper; faktorer såsom individens bakgrund, omgivning, erfarenhet,
utbildning. Individen bildar sig en uppfattning om vad den kan prestera utifrån dessa egenskaper och fattar beslut baserat på denna uppfattning.
5.5. Kön och ålder
Tidigare forskning (Barber & Odean, 2001) visar att riskbenägenhet skiljer sig mellan kvinna och man. Resultat från den aktuella undersökningen stödjer detta då det finns signifikanta skillnader i hur respektive kön besvarar frågor om riskbenägenhet (fråga 5 och 6 i avsnitt 4.1.2.). Vidare visar analysen att män är mer riskbenägna vid val gällande vinster men att kvinnor är mer riskbenägna vid val gällande förluster. Detta tyder på att säkerhetseffekten, den som gör att människor är riskavert vid vinster och riskbenägna vid förluster, är mer närvarande hos kvinnor än hos män.
Gällande ålder som förklarande variabel för riskbenägenhet kan undersökningen inte ge något resultat som påvisar signifikant samband. Detta kan bero på att respondenterna i undersökningen, trots åldersvariationen, kan kategoriseras som vuxna, vilket skiljer från tidigare forskning (Albert & Duffy, 2012) som jämför ungdomar med äldre människor.
5.6. Investeringsbeslut och finansmarknad
Givet att investerarens riskpreferenser är olika beroende på vilket språk information presenteras på kommer riskpreferenser att förändras vid internationell portföljdiversifiering. Detta visar på svagheter hos Portföljteorin som anger effektiva portföljer given en individs risknivå. Då individers risknivåer är olika beroende vilken marknad investeraren agerar på och på vilket språk finansiell information är presenterad, skulle Portföljteorin istället behöva ange effektiva portföljer för flera risknivåer men som gäller för en individ.