I nedanstående avsnitt kommer undersökningens resultat att diskuteras. Egna reflektioner och tankegångar kommer även att lyftas fram.
Som resultatet av undersökningen visar är arbetsgruppen utav stor betydelse för arbetare inom byggbranschen. Detta kanske främst genom arbetets karaktär som i stor utsträckning bygger på samarbete. För att ett samarbete skall kunna vara möjligt är goda relationer en förutsättning. Undersökningens resultat visar dock på att de goda relationerna och det sociala umgänget inte sträcker sig utanför arbetstid. En egen reflektion är att byggnadsarbetare socialt interagerar med sina kollegor under arbetstid, vilket kan leda till ett behov av egen tid utanför arbetet. Byggnadsarbetare ser ingen större mening med att umgås med kollegor efter att arbetsdagen slutat. Att inte umgås privat med kollegor kan för snickare vara ett sätt att skilja på arbetet och privatliv. Som jag tidigare nämnt är arbetsgruppen av stor betydelse. Varje individ fyller en roll i gruppen som tillsammans bildar en enhet. Jag anser att denna rollfördelning kan liknas vid ett sportlag, där varje individ spelar en viss roll men är i behov av varandra för att bilda ett lag. För att nå framgång krävs samarbete, så även inom byggbranschen. Jag tycker det är intressant att se denna liknelse. Denna likhet visar tydligt på rollfördelning där rätt person får utföra de uppgifter som denne är mest lämpad till. Jag tror även att tydliga roller leder till att individerna i gruppen känner sig behövda och värdefulla för gruppen, då det finns en roll att fylla. Det har även framkommit genom undersökningen att rollfördelningen sker mycket naturligt vilket jag anser vara positivt då varje individ tillskrivs en roll efter kunskap och personlighet. Ej genom vilken roll som behövs i gruppen.
På samma sätt bildas det informella ledare i arbetsgruppen. De utses av övriga gruppmedlemmar då de anses lämpade och mycket duktiga i sitt arbete. Det har visat sig att det allt som oftast är en äldre och erfaren snickare som blir den informella ledaren. Vilket jag finner mycket logiskt, då det för en ny oerfaren snickare eller nykomling i gruppen kan var svårt att vinna de övriga gruppmedlemmarnas förtroende. En annan intressant upptäckt som gjorts genom undersökningen är hur snickare kan lära utav varandra. Detta genom att praktiskt visa hur arbetet ska gå till samt genom att iaktta varandra. Det blir en tyst kunskap som förmedlas som jag tror är mycket positiv. För att bli en duktig snickare samt utvecklas i arbetet anser jag att snickare behöver praktisera sitt yrke samt se och lära av andra. Byggbranschen är mycket lämpad för den typen av lärande, vilket jag tror är bra för att kunskapen skall kunna förstås och tillämpas. Att erhålla kunskap genom praktik anser jag vara ett bra sätt att lära sig på. Det mesta inom byggbranschen och dess alla arbetsmoment är av det praktiska slaget vilket resultatet av undersökningen visar på. Det är därför inte konstigt att snickare finner motivation i att utföra en mängd olika arbetsmoment av det praktiska slaget. Jag har även förståelse för att tillfredställelse uppstår när genomfört arbete finns kvar för eftervärlden att skåda. Samt är till glädje för andra människor motiverar snickare i deras arbete. Trots denna tillfredställelse finner snickare likt många andra yrkesgrupper skulle jag tro motivation av ett ekonomiskt utfall. Att enbart arbeta för att uppnå en emotionell tillfredställelse tror jag är mycket svårt. Människor behöver pengar för att kunna leva och bo i dagens samhälle så även snickare. Det är därför inte svårt att förstå att det ekonomiska incitamentet spelar en stor och i många fall en avgörande roll för varför snickare arbetar. Det har framkommit att snickare också arbetar för att kunna överleva och inte endast för att arbetet är roligt och i många avseenden tillfredställande. Det är helt enkelt inte tillräckligt för att motivera snickare i deras arbete. Lönen är betydelsefull. Arbete, det sociala och arbetsgruppen är viktigt men så är även fritid och egentid. En parallell mellan dessa två är att arbetet generar pengar som möjliggör för självförverkligande på fritiden. Jag kan urskilja en växelverkan mellan dessa två faktorer. Om en människa trivs med sitt arbete orkar hon arbeta
34
mycket och erhåller därmed lön för utfört arbete. Med hjälp av lönen har hon möjlighet att på ledig tid ägna sig åt annat exempelvis fritidsaktiviteter åka på semester och så vidare som kostar pengar. Jag anser att det är denna växelverkan som göra lönen betydelsefull för snickare trots att arbetet också bidrar till emotionella belöningar.
Slutligen en egen reflektion över studiens användbarhet. Jag anser att min undersökning kan bidra med ny information om ämnet samt fungera styrkande till redan befintlig forskning. Jag anser också att min undersökning är av det slaget att den kan vara av intresse både för den som vill ha allmän kännedom om arbetsgrupper och motivation. Men även för den som vill ha kunskap om snickeriyrket och arbetsgrupper inom byggbranschen. För att ytterligare kunna tillgodose människors olika intresseområden skulle det vara intressant om liknande forskning gjordes bland andra yrken inom byggbranschen för att se om arbetsgruppen betydelse och påverkan är av likande karaktär som inom snickeriyrket. Vidare skulle även studier inom yrkesgrupper helt skilda från byggbranschen i syfte att studera likheter och olikheter bland arbetsgruppers påverkan inom olika branscher vara av intresse.
35
Litteraturlista
Angelöw, B., & Jonsson, T. (2000). Introduktion till socialpsykologi (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Aronsson, G. (2006). Stress. I Jakobsson, R. (red.) Handbok Bättre arbetsmiljö. Stockholm: Prevent. s. 89-119.
Berglund, F. (1988). Chefen – från rekrytering till pensionering. Lund: Studentlitteratur. Bruzelius, L., & Skärvad, P. (2004). Integrerad organisationslära. Lund: Studentlitteratur Corbin, J., & Strauss, A. (2008). Basics of Qualitative Research 3. California: Sage Publications.
Cranwell-Ward, J., & Abbey, A. (2005). Organizational Stress. New York: Palgrave Macmillan.
Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Eriksson-Zetterquist, U., Kalling, T. & Styhre, A. (2006). 2:a upplagan. Organisation och
Organisering. Malmö: Liber.
Gillham, B. (2008). Forskningsintervjun tekniker och genomförande. Lund: Studentlitteratur. Granberg, O (2003). 7:e utgåvan. PAOU Personaladministration och organisationsutveckling. Stockholm: Natur och kultur.
Goldthorpe, J.H, & Lockwood, D, et.al (1971). Arbetaren i överflödssamhället: Beteenden
och attityder i arbetslivet [1]. Stockholm: Aldus/Bonniers. Hansson, H. (2003). Kollektiv kompetens. Lund: Studentlitteratur.
Iseskog, T. (2004). Arbetsmiljö Ansvar. Stockholm: Norstedts Juridik AB. Jakobsson, R. (2006). Handbok Bättre arbetsmiljö. Stockholm: Prevent.
Karlsson, J. (2002). Arbetsbegreppet. I Hansen, L. & Orban, P. (red.) Arbetslivet. Lund: Studentlitteratur. s.33-60.
Kaufmann, G., & Kaufmann, A. (1998). Psykologi i organisation och ledning. Lund: Studentlitteratur.
Korpi, W. (1978). Arbetarklassen i välfärdskapitalismen. Stockholm: Prisma. Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Lantz, A. (2007). Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur.
36
Maltén, A. (2000). Det pedagogiska ledarskapet. Lund: Studentlitteratur.
Maltén, A. (1992). Grupputveckling inom skola och andra arbetsplatser. Lund: Studentlitteratur.
Nilsson, B. (1993). Individ och grupp en introduction till gruppsykologi. Lund:
Studentlitteratur.
Roethlisberger, F. J. & Dickson, W. J. (2003). Management and the worker : an account of a research program conducted by the Western Electric Company, Hawthorne Works, Chicago. I Thompson, K. The early sociology of management and organizations. Vol. 5. London : Routledge
Sandberg, H. (2006). Det goda teamet. Lund: Studentlitteratur.
Sandberg, J., & Targama, A. (1998). Ledning och förståelse. Lund: Studentlitteratur.
Theandersson, C. (2000). Jobbet-för lön, lust eller andra värden. Göteborg: Sociologiska Instutionen, Göteborgs Universitet.
Thelander, E. (2003). Delaktighet och dialog- på väg mot hållbara arbetsplatser. Stockholm: Arbetslivsinstitutet.
Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Trost, J., & Levin, I. (2004). Att förstå vardagen med ett symbolisk interaktionistiskt
perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Carlsson, B. (2006). Kommunikation i byggprojekt: Perspektiv på öppenhet i processen. FoU-Väst Rapport 0601. Göteborg: Sveriges Byggindustrier.
WWW1
Wikipedia. Byggnadsarbetare.[elektroniskt] 2006. http://sv.wikipedia.org/wiki/Byggnadsarbetare Avläst 2010-05-18
37