Syftet med uppsatsen är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare, som arbetar ensamma i kommuner runtom i landet, upplever sin arbetssituation och vilken roll nätverk får i avsaknad av vägledarkollegor. I detta kapitel diskuteras först resultatet och analysen, sedan diskuteras undersökningens tillvägagångssätt och till sist de teoretiska utgångspunkterna.
7.1 Resultatdiskussion
Studie- och yrkesvägledarna har beskrivit hur de upplever sin arbetssituation när de arbetar ensamma i kommunerna. Deras individuella upplevelser är nära kopplade till de förutsättningar som de har för sitt arbete, så som Patton och McMahons (2014) systemteori visar, att alla influenser påverkar varandra.
Vad gäller förutsättningar så visar denna undersökning att det är skillnad att arbeta som ensam studie- och yrkesvägledare i en liten kommun jämfört med att arbeta i en större kommun där det finns fler studie- och yrkesvägledare. Eftersom undersökningen är liten och inte går att generalisera, så går det inte att säga att det är såhär för alla ensamma vägledare. Både respondenterna, allmänna råden (Skolverket 2013) och Bakka, Fivelsdal och Lindkvist (2006, 148) menar att det är viktigt att rektorn är engagerad i styrningen. Det spelar roll för studie- och yrkesvägledarnas förutsättningar för att utföra sitt arbete. En reflektion är att det inte borde stå och falla med den individuella vägledaren, att den klarar att arbeta utan styrning uppifrån, och har ”rätt” personliga förutsättningar. Alla vägledare behöver ges goda organisatoriska förutsättningar från ledningen för att de ska kunna göra ett så bra arbete som möjligt, men det blir särskilt sårbart i små kommuner där vägledaren är ensam. Alla vägledare i undersökningen hade inte problem med brist på styrning, men flera av dem beskrev en frånvarande rektor, precis som utredningar visar att det ofta ser ut (SOU 2019:4).
Vad gäller upplevelser så blir det tydligt efter att ha gjort undersökningen att upplevelser och förutsättningar går hand i hand; att upplevelserna bygger på
35
förutsättningarna. Det som påverkar vägledarnas upplevelser av sin arbetssituation är vilka förutsättningar de har för att kunna utföra sitt arbete på ett bra sätt, och det skapar positiva upplevelser när de får möjlighet till det. De förutsättningar är det som Tangen och Conrad (2009, 34) beskriver skapar en god arbetsplats, exempelvis handlingsfrihet, status, ledarskap och social kontakt. Det systemteoretiska ramverket gör det tydligt hur både individuella och samhälleliga influenser påverkar varandra och dessa influenser påverkar hur individer upplever sin situation. Det är inte bara sociala och samhälleliga influenser som påverkar, som arbetsplatsen eller geografiska läget, utan även individens förutsättningar. Det är viktigt att sätta de olika aspekterna i sitt sammanhang och se att allt hänger ihop, både de individuella, sociala och miljö- och samhälleliga systemen. I uppsatsen kan det verka som att förutsättningarna och upplevelserna är olika saker eftersom de är separerade från varandra i frågeställningarna. Men de bygger på varandra och påverkas av varandra. Jag reflekterar över om det kan vara så att ju sämre de externa förutsättningarna är, som otydlig styrning och hög arbetsbelastning, desto viktigare blir de individuella förutsättningarna hos vägledaren för att hen ska kunna göra ett bra arbete. Vad gäller nätverken så blir det i undersökningen tydligt att nätverken är viktiga för vägledarna för att de ska kunna utföra sitt arbete på bästa sätt. Nätverken ger både praktisk hjälp, information och emotionellt stöd. Det framkommer även att vägledarna kan vara i behov av olika slags stöd beroende på arbetslivserfarenhet, personlighet och den aktuella situationen i kommunen. Det verkar som att vägledarna och kommunerna är medvetna om betydelsen av nätverk för den här yrkeskategorin. Det finns formella nätverk för vägledarna som de har möjlighet att vara med i. Däremot är det inte säkert att vägledarna nyttjar alla nätverken, vilket kan bero på tidsbrist, på geografiskt avstånd eller för att de upplever att nätverken inte ger dem tillräckligt.
En intressant aspekt som framkommer i undersökningen är spänningsfältet mellan frihet och styrning i förhållande till ledningen. Vägledarna i undersökningen uppskattar sitt självständiga arbete, men samtidigt efterfrågar en del av dem en mer närvarande rektor. Detta blir särskilt tydligt i relation till lärarna på skolan och samarbetet med dem. Från statens håll kan man se en önskan om en mer organiserad och kontrollerad studie- och yrkesvägledning, något som utredningen Framtidsval (SOU 2019:4) visar på. Man vill att skolledningen i kommunerna ska tvingas ta ett större ansvar för organiseringen av vägledningsuppdraget. Detta kan samtidigt krocka med vägledares uppfattning om sitt yrke och vad de uppskattar med det, som att vara självständig och själv få planera upp sin verksamhet. Det ska bli spännande att se vad som händer framöver.
36
7.2 Metoddiskussion
För att genomföra undersökningen så valdes en kvalitativ metod och intervjuer med studie- och yrkesvägledare. Eftersom uppsatsen syfte var att undersöka studie- och yrkesvägledares upplevelser av att arbeta ensamma i sina kommuner, så anser jag att den kvalitativa metoden var bäst lämpad. Intervjuerna gav viktig information till att få en fördjupad bild av deras arbetssituation och gav möjligheter till att ställa uppföljningsfrågor, som Larsen (2018, 36) menar är en fördel med kvalitativa metoder. Uppföljningsfrågor ställdes vid flera tillfällen under intervjuerna.
Urvalet gjordes framförallt utifrån kommuntyperna för att få tag på olika slags kommuner, från olika delar av Sverige. Det var, som Larsen (2018, 125) beskriver, ett godtyckligt urval, eftersom respondenterna väljs ut utifrån forskarens bedömning. Eftersom resultatet inte kan generaliseras, så går det att reflektera över hur viktigt det var att få spridning på kommunerna. Det hade också gått att göra andra prioriteringar, men jag upplever ändå att det var intressant att framförallt få geografisk spridning.
De flesta intervjuerna gjordes via telefon. Det är skillnad på intervjuer där man ser informanten och även kan ta in blickar, gester osv, men vid telefonintervju hör man ändå tonfall, skratt osv. Fokus på materialet och analysen har även varit på innehållet och inte på hur intervjupersonerna talade, som exempelvis i en diskursanalys (Larsen 2018, 167). Jag upplever att jag har fått ut lika mycket genom telefonintervjuerna som jag hade fått vid ett personligt möte.
De etiska aspekterna är viktiga när en undersökning görs, och ambitionerna har varit att behålla anonymiteten hos de medverkande studie- och yrkesvägledarna och kommunerna. Därför har resultat och analys medvetet skrivits så att det inte blir för detaljerade berättelser om de olika vägledarna och deras kommuner. Jag har inte fokuserat på de enskilda vägledarnas berättelser, utan på den samlade bilden av upplevelserna.
7.3 Teoridiskussion
För att analysera resultatet från undersökningen valdes Patton och McMahons (2014) systemteoretiska ramverk och begreppet socialt stöd. Det systemteoretiska ramverket är utvecklat av Patton och McMahon (2014) som en karriärvalsteori över hur många
37
influenser som påverkar individen vid valsituationer. Men eftersom den bygger på ett antal andra teorier som inte har med vägledning att göra, utan som är systemteorier om påverkansfaktorer, så ansåg jag att den skulle kunna vara användbar även i min studie. Den kunde på ett bra sätt visa på hur individuella och omgivande förutsättningar hänger ihop och hur dessa påverkar individens upplevelser. Begreppet socialt stöd gav också en förklaring till hur vägledarna kunde uppleva sin arbetssituation, då det pekar på betydelsen av kontakter och stöd. Det gav även en förståelse för hur viktiga sociala nätverk kan vara, särskilt när man som vägledarna är ensamma i sin yrkesroll (Eriksson 2012, 339).
Andra teorier övervägdes under processen, som att använda sig av mer organisationsteoretiska begrepp eller andra teorier om samverkan, nätverk eller socialt kapital. Jag anser dock att de teoretiska begrepp som valdes har fungerat bra för undersökningens syfte.
7.4 Förslag på fortsatt forskning
I denna studie har vägledarnas upplevelser kring ensamarbete och deras behov av nätverk lyfts fram. Då studien är liten kan inte resultatet generaliseras. Det vore därför intressant att göra en större studie på studie- och yrkesvägledare som arbetar ensamma, oavsett om det är i större eller mindre kommuner. Andra yrken som arbetar ensamma i sin yrkesroll, som skolkuratorer, lyfter fram både fördelar och nackdelar med sin arbetssituation, och det vore bra att studera även vägledares upplevelser av detta.
En annan intressant aspekt som kom fram i undersökningen var spänningsfältet mellan frihet och styrning, där bägge delarna lyftes fram som eftersträvansvärda. Det skulle vara intressant att undersöka den aspekten närmare.
38