Johan Alvehus (2013) menar att diskussionen ska vara en spegling av problembakgrunden. Vi utgick från frågorna ”Hur kan man arbeta med barnens modersmål för att stödja barnen i deras språkutveckling? Finns det några skillnader i hur förskolor med olika pedagogiska inriktningar arbetar med språkutveckling? Anser pedagoger att deras arbete med flerspråkighet är tillräckligt bra eller behöver det förändras? Hur kan man utveckla arbetet med språkutveckling och flerspråkighet?” Vi känner att detta arbete har gett oss en tydligare bild av hur man arbetar med flerspråkighet ute i verksamheten. Efter att vi genomförde våra intervjuer och analyserade det material vi hade samlat in kunde vi konstatera att skillnaderna mellan dessa inte var så stora. Grunden för arbetet med språkutveckling och flerspråkighet i de förskolor vi besökte var i stora drag densamma men pedagogerna fokuserade på olika områden så som föräldrasamverkan, den sociala och fysiska miljön samt modersmålslärare. När vi besökte förskolorna för att genomföra våra intervjuer berättade vissa av pedagogerna för oss att inte kunde redogöra för hur det såg ut i den verksamheten vid det specifika tillfället. Dessa förskolor befann sig av olika anledningar i ett uppstartsskede t.ex. pga. omorganisation av förskolan, nyanställda samt nyutbildade pedagoger eller nya barn i barngruppen. Pedagogerna hade ännu inte kommit överens om hur de ska arbeta med de flerspråkiga barnen. Vi anser att när ett arbetslag får reda på att flerspråkiga barn ska börja i förskolan bör man diskutera hur man ska ta till vara på detta eller dessa barns modersmål för att på så sätt påbörja arbetet med detta när barnet börjar. Det har även blivit tydligt för oss att pedagogerna inte ser någon större skillnad mellan att ta till vara på barnens erfarenheter och bakgrund oavsett vilket modersmål barnen har. Vid en inskolning av ett nytt barn är det alltid viktigt att arbetslaget förbereder sig för att kunna ta emot barnet på bästa sätt. Detta inkluderar att ta hjälp av barnets bakgrund och intressen, likaså språket, svenska eller annat.
Vi tycker att det är värt att lägga ner tid på inskolningen då vi anser att det är viktigt att pedagogerna aktivt arbetar för att skapa en god kontakt med föräldrar och andra vårdnadshavare. Familjernas första intryck av förskolan och pedagogerna är väldigt viktiga och här tycker vi att arbetslaget ska se till att skapa en god grund för att både barnen och deras familjer ska känna sig trygga. Vi tror att om man redan från början arbetar för att skapa en god relation till barnens familjer underlättar man framtida samverkan med föräldrarna.
37
På förskola 3 nämner pedagogerna ett projekt som de kallar ”bok- och musikväskan” och syftet med denna är att arbeta med att involvera barnens språk samt bakgrund i verksamheten. Pedagogernas tanke är att barnen ska turas om att ta med sig väskan hem och fylla den med en bok eller en cd-skiva från det land barnet kommer ifrån. Barnen har istället tagit med sig något som är meningsfullt för dem, t.ex. en bok på svenska eller en favoritleksak. Det har inte varit något som är kopplat till barnets modersmål. Här kan man reflektera över hur tydliga pedagogerna har varit när de informerat föräldrarna om tanken bakom väskan då det verkar som att föräldrarna inte har uppfattat dess egentliga syfte. Vi tycker att i sådana här situationer är det mycket viktigt att man är tydlig med sina avsikter, att man klargör syftet samt att man försäkrar sig om att föräldrarna har förstått vad det är man vill förmedla.
På förskola fem är majoriteten av barnen är flerspråkiga. Pedagogerna tänkte olika kring om de involverar de svenska barnen i arbetet med flerspråkighet. Den ena pedagogen menar att de inte arbetar aktivt med det medan den andra menar att svenska barnen involveras automatiskt i den dagliga verksamheten. Vi tycker att detta är värt att reflektera över då det är väldigt viktigt att pedagogerna i ett arbetslag är samspelta och har en gemensam grundsyn för hur de vill arbeta. Eftersom uttrycker detta på olika sätt blir det också tydligt att detta är ett område de skulle behöva diskutera vidare kring.
Ylva på den första förskolan vi besökte menar att barnen får trygghet genom rutiner och det är i tryggheten man hittar vägar till språket. På detta sätt tänker vi att barnen får en djupare förståelse för ord och att man kan skapa nya ord av redan befintliga ord. Vi tänker att det denna pedagog säger om att man kan förstärka barnens språk med så mycket som finns omkring barn t.ex. miljön, vardagssituationer och rutiner men även material. Vi tycker att detta kan appliceras på svårigheterna med att involvera ettåringarna i arbetet med flerspråkighet, som Amanda beskriver under rubriken ”Att involvera alla barn i arbetet med flerspråkighet”. Vi menar att det är viktigt att pedagoger börjar tidigt med att stödja och bekräfta barnen i deras språkutveckling oavsett vilket modersmål de har. Om barnen har ett annat modersmål än svenska anser vi att det är nödvändigt att pedagogerna lär sig några enkla ord och fraser för att även kunna stödja de flerspråkiga barnen i svenskan.
När vi intervjuade Stina på Waldorfförskolan fick vi som svar att fyra-åringar skulle vara för små för att få delta i modersmålslärarens arbete med de flerspråkiga barnen. Vi blev väldigt förundrade över pedagogens svar på frågan då barn som är fyra år redan har gått mer än
38
hälften av sin tid i förskolan. Vi tänker att barn vid fyra års ålder redan har kommit en bra bit i sin språkutveckling och bör få möjligheterna att utveckla en djupare förståelse för språkanvändning. Efter intervjun uppstod många nya frågor hos oss; hur gamla ”ska” barn vara för att anses stora nog att ta del av sitt modersmål i förskolan? Kan inte modersmålslärares arbete med flerspråkighet gynna alla barn, även enspråkiga? Gynnas inte även yngre barn av att ta del av arbetet med flerspråkighet? Hur ska förskollärare kunna arbeta med barn som är 4 år och yngre om de anses vara ”för små” för att kunna ta del av olika språk mer än enstaka vardagsfraser?
Något vi båda upptäckte i intervjuerna var att många pedagoger kände sig osäkra i hur de vill arbeta med flerspråkiga barn, även om de haft flerspråkiga barn tidigare. Med tanke på problematiken med flerspråkighet känner vi att det finns få riktlinjer och nämns väldigt övergripande i förskolans läroplan. Det skulle därför vara av stor betydelse att förskolan i sin verksamhetsplan skriver hur personalen konkret vill arbeta med att ta till vara på barnens olika modersmål. Detta för att personalen ska ha en gemensam grund att stå på vilket i sin tur underlättar arbetet för pedagogerna och förtydligar hur de ska agera när de får in ett barn med annat modersmål än svenska.
Vi har funderat mycket kring frågorna vi ställde och svaren vi fick. I efterhand har vi känt att våra vår sista intervjufråga till större del har varit otydlig då alla pedagoger inte har kunnat svara på den eftersom de antingen precis har börjat arbeta eller endast har arbetat på en förskola. Pedagogerna vi intervjuat är enbart kvinnor dock i olika åldrar och en del har jobbat länge och några var nyutbildade. Vi tänker att materialet är beroende av vilka människor vi intervjuat. Samma intervjufrågor hade skapat ett annorlunda material om det hade varit andra respondenter, eller även samma respondenter vid ett annat tillfälle.
För att vidare få syn på hur förskolor arbetar med områdena språkutveckling och flerspråkighet tänker vi att man behöver titta på ett större utbud av förskolor. Delvis för att få syn på mönster i hur förskolor arbetar men även eventuellt synliggöra andra metoder för att ta tillvara på barnens olika språk.
39
Referenser
Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber
Arnesson Eriksson, Marie (2010). En bra start: om inskolning och föräldrakontakt i
förskolan. Stockholm: Lärarförbundets förlag
Arnqvist, Anders (1993). Barns språkutveckling. Lund: Studentlitteratur
Bozarslan, Aycan (2010). Möte med mångfald: förskolan som arena för integration. 2. uppl. Stockholm: Liber
Brodin, Marianne & Hylander, Ingrid (1998). Att bli sig själv: Daniel Sterns teori i förskolans
vardag. 1. uppl. Stockholm: Liber
Bruce, Barbro & Riddersporre, Bim (2012). Kärnämnen i förskolan: nycklar till livslångt
lärande. 1. utg. Stockholm: Natur & Kultur
Hwang, Philip & Nilsson, Björn (2011). Utvecklingspsykologi. 3., rev. utg. Stockholm: Natur och kultur
Ladberg, Gunilla (1999). Tvåspråkig, flerspråkig eller bara enspråkig? Liten språklära för
föräldrar. 1. version Lidingö: G. Ladberg Pedagogik & språk
Läroplan för förskolan Lpfö98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442
Riddersporre, Bim & Persson, Sven (red.) (2010). Utbildningsvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur
Piaget, Jean (2008) Barns själsliga utveckling. 2:a uppl. Stockholm: Nordstedts Skollagen (2010:800) Stockholm: Skolverket.
Tillgänglig på Internet: http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-
40
Sterner, Görel & Lundberg, Ingvar (2010). Före Bornholmsmodellen: språklekar i förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur
Svensson, Ann-Katrin (2009). Barnet, språket och miljön: från ord till mening. 2., omarb. uppl. Lund: Studentlitteratur
Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (2002).
Stockholm: Vetenskapsrådet.
Tillgängligt på internet: http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/etikreglerhs.pdf
Virta, Erkki (1983). Språkligt tänkande, tvåspråkighet och undervisning av minoritetsbarn: en
litteraturstudie över vissa teorier och forskningsresultat publicerad av Språk- och kulturarvsutredningen i anslutning till dess huvudbetänkande Olika ursprung - gemenskap i Sverige (SOU 1983:57). Stockholm: Liber Förlag/Allmänna förl.
Vygotskij, Lev (1962). Play and Language. New York: Wiley
Westerlund, Monica (2009). Barn i början: språkutveckling i förskoleåldern. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur
Åberg, Ann & Lenz Taguchi, Hillevi (2005). Lyssnandets pedagogik: etik och demokrati i
41
Bilagor
Bilaga 1
Hej!
Vi heter Giuliana Blomqvist och Sofia Westman och går 6e terminen på förskollärarutbildningen på Malmö Högskola. I pågående kurs har vi examensarbete och tänker undersöka olika arbetssätt kring språkutveckling och flerspråkighet i förskolan. För att få syn på detta vill vi intervjua pedagoger från olika förskolor i olika städer. För att få så tydligt material som möjligt kommer vi använda oss av ljudinspelning. Det inspelade materialet kommer enbart användas som underlag för vårt examensarbete. Endast vi kommer lyssna och ha tillgång till materialet och namn på pedagoger eller förskola kommer inte publiceras.
Jag godkänner att vara med på intervju där ljudinspelning används i syfte att vara underlag i detta examensarbete.
Underskrift:
Tack för att ni vill medverka i vår studie! Sofia & Giuliana
42
Bilaga 2
Har ni några flerspråkiga barn på er avdelning? Hur tar ni till vara på dessa barns modersmål? Hur vill ni arbeta med flerspråkighet i förskolan?
Involverar ni de andra barnen i arbetet med flerspråkighet? Hur arbetar ni med språkutveckling?
Upplever ni att ert arbetssätt kring detta ger konkreta resultat i barngruppen?
Har ni har använt er av andra metoder att arbeta tidigare t.ex. om ni har haft en annan arbetsplats innan? Om ni har det kan ni se någon skillnad på barngrupperna?