Syftet med denna studie är att utvärdera den samlade effekten av hur övningskörning, både privat och i trafikskola, bedrivs enligt körkortstagarna själva vad gäller övnings- körningens struktur, innehåll och omfattning. Ytterligare ett syfte är att kunna urskilja effekter av en ny kursplan samt införandet av en obligatorisk introduktionsutbildning för elever och privata handledare.
Det övergripande resultatet visar inga betydande skillnader mellan de tre mätåren 2005, 2007 och 2008 förutom i vissa delar av körkortsutbildningen. Introduktionsutbildningen verkar överlag inte heller ha bidragit till en förändring i den privata övningskörningens struktur, innehåll och omfattning. Vissa skillnader förekommer dock mellan de som har gått respektive inte gått introduktionsutbildningen.
Den obligatoriska introduktionsutbildningen för elever och handledare som vill öv- ningsköra privat trädde i kraft den 1 januari 2006. Trots detta var det ett lågt antal privatister som genomgick denna utbildning 2007. Endast 14 % av dem som angav att de hade övningskört privat uppgav att de också hade genomfört utbildningen. Vid andra eftermätningen 2008 hade andelen ökat till 45 %. Det är mycket troligt att det låga an- talet 2007 beror på att många av dem som tog sitt körkort i oktober 2007 hade påbörjat övningskörningen innan den 1 januari 2006. Analyserna visar att flertalet började övningsköra redan vid 16 års ålder. Denna tanke stärks också av att det år 2008 var betydligt fler som hade gått introduktionsutbildningen.
Gällande övningskörningens struktur kan vi se att det finns ett omvänt förhållande mellan de som har gått introduktionsutbildningen 2007 och de som genomgick densamma 2008. Introduktionsutbildningen 2007 verkade bidra till att fler använde kursplanen som hjälpmedel men effekten var inte densamma år 2008. Körkortstagarna 2007 genomförde fler teoriprov innan godkännande jämfört med körkortstagarna övriga år. Ökningen kan härledas till de med genomgången introduktionsutbildning. En
förklaring till det omvända förhållandet mellan 2007 och 2008 kan vara åldersfaktorer och erfarenhet. De med genomgången introduktionsutbildning 2007 var nära två år äldre och förvärvsarbetade i högre utsträckning jämfört med dem som hade genomgått den utbildningen 2008. Det kan delvis bero på att det kan vara svårare att kombinera förvärvsarbete med studier, dels på att förvärvsarbetande inte har samma studievana som heltidsstuderande. Man bör dock ha i åtanke att antal svaranden skiljer sig mellan grupperna. År 2007 hade endast 164 personer i urvalet gått introduktionsutbildningen. År 2008 hade betydligt fler, 489 personer, gått densamma. De som gick introduktions- utbildningen 2008 genomgick färre försök jämfört med dem som inte genomgick introduktionsutbildningen och färre försök än körkortstagarna år 2005 och 2007, vilket kan vara ett tecken på att introduktionsutbildningen har haft en effekt på elevernas struktur för inläsning. Ytterligare ett positivt resultat är att samarbetet med den privata handledaren samt graden av råd och stöd från trafikskola upplevdes bättre bland dem med genomgången introduktionsutbildning, särskilt 2008.
Syftet med den nya kursplanen är bl.a. att teori och praktik ska vara integrerade i högre utsträckning än i den gamla kursplanen. Därför är det intressant att veta i vilken omfatt- ning handledare och trafiklärare anknyter till teorin under den praktiska övningskör- ningen. Här kan vi se att kursplanen och introduktionsutbildningen har en viss effekt. Resultatet visar att anknytning till teorin oftare skedde på trafikskola än vid den privata övningskörningen. Man kan tänka sig att arbetet med kursplanen på trafikskolorna har påverkat lärarnas undervisningsmetoder. Med tanke på att den privata handledaren som mest har genomgått en tre timmars lång utbildning kan man knappast förvänta sig att
teori- och praktikövningarna i den privata övningskörningen ska vara lika integrerade och strukturerade som på trafikskola med utbildade lärare. Vi kan dock se att den privata handledaren som har genomgått introduktionsutbildning (2007 och 2008) oftare anknöt till körkortsteorin än övriga privata handledare. I introduktionsutbildningen ges bl.a. information om hur teori och praktik kan integreras, vilket följaktligen verkar ha fått en effekt.
En mycket negativ trend i den privata övningskörningen är att förekomsten av
potentiellt störande faktorer ökade med åren. Framförallt år 2008 ökade förekomsten av påslagen bilstereo, handledare som pratade i mobiltelefon samt passagerare i bilen. Trots att ökningen inte var så stor är det dock en ökning i negativ riktning och före- komsten var hög samtliga år. I 5 pass av 10 var bilstereon påslagen. Ökningen kan härledas till dem utan genomgången introduktionsutbildning 2007. Förvånande är att bland dem med genomgången sådan utbildning 2008 var förekomsten hög sett till övriga grupper. Förekomsten av dessa störande faktorer var också högre vid den privata övningskörningen än vid trafikskola. Mot bakgrund av detta resultat kan man fundera på om det fanns brister i introduktionsutbildningen år 2008 där denna inte har varit
tillräckligt tydlig gällande handledarens ansvar och hur den privata övningskörningen bör bedrivas i stort.
Antal övningstillfällen under svåra förhållanden såsom mörker, vått väglag och regn ökade med åren både vid privat övningskörning och på trafikskola. Skillnaderna är dock små och därmed svårt att härleda till en förändring i kursplanen. Antalet övningspass i olika förhållanden följer samma mönster över åren där övningskörning i dagsljus, uppehållsväder och torrt väglag är det dominerande övningsförhållandet. Inte heller övning i olika trafikmiljöer verkar ha påverkats över åren, varken vid trafikskola eller vid privat övningskörning. En intressant notering är att den privata övningskörningen och körning på trafikskola verkar komplettera varandra när det gäller övning i olika förhållanden. Vi kan se att övning vid mörker, halt väglag, snö samt då det inte förekom någon trafik sker i högre utsträckning vid privat övningskörning medan övning i mycket trafik, vid dagsljus och vått väglag oftare skedde på trafikskola. Detta kan förklaras av att övning på trafikskola troligen sker under dagtid och arbetstid då trafiken är intensiv medan privat övningskörning oftare sker på kvällar och helger. Ytterligare en intressant iakttagelse är att privat övningskörning på motortrafikled minskade markant år 2008. Man kan fundera på om detta beror på att urvalet 2008 i högre utsträckning än övriga år övade i geografiska områden där motortrafikleder inte är vanligt förekommande. Det kan även bero på att man har bedömt vägarna olika och har svårt att avgöra skillnaden på motortrafikled och 2+1 väg eller motortrafikled och motorväg. I denna fråga finns det ingen möjlighet att genom enkäten ta reda på var körkortstagarna har övat.
Den privata övningskörningen visar att det finns en skillnad mellan åren i antal övnings- tillfällen på olika moment. År 2007 och 2008 ägnade man fler övningstillfällen på förberedelser före körning och körteknik som körställning, manövrering, växling och lutning. Övningspass på moment som hastighetsanpassning, placering, avsökning och riskbedömning var tämligen stabila under undersökningsperioden 2005–2008. Däremot hade övning på moment som hastighetsanpassning, placering, avsökning och riskbe- dömning på trafikskola ökat under 2007 och 2008 jämfört med 2005. Även om
ökningen är liten innebär det en förbättring och kan vara ett resultat av att trafiklärarna har tagit del av innehållet i den nya kursplanen och omsatt den i praktiken.
Till skillnad från den gamla kursplanen innehåller den nya kursplanen självvärdering, dvs. reflektion över det egna kunnandet, Det är därför intressant att ta reda på hur
körkortstagarna förhåller sig till olika trafiksituationer före samt efter införandet av den nya kursplanen. Resultatet av studien visar att man år 2008 anser sig vara bättre (än förare i allmänhet) på att hantera situationer där det krävs en bedömning av situationen innan en olycka uppstår. Även körkortstagarna 2007 anser sig vara bättre på detta än körkortstagare 2005. Man anser sig alltså vara bättre på att kunna reda ut situationer, reagera snabbt, göra säkra bedömningar och att överhuvudtaget undvika att hamna i kritiska situationer. En slutsats är att körkortsutbildningen totalt sett inte har lett till någon fördjupad självinsikt bland körkortstagarna. Istället finns det en övertro på den egna förmågan. Att hela 15 % anser att de är bättre än förare i allmänhet på att klara av kritiska situationer trots att de inte har haft körkort i mer än några månader är
oroväckande. Det finns även en motsägelse i att man anser sig vara bättre på att köra försiktigt, reagera snabbt och göra säkra bedömningar. Resultaten visar att man inte har övat mer på dessa moment över åren vid privat övningskörning och vid trafikskola har enbart en liten ökning skett. I samband med detta kan man diskutera vilken funktion elevens självvärdering har vid bedömningen av de uppnådda delmålen. Kanske är det så att introduktionsutbildningen bör ha större fokus på riskmedvetenhet, riskuppfattning och självreflektion än vad den har idag?
Det är även intressant att analysera hur de nya körkortstagarna uppfattar olika faktorers inverkan på trafiksäkerheten såsom alkohol, hastighet och bilbälte. Resultatet visar att det inte förekommer några betydande skillnader mellan åren. Det finns en låg tolerans mot alkohol i samband med bilkörning vid samtliga tre mättillfällen. Flertalet av körkortstagarna tar helt avstånd från att själva köra bil efter att ha druckit alkohol samt att åka med en förare som har druckit alkohol. Att alltid använda bilbälte visade sig också vara viktigt bland samtliga års körkortstagare. När det gäller uppfattningen om hastighet förekom några signifikanta skillnader mellan åren. Då skillnaderna är små bör tolkningar göras med försiktighet. Skillnaderna innebär inte nödvändigtvis att vissa körkortstagare skulle ha en mer liberal syn på regelefterlevnad. Hänsyn måste tas till de svarsalternativ som har getts och vilket medelvärde som förekommer för respektive år: hur stor är egentligen skillnaden mellan medelvärde 4 och 4,5 på en skala från 1–7? En intressant notering när det gäller hastighet är att man är inte lika starkt avståndstagande som när det gäller alkohol och bilbälte. Hastighet förefaller inte vara ett lika stort regel- brott eller en lika stor risk och är till viss del förknippat med smidighet.
Sammanfattningsvis kan sägas att den nya kursplanen och den obligatoriska introduk-
tionsutbildningen verkar ha fått effekt när det gäller vissa delar av körkortsutbildningen och bland vissa grupper. En generell tendens verkar vara att det har skett en förändring mellan 2005 och 2007 som sedan försvinner 2008. Uteblivna effekter kan delvis bero på oupptäckta skillnader mellan grupperna som inte har mätts genom enkäten. Man kan även tänka sig att förändringsarbetet på körskolorna inte har hunnit realiseras eller stabiliserats ännu.