Sammandrag
Ett generellt antagande i de flesta finansiella teorier handlar om att människor är rationella och riskaverta. En investerare bör därför diversifiera sin portfölj till att även inkludera tillgångar på den internationella finansiella marknaden. Detta innebär att dagens svenska investerare behöver läsa finansiell information på ett andraspråk, vanligtvis på engelska. Då tidigare studier inom beteendefinansiering visar på samband mellan språk och finansiella beslut, syftar den aktuella studien till att undersöka huruvida individers riskpreferenser vid beslutsfattande påverkas av om information läses på svenska (modersmål för svenska investerare) respektive engelska (andraspråk). Detta sker genom en enkätundersökning bland anställda på fyra svenska banker. Resultatet visar att svenska yrkesekonomers riskpreferenser vid beslut gällande positiva utfall kan påverkas av språket. Dessutom är riskpreferenser olika vid beslut gällande vinst och förlust, vilket stödjer Prospektteorins kritik mot antagandet om konstanta riskpreferenser enligt Förväntad nyttoteori.
Innehåll 1. Inledning ... 4 1.1. Bakgrund ... 4 1.2. Syfte ... 5 1.3. Forskningsfråga ... 6 1.4. Avgränsning ... 6 1.5. Disposition ... 6 2. Teoretisk referensram ... 7 2.1. Förväntad nyttoteori ... 7 2.2. Prospektteori ... 8 2.3. Systematiskt tänkande ... 10 2.4. Beslutsfel ... 11 2.4.1. Framing ... 11 2.4.2. Övertro ... 12
2.5. Hur språk påverkar riskpreferenser ... 12
2.6. Hypoteser ... 13
3. Metod ... 14
3.1. Population och urval ... 14
3.1.1. Systematiskt urval ... 14
3.2. Bortfall ... 15
3.3. Förundersökning ... 16
3.4. Enkät ... 16
3.4.1. Olika versioner av enkäten ... 17
3.4.2. Trigga igång tankeprocess på respektive språk ... 17
3.5. Frågor ... 18
3.5.1. Ordning ... 18
3.5.2. Modersmål och språkfärdighet ... 19
3.5.3. Frågor om bakgrundsvariabler ... 19
3.5.4. Frågor som testar riskbenägenhet ... 19
3.5.5. Fråga som testar övertro ... 20
3.5.6. Frågor som testar systematiskt tänkande ... 20
3.5.7. Frågor som testar framing ... 20
3.6. Metod för dataanalys ... 21
3.6.1. Variabler som påverkar riskpreferenser ... 21
3.6.2. Samband mellan frågor ... 22
3.6.3. Statistiska metoder ... 22
4. Empiri och statistisk analys ... 25
4.1. Resultat ... 25
4.1.1. Bakgrundsvariabler ... 25
4.1.2. Resultat och statistisk analys av enskilda frågor ... 27
4.1.3. Samband mellan frågor ... 38
5. Diskussion ... 41
5.1. Inkonsekventa riskpreferenser ... 41
5.2. Riskpreferenser och systematiskt tänkande ... 42
5.3. Riskpreferenser och beslutsfel ... 43
5.4. Språkets effekter på riskpreferenser ... 43
5.5. Kön och ålder ... 45
5.6. Investeringsbeslut och finansmarknad ... 45
6. Slutsats ... 46 7. Vidare forskning ... 47 Referenslista ... 48 Appendix ... 51 Bilaga 1: Introduktionsmejl ... 51 Bilaga 2: Enkät ... 52
Den svenska versionen ... 52
Den engelska versionen ... 54
1. Inledning
I dagens globaliserade värld är det vanligt att människor på daglig basis använder sig av och kommer i kontakt med mer än ett språk. Detta gäller inte minst för svenska yrkesekonomer, det vill säga de som arbetar inom någon ekonomisk eller finansiell verksamhet. De behöver basera sina investeringsbeslut på information som ofta är skriven på ett annat språk än modersmålet. En svensk investerare med intresse att utnyttja den globala finansmarknaden till att utöka sin portföljdiversifiering behöver fatta beslut baserat på utländska företags årsrapporter, nyheter eller pressmeddelanden skrivna på engelska. Enligt studier inom beteendefinansiering (Behavioral Finance) kan språket ha effekt på hur människor fattar finansiella beslut (Keysar et al., 2012; Keith Chen, 2013). Denna uppsats har som syfte att undersöka om språk påverkar hur svenska yrkesekonomer förhåller sig till risk.
1.1. Bakgrund
Det finns ett antal studier kring hur språk kan påverka människor vid beslutsfattande. Det som står klart är att språk påverkar tankeprocessen, därmed också hur information tolkas och beslut fattas. Forskning visar att språkets struktur kan påverka hur individer ser på nutid relativt till framtid, vilket har effekt på besparingsbeslut (Chen, 2013). Vidare kan modersmål1 påverka oss på andra sätt än vad ett andraspråk2 eller främmande språk kan. Människor tenderar att reagera starkare på känsloladdade ord när dessa uttrycks på modersmålet än när dessa uttrycks på andraspråket. I en situation där individen får investeringsalternativ med identiska utfall kan språket ha olika effekter på dennes riskpreferenser (Keysar et al., 2012) och därmed även på investeringsbeslut. Keysar et al. (2012) kommer fram till att respondenter som får en problemformulering presenterad på modersmålet tenderar att fatta beslut som visar mindre riskbenägenhet jämfört med om problemet skrivs på ett andraspråk eller främmande språk.
Området gällande hur språket påverkar riskpreferenser kan tyckas outforskat då endast Keysar et al. (2012) samt ytterligare en masteruppsats (Besien & De Mol, 2014) behandlar ämnet. Studien av Keysar et al. (2012) fokuserar främst på engelska i jämförelse med språk som inte
1 “redskap som barn lär sig utnyttja för att kunna använda symboliska begrepp och koda sin omvärld”, NE
2 “språk som lärs in sedan individen helt eller delvis tillägnat sig sitt modersmål och vars inlärning äger rum i en miljö där
tillhör den germanska språkkategorin. I studien består en av respondentgrupperna av studenter i Sydkorea som har lärt sig engelska i klassrumssammanhang, och en annan utgörs av studenter i USA som talar japanska som andraspråk. Skillnaden i språkfärdighet mellan modersmålet och det andraspråket som testas kan dessutom vara stor hos respondenterna. Till exempel bedöms den allmänna nivån på engelskafärdighet i Sydkorea vara ”blygsam” (moderate proficiency) enligt EPI (EF English Proficiency Index, 2015). Situationen är annorlunda i Sverige som ligger bland de högst rankade länderna i EPI. Det finns därför anledning att genomföra en liknande undersökning om språkets påverkan på riskpreferenser med fokus på den svenska kontexten.
Ytterligare en skillnad från tidigare studier är att denna uppsats ämnar till att undersöka riskpreferenser hos yrkesekonomer. Det är ett rimligt antagande att yrkesekonomer är erfarna läsare av finansiella rapporter och information, ofta från utlandet och skrivna på engelska. Med andra ord förväntas gapet i språkfärdighet mellan svenska och engelska vara litet hos gruppen yrkesekonomer. Detta innebär att skillnader i riskpreferenser hos yrkesekonomer som får läsa information på svenska respektive engelska kan tolkas som en skillnad som beror av språkets effekter, huruvida det är ett modersmål eller andraspråk, och inte på en skillnad i språkfärdighet.
1.2. Syfte
1.3. Forskningsfråga
Påverkas yrkesekonomers riskpreferenser av huruvida information presenteras på deras modersmål eller andraspråk?
1.4. Avgränsning
Utöver språk tar undersökningen med ålder och kön som förklarande variabler i den modell som söker förklara riskbenägenhet, grad av systematiskt tänkande, framing och övertro (se metod 3.5). Detta innebär att modellen exkluderar andra variabler som kan tänkas påverka riskpreferenser, till exempel utbildningsnivå och arbetserfarenhet. Denna avgränsning beror på begränsad tidigare forskning som behandlar dessa faktorer samt tidsbegränsning för denna studie. Istället för att undersöka ett flertal tänkbara faktorer som kan påverka riskpreferenser ämnar uppsatsen att fokusera på en sådan faktor, det vill säga språk.
1.5. Disposition
2. Teoretisk referensram
Uppsatsen utgår från Prospektteorin av Kahneman och Tversky (1979), vilken beskriver hur människors riskpreferenser varierar beroende på om beslutet gäller vinst eller förlust. Prospektteori är en alternativ modell till Förväntad nyttoteori som antar att individers riskpreferenser är konsekventa i alla situationer (Kahneman & Tversky, 1979). Enligt Förväntad nyttoteorin kan språk därmed inte påverka hur individer förhåller sig till risk. Prospektteorin menar däremot att olika faktorer kan påverka individers riskbenägenhet, till exempel hur information framställs och tolkas av individen. Frederick (2005) menar att teoriernas giltighet gällande individens beslutsfattande beror på individens grad av systematiskt tänkande, vilken avgörs av hur hjärnan använder två tankefunktioner: System 1 och System 2. I en del situationer gör hjärnan en felbedömning om vilket system som krävs för att fatta ett rationellt beslut, vilket leder till beslutsfel (Kahneman, 2012). Keysar et al. (2012) undersöker hur ett moderspråk respektive ett andraspråk påverkar risken att begå beslutsfel. Framing och övertro är två beslutsfel som är särskilt relevanta för hur information tolkas. Utifrån resonemang om att ett modersmål och ett andraspråk har olika effekter på hur individer tolkar information, vilket i sin tur påverkar riskpreferenser, formuleras hypoteser för denna studie.
2.1. Förväntad nyttoteori
Rationalitet definieras som “beslutfattningsprocessen som logiskt förväntas leda till optimalt
resultat, given en korrekt bedömning av beslutfattarens värde och riskpreferenser”3, där optimalt resultat enligt Förväntad nyttoteori (Expected Utility Theory) är nyttomaximering (Bazerman & Moore, 2013). Denna teori antar att den rationella människan kan värdera nyttan av utfall kvantitativt och rangordna dessa i prioritetsordning efter den förväntade nyttan som vägs mot sannolikheten för varje utfall (se figur 2) (Kahneman & Tversky, 1979). Förväntad nyttoteori är främst en deskriptiv modell om beslutsfattande under risk, men den har länge varit en generellt accepterad normativ modell för rationella val (Keeney & Raiffa, 1976). Utöver antagandet att människor kan beräkna förväntat värde på samtliga alternativ, givet att utfallet för varje alternativ och sannolikheten att det inträffar är känt, säger den att
3 “the decision-making process that is logically expected to lead to the optimal result, given an accurate assessment of the
människors riskpreferenser ser olika ut men att en individs riskpreferenser är konstant över tid och olika situationer, detta kallas invarians (invariance) (Kahneman & Tversky, 1979). Dessa antaganden ligger till grund för flera teorier och modeller inom finansiering, bland andra Portföljteorin av Markowski (1952) som säger att den rationella och riskaverta investeraren är motvillig att ta ökad risk om denne inte blir kompenserad med högre förväntad avkastning. Given samma risknivå kommer investeraren alltid att välja en portfölj med högre förväntad avkastning och given samma förväntade avkastning kommer investeraren att välja en portfölj med lägre risknivå. Därmed kan effektiva portföljer beräknas utifrån investerarens riskpreferenser och den normativa slutsatsen är att investeraren ska använda diversifiering för att optimera sin portfölj. Diversifiering minskar den marknadsspecifika risken till att endast bestå av systematisk risk. Den riskaverta investeraren kan effektivisera sin portföljdiversifiering genom att agera på den internationella finansiella marknaden. Över åren har forskning testat fördelar med internationell diversifiering och resultaten visar att slutsatsen från Portföljteorin håller (Lewis, 1999).
Förväntad nyttoteori och dess föreställning om den rationella människan har blivit ifrågasatt, där kritiken bland annat handlat om att riskpreferenser inte är konstanta (Kahneman & Tversky, 1979; Odean, 1998). För situationer där de beslut som fattas strider mot vad Förväntad nyttoteori förutspår, har alternativa teorier formulerats av beteendeekonomer, däribland Prospektteorin (Kahneman & Tversky, 1979).
2.2. Prospektteori
Prospektteorin4 av Kahneman och Tversky (1979) är den mest accepterade alternativa modellen till Förväntad nyttoteori som har presenterats hittills (Barberis, 2013). Prospektteorin bygger på psykologiska experiment som undersöker beslutsfattande under risk och försöker modellera verkliga val snarare än optimala beslut. I Prospektteorin ingår fyra viktiga inslag (Barberis, 2012): (1) Det värde en investerare placerar på ett visst utfall bestäms av de vinster eller förluster som investeraren har gjort sedan tillgången förvärvades eller innehavet perioden innan, det vill säga att det finns en referenspunkt som investeraren utgår ifrån för att beräkna relativ vinst och förlust. Nytta bestäms utifrån relativ förändring i
förmögenhet, vinster och förluster, snarare än den absoluta förmögenheten (se figur 1). (2) Samma belopp i förlust genererar mer smärta än vad motsvarande belopp i vinst genererar glädje. Detta innebär att människor kräver en hög avkastning för att kompensera risken för eventuella förluster. (3) Säkra utfall värderas högre än osäkra utfall, så kallade säkerhetseffekten (Certainty effect). Denna effekt leder till riskaversion vid val gällande positiva utfall (vinst) och riskbenägenhet vid val gällande negativa utfall (förlust); människor väljer säkra vinster framför osäkra vinster men väljer osäkra förluster framför säkra förluster. (4) Utfall viktas inte med objektiva sannolikheter. Människor tenderar att väga låga sannolikheter tyngre än dess objektiva sannolikheter och höga sannolikheter lättare än dess objektiva sannolikheter (se figur 2). Detta förklarar attraktiviteten hos både försäkring och vadslagning (Kahneman & Tversky, 1979).
2.3. Systematiskt tänkande
När människor fattar beslut i olika sammanhang använder hjärnan sig av två olika tankefunktioner, vilka kallas System 1 och System 2 (Frederick, 2005; Kahneman, 2012). Vilket system hjärnan använder beror på huruvida situationen är lik tidigare erfarenheter eller om det är en ny situation som kräver hög grad av koncentration (Kahneman, 2012). Kahneman (2012) beskriver de två systemen som följande:
System 1 är den tankeprocess som fattar intuitiva beslut baserat på känslor och tidigare
erfarenheter. De stora fördelarna med System 1 är att det är snabbt och det drar minimalt med energi. Människor är ofta omedvetna om de beslut System 1 fattar åt oss då det ständigt är i arbete. Med det kan tusentals beslut tas varje dag och ofta med god träffsäkerhet.
System 2 används för systematiskt tänkande; att samla in tillgänglig information, kritiskt
granska den och vikta den för att fatta genomtänkta beslut. Det aktiveras när medvetandet registrerar en händelse som strider mot den världsbild System 1 har skapat åt oss. De stora fördelarna med System 2 är att människor kan hantera situationer som de aldrig stött på tidigare och lösa komplexa problem som kräver beräknande resonemang.
systematiskt vilket kan leda till mer rationellt beslutsfattande; System 2 dominerar över System 1 (Keysar et al., 2012). Skevheter i beslutsfattande innebär att hjärnan gör en felbedömning om vilket system som bör användas i den aktuella situationen. Detta sker när situationen liknar tidigare erfarenheter men som i själva verket är olik den; hjärnan använder System 1 för att fatta beslut när situationen kräver en kritisk granskning av System 2, vilket kan leda till beslutsfel (Kahneman, 2012).
2.4. Beslutsfel
Bland de beslutsfel som forskning har identifierat är två av dessa, framing och övertro (overconfidence), särskilt relevanta för hur individer tolkar information och deras riskpreferenser (Kühberger, 1998; Zacharakis & Shepherd, 2001).
2.4.1. Framing
2.4.2. Övertro
Inom finansiering definieras övertro som tendensen att överskatta sannolikheten för ett utfall att inträffa, given den information och de kunskaper som är kända. Det innebär att en investerare är alltför säker på sin bedömning om vilken riktning marknaden är på väg åt och vilka aktier som förutspås ge hög avkastning (Zacharakis & Shepherd, 2001). Övertro är ett vanligt förekommande fenomen bland människor och är särskilt relevant för investerare som dagligen handlar på börsen. Att tro sig kunna förutspå hur börstrenden rör sig gör att investerare försöker anpassa sin investeringsstrategi efter det nuvarande och tillfälliga trendläget. Detta kan leda till att investeraren engagerar sig i ett mer aktivt investerande (Barber & Odean, 2001).
2.5. Hur språk påverkar riskpreferenser
Förväntad nyttoteori antar att människors riskpreferenser är konstanta eftersom tankeprocesser är systematiska och rationella (se avsnitt 2.1.). Teorin tar därmed endast hänsyn till hur System 2 arbetar och utgår från att beslut fattas baserat på de slutsatser System 2 drar, något som gäller endast när individen möter ett problem första gången eller vid situationer som påkallar individens fullständiga koncentration. När individen bekantat sig med problemtypen tar dock System 1 över och tankeprocessen blir mindre systematisk (se avsnitt 2.3.). Prospektteorin behandlar sådana situationer där System 1 dominerar i tankeprocessen och beslut fattas baserat på känslor och erfarenheter snarare än på logiska resonemang. Eftersom människor förhåller sig olika till positiva utfall respektive negativa utfall är också individens riskpreferenser olika vid beslut gällande vinst respektive förlust (se avsnitt 2.2.).
information på ett andraspråk. Detta implicerar att riskpreferenser kan skilja sig beroende på om information presenteras på modersmål eller på ett andraspråk.
Givet att människors språkfärdighet är högre för modersmålet än andraspråket, kan de som läser information på modersmål vara mer säkra på att de tolkar informationen korrekt jämfört med om de läser informationen på andraspråk. Detta indikerar att risk för övertro är högre i samband med modersmål än med andraspråk. Då människor är mer bekväma med sitt modersmål kan det skapa en falsk trygghet; individen uppfattar situationen och informationen som presenteras som bekant. Detta ökar risken för beslutsfel då hjärnan använder System 1 för att fatta beslut i situationer som egentligen kräver en kritisk granskning av System 2 (se avsnitt 2.3.). Denna ignorans för behov av granskning innebär också ett högre risktagande för individen. Ett andraspråk kräver istället att människor tänker med System 2; individen är mer osäker på språket vilket gör att de är mer uppmärksamma på eventuell feltolkning av informationen. Denna osäkerhet kan göra att individen tar mindre risker vid beslutsfattande på andraspråk. Resonemanget implicerar att det kan finnas en skillnad i människors risktagande vid beslutsfattande på modersmål och på andraspråk.
2.6. Hypoteser
Utifrån Förväntad nyttoteori som antar att individens riskpreferenser är konstanta formuleras nollhypotesen. Utifrån tidigare resonemang kring hur språk påverkar systematiskt tänkande samt känslighet för framing och övertro (avsnitt 2.5.), som grundar sig på Prospektteorins antagande om att en individs riskpreferenser kan variera, formuleras mothypotesen.
H0: Individers riskpreferenser är desamma oberoende av vilket språk information
presenteras på.
H1: Individers riskpreferenser är olika beroende på vilket språk information
3. Metod
Forskning på beslutsfattande under risk genomförs vanligen med en av följande metoder: den ena utgår från en matematisk modell med jämviktspunkt och testar jämvikten mot verkligheten, den andra bygger på undersökningar där individer får välja mellan olika alternativ (Shlomo, 2004). Eftersom den aktuella undersökningen tar utgångspunkt i beteendefinansiering är det lämpligt att välja det andra alternativet, vilket också är den metod som tidigare forskning inom ämnet använder. Studien genomförs med en experimentell undersökning i Sveriges fyra största banker sett till antalet anställda, där kontrollgruppen får besvara en webbenkät på svenska och testgruppen får besvara en identisk enkät på engelska.
3.1. Population och urval
Den population studien syftar till att undersöka är yrkesekonomer i Sverige. Denna målpopulation är utspridd över hela landet och finns i alla sektorer. Idealfallet för undersökningen skulle vara att få tillgång till en lista med kontaktuppgifter samt information om bakgrundsvariabler för samtliga yrkesekonomer i Sverige. Med denna information skulle det vara möjligt att dra ett oregelbundet slumpmässigt urval (OSU) eller stratifiera för olika variabler som visats påverka riskpreferenser och dra OSU ur respektive grupp, för att sedan skicka enkäter till urvalsgruppen. Detta är dock inte möjligt med anledning av begränsad tid och begränsade resurser. Därför kommer undersökningen att genomföras på gruppen yrkesekonomer som för närvarande är anställda på Sveriges största banker sett till antalet anställda, närmare bestämt Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank. Valet grundar sig på att ekonomer i finanssektorn till skillnad från exempelvis ekonomer i den offentliga sektorn, ofta får ta finansiella beslut som involverar stora risker. Således är undersökningen mer relevant för denna undersökningspopulation men det innebär samtidigt begränsningar när det gäller möjligheten att generalisera resultaten från denna undersökning till övriga yrkesekonomer i Sverige.
3.1.1. Systematiskt urval
spam eller hamnar direkt i papperskorgen. För att informera om undersökningen och göra enkäten tillgänglig för möjliga respondenter skickas därför ett introduktionsmejl (se bilaga 1) med webbadress för båda enkäter till kontaktpersonerna som sedan vidarebefordrar det till de anställda internt. Därefter är det de anställda själva som väljer ifall de vill delta i undersökningen. Detta innebär att det inte går att bestämma vilka de specifika individerna i urvalsgruppen är och risken finns att de anställda som har intresse av att svara på enkäten har vissa karaktärsdrag gemensamt, vilket kan snedvrida resultatet, men dessa är okända för oss. Med detta finns det ytterligare anledning att tolka resultatet från undersökningen med försiktighet.
För att säkerställa att urvalet är oberoende, det vill säga att den enkätversion respondenter besvarar inte påverkas av någon variabel som påverkar riskpreferenser, används systematisk urvalsmetod (Dahmström, 2011, s.314-317, s.383). Respondenter vars efternamn börjar med bokstaven A till bokstaven N ombeds svara på enkät 1 (svenska) och respondenter vars efternamn börjar med bokstaven O till bokstaven Ö ombeds svara på enkät 2 (engelska) (se bilaga 1). Därigenom delas respondenterna in i testgrupp och kontrollgrupp utan att annan bakgrundsinformation är känd innan mejlutskicket.
3.2. Bortfall
En viktig anledning att enkäten först skickas till kontaktpersonerna på de utvalda bankerna är för att minska bortfallet. Anställda på banker har hög arbetsbörda och intresset för att besvara en undersökningsenkät kan variera. De anställda kan även vara motvilliga att besvara en enkät innehållande frågor om vadslagning då svaren kan vara känsliga för deras yrke. I introduktionsmejlet är det därför viktigt att informera om att undersökningen följer gällande lagar, inklusive Personuppgiftslagen (1998:204) och Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) som bland annat säger att respondenters svar ska vara sekretesskyddade (Dahmström, 2011, s.464). För att uppnå en hög svarsfrekvens skickas tre påminnelser med två dagars mellanrum. I den andra påminnelsen informeras de anställda om ett slutdatum för att besvara enkäten eftersom den endast finns tillgänglig i fem arbetsdagar.
obligatoriskt att besvara samtliga frågor i webbenkäten, respondenten kan inte hoppa över en fråga och gå vidare till nästa fråga om denne inte besvarar frågan den befinner sig på. Resultatet visar dock i efterhand att respondenter trots detta kan lämna enkäten ofullständigt besvarad genom att avsluta enkäten när de stänger ned webbsidan. Ett sätt att hantera partiellt bortfall är att använda imputationsmetoder där värden tilldelas variabler baserat på exempelvis logiskt samband mellan variabler (så kallad logisk imputation) eller att använda det variabelvärde som anges av respondenter med liknande bakgrundsvariabler (Dahmström, 2011, s.203). I den aktuella undersökningen har dock respondenter som ej angivit fullständiga svar avslutat enkäten i ett så pass tidigt skede att det finns för få värden för att kunna dra några samband, med andra ord finns det för lite information om respondenten för att kunna utnyttja imputation. Av denna anledning behandlas ofullständiga enkäter som individbortfall och endast analysera enkäter med fullständiga svar.
3.3. Förundersökning
Innan webbenkäten skickas till kontaktpersonerna genomförs en förundersökning med tjugo ekonomistudenter. Dessa delas i två grupper av tio studenter som svarar antingen på den svenska versionen eller på den engelska versionen. Respondenterna vet att de ska granska enkäten genom att påpeka språkliga fel, tycka till om ordning på frågorna och framför allt säga om de känner sig säkra på att de förstår frågorna rätt när de svarar. Deras återkoppling används för att ändra språkfel och forma enkäten för att den ska vara lämplig för syftet. Efter revidering skickas enkäten tillsammans med introduktionsmejl vidare till kontaktpersonerna som vidarebefordrar dessa till de bankanställda vilka själva väljer om de vill vara med i undersökningen.
3.4. Enkät
intranät och internetkopplade datorer. Därmed minimeras risken för undertäckningen, att personer som ingår i undersökningspopulationen inte har möjlighet att besvara enkäten. Efter test av ett flertal webbplatser för att konstruera frågeformulär väljs Surveymonkey5, en webbplats som gör det enkelt att forma, skicka, samla in och sammanställa datamaterial, för att konstruera webbenkäten. Surveymonkey har fördelarna att webbsidan laddas snabbt och programmet kan sammanställa enklare data. Antal frågor som kan ställas i enkäten är dock begränsad till tio i gratisversionen. Lösningen är att konstruera enkäten så att respondenterna får besvara frågor om bakgrundsvariablerna kön och ålder i form av kommentarer till fråga om modersmål (se bilaga 2). Detta ger även respondenten möjlighet att avvika från en traditionell uppdelning av kön. Då undersökningen testar respondenternas intuitiva svar kan det vara motiverat att sätta en tidsbegränsning för hur lång tid respondenter får ha på sig att besvara enkäten. Detta är dock en komplicerad mekanik som inte är möjlig med Surveymonkey. Det antas även att respondenter av arbetsmässiga skäl inte har obegränsat med tid att besvara enkäten, vilket i sig blir en tidsbegränsning för enkäten.
3.4.1. Olika versioner av enkäten
Det finns två olika språkversioner av enkäten, en på svenska och en på engelska (se bilaga 2). Enkäternas utformning, hur frågorna är ställda och ordningen på frågorna är identiska. Detta för att försäkra att respondenterna i testgruppen respektive kontrollgruppen undersöks på exakt samma sätt, med språket som den enda skillnaden. Detta förutsätter att frågorna är språkligt korrekt formulerade, att ordningen på frågorna är lämplig och att respondenter tolkar frågorna på samma sätt (Saunders, 2012, s.383). Därför utnyttjas den svenska och den engelska versionen av Kahnemans bok “Tänka, snabbt och långsamt” (“Thinking, Fast and Slow”, 2011) för att säkerställa att frågorna i de två språkversionerna är identiska. Frågor som hämtas från andra referenser översätts från engelska till svenska. I förundersökningen granskas att denna översättning är korrekt (se avsnitt 3.3.)
3.4.2. Trigga igång tankeprocess på respektive språk
För att få respondenter att komma in i rätt språkatmosfär och börja tänka på svenska (om enkäten är på svenska) och engelska (om enkäten är på engelska), inleds enkäten med en introduktionstext på respektive språk. Den text som används är ett utdrag ur Kungliga
Vetenskapsakademins pressmeddelande om beslutet att tilldela Riksbankens ekonomipris till Alfred Nobels minne 2014 till Jean Tirpole6. Valet grundar sig i att texten behandlar ekonomiämnet, vilket är relevant för respondentgruppen, samtidigt som texten finns på både svenska och engelska, vilket innebär att texterna är identiska avseende innehåll och meningsformulering.
3.5. Frågor
Hög validitet på undersökningen, att frågorna faktiskt undersöker det de avser att testa, är avgörande för att kunna dra korrekta slutsatser (Dahmström, 2011, s.73-74). Baserat på de frågor som använts i tidigare studier, där ett stort urval finns sammanställda i Kahnemans bok ”Tänka, snabbt och långsamt” (2012), formuleras frågor som passar den svenska kontexten. Detta innebär att valutan euro används istället för dollar, som Kahneman använder sig av, samt att de monetära beloppen justeras. Anledningen att använda euro istället för krona är för att euro är mer förekommande i finansiell information från Europa (utländskt finansiell information läses oftast på engelska) och de två språkversionerna av enkäten ska ha samma valuta. När de monetära beloppen ändras sker detta dels för att beloppen i euro ska ha motsvarande nyttovärde som samma belopp i dollar och dels för att undvika att frågorna påminner om de i Kahnemans bok, då risken finns att en del respondenter redan har läst boken.
3.5.1. Ordning
För att enkäten ska upplevas som sammanhängande och undvika att hoppa mellan frågetyper konstrueras enkäten på så sätt att frågorna följer en naturlig ordning med några undantag. Det som avgör ordningen är vad frågan testar och den upplevda svårighetsgraden hos frågan (Dahmström, 2011, s.163-166). Ordningen är som följande: fråga 1 och 2 behandlar bakgrundsvariabler, fråga 3 riskbenägenhet, fråga 4 framing, fråga 5 och 6 behandlar återigen riskbenägenhet, fråga 7 övertro, fråga 8 och 9 systematiskt tänkande och slutligen fråga 10 handlar om framing.
De första fyra frågorna efter frågor om bakgrundsvariabler testar riskpreferenser, med undantag från fråga 4 som främst testar framing. Detta beror på att fråga 4 och fråga 10 vilka
6 Engelska: http://www.nobelprize.org/nobel_prizes/economic-sciences/laureates/2014/press.html
testar framing är ställda på olika sätt men med samma förväntade utfall och för att minimera risken att respondenterna ska upptäcka detta läggs fråga 10 sist i enkäten. Dessutom kan fråga 4 ses som ett test på riskbenägenhet, därmed faller den i naturlig ordning bland de första fyra frågorna. Fråga 8 och 9 som testar systematiskt tänkande läggs efter fråga 7 då dessa är svårare att besvara än fråga 7 och har ett objektivt korrekt svar, till skillnad från fråga 7 där respondenten ska göra en subjektiv bedömning.
3.5.2. Modersmål och språkfärdighet
Det är av stor vikt för undersökningen att respondenterna har svenska som modersmål, eftersom den syftar till att testa hur deras riskpreferenser påverkas när informationen presenteras på andraspråket (engelska) respektive modersmålet (svenska). Grad av kunskap i svenska respektive engelska är också av intresse då tidigare studier använder sig av grupper där den genomsnittliga andraspråksfärdigheten som anges av respondenterna inte är högre än 4,6 av 7 (Keysar et al., 2012). För att undersöka giltigheten i utgångspunkten att den svenska befolkningen är bland världens bästa engelskakunniga ingår frågor om respondenters språkfärdighet i enkäten. Skulle respondenterna inte ha svenska som modersmål tas deras svar bort i den senare analysen (se avsnitt 4.1.).
3.5.3. Frågor om bakgrundsvariabler
Enkäten inleds med ett antal frågor gällande bakgrundsvariablerna modersmål, kön, ålder, (fråga 1) samt språkfärdighet i engelska och svenska (fråga 2) (se bilaga 2). Språkfärdighet anges på en skala med sex nivåer, samma som används i Common European Framework of
Reference for Languages (CEFR)7. I undersökningen efterfrågas även kön och ålder eftersom dessa faktorer är relevanta bakgrundsvariabler för studien då dessa enligt tidigare studier påverkar människors riskpreferenser (se avsnitt 3.6.1.).
3.5.4. Frågor som testar riskbenägenhet
Fråga 3, 5 och 6 (se bilaga 2) testar respondenters riskbenägenhet. I fråga 3 får respondenten ange den lägsta vinsten de skulle kräva för att spela ett spel med 50 procent risk att förlora 100 euro. Om respondenten kräver 100 euro är den riskindifferent. Om den anger ett belopp över 100 euro innebär det att den är riskavert. Om den istället anger ett belopp under 100 euro innebär det att den är riskbenägen (Kahneman, 2012). Fråga 5 testar riskbenägenhet gällande
vinst. Alternativen som presenteras ger samma väntevärde (100 % * 900 euro = 90 % * 1000 euro) men Prospektteorin säger att människor väljer en säker vinst framför osäkerhet att vinna ett högre belopp. Fråga 6 testar motsvarigheten gällande förlust där alternativen ger identiska väntevärden (100 % * -900 euro = 90 % * -1000) men enligt Prospektteori väljer människor osäker förlust framför säker förlust. Fråga 5 och 6 testar tillsammans hur konsekvent respondenten är i sina riskpreferenser. Den riskaverta skulle enligt Förväntad nyttoteori välja det säkra utfallet oavsett om valet handlar om vinst eller förlust. Prospektteorin säger dock att människor är riskaverta gällande vinst (väljer säker förlust framför osäker vinst) men riskbenägna gällande förlust (väljer osäker förlust framför säker förlust), vilket innebär att respondenter svarar olika på fråga 5 och 6.
3.5.5. Fråga som testar övertro
Fråga 7 (se bilaga 2) testar övertro hos respondenter och frågar huruvida respondenten anser att den kör bättre än den genomsnittliga bilföraren. Eftersom det handlar om genomsnitt borde hälften av respondenterna svara nej på frågan och hälften svara ja. Om respondenterna präglas av övertro kommer en större andel än 50 procent av dem att anse att de är en bättre bilförare än genomsnittet.
3.5.6. Frågor som testar systematiskt tänkande
Fråga 8 och 9 (se bilaga 2) testar grad av systematiskt tänkande, det vill säga vilket system som dominerar i respondentens tankeprocess. Då System 1 ger intuitiva svar kommer en respondent vars tankeprocess domineras av systemet att svara alternativ ett (100 minuter) på fråga 88 och att slutsatsen i fråga 9 är giltig9. Vid mer eftertanke, vilket är det System 2 kommer fram till, skulle respondenten inse att svaret på fråga 8 är 5 minuter och att slutsatsen i fråga 9 är ogiltig.
3.5.7. Frågor som testar framing
Fråga 4 och 10 (se bilaga 2) testar framing, att människor gör olika val när alternativ som har identiska utfall framställs som olika. I fråga 4 framställs alternativen som positivt utfall (att människor räddas) och i fråga 10 framställs alternativen som negativt utfall (att människor
8 Det är givet att det tar 5 maskiner 5 minuter att tillverka 5 apparater. Det innebär att det tar 5 minuter för en maskin att
tillverka en apparat, då 5 maskiner arbetar samtidigt har 5 apparater tillverkats efter 5 minuter. Därmed kommer det att ta 5 minuter för 100 maskiner att tillverka 100 apparater.
9 Alla rosor är blommor. En del blommor vissnar snabbt. Det betyder dock inte att alla blommor vissnar snabbt och
dör), trots att alla fyra alternativen ger samma utfall (100 % * 180 räddas = 540/3 räddas = 100 % * 360 dör = ⅔ * 540 dör). Enligt Förväntad nyttoteori väljer den rationella människan samma utfall oberoende av hur alternativen presenteras vilket innebär att respondenten i detta fall är konsekvent i sina svar, det vill säga att respondenten antingen väljer osäkert utfall i båda frågorna eller säkert utfall i frågorna. Prospektteorin menar dock att hur alternativ presenteras påverkar beslutsfattande, därför kommer alternativ som framställs som vinst respektive förlust att upplevas olika och leda till olika beslut. I fråga 4 framställs program A som säkert positivt utfall och program B som osäkert positivt utfall. I fråga 10 framställs program A som säkert negativt utfall och program B som osäkert negativt utfall. Likt det resonemanget som förs kring fråga 5 och 6 ovan väljer respondenten, enligt Prospektteorin, säkert utfall då valet framställs som vinst (program A i fråga 4) och osäkert utfall då det framställs som förlust (program B i fråga 10).
3.6. Metod för dataanalys
Analys av datamaterialet har som syfte att undersöka skillnader i hur kontrollgrupp och testgrupp besvarar enkätfrågorna. För att testa huruvida språk har en signifikant betydelse för vilket svarsalternativ respondenter i respektive grupp väljer används binär logistisk regressionsanalys som statistisk analysmetod. För fråga 3 används istället multipel regressionsanalys då det beroende variabeln (belopp) är kontinuerlig. I regressionsmodellerna ingår bakgrundsvariablerna kön och ålder då dessa, enligt tidigare studier utgör variabler som påverkar individers riskpreferenser.
3.6.1. Variabler som påverkar riskpreferenser
Variation i individers riskpreferenser avgörs till viss del av ett antal bakgrundsvariabler. Hittills har forskning kunnat identifiera kön och ålder som variabler med signifikant påverkan på riskpreferenser. För att ta vara på resultatet från tidigare forskning och även testa dess relevans för den aktuella studien inkluderas kön och ålder i regressionsanalysen.
Kön
bättre investerare än den andra, verklig skillnad i avkastning mellan män och kvinnor visar sig vara icke signifikant. Snarare skiljer sig omsättningsmönster; män har svårare att låta bli att göra transaktioner, övertro gör att de tror sig kunna slå marknaden om de köper och säljer aktier ofta. De extra kostnaderna dessa mer frekventa affärer ger upphov till gör att män presterar sämre än kvinnor. När mäklaren kräver betalt för sina tjänster utifrån avkastning på varje transaktion blir mäklaren rikare samtidigt som investeraren förlorar på transaktionerna (Barber & Odean, 2001).
Ålder
Albert och Duffy (2012) visar i sin studie att äldre människor kan vara mer riskaverta än yngre människor i händelse av eventuella förluster. Forskarna tror att denna skillnad i förlustversion beror på att uppgifterna kräver stora krav på minne och inlärning; skillnader i riskaversion eller andra funktioner i beslutsfattandet kan vara en återspegling av åldersrelaterade nedgångar i kognitiva förmågor.
3.6.2. Samband mellan frågor
Utifrån tidigare presenterade förväntningar (se avsnitt 2.5.) är det rimligt att testa samband mellan ett antal frågor. För att undersöka Förväntad nyttoteoris antagande om invarians, det vill säga konstanta riskpreferenser, testas samband mellan frågorna 3, 4, 5, 6 och 10 vilka behandlar riskbenägenhet. Om respondenter är konsekventa i sina svar gällande riskpreferenser ger det stöd för Förväntad nyttoteori. Om respondenter istället är inkonsekventa i sina svar i dessa frågor ger det stöd för Prospektteorin. Vidare säger tidigare forskning att graden av systematiskt tänkande påverkar huruvida individen fattar beslut enligt Prospektteori eller enligt Förväntad nyttoteori (se avsnitt 2.3.). Detta motiverar för att testa samband mellan fråga 8 och 9 om systematisk tänkande och fråga 3, 4, 5, 6 och 10 om riskbenägenhet. Dessutom testas förväntningen om att övertro leder till högre risktagandet samt ökar risk för beslutsfel (avsnitt 2.5.) genom att undersöka om det råder ett samband mellan hur respondenter besvarar fråga 7 och frågor om riskbenägenhet (fråga 3, 5 och 6), framing (fråga 4 och 10) respektive systematiskt tänkande (fråga 8 och 9).
3.6.3. Statistiska metoder
högsta ”professionell” nivån (6). Dock behandlas den som en kategorivariabel på nominalskala för att underlätta analysen. Både ålder och belopp i euro (fråga 3) kan ses som kontinuerliga variabler på kvotskala då nollvärdet kan tolkas. Dessa olika datatyper kräver olika statistiska metoder.
Multipel regression
Analys av fråga 3 sker med en multipel regressionsmodell för att beskriva riktat samband mellan den beroende variabeln (𝑌), som i detta fall är belopp i euro, och multipla förklarande variabler (𝑥!), vilka i detta fall är språk, kön och ålder (Andersson et al.. 2007, s. 83-84):
𝐵𝑒𝑙𝑜𝑝𝑝 𝑖 𝑒𝑢𝑟𝑜(𝑌) = 𝛽!+ 𝛽!𝑥!+ 𝛽!𝑥!+ 𝛽!𝑥!+ 𝜀 (Ekvation 1) där 𝛽! är interceptet, en konstant som sällan har en meningsfull tolkning.
𝑥! är variabeln för åldern i år
𝑥! är en dummyvariabel för den dikotoma variabeln språk, svenska (kontrollgrupp) anges som 0 och engelska (testgrupp) anges som 1.
𝑥! är en dummyvariabel för den dikotoma variabeln kön (då ingen respondent svarar annat), kvinna anges med k och man anges med m.
𝛽!, 𝛽! och 𝛽! tolkas som att 𝑌 kommer att förändras med 𝛽! när 𝑋! förändras med en enhet, givet att övriga variabler hålls konstanta.
𝜀 är en slumpvariabel som en notation för övriga förklarande variabler som inte ingår i modellen.
Binär logistisk regression
För att analysera hur en uppsättning av förklarande variabler inverkar på inträffande av en händelse med binärt utfall10 och för att även kunna mäta motsvarande odds används binär logistisk regression (Pallant, 2013, s.175). Detta är aktuellt för analysen av resultat i fråga 4 till 10 där följande regressionsmodell används:
𝑝 1 =!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! (Ekvation 2) där 𝑝(1) är sannolikheten för att välja alternativ två (anges som 1) i frågan
𝑥! är variabeln för ålder i år
𝑥! är dummyvariabel för språk, angiven som 0=svenska och 1=engelska
𝑥! är dummyvariabel för kön, angiven som m=man och k=kvinna
𝑥! är dummyvariabel för svarsalternativ, angiven som 0=svarsalternativ ett och 1=svarsalternativ två, på en fråga. Denna variabel används i de fall där samband mellan svar i olika frågor testas (se avsnitt 3.6.2.).
𝜀 är slumpvariabeln
𝛽! är oftast ointressant att tolka då det är mer relevant att tolka oddskvot 𝑒! som anger
oddset för en händelse:
𝑂𝑅 = 𝑒! =𝑒!!!!
𝑒! =
𝑝(1) 1 − 𝑝(1)
Oddset för en respondent i testgruppen att välja alternativ två (𝑝(1)), jämfört med en respondent i kontrollgruppen, beräknas av förhållandet mellan sannolikheten för att välja alternativ två och sannolikheten att välja alternativ ett. När oddskvoten ligger under ett kan inverterat oddskvot (1/OR) ge en tydligare tolkning. Kvoten tolkas som oddset för en respondent i kontrollgrupp att välja alternativ ett jämfört med en respondent i testgruppen. En förutsättning för att tillämpa logistisk regression är att stickprovsstorleken inte får vara för litet i förhållande till antalet förklarande variabler som ingår i modellen (Pallant, 2013, s.176). Praxis är att minst tio individer ska ingå i varje variabelkategori. För den aktuella studien kontrolleras att det är fler än tio respondenter i kategorierna kvinna respektive man och engelska respektive svenska. Då antalet respondenter ändå är litet skapar det problem när samtliga variabler undersöks i samma analys. Därför utförs enskilda regressionsanalyser på samband mellan respektive fråga (se avsnitt 4.1.3.).
Signifikansnivå
4. Empiri och statistisk analys
Resultatet från enkätundersökningen presenteras med beskrivande statistik i form av tabeller och statistisk analys i form av tolkning av parametervärden i de fall resultatet är signifikant. Analysen består av två delar, en del för analys av samband mellan svar i respektive fråga och bakgrundsvariabler. En annan del för analys av samband mellan svar i frågor då detta är relevant enligt teori och implikationer (se avsnitt 2.5. och 3.6.2.). Resultat från den statistiska analysen presenteras i två sammanfattande tabeller (tabell 11a och 11b) som visar oddskvot, p-värde och förklaringsgrad (r-sq adj, se bilaga 3), värden som är mest relevanta för den kommande diskussionen.
4.1. Resultat
Svarsfrekvensen i den aktuella undersökningen är 146 respondenter totalt. Syftet med undersökningen medför att respondenter som inte har svenska som modersmål exkluderas från analysen, vilket ger ett individbortfall på 30 enkäter. Det finns även ett partiellt bortfall på 7 enkäter som har ofullständiga svar. Dessa tas inte med i den statistiska analysen eftersom det skulle påverka resultatet av regressionsanalysen och parametrarnas p-värden. Efter bortfall analyseras totalt 109 fullständigt besvarade enkäter från respondenter med svenska som modersmål.
4.1.1. Bakgrundsvariabler
Då respondenternas initialer bestämmer vilken undersökningsgrupp de tillhör, huruvida de besvarar den svenska eller den engelska enkäten, resulterar det i olika antal respondenter i respektive grupp. Kontrollgruppen som besvarar den svenska enkäten består av 59 respondenter, varav 31 män (52,5 %) och 28 kvinnor (47,5 %). I testgruppen (den engelska enkäten) ingår totalt 50 respondenter, varav 21 män (42 %) och 29 kvinnor (58 %). Observera att olika storlek på undersökningsgrupperna innebär att andelar som besvarar en fråga på visst sätt är mer intressant än det absoluta antalet.
testgruppen är 37,44 år. Uppdelat efter kön är de yngsta manliga och kvinnliga respondenterna i kontrollgruppen 23 respektive 22 år och de äldsta 65 respektive 56 år. Detta ger en medelålder på 34,7 år för män och 37,5 år för kvinnor. I testgruppen är de yngsta manliga och kvinnliga respondenterna 21 år respektive 25 år och de äldsta 57 respektive 56 år, vilket ger medelåldern 36,9 år för män och 37,8 år för kvinnor.
Gällande den engelska språknivån finns det större skillnader i hur respondenter svarar. En lägre andel respondenter anser sig vara professionella användare av engelska, jämfört med andelen som anser sig vara professionella användare av svenska. Dessutom anser ungefär var tionde respondent att de har goda kunskaper i engelska, jämfört med ingen andel som väljer denna nivå gällande svenska (se tabell 2).
4.1.2. Resultat och statistisk analys av enskilda frågor
Fråga 3 om riskbenägenhet
Tänk dig ett 50-50 spel där du kan förlora 100 euro. Vilken är den lägsta vinst i euro som skulle få dig att spela spelet? Denna fråga testar respondenters riskbenägenhet där ett högre
belopp visar på högre riskaversion än ett lägre belopp (se avsnitt 3.5.4). Resultatet presenteras i tabell 3 (se nedan) och visar att det finns skillnader i hur kontrollgruppen och testgruppen besvarar frågan.
Den logistiska regressionsanalysen visar inga signifikanta parametrar för ålder, språk och kön (se tabell 11a). För denna fråga kan därmed nollhypotesen ej förkastas på 5 procent
signifikansnivå.
Fråga 4 om riskbenägenhet och framing
säkert utfall och program B ger osäkert utfall. Vidare testar frågan tillsammans med fråga 10 även framing (se avsnitt 3.5.7.). Resultatet som presenteras i tabell 4 (se nedan) visar att det finns skillnader i hur kontrollgruppen och testgruppen besvarar frågan.
Fråga 5 om riskbenägenhet
Vad väljer du? Att helt säkert få 900 euro eller 90 % sannolikhet att få 1 000 euro. Denna
fråga testar riskbenägenhet vid vinst där alternativ ett ger en säker vinst och alternativ två osäker vinst (se metod 3.5.4.). Resultatet visar att det finns skillnader i hur kontrollgruppen och testgruppen besvarar frågan (se tabell 5).
Fråga 6 om riskbenägenhet
Vad väljer du? Att helt säkert förlora 900 euro eller 90 % sannolikhet att förlora 1 000 euro.
Denna fråga testar riskbenägenhet vid förlust där alternativ ett ger säker förlust och alternativ två ger osäker förlust (se metod 3.5.4.). Resultatet visar att det finns skillnader i hur kontrollgruppen och testgruppen besvarar frågan (se tabell 6).
Den logistiska regressionsanalysen ger inget signifikant resultat för språkets effekter på hur respondentgrupperna besvarar frågan (tabell 11b). Därmed kan nollhypotesen ej förkastas på 5 procent signifikansnivå. Parametern för kön är signifikant (p= 0,024) och ger att oddset för en kvinnlig respondent att välja alternativ två (osäker förlust) är i snitt nästan tre gånger större (oddskvot*=2,9211) än för en manlig respondent, givet att övriga variabler hålls konstanta. Variabeln ålder är inte signifikant (se tabell 11b). Modellen förklarar 2 procent av variationen i svarsalternativ (r-sq adj=2,25 %) vilket innebär att variabeln kön endast kan förklara 2 procent av svarsvariationen i fråga 6; resterande 98 procent förklaras av andra faktorer.
Fråga 7 om övertro
Är du en bättre bilförare än genomsnittet? Denna fråga testar övertro där ett jakande svar
visar på övertro (se metod 3.5.5.). Resultatet i nedanstående tabell (tabell 7) visar att det finns skillnader i hur kontrollgruppen och testgruppen besvarar frågan. I båda grupperna svarar majoriteten ja.
Fråga 8 om systematiskt tänkande
Om det tar 5 maskiner 5 minuter att tillverka 5 apparater, hur lång tid skulle det ta för 100 maskiner att tillverka 100 apparater? 100 minuter eller 5 minuter. Denna fråga testar
systematiskt tänkande där en respondent som svarar 5 minuter har högre grad av systematiskt tänkande än den som svarar 100 minuter (se metod 3.5.6.). Resultatet visar att det finns skillnader i hur kontrollgruppen och testgruppen besvarar frågan (se tabell 8).
Fråga 9 om systematiskt tänkande
Alla rosor är blommor. En del blommor vissnar snabbt. Därför vissnar en del rosor snabbt. Är slutsatsen giltig? Denna fråga testar systematiskt tänkande där en respondent som kommer
fram till att slutsatsen är ogiltig har högre grad av systematiskt tänkande än den som svarar att slutsatsen är giltig (se metod 3.5.6.). Resultatet visar att det finns skillnader i hur kontrollgruppen och testgruppen besvarar frågan (se tabell 9)
Fråga 10 om riskbenägenhet och framing
Föreställ dig att Sverige förbereder sig för ett utbrott av en ovanlig sjukdom som förväntas döda 540 personer. Två alternativa program för att bekämpa sjukdomen har föreslagits. (...) Vilket väljer du? Program A: 360 personer kommer att dö eller Program B: en tredjedel sannolikhet att ingen kommer att dö och två tredjedelar sannolikhet att 540 personer kommer att dö. Denna fråga testar riskbenägenhet vid negativa utfall där program A ger ett säkert
utfall och program B ger ett osäkert utfall. Vidare testar frågan tillsammans med fråga 4 framing (se metod 3.5.7.). Resultatet visar att det finns skillnader i hur kontrollgruppen och testgruppen besvarar frågan (se tabell 10).
Sammanfattande tabeller
Tabell 11a redovisar resultatet från den multipla regressionsanalysen på fråga 3 som behandlar riskbenägenhet. Undersökningen består av totalt 109 deltagare (n=109). Koefficienten anger den genomsnittliga förändringen i belopp som respondenter kräver för att anta spelet vid förändring av en av följande variabler: en ökning i år (ålder), när respondenten läser enkäten på engelska jämfört med när den läser enkäten på svenska, eller om det är en manlig respondent jämfört med om det är en kvinnlig respondent. P-värde över 0,05 visar på icke signifikanta samband. Förklaringsgraden (r-sq adj, se bilaga 3) anger hur väl modellen förklarar svarsvariationen i fråga 3.
4.1.3. Samband mellan frågor
För att undersöka giltigheten hos implikationerna (se avsnitt 2.5.) av teori och tidigare forskning samt finna eventuella stöd för Förväntad nyttoteori eller Prospektteori genomförs regressionsanalyser där samband mellan frågor testas.
Frågor om riskbenägenhet och framing
Det finns ett signifikant samband mellan svar i fråga 4 om riskbenägenhet vid positiva utfall och fråga 5 om riskbenägenhet vid vinst (p=0,005). Givet att övriga variabler hålls konstanta är oddset att välja alternativ två (osäkert positivt utfall) i fråga 4 i snitt fyra gånger större (oddskvot=4,09) för en respondent som väljer alternativ två (osäker vinst) i fråga 5 jämfört med om denne väljer alternativ ett (säker vinst), givet att övriga variabler hålls konstanta. Variabeln svarsalternativ i fråga 5 förklarar 5,5 procent (r-sq adj=5,5 %) av svarsvariationen i fråga 4.
Vidare finns signifikant samband (p=0,00) mellan svar i fråga 5 om riskbenägenhet vid vinst och fråga 6 om riskbenägenhet vid förlust. Oddset att välja alternativ två (osäker vinst) i fråga 5 är i snitt mer än fem och en halv gånger större (oddskvot*=5,6212) om en respondent väljer alternativ ett (säker förlust) i fråga 6 jämfört med om denne väljer alternativ två (osäker förlust), givet att övriga variabler hålls konstanta. Variabeln svar i fråga 6 förklara 9 procent (r-sq adj=8,96 %) av svarsvariationen i fråga 5.
För test av samband mellan övriga frågor om riskbenägenhet ger den statistiska analysen inga signifikanta resultat, det vill säga det finns inga säkerställda samband mellan svar i fråga 3 och fråga 4, 5, 6 respektive fråga 10 samt mellan svar i fråga 10 och fråga 4, 5 respektive fråga 6 (se tabell 12).
Frågor om systematiskt tänkande
Det finns ett signifikant samband mellan fråga 4 om riskbenägenhet vid positivt utfall och fråga 8 om systematiskt tänkande (p=0,015). Oddset att välja alternativ två (osäkert positivt utfall) i fråga 4 är i snitt mer än tre gånger större (oddskvot*=3,4213) för en respondent som väljer alternativ ett (100min) i fråga 8 än om denne väljer alternativ två (5min), givet att övriga variabler hålls oförändrade. Svar i fråga 8 förklarar nästan 5 procent (r-sq adj=4,74) av svarsvariationen i fråga 4.
Analys visar på signifikant samband mellan fråga 9 om systematiskt tänkande och fråga 3 om riskbenägenhet (p=0,035). Oddset att välja alternativ två (ogiltig slutsats) i fråga 9 ökar med lite mer än en gång (oddskvot*=1,00314) för varje minskad krona en respondent kräver i fråga 3. Förklaringsgraden ger att svar i fråga 3 förklarar nästan 3 procent (r-sq adj=2,73) av svarsvariationen i fråga 9.
Det finns inga signifikanta samband mellan svar i fråga 8 och fråga 3, 5, 6 respektive fråga 9. Inte heller mellan svar i fråga 9 och fråga 4, 5 respektive fråga 6 (se tabell 12).
Fråga om övertro
Den statistiska analysen ger inga signifikanta samband mellan övertro och riskbenägenhet, det vill säga mellan svar i fråga 7 och fråga 3, 5, 6 respektive fråga 10. Visserligen finns det ett signifikant samband mellan fråga 7 och fråga 4 men modellen för detta samband är bristfällig då Hosmer-Lemeshow (se bilaga 3) inte kan beräknas.
Samband mellan övertro och systematiskt tänkande går inte att säkerställa. Visserligen finns det ett signifikant samband mellan fråga 7 och fråga 8 men denna modell är bristfällig då Hosmer-Lemeshow (se bilaga 3) inte kan beräknas. Test av samband mellan fråga 9 och fråga 7 ger ingen signifikans (se tabell 12).
Sammanfattande tabell
5. Diskussion
Syftet med denna studie är att undersöka huruvida ett modersmål och ett andraspråk kan ha olika effekter på individers riskpreferenser. Nollhypotesen är att individers riskpreferenser är densamma oberoende av vilket språk information presenteras på. Mothypotesen är att individers riskpreferenser är olika beroende på vilket språk information presenteras på. Anledningen till att språk kan tänkas påverka riskpreferenser är enligt resonemang i avsnitt 2.5. att identisk information på modersmål respektive andraspråk tolkas olika och bearbetas av olika tankefunktioner. Givet att en individ är både mer bekväm med sitt modersmål och har ett starkare emotionellt band till modersmålet, jämfört med andraspråket, är det rimligt att hjärnan använder System 1 vid beslutsfattande på modersmål. När System 1 dominerar i tankeprocessen ökar risken för övertro och känsligheten för framing. En individ som läser information på andraspråk antas vara mer alert och System 2 dominerar i tankeprocessen, vilket minskar risken för övertro och känsligheten för framing. Övertro innebär högre risktagande och framing leder till inkonsekventa riskpreferenser. Resonemanget om hur språk kan påverka systematisk tänkande, övertro och framing antas därför kunna förklara varför språk påverkar individers riskpreferenser. Med resultaten från enkätundersökningen som underlag förs en diskussion kring tidigare presenterade resonemang i avsnitt 2.5 samt hypoteserna för denna studie.
5.1. Inkonsekventa riskpreferenser
Prospektteorins antagande om att individer är konsekvent riskbenägna vid negativa utfall då det inte går att säkerställa samband mellan respondenters val vid förlust (fråga 6) och negativt utfall (fråga 10).
Att samband inte kan identifieras mellan respondenters svar i samtliga frågor om riskpreferenser (fråga 3 och 4, 5 respektive 6) visar att individer gör inkonsekventa val. Enligt Förväntad nyttoteori väljer den riskaverta individen, som är konsekvent i sina riskpreferenser, alltid det säkra alternativet givet att väntevärden hos de olika alternativen är desamma. I denna undersökning kan dock en respondent som väljer säkert utfall vid ett val (en fråga) välja osäkert utfall i ett annat val. Individer är inkonsekventa i sina riskpreferenser vilket stödjer Prospektteorins kritik mot antagandet om invarians i Förväntad nyttoteori.
5.2. Riskpreferenser och systematiskt tänkande
5.3. Riskpreferenser och beslutsfel
Att övertro är ett vanligt förekommande fenomen (Bazerman & Moore, 2013) visas även i denna undersökning. Majoriteten av respondenterna, oavsett undersökningsgrupp, anser att de är bättre bilförare än genomsnittet (se fråga 7 i avsnitt 4.1.2.). Då genomsnittet rimligen delar in populationen i två lika stora delar bör endast hälften av individerna i populationen anse att de är bättre på något än genomsnittet. Dessutom kan bilkörningsfärdighet även tänkas vara normalfördelad vilket innebär att en större del av individerna ligger någonstans i mittenintervallet, varken mycket bättre eller mycket sämre än genomsnittet. Resultatet visar att människor har svårt att uppskatta sina förmågor, men även har svårt att acceptera att de flesta med stor sannolikhet ligger i “mitten” (genomsnittet) tillsammans med andra. Denna tendens till övertro har dock inga effekter på riskpreferenser då resultatet inte kan påvisa samband mellan övertro och riskbenägenhet (se avsnitt 4.1.3.). Därmed finns inget stöd för resonemanget om att övertro innebär högre risktagande vilket indikerar att trots eventuella effekter språk har på övertro skulle denna effekt inte påverka riskbenägenhet. Språkets effekter på riskpreferenser behandlas i nästa avsnitt.
5.4. Språkets effekter på riskpreferenser
Individers riskpreferenser kan påverkas av huruvida information presenteras på modersmål eller andraspråk. I två av frågorna som testar riskpreferenser (fråga 4 och 5), mer specifikt i frågor om riskbenägenhet vid positiva utfall och vinst, visar analysen en signifikant skillnad mellan hur respondenter svarar när de läser information på svenska (modersmål) och när de läser identisk information fast på engelska (andraspråk). Individer som fattar beslut på andraspråket tenderar att vara mer riskbenägna jämfört med individer som fattar beslut på modersmålet (se avsnitt 4.1.2). Vid positiva utfall och vinst kan nollhypotesen därmed förkastas på 5 procent signifikansnivå, det vill säga att individers riskpreferenser är olika beroende på vilket språk information presenteras på.
förklaras direkt med hjälp av teorin. Vid implikation av resultat från tidigare forskning kan det finnas möjliga förklaringar. Givet att individers emotionella band är olika starkt till modersmål respektive andraspråk (Keysar et al., 2012) och att vinster och förluster genererar olika emotioner vars styrka skiljer sig (Nguyen & Noussair, 2014), kan det tänkas att vinst genererar starkare känslor än vad förlust gör och att språk därför påverkar beslut vid vinster mer än vad det påverkar beslut vid förluster. Detta resonemang säger dock emot Prospektteorin som menar att förluster smärtar mer än vad vinster gläder (se avsnitt 2.2.). Enligt teorin skulle språk istället ha starkare effekter på riskpreferenser vid förluster än vid vinster.
Enligt tidigare studie (Keysar et al., 2012) har modersmål och andraspråk olika effekter på människors känslighet för framing. För att testa detta samband används fråga 4 och 10 vilka presenterar fyra alternativ, med identiska väntevärden, men framställs som olika (i fråga 4 som positivt utfall och i fråga 10 som negativt utfall). Analysen visar inget signifikant samband mellan det språk respondenter läser informationen på och vilka två svarsalternativ de väljer. Vidare förklarar Keysar et al. (2012) språkets påverkan på känslighet för beslutsfel med att andraspråk och modersmål påverkar systematiskt tänkande på olika sätt (se avsnitt 2.3.). Denna undersökning kan dock inte med säkerhet visa att språk påverkar grad av systematiskt tänkande (se avsnitt 4.1.3.). Detta kan tänkas bero på att Keysar et al. (2012) undersöker individer vars andraspråksfärdighet skiljer markant från färdighet i modersmål, jämfört med den aktuella undersökningen där individer uppger en jämnare nivå på språkfärdighet mellan modersmålet och andraspråket (se avsnitt 4.1.1.). Det skulle innebära att skillnader i språkfärdighet mellan två språk kan påverka huruvida språk påverkar grad av systematiskt tänkande och människors känslighet för framing.
utbildning. Individen bildar sig en uppfattning om vad den kan prestera utifrån dessa egenskaper och fattar beslut baserat på denna uppfattning.
5.5. Kön och ålder
Tidigare forskning (Barber & Odean, 2001) visar att riskbenägenhet skiljer sig mellan kvinna och man. Resultat från den aktuella undersökningen stödjer detta då det finns signifikanta skillnader i hur respektive kön besvarar frågor om riskbenägenhet (fråga 5 och 6 i avsnitt 4.1.2.). Vidare visar analysen att män är mer riskbenägna vid val gällande vinster men att kvinnor är mer riskbenägna vid val gällande förluster. Detta tyder på att säkerhetseffekten, den som gör att människor är riskavert vid vinster och riskbenägna vid förluster, är mer närvarande hos kvinnor än hos män.
Gällande ålder som förklarande variabel för riskbenägenhet kan undersökningen inte ge något resultat som påvisar signifikant samband. Detta kan bero på att respondenterna i undersökningen, trots åldersvariationen, kan kategoriseras som vuxna, vilket skiljer från tidigare forskning (Albert & Duffy, 2012) som jämför ungdomar med äldre människor.
