Syftet med vår studie är att undersöka språkutveckling hos tvåspråkiga barn med fokus på arabiskatalande barn, eftersom vi märkte under vår VFT att arabisktalande barn har sämre eller utvecklas långsammare i det svenska språket. Vi har baserat vårt arbete på två förskolor, där det ena har få barn som pratar arabiska medan den andra har majoriteten av arabisktalande barn. Anledningen till valen av dessa två förskolor var inte för att göra en jämförelse mellan dem, utan för att undersöka pedagogernas arbetssätt på de två olika platserna.
Informanterna som vi intervjuade ansåg att det är intressant att arbeta med tvåspråkiga barn. Pedagogerna hade även visat intresse för att det lilla barnet ska lära sig ett nytt språk som är annorlunda från sitt modersmål.
Vi har kommit fram till att det finns olika faktorer som hindrar barnens språkutveckling hos tvåspråkiga barn. Barnen som har svenska som andraspråk har olika språkliga svårigheter i det svenska språket såsom brist i uttalet, ordförrådet och grammatiska fel i menings- byggnader. Vi som blivande pedagoger anser att pedagogen ska arbeta lite extra med tvåspråkiga barn, genom att använda olika språkutvecklande arbetssätt. Hwang & Nilsson (2011) betonar att ett litet barn inte behöver ha tydliga regler för hur språket används. Det lilla barnet lyssnar på andra och förtecknar hur det ska vara utan att det är särskilt medveten om det. Vi vuxna kan lära oss grammatiken genom att läsa om den, men barnet behöver mer praktisk erfarenhet. Barnet kan inte behärska grammatiken ordentligt förrän vid åtta eller nio års ålder (ibid).
Området har en stor betydelse för barnets språkutveckling. Språkinlärning sker i sociala situationer och om barnet bor i ett område där alla pratar arabiska eller svenska som andra språk, då utvecklas inlärningen av det svenska språket sämre än hos de andra tvåspråkiga barn som bor i ett område, där alla pratar svenska som modersmål. Hwang & Nilsson (2011) betonar att barnet måste få språkliga erfarenheter av människor i sin omgivning. Författarna menar med språkliga erfarenheter är de sociala erfarenheter, där skapar barnets förståelse av språkets struktur (Hwang & Nilsson, 2011, s.206).
Enligt vår åsikt skulle det vara en stor fördel om det hade funnits ett större inslag av svenska barn i mångkulturella förskolor. Eftersom vi bor i ett mångkulturellt samhälle, kan det bli svårt i framtiden för svenskar och invandrare att acceptera varandra om inte denna blandning
36
sker i tidig ålder. Barn kan lära sig mer när de är små, vilket är varför förskoleåldern är viktig när det gäller kunskaper om det mångkulturella samhället. Ett förslag är att låta en
mångkulturell förskola och en svensk förskola träffas en gång i månaden eller kanske under en högtid, vilket kan gynna både barn och pedagoger. Barn kan få träffa varandra samtidigt som pedagoger kan utbyta erfarenheter med varandra. Vi anser att sådana träffar kan vara lärorika och intressanta. I läroplanen betonar man att barnen ska känna delaktighet i sin egen kultur och utveckla och respektera andras kulturer (Lpfö 98, reviderade 2010)
Vi har också kommit fram till att det finns för mycket frånvaro i förskolan. Detta i sin tur påverkar barnens språkutveckling med fokus på tvåspråkiga barn. Ett vardagligt socialt samspel är viktigt för barnets språkutveckling. När barnet kommer till förskolan regelbundet, kan det utveckla sina språkliga erfarenheter genom kommunikation och samspel med andra. Barnen lär sig olika begrepp under sin vardag på förskolan. När barnet har lärt sig olika ord för vrede och ilska kan det vara lättare att skilja mellan egna känsloupplevelser. Vi menar exempelvis när barnet kan tala om att det är argt, retat, ledsen, irriterad och med detta kan barnet lära sig hantera dessa känslor på ett rätt sätt. Språket kan hjälpa barnet att ställer in sina sociala handlingar (Hwang & Nilsson, 2011).
Vi fick uppfattningen om att alla pedagoger använder olika metoder och aktiviteter i sina arbetssätt bland annat när det gäller språkutveckling. Några av pedagogerna var eniga om TAKK som ett teckenstöd. De anser att TAKK är en bra metod för barns kommunikation och att det kan användas för att utveckla talet hos barn som har språksvårigheter. Dessutom får alla barn en möjlighet att uttrycka sina känslor och även förstå andra i sin omgivning. Trygg (2004) betonar att det är pedagogernas ansvar att utveckla och stimulera barnens
kommunikativa förmåga samt att få barnen att känna sig delaktiga i samspelet med andra.
Pedagogerna som vi intervjuade var medvetna om hur de arbetar med barns språkutveckling. De använder olika pedagogiska metoder för att främja barns språkinlärning såsom genom lek, högläsning, sång och samling. Det är viktigt för oss att öka ordförrådet och utveckla talspråket hos barnen genom pedagogernas sagoläsning. Sagoläsning kan också hjälpa barnen att
kommunicera med andra. Genom läsning kan barnen också få kontakt med nya språkliga strukturer, således ökar barnet sin fantasi.
37
Vi anser att när barnen lekar fri lek har de en stor frihet att umgås med varandra och leka tillsammans. Vi observerade barnens språk i två tillfällen, första gången hade barnen en fri lek och den andra gången hade barnen en grupp aktivitet. Vi märkte att under fri lek pratade barnen mycket med varandra och med de andra barnen som inte är arabisktalande. Då pratade de arabisktalande barnen en liten del svenska och försökte ta roll i leken med hjälp av de få orden de kan. Det var mycket spännande för oss att avlyssna hur barnen pratade och hittade på ord samt hur de tänkte på att växla mellan arabiska och svenska för att få fram sin mening. Lindö (2010) lyfter fram lekens betydelse för barnets språkutveckling och
begreppsutveckling. Lindö hänvisar till studier som visar att barns språkutveckling är
beroende av den symboliska leken. Lindö (2010) refererar till Ekström (2002, s13) som i sin tur betonar att barnen är viktiga samtalspartner och språkgivare för varandra. De kan ge varandra språkliga utmaningar och hitta på ord. I bygg och rollekar märks att barnen som är mellan fem och sex år kan vara språkligt aktiva och experimentera med orden (Lindö, 2010).
Musik och sång är ett bra verktyg som hjälper barnen att upptäcka nya ord och nya begrepp. Sång, rörelse, språkdans och musik har visat stor betydelse för barnens språkutveckling. Dessutom vill vi hänvisa till att alla pedagogerna arbetar enligt förskolans värdegrund och uppdrag som står i läroplanen som betonar att skapa kommunikation med hjälp av olika uttrycksformer i form av bland annat bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av tal- och skriftspråk. Detta utgör både innehåll och metod i förskolans grunder för barnens utveckling och lärande (Lpfö98, reviderad 2010).
När det handlar om barnens modersmål, intygar pedagogerna att de är medvetna om
modersmålets betydelse för andraspråkinlärning som exempelvis det svenska språket. Det är viktigt för oss att pedagogerna på förskolorna förstår betydelsen av att barnens modersmål lyfts fram som ett stöd i förskolan. Vygotskij (2001) hänvisar till värdet av modersmålet under barnets språkinlärning. Författaren menar att det blir mycket lättare för barnet att
sammanbinda ett nytt språk om barnet kan sitt modersmål väl.
Tolkningen som vi har gjort är att pedagogerna bör tillgodose olika förutsättningar, för att underlätta språkutveckling hos arabisktalande barn. Tvåspråkighet kan främjas under vissa förutsättningar, genom att modersmålet utvecklas vid sidan om av det nya språket. De negativa konsekvenserna är när ett barn inte kan något språk tillräckligt väl, då blir barnet halvspråkiga vilket gör att barnet känner sig utanför. Ladberg (2000) betonar att när barnets
38
modersmål och svenska språket utvecklas parallellt påverkar det barnets kognitiva utveckling positivt.
En annan förutsättning som pedagogerna pekar på är att det är värdefullt att barnet känner sig tryggt i sitt modersmål, för att det stärker barnets egen identitet. Ett pålitligt modersmål är viktigt för tvåspråkiga barn, för att det ska kunna utveckla ett rikt svenskt språk.
Vi anser att om tvåspråkiga barn får ytterligare tillfälle att använda sitt modersmål i förskolan, leder det till att barnen känner sig säkra på att prata sitt modersmål. I läroplanen för förskolan fastslås betydelsen av modersmålet för barn med olika språk, men vikten av att förskolan ska stimulera varje barns språkutveckling och tar tillvara på barnens intresse och kultur (Lpfö98, reviderad 2010).
Det är viktigt för oss att föräldrarnas samverkan bekräftar pedagogerna som en positiv
förutsättning till tvåspråkighet. Samarbetet med föräldrarna lyftas fram i förskolans värld som ett verktyg för att stödja både tvåspråkiga barn och att stärka familjens betydelse. Det är att föräldrarna ska känna att tvåspråkighet är en förmån för barnens tänkande, då barnen får erfarenheter av att ha kontakt med två språkliga.
Däremot bekymrar föräldrarna sig om att svenska språket kan ta över modersmålet, när barnen lär sig svenska språket. Ladberg (2000) talar om att när barn lär sig ett nytt språk som tar över modersmålet påverkas det barnets kognitiva utveckling negativt. En annan
uppfattning som vi har fått är att uttal och ordförråd påverkas negativt hos arabiska talande barn, för att de inte pratar svenska språket tillräckligt. Många föräldrar önskar att deras barn ska få möjligheter att utveckla sitt svenska språk bra, enligt pedagogerna. Föräldrarna tycker att pedagogerna är den enda möjligheten för att deras barn får höra och prata det svenska språket. I läroplanen för förskolan står det att förskolan ska utveckla en tillitsfull relation mellan förskolans personal och föräldrar, genom att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet, visa respekt och känna ansvar (Lpfö 98,reviderad 2010).
39
7.1 Vidare forskning
Vi tycker att vår undersökning kan utvecklas mer med hjälp av förskollärarnas och lärarnas arbete samt barnens deltagande. Det skulle ha varit intressant om vi fick intervjua
modersmålsläraren och föräldrarna, så att vi skulle få ett mer bredare svar. En sak som också skulle varit intressant är att undersöka språkutveckling hos tvåspråkiga barn i en
mångkulturell skola, där det finns ett fåtal flerspråkiga barn och jämför det med
språkutveckling hos tvåspråkiga barn som befinner sig i en skola med stort antal tvåspråkiga barn fokus på arabiskatalande barn.
40