SAMHÄLLE–KULTUR– IDENTITET
Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
Studie- och yrkesvägledares upplevelser
av att arbeta ensamma i sina kommuner
Career counsellors´experiences of working alone
in their municipalities
Charlotta Vincent
Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp Datum för uppsatsseminarium: 2019-06-03
Examinator: Irene Andersson Handledare: Jonas Olofsson
3
Sammanfattning
Skolans värld har många olika professioner. Lärare finns det vanligtvis många av på en skola, men studie- och yrkesvägledare är en profession som ofta är ensamma i sin yrkeskategori. Studier har visat att andra yrkesgrupper utan nära professionskollegor ofta upplever ensamhet, att de behöver stöd från andra i samma yrkeskategori och att de ofta försöker hitta stödnätverk. I denna undersökning har jag studerat studie- och yrkesvägledare som inte bara är ensamma på sina arbetsplatser, utan är ensamma vägledare i hela sin kommun. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur studie- och yrkesvägledare, som arbetar ensamma i sina kommuner, upplever sin arbetssituation och vilken roll nätverk får i avsaknad av vägledarkollegor. Frågeställningarna har rört vilka förutsättningar dessa studie- och yrkesvägledare har, hur de upplever sin arbetssituation och på vilket sätt nätverk ger stöd i deras arbetssituation.
För att analysera resultatet har Patton och McMahons systemteoretiska ramverk och begreppet socialt stöd använts. Undersökningen har utförts med en kvalitativ metod och jag har intervjuat sex studie- och yrkesvägledare i olika kommuner.
Resultatet visar att studie- och yrkesvägledare som arbetar ensamma i små kommuner uppger att det är skillnad mellan att vara den enda studie- och yrkesvägledaren i kommunen jämfört med att arbeta i en större kommun. Det som vägledarna upplever som positivt med den ensamma yrkesrollen är att de får arbeta självständigt och själva lägga upp sitt arbete. Det de upplever som negativt är framförallt ensamheten och att de saknar kollegor att bolla vägledarärenden med. Vidare är alla vägledarna med i olika slags nätverk, som de beskriver ger stöd i att kunna bolla tankar och idéer med någon med samma yrkesroll, ger konkret stöd i form av hjälp med praktiska frågor samt emotionellt stöd när de känner att någon förstår deras situation.
4
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 6
1.1 Syfte och frågeställningar ... 7
1.2 Bakgrund ... 7
2. Tidigare forskning ... 9
2.1 Organisationer och arbetsmiljö ... 9
2.2 Liknande yrkesgruppers erfarenheter ... 10
2.3 Nätverk ... 11
2.4 Sammanfattning ... 12
3. Teori ... 13
3.1 Patton och McMahons systemteoretiska ramverk ... 13
3.2 Socialt stöd ... 14 4. Metod ... 15 4.1 Metodval ... 15 4.2 Urval ... 15 4.3 Datainsamling ... 17 4.4 Analysform ... 17 4.5 Etiska ställningstaganden ... 18 5. Resultat ... 19 5.1 Förutsättningar ... 19
5.2 Skillnader mellan större och mindre kommuner ... 21
5.3 Upplevelser av att arbeta ensam ... 22
5.4 Typer av nätverk ... 24
5
5.6 Sammanfattning ... 26
6. Analys ... 27
6.1 Förutsättningar i små kommuner ... 27
6.2 Upplevelser av att arbeta ensam ... 29
6.3 Socialt stöd genom nätverk ... 31
6.4 Sammanfattning ... 32
7. Diskussion ... 34
7.1 Resultatdiskussion ... 34
7.2 Metoddiskussion ... 36
7.3 Teoridiskussion ... 36
7.4 Förslag på fortsatt forskning ... 37
8. Referenslista ... 38
6
1. Inledning
I skolans värld finns det många olika professioner. Lärare är den vanligaste yrkeskategorin och de har i princip alltid många kollegor i samma profession på sin arbetsplats. Studie- och yrkesvägledare däremot är en yrkeskategori som det bara finns en eller ett fåtal av på samma skola. Att vara ensam i sin profession på arbetsplatsen innebär särskilda utmaningar jämfört med om man har kollegor. Winning (2010) har studerat rådgivare som är ensamma i sin yrkeskategori och D-Wester (2014) skriver om skolkuratorer vilka också är ensamma i sin profession. Winning (2010, 252) beskriver att rådgivarna känner sig isolerade och ensamma i sin roll och att de har behov av andra rådgivare. Både Winning (2010, 254) och D-Wester (2014, 17) menar att rådgivarna och skolkuratorerna är i behov av något slags nätverk inom den egna professionen som kan ge stöd.
Studie- och yrkesvägledare är, som nämns ovan, många gånger ensamma på sin arbetsplats. Dock har de ofta kollegor på andra skolor i kommunen. Men vad händer om det inte finns några fler vägledare i kommunen? Av Sveriges 290 kommuner har ca 70 kommuner färre än 10 000 invånare (Statistiska centralbyrån, 2019) och många av dem har bara en vägledare anställd. Det innebär att det finns ett antal studie- och yrkesvägledare som är helt ensamma i sin yrkesroll i hela organisationen. Små kommuner har även andra förutsättningar än större kommuner. De har ofta begränsat ekonomiskt handlingsutrymme, begränsad arbetsmarknad och ingen egen gymnasieskola. Många kommuner är också avfolkningskommuner med krympande elevantal och många äldre invånare. Alla kommuner är dock skyldiga att tillhandahålla studie- och yrkesvägledning enligt skollagen (SFS 2010:800). Studie- och yrkesvägledarna som arbetar i dessa kommuner har andra förutsättningar att förhålla sig till än de som arbetar i större kommuner.
Studie- och yrkesvägledare överlag är ingen välutforskad yrkesgrupp, och jag har inte hittat några studier som belyser studie- och yrkesvägledare som är helt ensamma i sin organisation. Det finns således liten kunskap om vilka förutsättningar dessa har, hur de upplever det och hur det påverkar deras arbete. Rådgivarna och kuratorerna, som Winning (2010) och D-Wester (2014) skriver om, hanterar sin ensamhet genom nätverkande med
7
andra i sin profession. Jag har redan innan undersökningen träffat vägledare som arbetat ensamma och de har berättat om hur nätverk varit viktigt för dem och gett dem stöd i deras arbetssituation. Med utgångspunkt i detta resonemang vill jag därför undersöka ensamma vägledares situation och hur de ser på nätverk.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur studie- och yrkesvägledare, som arbetar ensamma i sina kommuner, upplever sin arbetssituation och vilken roll nätverk får i avsaknad av vägledarkollegor.
Frågeställningar:
• Vilka förutsättningar har studie- och yrkesvägledare, som är ensamma i sin yrkesroll i kommunen, att utföra sitt arbete?
• Hur upplever studie- och yrkesvägledarna sin arbetssituation?
• På vilket sätt ger nätverk stöd i studie- och yrkesvägledarnas arbetssituation?
1.2 Bakgrund
För att kunna relatera hur vägledarna beskriver sina förutsättningar i relation till de mål som finns så beskrivs här Skolverkets allmänna råd för studie- och yrkesvägledning (Skolverket 2013) och den offentliga utredningen Framtidsval (SOU 2019:4) om hur vägledning bör utformas.
De allmänna råden för studie- och yrkesvägledning (Skolverket 2013) beskriver de bestämmelser och läroplaner som handlar om studie- och yrkesvägledningen i skolan, tillsammans med råd och stöd för hur studie- och yrkesvägledningen kan läggas upp. Där beskrivs vikten av att eleverna ska bli valkompetenta och att man bör börja tidigt i skolan med ett kontinuerligt arbete med vägledningsinsatser. Både den snäva vägledningen, som handlar om personlig vägledning från studie- och yrkesvägledaren, och den vida
8
vägledningen, som handlar om all verksamhet som görs i skolan för att ge eleverna kunskap om yrkes- och studieval, är viktiga för att eleverna ska kunna få kunskap både om sig själva och om valalternativen (Skolverket 2013, 11).
De allmänna råden beskriver att ansvaret för att organisera vägledningen är huvudmannens och rektorns. De beskriver att rektorn bör ”tydliggöra hur ansvaret för studie- och yrkesvägledningen är fördelat mellan studie- och yrkesvägledare, lärare och övrig personal samt formerna för samarbetet mellan dem” (Skolverket 2013, 15). De beskriver även hur rektorn ska se till att det finns förutsättningar för samverkan mellan studie- och yrkesvägledare och lärare i undervisningen, så att de centrala innehållen i undervisningsämnena kan kopplas till elevernas framtida val till studier och yrken på ett tydligt sätt (Skolverket 2013, 29).
I början av 2019 kom en utredning från Utbildningsdepartementet, Framtidsval –
karriärvägledning för individ och samhälle (SOU 2019:4). Den lyfter bland annat fram
att en rad granskningar och undersökningar har visat att den breda och integrerade studie- och yrkesvägledningen inte har blivit som den var planerad enligt styrdokumenten (SOU 2019:4, 13). Utredningen visar att det finns stora brister i kunskap kring vad vägledningen kan innebära och vad man kan förvänta sig av vägledningen. Utredningen beskriver att det inte finns tillräckligt tydliga bestämmelser om vad som förväntas av huvudmän och rektorer eller bestämmelser som styr studie- och yrkesvägledaren och hens ansvarsområde (SOU 2019:4, 22). Utredningen vill att vägledarens uppgifter ska göras tydligare genom att det i skollagen införs bestämmelser om vägledarens uppgifter och ett krav på en plan för studie- och yrkesvägledningen från huvudmannens sida (SOU 2019:4, 23).
9
2. Tidigare forskning
I följande avsnitt presenteras tidigare forskning under tre olika teman: Organisationer
och arbetsmiljö, Liknande yrkesgruppers erfarenheter och Nätverk.
2.1 Organisationer och arbetsmiljö
För att förklara varför det är viktigt med styrning och ledning av rektorn i skolorganisationen, så kan man använda sig av organisationsteori och intressentmodellen. Bakka, Fivelsdal och Lindkvist (2006, 11) beskriver organisationer och hur de formas, och att organisationer till viss del är formaliserade och komplexa. De beskriver hur en organisation ofta innehåller flera olika mål och olika slags självständiga intressen, något som kan beskrivas med intressentmodellen. Den går ut på att olika intressenter eller intressegrupper kan vara med i och påverka en organisation och kan belysa maktstrukturer och målutveckling. Intressenterna är dels externa, som kan vara offentliga organ, kunder/klienter och långivare, och dels interna som framförallt är de olika yrkeskategorierna i organisationen. De olika intressenterna är inte jämlika utan det kan vara olika starka och dominanta.
Bakka, Fivelsdal och Lindkvist (2006) beskriver hur ledningen ofta spelar en avgörande roll för den atmosfär och de värderingar som finns i en organisation:
En väsentlig faktor i detta sammanhang är den roll ledningen spelar i kopplingen mellan företagets strategiska utveckling och den dagliga driften. Ledningen har en slags översättarroll. Den tolkar utvecklingen och sänder signaler till resten av organisationen. (Bakka, Fivelsdal och Lindkvist 2006, 148)
De menar att ledningen genom sitt beteende kommer att forma organisationens spelregler, antingen medvetet eller omedvetet.
Det finns en mängd olika faktorer inom arbetsorganisationen som påverkar arbetstagares upplevelser av sin arbetssituation. En del av dem handlar om arbetsmiljö och vilka förutsättningar som bidrar till trivsel på arbetsplatsen. Tangen och Conrad
10
(2009) beskriver tre faktorer som visar på en god arbetsplats, och dessa handlar om arbetets innehåll, arbetstillfredsställelse och arbetsförhållanden:
(1) Attraktivt arbetsinnehåll som innefattar handlingsfrihet, variation, fysisk aktivitet och förtrogenhet. (2) Arbetstillfredsställelse med faktorer såsom erkänsla, status och stimulans. KASAM [Känsla av sammanhang] lyfts även fram som en betydande faktor för medarbetarnas hälsa. (3) Attraktiva arbetsförhållanden, såsom ledarskap, social kontakt, adekvat utrustning, lön och tilltalande fysisk arbetsmiljö. (Tangen och Conrad 2009, 34)
Tangen och Conrad (2009, 52) lyfter även fram vikten av delaktighet på arbetet och att delaktighet har en hälsofrämjande effekt. Faktorer som kan skapa delaktighet och inflytande på arbetsplatsen kan vara att det finns beslut- och handlingsutrymme, balans mellan krav och resurser, ledarskap och medarbetarskap samt kommunikation och dialog (Tangen och Conrad 2009, 53).
2.2 Liknande yrkesgruppers erfarenheter
Vid sökning av tidigare forskning kring studie- och yrkesvägledare som är ensamma i sin yrkesroll i en organisation så har jag inte funnit något. Därför utvidgades sökningen till att även gälla närliggande yrken som också arbetar ensamma, som kuratorer och rådgivare.
Winning (2010) utforskar rådgivares erfarenheter av att arbeta ensamma i organisationer. Rådgivarna (counselors) i studien uttrycker att de många gånger känt sig isolerade och ensamma i sin roll, och att de har behov av stöd från andra rådgivare (Winning 2010, 252). För att motverka sin ensamhet, stress och bristen på stöd så försökte rådgivarna i studien stärka sitt stödnätverk. Detta gjorde de genom att knyta kontakter med andra professionella, hålla kontakten med studiekontakter och andra rådgivare samt att gå med i stödgrupper (Winning 2010, 254). Det de såg som positivt med att arbeta ensamma var självständigheten och möjligheten att själva lägga upp sitt arbete.
D-Wester (2005, 11) har skrivit om socionomer i skolan och beskriver att skolkuratorns arbete är ett självständigt arbete på pedagogernas arena, med ett annat förhållningssätt och arbetssätt än socionomens vanliga. Skolkuratorn är ensam i sin yrkesroll och har en relativt svag position inom skolans organisation. D-Wester (2014, 17) beskriver att det behöver finnas tillgång till ett professionellt nätverk för att kuratorn ska kunna utvecklas
11
i sin yrkesroll. Detta måste inte finnas på skolan där kuratorn arbetar, utan kan fås genom träffar med andra skolkuratorer inom kommunen.
Backlunds (2007, 31) avhandling om elevvård i grundskolan lyfter bland annat upp en enkätundersökning som gjorts bland skolkuratorer, där de önskar en tydligare roll och mer lagarbete. Skolkuratorerna såg svårigheter i att deras roll var otydlig och de kände sig ensamma i yrket.
2.3 Nätverk
Både rådgivare och kuratorer använder sig av nätverk för att utvecklas i sin yrkesroll. Bakka, Fivelsdal och Lindkvist (2006) beskriver att nätverk i samhällsforskningen tidigare använts som en ”metafor för förbindelser mellan människor i lokalsamhället, som en bild av en informell organisation” (Bakka, Fivelsdal och Lindkvist 2006, 89). De beskriver att nätverk kan vara viktiga för individer och ”ha stor betydelse för den enskildes förmåga att hantera olika krav och valsituationer genom att förlita sig på andras erfarenheter och förbindelser” (Bakka, Fivelsdal och Lindkvist 2006, 90).
Woodland och Mazur (2018) beskriver lärares formella och informella stödnätverk på en skola, och hur dessa nätverk relaterar till varandra. Deras resultat visar att det är viktigt med formella nätverk som initieras av ledningen, och att dessa nätverk antas vara viktiga för lärares tillgång till socialt kapital.
Eriksson (2012) lyfter fram sambanden mellan sociala nätverk, socialt kapital och hälsa. Socialt kapital handlar om vikten av att ingå i sociala nätverk och hur detta kan ha positiv påverkan både på individer och samhället. Sociala nätverk ger tillgång till socialt stöd, vilket påverkar hälsan positivt på olika sätt, som exempelvis att minska stress och på så sätt främja hälsan (Eriksson 2012, 339). Begreppet socialt stöd återkommer under avsnitt 3.2. Sociala nätverk ger även tillgång till förebilder att inspireras av, möjligheter att lära sig nya förmågor samt tillgång till arbetsmöjligheter och ekonomiska möjligheter. Eriksson (2012, 334) beskriver även uppdelningen av socialt kapital i strukturellt och kognitivt socialt kapital. Det kognitiva handlar om känslorna av exempelvis tillit som är kopplade till deltagandet i sociala nätverk. Det strukturella delas in i sammanbindande, överbryggande och länkande socialt kapital. Det sammanbindande handlar om människor som känner varandra väl och har starka band mellan sig, vilket ”kan stärka en gemensam
12
identitet och utgöra en stor källa till socialt stöd” (Eriksson 2012, 335). Det överbryggande sociala kapitalet handlar om människor som inte känner varandra väl och har svaga band mellan sig, men som utbyter resurser och information med varandra. De två första handlar framförallt om horisontella relationer. Det tredje, länkande sociala kapitalet, handlar om vertikala relationer mellan människor som har olika hierarkiska positioner i samhället. Dessa relationer kan vara viktiga för att få inflytande och makt (Eriksson 2012, 335).
2.4 Sammanfattning
Den forskning som tas upp i detta kapitel behandlar bland annat förutsättningar för studie- och yrkesvägledares arbete i relation till styrning. Ledningens betydelse för de värderingar som finns på arbetsplatsen lyfts fram av organisationsteorin. Inom organisationsteorin beskrivs även faktorer som påverkar arbetstagares upplevelse av sin arbetsplats positivt, som handlingsfrihet, variation, social kontakt, delaktighet och balans mellan krav och resurser.
Studierna behandlar även hur andra yrkesgrupper som arbetar ensamma i sina yrkesroller upplever sin situation och att det är viktigt för dem att ingå i nätverk med personer i samma yrkesroll. Vidare beskrivs hur sociala nätverk ger tillgång till socialt stöd vilket kan främja hälsan och minska stress.
13
3. Teori
De teorier och teoretiska begrepp som används i uppsatsen är dels Patton och McMahons (2014) systemteoretiska ramverk och dels begreppet socialt stöd. Systemteorin visar på sambandet mellan struktur och individ och kan användas för att förklara hur de olika systemen påverkar vägledarnas förutsättningar i de små kommunerna och deras individuella upplevelser av sin situation. Begreppet socialt stöd hjälper till att förklara betydelsen av stöd och nätverk för studie- och yrkesvägledarna och vad nätverken kan bidra med.
3.1 Patton och McMahons systemteoretiska ramverk
Patton och McMahon (2014, 243) beskriver i sitt Systems Theory Framework att vi alla ingår i både ett kontextsystem (det sociala och samhälleliga sammanhang som individen ingår i) och ett individsystem. Individsystemet handlar om individens egenskaper och förutsättningar, som ålder, förmåga, genus, arbetslivskunskap, personlighet och färdigheter. Kontextsystemet delas upp i ett socialt system och ett miljö- och samhälleligt system. Det sociala systemet beskriver det som finns utanför individen, som familj, utbildningsinstitutioner, kamrater, gemenskapsgrupper, medier och arbetsplats. Det miljö- och samhälleliga systemet beskriver de yttre faktorer som påverkar individen och det sociala systemet. Det handlar om geografiskt läge, arbetsmarknad, politiska beslut, socioekonomisk status, historiska trender och globalisering. Dessa system påverkas sedan enligt Patton och McMahon (2014, 254) av vad de kallar för ”recursiveness”, som handlar om att influenserna i de olika systemen påverkar varandra, både inom systemen och mellan systemen. Exempelvis att politiska beslut påverkar arbetsplatsen som i sin tur påverkar individen. Patton och McMahon (2014, 256-259) beskriver även att de här påverkansfaktorerna förändras över tid och att tillfälligheter alltid påverkar alla influenserna.
Systemteori behandlar system i allmänhet och handlar om att system och influenser påverkar varandra. Olika forskare har utvecklat olika slags systemteorier, exempelvis
14
Bronfenbrenners Ecological systems theory och Fords Motivational systems theory (Patton och McMahon 2014, 110). Vad Patton och McMahon har gjort är att kombinera många olika systemteorier till ett slags ramverk, som de sedan använder sig av för att koppla till vägledning och karriärutveckling. Men eftersom systemteorierna som utgör delarna av Systems Theory Framework ursprungligen handlar om andra aspekter än karriärvägledning, så är det här ramverket även lämpat för att analysera närliggande processer. I denna undersökning används deras teori för att analysera vägledarnas roll i det system de ingår i. Vägledarnas individuella förutsättningar och upplevelser kan kopplas ihop med de omgivande förutsättningar som påverkar dem.
3.2 Socialt stöd
Begreppet socialt stöd kan kopplas ihop med och ingå i det sociala systemet som Patton och McMahon (2014) beskriver. Det handlar om mellanmänskliga relationer där individer påverkar varandra. Begreppet socialt stöd är viktigt för att kunna analysera vad nätverken betyder för vägledarna i undersökningen.
Engman, Nordin och Hagqvist (2017) beskriver att socialt stöd kan ha flera olika definitioner, som ofta är närliggande. Det kan definieras som ”handlingar som får människor att känna sig omhändertagna, uppskattade och älskade samt känna sig delaktiga i ett nätverk där det finns ömsesidigt åtagande” (Engman, Nordin och Hagqvist 2017, 613). Det kan även definieras som att ha tillgång till goda relationer som hjälper eller som hjälpsamma aktiviteter från andra på arbetsplatsen.
Socialt stöd delas ofta upp i tre olika kategorier; emotionellt, instrumentellt och informativt stöd. Det emotionella handlar om att få empati, att få möjlighet att prata om saker som är relaterade till arbetet och kan även vara att få bekräftelse på att man gör ett bra jobb från kollegor och chefer. Instrumentellt stöd handlar om att få praktiskt stöd och kan exempelvis vara att få hjälp med arbetsuppgifter, eller att få mer resurser om arbetsbelastningen blir för hög. Informativt stöd handlar om att få information och råd för att kunna lösa problem som uppstår (Ljungblad och Näswall 2009, 31).
Tangen och Conrad (2009) beskriver att socialt stöd är en viktig faktor för främjad hälsa, och att det sociala stödet är en av de ”generella motståndsresurserna som kan ge kraft att bekämpa olika stressorer” (Tangen och Conrad 2009, 59).
15
4. Metod
I detta kapitel redogörs för hur studien har genomförts. Först beskrivs metodvalet och efter det hur urvalsprocessen har gått till. Sedan beskrivs hur empirin har samlats in, bearbetats och analyserats. Till sist beskrivs de etiska överväganden som gjorts.
4.1 Metodval
Syftet med uppsatsen är att söka fördjupad kunskap kring hur studie- och yrkesvägledare upplever sin arbetssituation när de arbetar som ensamma vägledare i sina kommuner och hur de ser på stödet från nätverk. För att kunna besvara syfte och frågeställningar har jag genomfört en kvalitativ studie där jag intervjuat sex studie- och yrkesvägledare som arbetar ensamma i mindre kommuner runtom i Sverige. Eftersom syftet var att studera deras upplevelser av sin arbetssituation ansåg jag det mest lämpligt att utgå från en kvalitativ metod. Enligt Larsen (2018, 36) så är möjligheten att gå på djupet och få en helhetsförståelse för det som undersöks, en fördel med kvalitativa metoder. Kvale och Brinkmann (2014, 142) beskriver att intervjuer är bra när man vill undersöka olika aspekter av erfarenhet som människor har. En fördel är också att man kan ställa fördjupande frågor och förtydligande frågor om något är oklart, vilket ökar studiens validitet (Larsen 2018, 36). En nackdel med den kvalitativa metoden är kontrolleffekten; att informanten svarar det den tror att jag som intervjuare vill höra. Arbetet att behandla datamängden efter intervjuer är även mer omfattande än efter en kvantitativ metod.
4.2 Urval
De kriterier som jag har utgått ifrån vid undersökningen har varit att det ska vara kommuner som bara har en studie- och yrkesvägledare anställd. Detta gör att kommunerna som valts har varit förhållandevis små. Urvalet av kommunerna baseras på
16
Sveriges Kommuner och Landstings kommungruppsindelning, där kommunerna delas in i nio grupper (SKL 2017). Dessa är: storstäder, pendlingskommun nära storstad, större
stad, pendlingskommun nära större stad, lågpendlingskommun nära större stad, mindre stad/tätort, pendlingskommun nära mindre stad/tätort, landsbygdskommun och landsbygdskommun med besöksnäring.
Kommuntyperna som valdes ut till undersökningen är: pendlingskommun nära större stad, lågpendlingskommun nära större stad, pendlingskommun nära mindre stad/tätort och landsbygdskommun. Jag ville ha flera olika typer av kommuner representerade från olika delar av landet. Utifrån en lista med kommunerna, antal invånare och kommuntyp valdes ett antal tänkbara kommuner valts ut. Sedan har dessa kommuners hemsidor studerats för att fastställa om de har en eller flera studie- och yrkesvägledare anställda. Utifrån den listan har sedan studie- och yrkesvägledare ringts upp och blivit tillfrågade om en intervju. Alla tillfrågade utom en tackade ja till att vara med i studien.
Kommunerna i undersökningen tillhör de 100 minsta kommunerna i Sverige, men antal invånare skiljer sig åt och sträcker sig från ca 3000 invånare till ca 10000 invånare (SCB 2019).
Urvalet till undersökningen är det Larsen (2018) beskriver som godtyckligt urval, en form av icke-sannolikhetsurval. Det är intervjuaren som väljer ut informanterna ”utifrån sin bedömning av hur typiska de är för hela populationen av enheter, eller för att kanske försäkra sig om ett varierat urval” (Larsen 2018, 125). Resultatet går inte att generalisera, men Larsen menar att det bör finnas ett överföringsvärde.
Nedan listas studiens informanter och vilken kommuntyp de arbetar i:
Informant 1 – Pendlingskommun nära mindre stad/tätort Informant 2 – Lågpendlingskommun nära större stad Informant 3 – Pendlingskommun nära större stad Informant 4 – Pendlingskommun nära större stad
Informant 5 – Pendlingskommun nära mindre stad/tätort Informant 6 – Landsbygdskommun
17
4.3 Datainsamling
I undersökningen har sex intervjuer genomförts med studie- och yrkesvägledare. Intervjuerna har varit semistrukturerade, med färdigformulerade frågor, men där informanterna getts möjlighet att utveckla sina tankar (Larsen 2018, 139). Fyra av intervjuerna genomfördes på telefon och två intervjuer vid personligt möte med informanterna. Eftersom målet var att intervjua studie- och yrkesvägledare från kommuner i olika delar av Sverige så blev telefonintervju eller videosamtal de enklaste varianterna, när avståndet blev för långt för att ett personligt möte skulle fungera. Informanterna blev tillfrågade om de ville göra intervjun via telefon eller Skype och alla valde via telefon.
Innan intervjuerna påbörjades genomförde jag en testintervju med en studie- och yrkesvägledare som tidigare arbetat som ensam vägledare i en kommun. Det gav möjlighet till att reflektera över frågorna innan intervjutillfällena och studie- och yrkesvägledaren hade även förslag på frågor som sedan togs med i intervjuerna.
4.4 Analysform
Det empiriska materialet analyserades utifrån det Larsen (2018, 160) benämner
innehållsanalys. Det handlar om att hitta samband och mönster i det insamlade materialet.
Först transkriberades det inspelade materialet från intervjuerna. Därefter kodades texterna genom att jag markerade delar av den transkriberade texten med olika färger, utifrån teman. Koderna sorterades sedan så att allt material som handlade om samma tema hamnade under samma rubriker. Efter det letade jag efter mönster och samband som kunde kopplas till de teoretiska utgångspunkterna för studien samt den tidigare forskningen.
18
4.5 Etiska ställningstaganden
Vid genomförandet av undersökningen har jag följt de forskningsetiska principerna och de fyra huvudkraven för det grundläggande individskyddskravet; informationskravet,
samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 2002, 6).
Vad gäller informationskravet så informerades intervjupersonerna om syftet med undersökningen, att delaktigheten är frivillig, att de har rätt att avbryta sin medverkan och att samtalen spelades in och skulle transkriberas. Samtycke till undersökningen har inhämtats från informanterna enligt samtyckeskravet. Vad gäller konfidentialitetskravet så har kommunerna valts ut så att det finns tillräckligt många av de olika kommuntyperna för att inte kommunerna ska kunna identifieras. Vid beskrivning av resultatet från intervjuerna så har detaljer som kan identifiera individerna eller kommunerna i undersökningen plockats bort, och resultatet har skrivits på ett sådant sätt så att inte de enskilda vägledarna beskrivs i detalj. Vad gäller nyttjandekravet så har uppgifterna som samlats in bara använts till uppsatsen och kommer inte användas till något annat. Informanterna informerades först om dessa forskningsetiska principer vid den första kontakten på telefon, när de tillfrågades om de ville vara med i undersökningen. De informerades sedan återigen vid intervjutillfällena.
19
5. Resultat
I denna del kommer en presentation av den insamlade empirin, som beskriver studie- och yrkesvägledarnas upplevelser av att vara ensamma vägledare i kommunerna samt hur de förhåller sig till nätverk. Resultatet presenteras i fem teman som är kopplade till frågeställningarna: Förutsättningar, Skillnader mellan större och mindre kommuner,
Upplevelser av att arbeta ensam, Typer av nätverk och Stöd från nätverk.
5.1 Förutsättningar
Alla studie- och yrkesvägledarna i undersökningen arbetar heltid, men det ser olika ut vad gäller hur tjänsterna är fördelade. Informant 1 och 2 arbetar på heltid i grundskolan och hade tidigare deltidstjänster som gjorts om till heltidstjänster. De andra vägledarna arbetar, förutom i grundskolan, i olika utsträckning även inom någon annan verksamhet i kommunen. Informant 3 arbetar även inom vuxenutbildningen, informant 4 inom kommunala aktivitetsansvaret, informant 5 som arbetsmarknadshandläggare och informant 6 inom vuxenutbildningen och kommunala aktivitetsansvaret.
Antalet elever på högstadiet som studie- och yrkesvägledaren arbetar med varierar i kommunerna från ett sjuttiotal till ungefär 400 elever. De studie- och yrkesvägledare som har flest elever arbetar deltid på grundskolan.
En aspekt som spelar roll för vägledningens förutsättningar enligt flera vägledare är kommunernas ekonomi, som påverkar hur mycket de kan satsa på vägledning. Informant 2 uttrycker: ”Och det är ju nackdelen i en mindre kommun att det finns ju inte lika mycket resurser kanske, det finns inte så mycket över då, och ekonomin hänger ju alltid i ropet, så att säga.”
Ingen av kommunerna i undersökningen har gymnasieskola i egen regi i kommunen och en del av dem har inte heller vuxenutbildning. Kommunerna har skapat olika lösningar för gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Dessa kan vara att ingå samarbetsavtal med en eller flera större kommuner i närheten så att eleverna i den lilla kommunen har samma rätt som de större kommunernas ungdomar att komma in på
20
gymnasieskolorna där, eller att flera större och mindre kommuner ingår samverkansavtal. Vissa kommuner har tillsammans med andra närliggande kommuner skapat utbildningsförbund som driver gymnasial utbildning och vuxenutbildning.
De flesta studie- och yrkesvägledarna har rektorerna på grundskolan som sina chefer, medan vägledare 6 har skolchefen som chef. Hen berättar att de har bytt skolchef flera gånger de senaste åren och att skolchefen även varit rektor för grundskolan och för förskolan. Detta har bidragit till att chefen inte varit insatt i studie- och yrkesvägledningen, utan att vägledaren fått klara sig själv. Hur engagerade rektorerna är i vägledarnas arbete skiljer sig åt, men vägledare 3 uttrycker att rektorerna är nya och även om de är engagerade så vet de inte riktigt vad vägledarens arbete innebär.
Ett exempel på rektorns eller skolchefens styrning, som skapar olika förutsättningar för arbetet, är om vägledaren har en arbetsbeskrivning eller inte. Informant 6 beskriver att hen inte har någon arbetsbeskrivning och att det är något som efterfrågas, för att få tydlighet i tjänsten och vad som ska fokuseras på. De andra har inte tagit upp arbetsbeskrivning, utan flera har uttryckt att de, eftersom de har arbetat länge, känner en trygghet i vad arbetsuppgifterna innebär.
En annan förutsättning som har med rektorns styrning att göra, är hur samarbetet med lärarna ser ut och hur den vida vägledningen på skolan fungerar. Om det ses som hela skolans ansvar eller som den enskilda vägledarens ansvar. Flera av vägledarna uttrycker att det inte finns så mycket samarbete mellan vägledaren och lärarna, och att även om lärarna är positiva till att vägledaren kommer ut i klasserna, så sker det i princip bara på vägledarens initiativ. Informant 1 beskriver: ”Lärarnas roll i syvsammanhang är ju inte riktigt bekant för lärarna.” Dock uttrycker flera av vägledarna ändå att lärarna är positiva och att vägledarna får gensvar om det är något de vill ändra eller genomföra, och att en del lärare tar med framtidsrelaterade aspekter i sin undervisning, som att visa yrkesfilmer och prata om gymnasiet. Informant 5 har utvecklingsarbete med lärarna på skolan där de bland annat diskuterar studie- och yrkesvägledarplanen för skolan och hur den kan utvecklas.
Var kommunen ligger geografiskt har betydelse för kommunens möjligheter och begränsningar. I de kommunerna som ligger längre från en större stad berättar vägledarna att det kan vara svårt att få tag på tillräckligt med företag som kan ta emot praoelever eller ungdomar inom kommunala aktivitetsansvaret. Det geografiska läget spelar också roll för hur mycket vägledarna fysiskt kan delta i olika nätverk. En del kommuner ligger nära större städer och det är lätt för vägledarna att åka iväg på nätverksträffar, som ofta är i
21
städerna. Vägledarna i de kommuner som ligger ett antal mil ifrån större städer uttrycker att de har svårare att komma iväg på nätverksträffar. Informant 5 beskriver: ”Så att det är ju liksom en heldag för mig egentligen vart jag än ska, på ett möte. […] så där måste man verkligen lära sig att prioritera.”
Alla utom en vägledare i undersökningen har gått studie- och yrkesvägledarprogrammet på något av universiteten som har utbildningen; Stockholm, Umeå eller Malmö.
Vägledare 6 har utvecklat ett samarbete med Arbetsförmedlingen om ungdomar i kommunala aktivitetsansvaret, så att de kan hjälpas åt att nå och arbeta med dessa ungdomar. Dock är framtiden osäker i och med den större omorganisation av Arbetsförmedlingen som sker, och det är mycket möjligt att kontoret i kommunen läggs ner.
5.2 Skillnader mellan större och mindre kommuner
Informanterna uttrycker att studie- och yrkesvägledning i sig ofta är ett ensamt yrke, särskilt på grundskolan. De flesta av dem som tidigare arbetat i andra kommuner har arbetat i grundskolan och även då varit ensamma i sin yrkesroll på skolan. Så på vissa sätt liknar deras tjänst i den lilla kommunen en tjänst i en större kommun, men på andra sätt skiljer den sig åt. En skillnad som alla vägledarna som tidigare arbetat i större kommuner upplever är känslan av ensamhet. Det kommer att belysas mer i avsnitt 5.3.
En annan skillnad är att det finns en närhet i den lilla kommunen, både rent fysiskt i avstånd mellan exempelvis skolan och kommunhuset, men även mellan människor. Flera av informanterna uttrycker att det är lättare att ha nära samarbete med företag i kommunen, att prata med exempelvis nämnd och/eller förvaltning och att det är närmare till besluten. Beslut kan fattas ganska snabbt och studie- och yrkesvägledaren kan vara med och påverka i högre grad vilka beslut som ska fattas. Dock upplever inte alla studie- och yrkesvägledare detta, utan en del upplever att de är ganska bortkopplade från sådant. Ytterligare en skillnad som vägledarna tar upp är att det ofta är färre elever i mindre kommuner och studie- och yrkesvägledarna kan lättare hinna få en relation med dem. Eftersom vägledarna ofta har någon form av roll vid vuxenutbildningen eller kommunala aktivitetetsansvaret så har de redan träffat eleverna under grundskolan. Det kan också göra det lite svårt med att arbeta i en liten kommun där de känner till många människor,
22
att de inte ska ha förutfattade meningar om eleverna på grund av att de känner till deras familjer.
Vägledarna som arbetar i kommuner som ligger långt från större städer berättar att arbetsmarknaden i kommunerna är begränsad, vilket påverkar elevers möjlighet till att få testa på olika yrken under praon, eller möjligheter att hitta praktik till ungdomar som har hoppat av gymnasiet. Större kommuner, eller de små kommunerna som ligger nära större kommuner, har större valmöjligheter.
5.3 Upplevelser av att arbeta ensam
Överlag så trivs de flesta studie- och yrkesvägledarna med sina arbeten. De tycker att det är positivt att de får arbeta självständigt och att de får ta mycket ansvar i sitt arbete. Den största fördelen som vägledarna uttrycker är att de har möjlighet att själva få styra sitt arbete i hög grad. De kan planera sin verksamhet och om de exempelvis vill dra igång ett projekt så kan de göra det. De ser även fördelar med att det är korta beslutsvägar och att det är lätt att få kontakt med exempelvis företrädare för näringslivet eller politiker. Flera vägledare beskriver sig själva som lösningsfokuserade och att de tycker om utmaningar och att de trivs med att vara spindeln i nätet i den lilla kommunen. Informant 5 beskriver: ”Ja men det funkar jättebra, jag är väldigt nöjd med min situation.” De trivs med att arbetet är omväxlande och att de får göra många olika arbetsuppgifter. Informant 3 berättar: ”Så det är väl det som gör det spännande. Att man inte riktigt vet hur dagarna ska se ut.” Den stora nackdelen är ensamheten och avsaknaden av kollegor och andra vägledare att bolla med. Vägledarna som tidigare arbetat i större kommuner uttrycker att det blir ensamt på ett annat sätt när de är ensamma i sin yrkesroll i kommunen, än vad de upplevde när de var ensamma på skolorna i de större kommunerna. Informant 3 berättar: ”Jag är ändå van vid att jobba ensamt eftersom jag har jobbat på grundskolan i många många år, men jag upplever nu att det här fick mig, fick mig faktiskt att känna mig ensam här ute.” Informanterna känner alla av att de är ensamma i sina yrkesroller i kommunen, men upplever det på olika sätt. Flera av de som har arbetat länge som studie- och yrkesvägledare uttrycker att deras erfarenheter ger dem en ökad trygghet och självförtroende i sin ensamma roll, medan de som inte har arbetat så länge känner en större stress och ett större behov av nätverk. Informant 3 beskriver:
23
Hade jag varit ny så hade jag nog tyckt liksom hjälp, vilken kombination! Hur ska man liksom lägga upp saker och ting. Men i och med att man har så pass mycket erfarenhet när det gäller grundskolan så sköter man ju den, jag ska inte säga per automatik, men man är ju ganska trygg i vad som ska hända och ske.
Men alla vägledarna uttrycker behov av nätverk och att ha samverkan och få stöd av andra studie- och yrkesvägledare.
De flesta av vägledarna har andra uppdrag tillsammans med grundskolearbetet, som vuxenutbildningen eller kommunalt aktivitetsansvar. Detta tycker en del av dem är roligt och stimulerande, medan andra tycker att det är stressande och gör att arbetet känns splittrat. Informant 3 beskriver: ”Så det gäller liksom att kunna ha flera bollar i luften när man har en sån här tjänst.” Vägledare 4 menar att det var bra att även få kommunala aktivitetsansvaret som uppdrag när hen började i den lilla kommunen, eftersom det annars hade blivit för likt den gamla tjänsten på en större kommuns grundskola. De vägledare som har arbetat länge i grundskola tidigare uttrycker att erfarenheten av att ha arbetat på grundskola ger en trygghet i att ha kunskap om hur verksamheten brukar se ut, särskilt när de har olika verksamheter som de ansvarar för. Vägledare 6 som inte har arbetat så länge, och som har både grundskola, vuxenutbildningen och kommunala aktivitetsansvaret, menar att det stressar och är svårt att hinna med och att framförallt kommunala aktivitetsansvaret hamnar i skymundan. Hen uttrycker också att det är jobbigt att inte kunna få känna sig bra på någonting, ex grundskolan, eftersom man måste sätta sig in i så många olika områden.
Flera av vägledarna uttrycker att vägledaryrket är ett svårdefinierat yrke där det alltid finns mer att göra. Det kan lätt skapa stress och svårigheter att avgränsa arbetsuppgifterna. Vägledare 4 beskriver: ”Man kan jobba hur mycket som helst om man vill ju.” Vägledare 6, som saknar arbetsbeskrivning, menar att det kan vara svårt att veta vad man ska fokusera på när man har flera olika arbetsområden att arbeta inom. Vägledare 2 uttrycker att rektorn ser vägledaren till viss del som en administrativ personal. Både vägledare 2 och 6 har fått administrativa uppgifter som de inte ansett vara vägledaruppgifter, som att sköta busskort och inackordering.
Flera vägledare tar upp att det mindre elevantalet i en liten kommun ger bättre förutsättningar för att skapa relationer med eleverna, och att relationsskapandet är en väldigt viktig del i deras yrkesroll. Vägledare 1 beskriver: ”Jag brukar säga att relation är a och o när man ska jobba i skolans värld.”
24
Flera av informanterna uttrycker att de upplever att studie- och yrkesvägledningen och deras roll som studie- och yrkesvägledare ses som viktig i kommunen. Informant 3 berättar: ”Eftersom man jobbar med en sån spännvidd härute så blir man viktig.” En del upplever dock att deras roll inte ses som viktig.
5.4 Typer av nätverk
Alla vägledarna i undersökningen är med i nätverk, som kan se ut på olika sätt. De flesta är med i formella nätverk med studie- och yrkesvägledare i andra kommuner, ofta initierat av kommunerna eller någon regionövergripande organisation. Andra formella nätverk som de ingår i är kommunövergripande nätverk för studie- och yrkesvägledare som arbetar med vuxenutbildningen eller kommunala aktivitetsansvaret. Det finns även nätverk med studie- och yrkesvägledare och representanter för kommunens företag. Dessutom ingår flera av informanterna i informella nätverk, exempelvis egenititierade nätverk med andra studie- och yrkesvägledare som arbetar under liknande förhållanden, dvs andra små kommuner.
De flesta vägledarna ingår i elevhälsoteamen på skolorna där de arbetar, och arbetar kring eleverna i dessa team. Vägledare 3 har ett nära samarbete med en specialpedagog kring eleverna i grundskolan och uttrycker att specialpedagogen nästan blir som en vägledarkollega. En del av vägledarna ingår även i olika slags arbetsgrupper tillsammans med lärarna på skolan och vägledare 4 ingår i lärarnas arbetslag för att ha närmare kontakt med lärarna.
Några av informanterna ingår i nätverk på sociala medier, som Facebookgrupper där studie- och yrkesvägledare från hela landet ingår. Vissa vägledare uttrycker att de valt bort nätverk på sociala medier för att det inte passar dem.
5.5 Stöd från nätverk
Alla informanter uttrycker att de får stöd från nätverken de ingår i och att stödet är viktigt för att de ska kunna utföra sitt arbete på bästa sätt. Informant 5 beskriver: ”De är ju
25
jätteviktiga. Skulle inte kunna sköta mitt jobb om jag inte hade det kontaktnätet jag har via alla nätverk. Ovärderliga. På alla sätt och vis.”
Stödet kan se olika ut och kan fylla olika behov hos de olika studie- och yrkesvägledarna. De flesta vägledarna menar att det är stort stöd i att kunna bolla tankar och idéer och få andras åsikter och reflektioner kring olika problem. Dessa problem är de annars själva med i sin kommun att försöka lösa, och då blir nätverken ett viktigt forum för att få hjälp och stöd. Informant 3 beskriver: ”Hade man inte varit med där, eller ens fått tillgång till att vara med i syv-gruppen, då hade man blivit väldigt isolerad.” Informant 5 beskriver: ”Eftersom jag inte har några syvare som kollegor, så får de ju bli det istället.” Nätverken kan ge stöd på olika sätt, både konkret i form av hjälp med praktiska frågor och emotionellt i form av att få support av någon som förstår deras situation. Det praktiska stödet, beskriver vägledarna, kan vara i form av att hålla sig uppdaterad om både stora och små frågor, exempelvis genom att de får information från Skolverket eller information om ny teknik. På nätverksträffar kan vägledarna ta upp avidentifierade individärenden som de behöver hjälp med, för att få andra vägledares synpunkter och förslag om hur de kan hantera ärenden.
Det emotionella stödet kan vara att få känna att någon förstår dem och att någon annan också kan känna likadant. Informant 6 beskriver att nätverket kan vara en möjlighet för vägledarna att tillsammans ”ventilera alla känslorna”.
Vägledare 4, som arbetat länge, menar att det större nätverket framförallt ger information och inte så mycket stöd, men menar att det säkert skulle kännas annorlunda om hen varit nyare i sin yrkesroll. Eftersom vägledaren redan känner de flesta i nätverket är det lätt att höra av sig till enskilda vägledare i nätverket vid behov av stöd eller hjälp. Vägledare 1 beskriver sig inte känna lika stort behov av nätverk för egen del som tidigare, utan kan istället vara ett stöd för andra vägledare genom nätverk.
Några vägledare uttrycker att de som arbetar i små kommuner bättre förstår vägledarens behov och problem och prioriterar därför att vara med i sådana nätverk framför att vara med i nätverk med vägledare från större kommuner som inte har samma förståelse. Vägledarna beskriver även att det är viktigt med samarbetet och de nätverk som kan byggas på skolan, med elevhälsoteamet eller med lärarna. Vägledare 1 säger: ”Ensam är ju inte alltid stark. Det gäller ju att skapa relation till alla olika yrkesgrupper i skolan, tänker jag.”
26
5.6 Sammanfattning
Resultatet visar att det finns en rad förutsättningar för vägledarna som påverkar deras arbetssituation, som exempelvis arbetsvillkor, styrning, geografiskt läge, samarbete med lärarna och begränsad arbetsmarknad. De mindre kommunerna i undersökningen har vissa skillnader jämfört med större kommuner, som att det finns en annan närhet i den lilla kommunen och att det blir färre beslutslager. Det som vägledarna upplever som positivt med den ensamma yrkesrollen är att de får arbeta självständigt och själva får lägga upp sitt arbete. Det de upplever som negativt är framförallt ensamheten och att de saknar kollegor att bolla vägledarärenden med. Alla vägledarna är med i olika slags nätverk, som de beskriver att de uppskattar mycket. Nätverken ger stöd i att kunna bolla tankar och idéer med någon med samma yrkesroll, de ger konkret stöd i form av hjälp med praktiska frågor och emotionellt stöd när de känner att någon förstår deras situation.
27
6. Analys
Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare, som arbetar ensamma i kommuner runtom i landet, upplever sin arbetssituation och vilken roll nätverk får i avsaknad av kollegor. Undersökningens frågeställningar som kommer analyseras är:
Vilka förutsättningar har studie- och yrkesvägledare, som är ensamma i sin yrkesroll i kommunen, att utföra sitt arbete? Hur upplever studie- och yrkesvägledarna sin arbetssituation? På vilket sätt ger nätverk stöd i studie- och yrkesvägledarnas arbetssituation?
6.1 Förutsättningar i små kommuner
I detta avsnitt kommer strukturellt betingade förutsättningar och individrelaterade förutsättningar behandlas. De strukturella förutsättningarna hänger ihop med de små kommunerna, men även de individuella förutsättningarna är viktiga.
Vägledarnas beskrivning av hur de upplever sin arbetssituation som de enda vägledarna i kommunen belyser hur deras upplevelser är formade av vilka förutsättningar de har för att utföra sitt arbete. Patton och McMahons (2014) systemteoretiska ramverk belyser hur strukturella faktorer och individuella faktorer påverkar varandra, vilket kan kopplas till vägledarnas arbete i undersökningen. Patton och McMahon (2014, 243) beskriver tre system som påverkar varandra – miljö- och samhälleliga systemet, sociala systemet och individsystemet.
Som tagits upp i resultatet så finns det ett antal faktorer i miljö- och samhälleliga
systemet som påverkar vägledarnas arbete. Kommunerna i undersökningen ligger på olika
ställen i Sverige och beroende på var de ligger så får de olika förutsättningar. Landsbygdskommuner har andra förutsättningar än pendlingskommuner nära större städer. Detta handlar om det geografiska läget som Patton och McMahon (2014) beskriver i det miljö- och samhälleliga systemet. ”For example, rural isolation may influence the nature of schooling received, employment opportunities, availability of role models and access to information.” (Patton och McMahon 2014, 250) Det geografiska
28
läget påverkar exempelvis vägledarnas möjligheter till nätverk med andra kommuner och vägledare. Som framkommit i resultatet så gör det skillnad för vägledarna om de har kort avstånd till nätverksträffarna eller om de får lägga en hel arbetsdag på att åka iväg. Det påverkar också själva arbetet med exempelvis ordnandet av prao för grundskoleelever och praktik för ungdomar i kommunala aktivitetsansvaret. Politiska beslut påverkar både på nationell nivå och på lokal nivå. En av vägledarna har ett samarbete med Arbetsförmedlingen om ungdomar i kommunala aktivitetsansvaret, och om kontoret läggs ner på grund av den pågående omorganisationen så kommer det samarbetet inte finnas kvar. Politiska beslut påverkar också på lokal nivå, där kommunens politiker direkt eller indirekt bestämmer hur mycket som ska satsas på studie- och yrkesvägledning. I de små kommunerna kan det vara närmare mellan vägledare och beslutsfattare och färre beslutslager.
I det sociala systemet finns andra typer av faktorer som påverkar vägledarna och deras arbetssituation. Ett exempel är deras arbetsplats, där rektorns styrning påverkar vägledarens arbete. Bakka, Fivelsdal och Lindkvist (2006, 148) beskriver hur ledningen genom sitt beteende formar organisationens spelregler, antingen medvetet eller omedvetet. Vägledarna i undersökningen ger olika bilder av hur samarbetet med lärarna fungerar, men återkommande i undersökningen är att det är svårt för vägledaren att själv driva igenom ett samarbete kring vägledningen om inte rektorn aktivt arbetar för det. Betydelsen av ledningens styrning tas upp i Skolverkets allmänna råd (2013), och den offentliga utredningen Framtidsval (SOU 2019:4) vill ytterligare tydliggöra vägledarens uppgifter och huvudmannens ansvar. I det sociala systemet finns även faktorer som kan kopplas till nätverken som vägledarna ingår i. De gemenskapsgrupper som skapas genom nätverken ger vägledarna stöd i arbetet och påverkar hur de ser på sin arbetssituation. Även individsystemet spelar roll och vilka personliga förutsättningar som vägledarna har. Något som flera av informanterna tog upp var betydelsen av arbetslivskunskap; att de kände sig tryggare att jobba ensamma eftersom de hade så mycket erfarenhet. Detta kan även ha bidragit till att en vägledare som inte hade arbetat så länge upplevde sin situation som ensam vägledare svårare. Till detta kan knytas förmåga och färdigheter, något som utvecklas över tid ju längre vägledaren arbetar. Några av informanterna uttryckte att man bör vara självständig och nyfiken om man ska arbeta som enda vägledaren i kommunen, vilket visar på att personligheten kan spela roll för vägledarens arbetssituation. Värderingar och intressen kan också vara viktiga. En av informanterna
29
uttryckte att hen trivs bra att vara i en mindre kommun och tycker om det lilla sammanhanget och inte vill jobba i en större kommun.
Dessa faktorer skapar förutsättningar för hur den enskilde studie- och yrkesvägledaren kan utföra sitt arbete och även för hur individen upplever sin arbetssituation. Det systemteoretiska ramverket beskriver hur de olika systemen påverkar varandra. Framförallt så påverkar de samhälleliga systemen individerna, men samtidigt kan individerna påverka och förändra de omgivande systemen. Vägledarna kan delta i och påverka nätverken i det sociala systemet och bidra till att de förändras och utvecklas. Vägledaren som uttrycker att hen gärna vill vara ett stöd för andra vägledare kan genom nätverken förändra någon annan vägledares upplevelser av sitt arbete. Den individuella vägledaren kan även påverka sin arbetsplats eller de politiska besluten, något som kan vara lättare i en mindre kommun enligt flera vägledare i undersökningen. En vägledare uttrycker att man kan få en viktigare roll i en liten kommun, jämfört med en större kommun där man mer är en kugge i ett stort hjul.
När man lyfter fram dessa aspekter kan man se det Patton och McMahon (2014, 254) menar är recursiveness, att det sker en ömsesidig påverkan. De yttre faktorerna påverkar de inre faktorerna och tvärtom.
6.2 Upplevelser av att arbeta ensam
Hur vägledarna upplever sin arbetssituation kan analyseras både med Patton och McMahons (2014) systemteoretiska ramverk och med begreppet socialt stöd, samt kopplas till tidigare forskning.
Vägledarna i undersökningen ser det som positivt att arbetet är självständigt, att de får ta mycket ansvar, att de själva får styra upp sitt arbete och att det är omväxlande. Handlingsfrihet och variation är aspekter som Tangen och Conrad (2009, 34) tar upp som bidrar till en god arbetsplats, och som stämmer in på det som vägledarna beskriver som positivt. Även Winning (2010, 254) tar upp att det rådgivarna ser som positivt är självständigheten. Vägledarna i undersökningen ser det även som positivt att det är korta beslutsvägar och att de har kontakt med personer i beslutsfattande ställning.
Det vägledarna i undersökningen ser som negativt är framförallt ensamheten när det inte finns någon annan i deras yrkesroll i kommunen. De saknar att ha kollegor att bolla
30
med och söka stöd hos. Även om vägledare ofta arbetar ensamma på skolor, så beskriver vägledarna i undersökningen att ensamheten är större när de är helt ensamma i kommunen. De saknar den sociala kontakt som Tangen och Conrad (2009, 34) menar bidrar till en god arbetsplats. Winning (2010) beskriver samma sak, att rådgivarna kände sig ensamma och isolerade. De vägledare i undersökningen som har arbetat längre uppger att de inte riktigt tycker att ensamheten är lika jobbig, och de hänvisar till sin arbetslivserfarenhet som gör dem mer trygga. Som Patton och McMahon (2014) beskriver så spelar individens olika förutsättningar roll, och både arbetslivserfarenhet och förmåga spelar roll för hur de upplever sin situation. Att känna förtrogenhet, att veta att man kan sitt jobb, som de som arbetat länge gör, är något som enligt Tangen och Conrad (2009, 34) bidrar till en bra arbetsplats.
Alla vägledare i undersökningen uttrycker behov av stöd och att delta i någon form av nätverk för att kunna få både praktisk och emotionell hjälp. De uttrycker att det är skönt att få prata med någon med samma yrkesroll som vet vad de pratar om och förstår dem. Detta stöd från nätverk beskriver både D-Wester (2014) och Winning (2010) att rådgivarna och skolkuratorerna också är i behov av. Det visar på vikten av socialt stöd för den här typen av professioner där arbetstagaren är den enda representanten för sin yrkesroll på en arbetsplats där någon annan profession dominerar.
Studie- och yrkesvägledaryrket är ett självständigt yrke, och flera av vägledarna i undersökningen säger att det är ett yrke där man kan jobba hur mycket som helst, vilket kan skapa stress. De beskriver att det alltid finns fler saker att göra och att de aldrig kan känna sig färdiga. Eftersom gränserna för deras ansvarsområde är ganska vaga och flytande, så bidrar det till den stress som en del av vägledarna beskriver att de har. De individuella förutsättningarna som man kan se i det systemteoretiska ramverket, deras personligheter, förmågor och färdigheter, påverkar hur de hanterar sin situation. Samtidigt spelar strukturen och omgivande förutsättningar roll, genom rektorns styrning eller icke-styrning. Om det finns en tydlig arbetsbeskrivning ifrån rektorn så blir det tydligt vad som är vägledarens arbetsuppgifter, något som en av vägledarna efterfrågade. För vägledaren ökar stressen utan arbetsbeskrivning, för att arbetsuppgifterna inte är definierade.
31
6.3 Socialt stöd genom nätverk
Vad gäller nätverken, hur de ser ut och vilket stöd de kan ge till vägledarna, så kan det analyseras med hjälp av begreppet socialt stöd. Socialt stöd kan handla om vikten av att ha goda relationer med andra på arbetsplatsen, som hjälper och stöttar i arbetet. Det kan vägledarna till viss del få från kollegorna på arbetsplatsen, men inte i sin yrkesroll. Det viktiga stödet enligt vägledarna i undersökningen ges genom nätverken, där kollegorna möts och ger varandra stöd utanför arbetsplatsen, eftersom de inte har sitt vägledarstöd där. Eriksson (2012, 339) menar att sociala nätverk ger tillgång till socialt stöd, vilket exempelvis minskar stress.
Alla vägledare i undersökningen ingår i olika slags nätverk, både formella och informella. De formella nätverken är skapade av kommunerna eller genom samverkan mellan kommuner. Det visar att dessa kommuner ser samverkan mellan studie- och yrkesvägledare som något viktigt, både som informationskanal och för samverkan. Detta överensstämmer med Woodland och Mazur (2018) vars resultat visar att det är viktigt med formella nätverk för lärare. Informella nätverk är exempelvis Facebookgrupper eller nätverk skapade av vägledarna själva. Det kan tyda på att de formella nätverken inte räcker till eller att de inte fyller riktigt den funktion som vägledarna behöver. Till exempel så uttrycker en vägledare att hen hellre vänder sig till nätverket av vägledare i mindre kommuner än ett större nätverk, för att de som arbetar i små kommuner delar samma erfarenheter och kan hjälpa på ett annat sätt. Vägledaren har behov av ett socialt stöd från vägledare som förstår vägledarens situation.
De nätverk som de flesta ingår i kan kopplas till det som Eriksson (2012, 335) beskriver som det överbryggande sociala kapitalet, där vägledarna inte känner varandra så väl men utbyter resurser och information med varandra. Flera av nätverken, särskilt de informella, kan nog med tiden komma att handla om sammanbindande socialt kapital. Vägledarna lär känna varandra mer och mer och bygger starkare band vilket stärker den gemensamma identiteten och ger tillgång till mer socialt stöd.
Alla vägledarna lyfter fram hur viktiga nätverken är för deras utveckling, både för deras yrkesroll och för deras trygghet och arbetsglädje. De tre kategorierna som socialt stöd delas upp i, emotionellt, instrumentellt och informativt, kan knytas till det stöd som vägledarna upplever att de får av de olika nätverken (Engman, Nordin och Hagqvist 2017, 613). Det emotionella stödet handlar om att få empati och få möjlighet att prata om
32
jobbrelaterade saker. Vägledarna uttrycker att nätverken ger stort stöd och tar bort en del av den ensamhetskänslan som de känner i och med att de är själva i sina yrkesroller. Där blir den emotionella biten viktig; att de kan relatera till andra och att någon kan relatera till dem. Det instrumentella stödet handlar om praktiskt stöd, något som flera av vägledarna saknar i sitt dagliga arbete. De beskriver att de brottas med praktiska frågor och beslut som måste fattas och att de inte har någon att få hjälp av på sin arbetsplats. Där kan de genom nätverken få praktisk hjälp genom att exempelvis prata om avidentifierade elevärenden eller hur andra brukar lösa sin prao. Informanterna uttrycker att nätverkskollegorna ibland blir som deras arbetsplatskollegor som de snabbt kan vända sig till vid konkreta frågor. Det informativa stödet handlar om att få information och råd, och det går i undersökningens fall lite ihop med det instrumentella stödet. Vägledarna får information genom nätverken, exempelvis om antagningsprocedurer eller liknande. Detta sker framförallt genom de formella nätverken där de träffas i större sammanhang. En vägledare uttrycker att det är framförallt denna typ av stöd som hen ser som den stora vinningen med nätverken, åtminstone i det större kommunövergripande nätverket hen är med i.
6.4 Sammanfattning
Analysen visar på den mängd förutsättningar som enligt resultatet påverkar vägledarna i deras arbetssituation. Utifrån Patton och McMahons (2014) systemteoretiska ramverk påverkas vägledarna av faktorer från alla tre systemen. Det är också tydligt att det inte bara handlar om externa påverkansfaktorer. Vägledarnas personliga egenskaper och förmågor liksom kunskap och intressen är viktiga förutsättningar för hur de kan utföra sitt arbete. Informanterna har också framfört brist på, eller otydlig, styrning och ledarskap, på samma sätt som framkommit i Framtidsval (SOU 2019:4) och som tas upp av Bakka, Fivelsdal och Lindkvist (2006). Vad gäller vägledarnas upplevelser av sin arbetssituation, så stämmer resultaten från undersökningen överens med Winnings (2010) studie om rådgivare. Båda yrkesgrupperna anser att självständigheten är positivt med arbetet men att ensamheten är påfrestande, och de är i behov av nätverk för stöd från andra i sin yrkeskategori. Det vägledarna lyfter i studien som positivt, som självständighet, möjlighet att påverka sitt arbete, är aspekter som Tangen och Conrad (2009, 34) också
33
pekar på som viktigt för en bra arbetsplats. De nätverk vägledarna deltog i var både formella och informella, och tillgodoser på olika vis alla tre aspekter av socialt stöd; emotionellt, instrumentellt och informativt.
34
7. Diskussion
Syftet med uppsatsen är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare, som arbetar ensamma i kommuner runtom i landet, upplever sin arbetssituation och vilken roll nätverk får i avsaknad av vägledarkollegor. I detta kapitel diskuteras först resultatet och analysen, sedan diskuteras undersökningens tillvägagångssätt och till sist de teoretiska utgångspunkterna.
7.1 Resultatdiskussion
Studie- och yrkesvägledarna har beskrivit hur de upplever sin arbetssituation när de arbetar ensamma i kommunerna. Deras individuella upplevelser är nära kopplade till de förutsättningar som de har för sitt arbete, så som Patton och McMahons (2014) systemteori visar, att alla influenser påverkar varandra.
Vad gäller förutsättningar så visar denna undersökning att det är skillnad att arbeta som ensam studie- och yrkesvägledare i en liten kommun jämfört med att arbeta i en större kommun där det finns fler studie- och yrkesvägledare. Eftersom undersökningen är liten och inte går att generalisera, så går det inte att säga att det är såhär för alla ensamma vägledare. Både respondenterna, allmänna råden (Skolverket 2013) och Bakka, Fivelsdal och Lindkvist (2006, 148) menar att det är viktigt att rektorn är engagerad i styrningen. Det spelar roll för studie- och yrkesvägledarnas förutsättningar för att utföra sitt arbete. En reflektion är att det inte borde stå och falla med den individuella vägledaren, att den klarar att arbeta utan styrning uppifrån, och har ”rätt” personliga förutsättningar. Alla vägledare behöver ges goda organisatoriska förutsättningar från ledningen för att de ska kunna göra ett så bra arbete som möjligt, men det blir särskilt sårbart i små kommuner där vägledaren är ensam. Alla vägledare i undersökningen hade inte problem med brist på styrning, men flera av dem beskrev en frånvarande rektor, precis som utredningar visar att det ofta ser ut (SOU 2019:4).
Vad gäller upplevelser så blir det tydligt efter att ha gjort undersökningen att upplevelser och förutsättningar går hand i hand; att upplevelserna bygger på
35
förutsättningarna. Det som påverkar vägledarnas upplevelser av sin arbetssituation är vilka förutsättningar de har för att kunna utföra sitt arbete på ett bra sätt, och det skapar positiva upplevelser när de får möjlighet till det. De förutsättningar är det som Tangen och Conrad (2009, 34) beskriver skapar en god arbetsplats, exempelvis handlingsfrihet, status, ledarskap och social kontakt. Det systemteoretiska ramverket gör det tydligt hur både individuella och samhälleliga influenser påverkar varandra och dessa influenser påverkar hur individer upplever sin situation. Det är inte bara sociala och samhälleliga influenser som påverkar, som arbetsplatsen eller geografiska läget, utan även individens förutsättningar. Det är viktigt att sätta de olika aspekterna i sitt sammanhang och se att allt hänger ihop, både de individuella, sociala och miljö- och samhälleliga systemen. I uppsatsen kan det verka som att förutsättningarna och upplevelserna är olika saker eftersom de är separerade från varandra i frågeställningarna. Men de bygger på varandra och påverkas av varandra. Jag reflekterar över om det kan vara så att ju sämre de externa förutsättningarna är, som otydlig styrning och hög arbetsbelastning, desto viktigare blir de individuella förutsättningarna hos vägledaren för att hen ska kunna göra ett bra arbete. Vad gäller nätverken så blir det i undersökningen tydligt att nätverken är viktiga för vägledarna för att de ska kunna utföra sitt arbete på bästa sätt. Nätverken ger både praktisk hjälp, information och emotionellt stöd. Det framkommer även att vägledarna kan vara i behov av olika slags stöd beroende på arbetslivserfarenhet, personlighet och den aktuella situationen i kommunen. Det verkar som att vägledarna och kommunerna är medvetna om betydelsen av nätverk för den här yrkeskategorin. Det finns formella nätverk för vägledarna som de har möjlighet att vara med i. Däremot är det inte säkert att vägledarna nyttjar alla nätverken, vilket kan bero på tidsbrist, på geografiskt avstånd eller för att de upplever att nätverken inte ger dem tillräckligt.
En intressant aspekt som framkommer i undersökningen är spänningsfältet mellan frihet och styrning i förhållande till ledningen. Vägledarna i undersökningen uppskattar sitt självständiga arbete, men samtidigt efterfrågar en del av dem en mer närvarande rektor. Detta blir särskilt tydligt i relation till lärarna på skolan och samarbetet med dem. Från statens håll kan man se en önskan om en mer organiserad och kontrollerad studie- och yrkesvägledning, något som utredningen Framtidsval (SOU 2019:4) visar på. Man vill att skolledningen i kommunerna ska tvingas ta ett större ansvar för organiseringen av vägledningsuppdraget. Detta kan samtidigt krocka med vägledares uppfattning om sitt yrke och vad de uppskattar med det, som att vara självständig och själv få planera upp sin verksamhet. Det ska bli spännande att se vad som händer framöver.
