VTI rapport 659 Utgivningsår 2009
www.vti.se/publikationer
Utvärdering av obligatorisk
introduktionsutbildning och kursplan B inom
svensk körkortsutbildning
Delstudie 1
Övningskörningens struktur, innehåll och omfattning
Jessica Berg Hans Thulin
Utgivare: Publikation: VTI rapport 659 Utgivningsår: 2009 Projektnummer: 40601 Dnr: 2005/0202-23 581 95 Linköping Projektnamn: Kursplan B- delstudie 1 Författare: Uppdragsgivare:
Jessica Berg och Hans Thulin Vägverket
Titel:
Utvärdering av obligatorisk introduktionsutbildning och kursplan B inom svensk körkortsutbildning, delstudie 1 – övningens struktur, innehåll och omfattning
Referat (bakgrund, syfte, metod, resultat) max 200 ord:
Från den 1 januari 2006 måste alla elever och handledare som vill utnyttja möjligheten att övningsköra privat genomgå en obligatorisk introduktionsutbildning. Från 1 mars 2006 gäller en ny kursplan för den svenska körkortsutbildningen för behörighet B. Syftet med föreliggande delstudie är att utvärdera den samlade effekten av hur övningskörningen bedrivs vad gäller hur det privata övandet struktureras, vilka miljöer man övar i, hur mycket man övar och vilka moment man övar på. Ett ytterligare syfte är att kunna urskilja dessa effekter efter införandet av en ny kursplan och introduktionsutbildning. Enkäter skickades ut år 2005, 2007 och 2008 till nyblivna körkortstagare med B-behörighet i åldrarna 18–24 år. Resultaten visar att körkortstagarna tog fler teorilektioner på trafikskola under 2007 än under 2005. Ökningen kan härledas till dem med genomgången introduktionsutbildning. Körkortstagare med genomgången introduktionsutbildning 2008 ägnade mindre tid till att läsa teori jämfört med dem utan sådan utbildning. Introduktionsutbildningen fick handledarna att oftare knyta an till körkortsteorin under övningskörningen och att planera övningskörningstillfällena bättre jämfört med då man inte hade
genomgått utbildningen. Vid privat övningskörning ökade koncentrationspåverkande aktiviteter som påslagen bilstereo, handledare som pratade i mobiltelefon samt passagerare i bilen med åren. Den största förekomsten fanns bland dem med genomgången introduktionsutbildning 2008. Antal övningstillfällen där passen skedde under svåra förhållanden såsom mörker, vått väglag, och regn ökade också med åren. Övningspass på moment såsom hastighetsanpassning och riskbedömning samt där samarbete med andra trafikanter krävs ökade med åren på trafikskolorna. En större andel av körkortstagarna 2007 och 2008 jämfört med 2005 hyste den uppfattningen om sig själva att de är mycket bättre än bilförare i allmänhet på att undvika att hamna i kritiska situationer, att reagera snabbt, att göra säkra bedömningar samt att köra bil i halt väglag. Slutsatserna utifrån denna studie är att introduktionsutbildningen hade en liten effekt på strukturen i övningskörningen år 2007. Introduktionsutbildningens effekt på innehållet och omfattningen i övningskörningen var inte lika tydlig. Studien visar också att den nya kursplanen verkar ha bidragit till vissa förändringar. Slutligen pekar studien på behov av mer kunskap för att kunna bedöma effekterna av den totala körkortsutbildningen.
Nyckelord:
körkort, behörighet B, utbildning, introduktionsutbildning, kursplan
ISSN: Språk: Antal sidor:
Publisher: Publication: VTI rapport 659 Published: 2009 Project code: 40601 Dnr: 2005/0202-23
SE-581 95 Linköping Sweden Project:
Curriculum B- study part 1
Author: Sponsor:
Jessica Berg, Hans Thulin Swedish Road Administration
Title:
Evaluation of mandatory introduction course and curriculum B for Swedish driving license, study part 1 – structure, contents and scope of driving education
Abstract (background, aim, method, result) max 200 words:
A mandatory introduction course for all student drivers and theirdriving instructors came into effect on January 1, 2006. A new curriculum for a category B driving license came into effect on March 1, 2006. The aim of this study is to evaluate the overall effects of how the driving practice is managed concerning the structure of driving practice, what surroundings they are performed in, how much time is given to various driving exercises and what elements are practiced. Yet another aim is to discern the effects after the introduction course and the new curriculum have been implemented. Questionnaires were sent out in 2005, 2007 and 2008 to new license holders for category B (age 18–24). The results show that the student drivers took more theory lessons at a professional driving school in 2007 than in 2005. The increase can be traced to those having had an introduction course. Student drivers who attended the introduction course in 2008 spent less time studying theory than those who did not attend such a course. The introduction course helped the driving instructors to relate to theory during practice to a higher extent and to plan the driving practice better compared to the driving instructors who had not attended the introduction course. Disturbing activities such as car stereos, use of cell phones etc. increased each year during private practice, with largest occurrence among those who had had an introduction course 2008. The numbers of practice lessons, both private and at a traffic school, during difficult conditions such as darkness, wet roads and rain increased each year. Lessons during private practice on aspects such as speed adaptation and risk assessment as well as cooperation with other road users, increased during the years at the traffic schools. A larger proportion of the student drivers 2007 and 2008 compared with 2005 perceived themselves as better car drivers than car drivers in general with regard to avoiding critical situations, reacting quickly, making safe assessments and driving in wet road conditions. The conclusions on the basis of this study are that the introduction course had a small effect on the structure of the driving practice in 2007. The effects of the introduction course on the contents and the scope of the driver education were not, however, as clear. The study also shows that the new curriculum seems to have contributed to certain changes when comparisons are made between the years. Finally, the report points out the need for more knowledge in order to evaluate the overall effects of the driving education.
Keywords:
driving license, category B, education, introduction course, curriculum
ISSN: Language: No. of pages:
Förord
VTI genomför med finansiering av Vägverket en utvärdering av ny kursplan för B-körkort och effekten av en introduktionsutbildning för förare och handledare. Följande utvärdering ingår som en delstudie i detta uppdrag. Handläggare på Vägverket har varit Hans Mattsson.
Flera medarbetare på VTI har på olika sätt medverkat till rapporten. Jessica Berg och Hans Thulin har ansvarat för insamlig av data, analyser och rapportskrivning. Sonja Forward har varit projektledare och bidragit med värdefulla synpunkter under arbetets gång. Björn Peters har i samband med den vetenskapliga granskningen av manuset lämnat värdefulla kommentarer och intressanta reflektioner. Anita Carlsson har redigerat rapporten inför tryckning. Samtliga tackas för utmärkta insatser. Linköping september 2009
Jessica Berg
VTI rapport 659
Kvalitetsgranskning
Granskningsseminarium har genomförts 2009-06-04 där Björn Peters, VTI, var lektör. Jessica Berg har genomfört justeringar av slutligt rapportmanus 2009-09-08.
Projektledarens närmaste chef, Jane Summerton, har därefter granskat och godkänt publikationen för publicering 2009-09-24.
Quality review
Review seminar was carried out on 4 June 2009 where Björn Peters, VTI, reviewed and commented on the report. Jessica Berg has made alterations to the final manuscript of the report on 8 September 2009. The research director of the project manager, Jane Summerton, examined and approved the report for publication on 24 September 2009.
Innehållsförteckning Sammanfattning ... 5 Summary... 7 1 Introduktion... 9 1.1 Bakgrund ... 9 1.2 Syfte ... 11
2 Metod och analys ... 12
3 Resultat ... 13
3.1 Svarsfrekvens och bortfall ... 13
3.2 Bakgrundsfaktorer ... 14
3.3 Frågor om introduktionsutbildningen... 14
3.4 Generella frågor om övningskörningen... 16
3.5 Privat övningskörning ... 21
3.6 Övningskörning på trafikskola... 28
3.7 Allmänna frågor kring körkorttagarnas övningskörning... 31
4 Diskussion av studiens resultat ... 34
5 Reflektioner kring metod och fortsatt forskning... 37
Referenser... 38 Bilaga 1: Enkät
Bilaga 2: Kompletterande frågor om introduktionsutbildningen år 2007 och 2008
Bilaga 3: Faktoranalys fråga 35 Bilaga 4: Faktoranalys fråga 45
Utvärdering av obligatorisk introduktionsutbildning och kursplan B inom svensk körkortsutbildning. Delstudie 1 – Övningskörningens struktur, innehåll och omfattning
av Jessica Berg och Hans Thulin VTI
581 95 Linköping
Sammanfattning
Från den 1 januari 2006 måste alla elever och handledare som vill utnyttja möjligheten att övningsköra privat genomgå en obligatorisk introduktionsutbildning. Från 1 mars 2006 gäller en ny kursplan för den svenska körkortsutbildningen för behörighet B. Syftet med föreliggande studie är att utvärdera den samlade effekten av hur övnings-körningen, både privat och på trafikskola, bedrivs vad gäller förhållanden som hur det privata övandet struktureras, vilka miljöer man övar i, hur mycket man övar och vilka moment man övar på. Ett ytterligare syfte är att kunna urskilja dessa effekter efter införandet av introduktionsutbildning och ny kursplan.
Studien genomförs som en enkätstudie bestående av en föremätning år 2005 och två eftermätningar år 2007 och 2008. Målgruppen är nyblivna körkortstagare med B-behörighet som var mellan 18–24 år gamla när de tog B-körkortet. I analysen görs jämförelser mellan de tre mättillfällena samt mellan gruppen körkortstagare som
genomgick introduktionsutbildningen respektive år och den grupp som inte gjorde detta. Resultaten visar att körkortstagarna tog fler teorilektioner på trafikskola 2007 än 2005. Ökningen kan härledas till dem med genomgången introduktionsutbildning. Körkorts-tagare med genomgången introduktionsutbildning 2008 ägnade mindre tid till att läsa teori jämfört med dem utan sådan utbildning.
Introduktionsutbildningen mottogs mer positivt av eleverna 2007 än 2008. En stor andel av dem som genomgick kursen 2007 ansåg att den varit till mycket stor praktisk nytta för dem. Mest positiv var man till den information som gällde trafiksäkerhetsfaktorer, vilket visade sig bland annat i ett ökat övande på trafiksäkerhetsmoment. Introduktions-utbildningen 2007 och 2008 fick handledarna att oftare knyta an till körkortsteorin under övningskörningen och att planera övningskörningstillfällena bättre jämfört med då man inte hade genomgått sådan utbildning. Detta visade sig bland annat i färre ”oplanerade” övningskörningar år 2007, det vill säga i samband med något annat ärende eller annan resa. Som en konsekvens av den planerade övningskörningen var antalet passagerare i bilen mindre år 2007 då övningskörning skedde med introduktionsut-bildade förare och privata handledare. En negativ trend är att koncentrationspåverkande aktiviteter som påslagen bilstereo, handledare som pratade i mobiltelefon samt
passagerare i bilen ökade med åren. Den största förekomsten fanns bland dem med genomgången introduktionsutbildning 2008.
Antal övningstillfällen privat och på trafikskola där passen skedde under svåra förhållanden såsom mörker, vått väglag och regn ökade med åren. Övningskörning i dagsljus, uppehållsväder och torrt väglag var dock det dominerande förhållandet samtliga år. Övningspass på moment såsom hastighetsanpassning och riskbedömning samt där samarbete med andra trafikanter krävs var tämligen stabila under undersök-ningsperioden 2005–2008 i den privata övningskörningen. Övning på dessa moment ökade dock med åren på trafikskolorna.
En större andel av körkortstagarna 2007 och 2008 jämfört med 2005 hyste den uppfattningen om sig själva att de är mycket bättre än bilförare i allmänhet på att undvika att hamna i kritiska situationer, att reagera snabbt, att göra säkra bedömningar samt att köra bil i halt väglag. Resultaten är baserade på ett antal påståenden som körkortstagaren skulle värdera utifrån sig själva. Körkortstagarna tog samtliga år höggradigt avstånd från påståenden som ”Jag kan tänka mig att köra bil efter att ha
druckit 2–3 starköl”, ”Jag kan åka med en förare som har druckit 2–3 starköl” samt ”Om man har airbag i bilen är det inte lika viktigt att ta på sig bilbältet”. Hastighet
förefaller dock inte vara ett lika stort regelbrott eller en lika stor risk som alkohol i samband med bilkörning eller icke-användning av bilbälte.
Slutsatserna utifrån denna studie är att introduktionsutbildningen hade en liten effekt på
strukturen i övningskörningen år 2007. Denna effekt avtog år 2008.
Introduktionsut-bildningens effekt på innehållet och omfattningen i övningskörningen var inte lika tydlig. Studien visar också att den nya kursplanen verkar ha bidragit till vissa
förändringar i övningskörningens struktur, innehåll och omfattning när jämförelser görs mellan åren 2005, 2007 och 2008, framförallt bland trafikskolorna. Slutligen pekar studien på fördjupat behov av kunskap för att kunna bedöma effekterna av den totala körkortsutbildningen. Det behövs framförallt mer kunskap om hur körkortsutbildningen från start till mål påverkar elevernas inställning till trafiksäkerhet och risker. Vidare bör effekterna av introduktionsutbildningen utvärderas utifrån hur elever och handledare upplever och tillämpar utbildningen i praktiken.
Evaluation of mandatory introduction course and curriculum B for Swedish driving lincense. Study part 1 – structure, contents and scope of driving education by Jessica Berg and Hans Thulin
VTI (Swedish National Road and Traffic Research Institute) SE-581 95 Linköping Sweden
Summary
A mandatory introduction course for all student drivers and their driving instructors came into effect on January 1, 2006. A new curriculum for a Category B driving license came into effect as on March 1, 2006.
The aim of this study is to evaluate the overall effects of how the driving practice is managed concerning the structure of driving practice, what surroundings they are performed in, how much time is given to various driving exercises and what elements are practiced. Yet another aim is to discern the effects after the introduction course and the new curriculum have been implemented.
The study is implemented as a questionnaire study where the first questionnaire was sent out in year 2005. A second and a third questionnaire was sent out in 2007 and 2008 respectively. The study population is new license holders for category B, age 18–24. The analysis compares years 2005, 2007 and 2008. A comparison is also made between license holders who where attending the introduction course and those who did not attend such a course.
The results show that the student drivers took more theory lessons at a professional driving school in 2007 than in 2005. The increase can be traced to those having had an introduction course. Student drivers who attended the introduction course in 2008 spent less time studying theory than those who did not attend such a course.
The introduction course was received more positively in 2007 than in 2008. A large proportion of those who completed the course in 2007 felt that it had been of great practical use for them. They were mostly positive to information that applied to traffic safety factors, which seems to have led to an increased practice of traffic safety elements. The introduction course in 2007 and 2008 helped the driving instructors to relate to theory during practice to a higher extent and to plan the driving practice better compare to the driving instructors who had not attended the introduction course. This result was, for example, shown in fewer “unplanned” lessons in year 2007, i.e. lessons at the same time as another errand or another trip. As a consequence of planned driving practice, the number of passengers in the car was less in 2007 if the student drivers and driving instructors had attended an introduction course. A negative trend is that
disturbing activities such as the car stereo switched on, driving instructors talking on the cell phone and passengers in the car increased each year. The biggest occurrence was among those who completed an introduction course 2008.
The number of practice lessons, both private and at a traffic school, during difficult conditions such as darkness, wet roads and rain increased each year. Practice during daylight, fair weather and dry roads were however the dominating conditions during all years. Lessons during private practice on aspects such as speed adaptation and risk assessment, as well as cooperation with other road users, were rather stable during the survey period 2005–2008. Practice on these aspects increased, however, during the years at the traffic schools.
A larger proportion of the student drivers 2007 and 2008 compared with 2005 perceived themselves as better car drivers than car drivers in general with regard to avoiding critical situations, reacting quickly, making safe assessments and driving in wet road conditions. The student drivers strongly disagreed with statements such as ”I can think of myself driving a car after having 2–3 beers”,” I can think of myself riding with a driver who has been drinking 2–3 beers” and ”if you have air bags in the car it is not
that important to wear a seatbelt”. Speeding, however, does not appear to be equally
risky as driving under the influence of alcohol or not wearing a seatbelt.
The conclusions of this study are that the introduction course had a small effect on the
structure of the driving practice 2007. This effect subsided 2008. The effects of the
introduction course on the contents and the scope of the driver education were not, however, as clear. The study also shows that the new curriculum seems to have
contributed to certain changes in the driving practice structure, contents and scope when comparisons are made between the years 2005, 2007 and 2008, especially among the traffic schools. Finally, the study underscores the need for deeper knowledge in order to evaluate the overall effects of the driving education. Above all, more knowledge is needed about how the driving license education influences the student drivers’ attitudes to traffic safety and risks. Furthermore, the effects of the introduction course should be evaluated on the basis of student drivers´ and driving instructors´ experiences in applying the course during driving practice.
1 Introduktion
1.1 Bakgrund
Från den 1 januari 2006 måste alla elever och handledare som vill utnyttja möjligheten att övningsköra privat genomgå en obligatorisk introduktionsutbildning (SFS 2004: 1087). Från 1 mars 2006 gäller en ny kursplan för den svenska körkortsutbildningen för behörighet B (se VVFS 2006:21).
1.1.1 Introduktionsutbildning
Syftet med introduktionsutbildningen är att med nollvisionen som grund ge handledare och elev vägledning inför den privata övningskörningen (Vägverket, 2005). Den skall bidra till en effektiv körkortsutbildning och främja trafiksäkerheten såväl under som efter körkortsutbildningen. Efter introduktionen, som ges under tre timmar, skall hand-ledare och elev känna till följande moment:
Körkortsutbildningens mål och innehåll samt regler för övningskörning. Innehåll:
• mål och innehåll i kursplanen
• handledarens juridiska och moraliska ansvar
• de viktigaste kraven för godkänt förarprov samt bedömningskriterier • var man kan finna ytterligare information om körkortsutbildning och
övningskörning.
Planering och strukturering vid övningskörning Innehåll:
• den privata övningskörningens roll och dess kombination med undervisning på trafikskola
• körerfarenhetens betydelse för trafiksäkerheten • integration av teori och praktik i körkortsutbildningen • hur övningskörningen kan struktureras och planeras • övningsfordon och utrustning vid övningskörningen. För trafiksäkerheten viktiga faktorer
Innehåll:
• val av lämpliga övningsmiljöer
• på vilka sätt och varför elev och handledare kan tolka samma trafiksituation olika
• den oerfarne elevens begränsningar och felhandlingar
• elevers uppfattning om den egna förmågan och att undvika risker
• unga bilförares inblandning i olyckor och skaderisker relaterade till hastighet, bilbälte, alkohol/droger samt trötthet
• trafikanters kunskaper, attityder, vilja och beslutsfattande och dess betydelse för trafiksäkerheten
• var man kan söka ytterligare information om trafiksäkerhet.
Information om olyckor och skaderisker i relation till olika faktorer är tänkt som en introduktion och kommer att kompletteras genom den obligatoriska riskutbildningen som trädde i kraft april 2009 samt genom körkortsutbildningen i övrigt (se VVFS 2008:251).
1.1.2 Kursplan
De krav som ställs på en förare för att denne ska kunna köra säkert och miljövänligt utgör stommen för den nationella kursplanen. Den tidigare kursplanen var specifik och talade om exakt vad eleven förväntades förvärva för kunskaper under utbildningen (VVFS 1996:168). Den innehöll nio moment fördelade i två måldokument, ett för praktik och ett för teori. Teoriutbildningen innehöll 247 delmål och körutbildningen innehöll 170 delmål. I den nya kursplanen har målen blivit betydligt färre och är skrivna mer generellt och övergripande (VVFS 2006:21). Den uppdelning mellan teori och praktik som tidigare bestod av två måldokument har tagits bort. Det betyder att kurs-planen är helt integrerad. Den innehåller också ett nytt inslag, nämligen självvärdering dvs. reflektion över det egna kunnandet i form av kunskap eller färdighet inom olika områden. Den nya kursplanen innehåller 50 mål fördelade på dimensionerna
förarkompetens och kunskapsområde (VVFS 2006:21). Förarkompetensen omfattar följande fyra moment:
• manövrering, fordon och miljö • körning i olika trafikmiljöer
• resande med bil i speciella sammanhang • personliga förutsättningar och mål.
Såväl den gamla som den nya kursplanen bygger på principen om målstyrning.
Målstyrning som idé innebär frihet att välja medel för att nå definierade mål. Skillnaden i detaljeringsnivå i målbeskrivningen mellan den gamla och den nya kursplanen
förväntas ge utbildarna inom förarutbildningen en möjlighet att vara kreativa och utveckla egna utbildningsmetoder i och med införandet av den nya kursplanen. Även eleverna förväntas få en ökad kreativitet och ett ökat engagemang.
Kunskapsområdet är uppdelat på områdena teori och färdighet och självvärdering. Teori och färdighet fokuserar på de teoretiska kunskaper och färdigheter man behöver för att kunna köra och resa med bil. Självvärdering har fokus på den enskilde föraren och dennes självvärdering i relation till bilkörning och resande. Målen och kriterierna är uppnådda när eleven beskriver de olika aktiviteterna med aktiva verb
(Transportstyrelsen, 2009). Delmålen gällande teori och färdighet är uppnådda när eleven exempelvis utför..., använder..., uppvisar..., tillämpar..., förutser medan målen för självvärdering uppnås genom att eleven värderar..., bedömer..., accepterar. I nollvisionspropositionen uttrycktes ett behov av att åtgärda brister i det svenska förarutbildningssystemet. Fokus bör på sikt ligga på att minska riskerna bland nya
förare genom att höja kvaliteten i såväl den teoretiska och insiktsskapande delen av undervisningen som de praktiska momenten. I propositionen framhölls att utbildnings-systemet främst bör bidra till att eleverna erhåller en bättre förståelse för sina egna och sina medtrafikanters begränsningar samt skaderisker vid olika trafiksituationer.
Föreliggande studie är en av fem olika studier som har som syfte att utvärdera
introduktionsutbildningen och/eller den nya kursplanen med olika metoder och utifrån olika perspektiv. Varje delstudie kommer att redovisas som separata rapporter eller promemorior. Ingen närmare beskrivning av de övriga studierna kommer att göras i föreliggande rapport.
1.2 Syfte
Studiens övergripande syfte är att utvärdera den samlade effekten av hur övnings-körningen, både privat och i trafikskola, bedrivs vad gäller följande förhållanden:
• struktur i övandet • vilka miljöer man övar i • hur mycket man övar • vilka moment man övar på.
Ett ytterligare syfte är att kunna urskilja dessa effekter efter införandet av introduktions-utbildning och ny kursplan.
2
Metod och analys
Studien genomfördes som en enkätstudie som består av en föremätning och två eftermätningar. Två eftermätningar gjordes med anledning av att kunna urskilja eventuella effekter efter att den nya kursplanen och introduktionsutbildningen verkat ytterligare en tid efter införandet. Målgruppen var nyblivna körkortstagare med B-behörighet som var mellan 18–24 år gamla när de tog B-körkortet.
Föremätningen genomfördes under hösten 2005. Enkät (se bilaga 1) skickades ut till 1 716 personer som hade tagit körkort under oktober månad 2005. Personerna var födda mellan 1980-09-27–1987-09-21. Urvalet baseras på 168 000 personer i 7 olika ålders-grupper.
Den första eftermätningen genomfördes under hösten 2007. En enkät skickades till ett slumpmässigt urval på 1 525 personer som tagit B-körkort under oktober månad. Personerna var födda mellan 1982-10-31–1989-10-01. Urvalet baseras på samtliga genomförda och godkända prov i oktober 2007. Till denna eftermätning gjordes tillägg av tre generella frågor kopplade till den introduktionsutbildning för handledare och elev vid privat övningskörning som infördes sedan föremätningen genomfördes (se bilaga 2). Den andra eftermätningen genomfördes under hösten 2008. Samma enkät som 2007 skickades till ett slumpmässigt urval på 1 523 personer som tagit B-körkort under oktober månad. Personerna var födda mellan 1983-10-01–1990-10-31. Urvalet skedde enligt samma procedur som 2007.
I resultatavsnittet görs jämförelser mellan mätomgångarna 2005, 2007 och 2008. Jämförelser görs även mellan gruppen körkortstagare som genomgick introduktions-utbildningen respektive år och den grupp som inte gjorde detta.
Analyser gjordes med hjälp av statistikprogrammet SPSS. Skillnaderna mellan
jämförelsegrupperna signifikanstestas. Det sker med t-test, chi2-test och variansanalys (ANOVA). Vid test av skillnader används två signifikansnivåer, 5 % samt 1 %. Chi2 -tester gjordes vid jämförelser mellan åren i de fall då svarsalternativen gavs på en nominal skala. T-tester och variansanalyser gjordes vid jämförelser mellan två eller flera grupper och två eller flera faktorer, exempelvis i jämförelser mellan åren. Variansanlys (ANOVA) jämförde medelvärden mellan åren. Tukey´s Post Hoc test användes för att se var skillnaderna fanns. Faktoranalyser genomfördes för att försöka förklara samvaria-tionen mellan ett större antal faktorer med hjälp av ett mindre antal bakomliggande faktorer, i detta fall antal övningspass som ägnas åt olika moment.
3 Resultat
3.1
Svarsfrekvens och bortfall
Totalt svarade 1 136 personer på den enkät som skickades ut hösten 2005. Det ger en svarsandel på 66 %. Två påminnelser användes. Enkäten som skickades ut hösten 2007 besvarades av 747 personer, vilket ger svarsandelen 49 %. I eftermätningen användes två påminnelser. Enkäten som skickades ut i den andra eftermätningen, 2008, besvara-des av 728 personer vilket ger en svarsfrekvens på 48 %. Två påminnelser skickabesvara-des ut även i den andra eftermätningen.
Samtliga mätningar besvarades av fler kvinnor än män. Av de personer som besvarade 2005 och 2008 års enkät var 54 % kvinnor. Motsvarande andel då det gäller 2007 års enkät var 58 %.
Bortfallet redovisas per åldersgrupp för varje mättillfälle (tabell 1). Ytterligare beskrivning av bortfallet är inte möjligt att göra då urvalet endast bestod av namn, adressuppgifter och födelseår. Den partiella svarsfrekvensen var låg, 0,1 %–6,7 % bortfall per fråga. Oavsett år är bortfallet minst bland 18-åringarna.
Tabell 1 Bortfall per åldersgrupp.
2005 2007 2008 Ålder antal i urval antal bland besvarade bortfall % antal i urval antal bland besvarade bortfall % antal i urval antal bland besvarade bortfall % 18 954 674 29,4 723 407 43,8 829 453 45,4 19 300 206 31,4 373 143 61,7 286 111 61,2 20 149 86 42,3 169 83 50,9 152 61 59,9 21 95 57 39,4 86 34 60,5 88 31 64,8 22 89 45 49,5 57 26 54,4 63 28 55,6 23 61 31 49,2 63 32 49,3 55 21 61,9 24 68 37 45,6 40 20 50 42 18 57,2 VTI rapport 659 13
3.2 Bakgrundsfaktorer
I detta kapitel görs en beskrivning och en jämförelse mellan mätåren gällande respondenternas bakgrundsfaktorer såsom ålder, kön, sysselsättning, bostadsort samt föräldrars bakgrund.
Ålder och kön
Det förekom inga signifikanta1 skillnader i medelålder mellan de tre mättillfällena gällande medelålder bland de svarande. År 2005 var medelåldern 19,0 år bland dem som besvarade enkäten och år 2007 var medelåldern 19,1 år. År 2008 var medelåldern 18,9 år. Kvinnorna var i genomsnitt 2–3 månader äldre än männen sett över samtliga tre mättillfällen.
Andel förvärvsarbetande respektive studerande
Signifikanta skillnader (p≤.001) mellan de tre mättillfällena förekom gällande andelen förvärvsarbetande och studerande bland körkortstagarna. Merparten av körkortstagarna studerade under samtliga tre år. Bland de svarande i 2005 års enkät var andelen
studerande 65 % och i 2007 års enkät 62 %. I 2008 års enkät var andelen studerande 69 %. Det kan konstateras att andelen som förvärvsarbetade var högre bland körkorts-tagarna 2007 (26 %) jämfört med 2005 (20 %). Ökningen gäller i första hand kvinnorna. I enkäten 2008 hade andelen förvärvsarbetande sjunkit till 19 %.
Bostadsort och födelseland
Merparten av körkortstagarna bodde i tätort. Bland de svarande i 2005 års enkät var denna andel 67 %, i 2007 års enkät 74 % och i 2008 års enkät 70 % (p≤.05).
Av de körkortstagare som besvarade 2005 års enkät hade 86 % föräldrar som båda var födda i Sverige. Motsvarande andel bland de körkortstagare som besvarade 2007 års enkät var 79 % och i 2008 års enkät 80 % (p≤.001).
3.3
Frågor om introduktionsutbildningen
Detta kapitel beskriver urvalet uppdelat på dem som har gått respektive inte har gått introduktionsutbildningen samt körkortstagarnas uppfattning av introduktionsut-bildningen uppdelat på mätåren 2007 och 2008.
Av dem som besvarade 2007 års enkät uppgav 12 % (91 personer) att de tillsammans med handledaren genomgått den introduktionsutbildning som infördes 1 januari 2006 för att få öva privat. Av dessa var 63 % kvinnor. I 2008 års enkät uppgav signifikant fler, 60 % av de svarande (489 personer), att de hade genomgått introduktionsutbild-ningen (p≤.001). Av dessa var 53 % kvinnor.
1 p≤.001 anger att signifikansnivån är <.001, vilket innebär att skillnaden mellan grupperna har
fastställts med en säkerhet på 99,9 %. p≤.05 anger att skillnaden kan fastställas med en säkerhet
VTI rapport 659 15 Bland körkortstagarna som övningskörde privat 2007 uppgav hela 86 % (583 personer) att de inte hade genomgått någon introduktionsutbildning. Vid mätningen 2008 var motsvarande andel 55 % (239 personer).
Medelåldern på de körkortstagare som hade genomgått introduktionsutbildningen 2007 var 20,0 år (män 19,5 år och kvinnor 20,3 år), Detta kan jämföras med den genom-snittliga åldern 18,9 år (män 18,8 år och kvinnor 19,1 år) för de av 2007 års svarande, som inte hade genomgått introduktionsutbildningen (p=.001). Bland körkortstagare som genomgick introduktionsutbildningen 2008 var medelåldern 18,4 år (män 18,4 och kvinnor 18,5) vilket är signifikant lägre än de 19,6 år bland dem som inte genomgick introduktionsutbildningen samma år (p.001) (män 19,8 och kvinnor 19,5). Andel studerande, arbetande, boende i tätort, utbildning samt andelen med föräldrar födda i Sverige redovisas i tabell 2 för år 2007 och 2008.
Tabell 2 Andelen studerande arbetande, boende i tätort, utbildning samt andelen med föräldrar födda i Sverige uppdelat på år.
2007 2008 Introutbildning n=91 Ej Introutbildning n= 651 Introutbildning n=435 Ej Introutbildning n=287 Studerande 52 % 64 % 86 % 43 % Arbetande 39 % 25 % 10 % 35 % Tätort 88 % 72 % 71 % 68 % Gymnasieskola 74 % 83 % 86 % 77 % Högskola/universitet 19 % 10 % 4 % 12 %
Föräldrar födda i Sverige 56 % 82 % 77 % 85 %
Sammanfattningsvis kan sägas att körkortstagarna 2007 med genomgången
introduk-tionsutbildning jämfört med dem som inte hade gått en sådan utbildning var i snitt något äldre, en större andel var kvinnor, en större andel bodde i tätort, arbetade och hade en avslutad utbildning från högskola/universitet, en mindre andel studerade. Vidare hade en mindre andel föräldrar som inte var födda i Sverige. År 2008 var de med genom-gången introduktionsutbildning något yngre jämfört med året innan men även jämfört med dem som inte hade gått introduktionsutbildningen 2008. En något större andel var kvinnor, en större andel var studerande och bodde i tätort. En mindre andel var
arbetande, en mindre andel hade avslutade studier från högskola/universitet. En mindre andel hade föräldrar som var födda i Sverige.
Nytta av och uppfattning om introduktionsutbildningen
Körkortstagarna 2007 var signifikant mer nöjda med informationen jämfört med körkortstagarna 2008. Cirka 65 % av körkortstagarna som gick introduktionsut-bildningen 2007 ansåg att informationen på utintroduktionsut-bildningen sammantaget var till mycket eller ganska stor nytta för såväl eleven som handledaren, se figur 1. Bland körkorts-tagarna 2008 ansåg 48 % att informationen sammantaget var ganska eller mycket bra. Sett över båda åren var man mest positiv till den information som gällde trafiksäkerhets-faktorer där inga signifikanta skillnader mellan åren kunde påvisas.
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Mål, innehåll, regler
Planering, strukturering
Viktiga faktorer för trafiksäkerheten
Sammantaget om informationen på introduktionsutbildningen Ganska stor/bra Mycket stor /bra % 2007 2008 2007 2008 2007 2008 2007 2008
Figur 1 Bedömning av den praktiska nyttan av introduktionsutbildningen med avseende på de olika delarna. Fördelat på mättillfällen. (Fråga 17 och 18). **= signifikant till en nivå av ≤.01; *= signifikant till en nivå av ≤.05.
3.4
Generella frågor om övningskörningen
I följande kapitel redogörs för hur körkortstagarna genomförde körkortsutbildningen generellt. Jämförelser mellan åren görs liksom jämförelser mellan de som gick introduktionsutbildning och de som inte gick densamma.
Ålder då övningskörningen inleddes
Flertalet av körkortstagarna började övningsköra när de var 16 år. Kvinnorna var i genomsnitt något äldre än männen när de började övningsköra. Signifikanta skillnader mellan åren förekom (p≤.01). Andelen 16- åringar var fler år 2005 medan det år 2008 var fler 17-åringar jämfört med övriga år (se tabell 3).
Tabell 3 Ålder då övningskörningen inleddes, uppdelat på mätår.
Åldersgrupp 2005 (%) 2007 (%) 2008 (%) 16 49,0 47,7 43,3 16,5 8,1 5,9 9,2 17 17,2 19,6 23,6 17,5 5,8 4,2 4,9 18 10,7 11,0 11,2 19 3,0 4,0 1,8 20 2,1 3,2 2,4 21 år eller äldre 4,0 4,4 3,7
Hjälpmedel för körkortsteorin
Över 90 % av körkortstagarna använde ”Körkortsboken” (STR) eller ”Du och jag i trafiken” (STR) alternativt annan teoribok som hjälpmedel då körkortsteorin lästes in, se figur 2. Datorbaserat hjälpmedel för hemmabruk användes av omkring 60 % av
körkortstagarna för 2005 och 2007 medan år 2008 var användandet av datorbaserade hjälpmedel hemma något högre. Andelen var signifikant större bland körkortstagarna år 2007 relativt år 2005. Omvänt utnyttjades trafikskolans datorbaserade läromedel mindre år 2007 relativt 2005, men utnyttjades ändå av cirka hälften av körkortstagarna och var ökande till år 2008. Minskningen 2007 låg på gruppen som inte genomgick introduk-tionsutbildningen. Figur 3 visar att kursplanen oftare användes som hjälpmedel av dem som genomgick introduktionsutbildningen relativt de som inte genomgick den
utbildningen år 2007. År 2008 var förhållandet det omvända. Vidare visar figur 3 att användningen av hjälpmedel utöver kursplanen inte skiljer sig signifikant om man har gått introduktionsutbildningen eller inte.
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Teoribok
Kursplanen
Datorbaserat läromedel som du använt hemma
Datorbaserat läromedel som du använt på trafikskola
Annat material 2005 2007 2008 % *** *
Figur 2 Hjälpmedel som körkortstagarna använde då de läste in körkortsteorin. Jämförelse mellan mätåren. (Fråga 9) ***=signifikant till en nivå av ≤.001; *= signifikant till en nivå av≤.05.
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Teoribok
Kursplanen
Datorbaserat läromedel som du använt hemma
Datorbaserat läromedel som du använt på trafikskola
Annat material Ej introutbildning 2007 Introutbildning 2007 Ej introutbildning 2008 Introutbildning 2008 % ** *
Figur 3 Hjälpmedel som körkortstagarna använde då de läste in körkortsteorin. Jämförelse mellan introduktionsutbildning/ej introduktionsutbildning. (Fråga 9) **=signifikant till en nivå av ≤.01; *= signifikant till en nivå av≤.05.
Antal lektioner, inläsning samt prov för godkännande
Figur 4 visar att körkortstagarna tog signifikant fler teorilektioner på trafikskola 2007 relativt 2005 (p≤.01). Cirka 37 % respektive år uppgav att de inte tog några lektioner alls på trafikskola. I genomsnitt varade en teorilektion ca 70 minuter samtliga år. Körkortstagarna 2005 ägnade i genomsnitt 22 timmar åt att på egen hand läsa in körkortsteorin. År 2007 och 2008 var motsvarande siffra 23 timmar. Skillnaden mellan åren är inte signifikant.
De som gick introduktionsutbildningen 2007 tog signifikant fler teorilektioner på trafikskola än de som inte genomgick den utbildningen (figur 4). Förhållandet var det motsatta bland körkortstagarna år 2008. De som genomgick introduktionsutbildningen 2008 ägnade signifikant mindre tid (21 timmar) till att läsa teoridelen på egen hand jämfört med de 25 timmar bland dem som inte gick introduktionsutbildningen (≤.05). Inga skillnader förekommer bland motsvarande grupper 2007 gällande denna fråga.
0 2 4 6 8 10 Introduktionsutbildning 2007 Introduktionsutbildning 2008 Ej introutbildning 2007 Introutbildning 2007 Ej introutbildning 2008 Introutbildning 2008 2005 2007 2008 ** *** **
Figur 4 Antal teorilektioner på trafikskola uppdelat på mättillfällen och genomförande av introduktionsutbildning/ej introduktionsutbildning. (Fråga 10) ***=signifikant till en nivå av ≤.001; **= signifikant till en nivå av ≤.01
Ingen signifikant skillnad förelåg mellan mätningarna då det gällde när under övnings-perioden man som mest ägnade sig åt teoridelen, se figur 5. Mest tid ägnades teoridelen under övningsperiodens slutfas. De som genomgick introduktionsutbildningen 2007 spred i större utsträckning ut teoriläsningen under hela övningsperioden jämfört med dem som inte genomgick den utbildningen (p≤.001). De som genomgick introduktions-utbildningen 2008 ägnade större del åt teoriläsningen i slutet av övningsperioden jämfört med dem som inte genomgick utbildningen (p≤.05).
Figur 5 När under övningsperioden som körkortstagarna läste teori som mest. Jämförelse mellan åren (Fråga 12).
Antalet genomgångna teoriprov för godkännande var fler per person år 2007 och 2008 relativt 2005, se figur 6 (p≤.05). Resultatet visar att de som genomgick introduktions-utbildningen 2007 genomgick teoriprovet fler gånger före godkännande än de som inte gick introduktionsutbildningen. Men även de som inte genomgick introduktionsut-bildningen behövde fler försök än vad som gällde 2005 för godkännande. År 2008 var förhållandet det omvända. De som gick introduktionsutbildningen 2008 genomgick signifikant färre försök jämfört med dem som inte genomgick introduktionsutbildningen men även färre försök än körkortstagarna år 2005 och 2007.
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 I början av övningsperioden I mitten I slute 2005 2007 2008 % t
Lika mycket under hela övningsperioden
0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 1,2 1,4 1,6 1,8 2,0 2005 2007 2008 Ej introutbildning 2007 Introutbildning 2007 Ej introutbildning 2008 Introutbildning 2008 *** ***
Figur 6 Antal gånger teoriprovet skrevs innan godkännande. Fördelat på mättillfällen samt introduktionsutbildning/ej introduktionsutbildning. (Fråga 13) ***=signifikant till en nivå av <=.001.
Figur 7 visar att inga signifikanta skillnader förekom mellan åren gällande antalet uppkörningar innan godkännande. Inga signifikanta skillnader förelåg heller mellan dem som hade gått och inte hade gått introduktionsutbildningen.
0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 1,2 1,4 1,6 1,8 2,0 2005 2007 2008 Ej introutbildning 2007 Introutbildning 2007 Ej introutbildning 2008 Introutbildning 2008
Figur 7 Antal gånger det praktiska körprovet gjordes innan godkännande. Fördelat på mättillfällen samt introduktionsutbildning/ej introduktionsutbildning.(Fråga 14).
År 2005 anmälde sig 24 % till körprovet som privatist jämfört med 29 % år 2007 och 31 % år 2008 (p≤.001). Av dem som gick introduktionsutbildningen 2007 anmälde sig 23 % till körprovet som privatist jämfört med 30 % av dem som inte gick introduktions-utbildningen. Skillnaden är inte signifikant. Av dem som gick introduktionsutbildningen 2008 anmälde sig 20 % som privatister. Av dem som inte gick introduktionsutbild-ningen samma år anmälde sig 10 % som privatister. Skillnaden är inte heller här signifikant.
Sammanfattningsvis började de flesta att övningsköra vid 16 års ålder. Kvinnorna var
något äldre än männen när de började. De vanligaste hjälpmedlen för inläsning av teorin var teoribok samt datorbaserat hjälpmedel hemma. Det sistnämnda ökade också med åren. Antalet teorilektioner på trafikskola var som högst bland 2007-års körkortstagare, framför allt bland dem med genomgången introduktionsutbildning. Samtidigt skrev denna grupp flest teoriprov innan godkännande.
3.5
Privat övningskörning
Följande kapitel beskriver den privata övningskörningens struktur, innehåll och omfattning uppdelat på år för genomförd mätning samt bland dem med genomgången introduktionsutbildning och inte.
Signifikanta skillnader fanns mellan de tre mättillfällena gällande hur många av körkortstagarna som körde privat. År 2005 övningskörde 95 % av körkortstagarna privat, 2007 var andelen 90 %. Motsvarande siffra för 2008 år körkortstagare var 92 %. Bland dem som gick introduktionsutbildningen 2007 var andelen som övningskörde privat 94 %, 2008 var andelen 98 %.
Ett privat övningspass tog i genomsnitt cirka 48 minuter år 2005 mot cirka 51 minuter 2007 och 50 minuter år 2008. Skillnaderna är inte signifikanta. För de som genomgick introduktionsutbildningen varade det privata övningspasset i genomsnitt 56 minuter år 2007 och 50 minuter år 2008. I snitt genomfördes signifikant fler privata övningskör-ningspass 2008 (84 pass) jämfört med 56 pass år 2005. År 2007 genomfördes 66 pass men det är ingen signifikant skillnad mot övriga år.
Den bil som oftast användes vid den privata övningskörningen hade en medelålder på 8 år vid samtliga tre mättillfällen.
Det skedde en signifikant ökning 2007 av den privata övningskörning som företogs under övningskörningsperiodens slutfas, se figur 8. Det resultatet gällde dock inte för de körkortstagare som genomgick introduktionsutbildningen 2007 där övningskörningen i stället ökade signifikant under den inledande fasen, se figur 9. Av körkortstagarna som genomgick introduktionsutbildningen 2008 uppgav signifikant fler att de övade lika mycket under hela perioden.
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
I början av övningsperioden I mitten I slutet Lika mycket under hela övningsperioden
2005 2007 2008
%
Figur 8 När under övningsperioden som körkortstagaren och den privata handledaren övningskörde som mest. Uppdelat på mättillfällen. (Fråga 22).
0 10 20 30 40 50 60 I början av övningsperioden
I mitten I slutet Lika mycket under hela övningsperioden
Ej introutbildning 2007 Introutbildning 2007 Ej introutbildning 2008 Introutbildning 2008
%
Figur 9 När under övningsperioden som körkortstagaren och den privata handledaren övningskörde som mest. Introduktionsutbildning jämfört med ej introduktionsutbildning 2007 och 2008 (Fråga 22).
Frågor om handledaren och stöd från trafikskola
Körkortstagaren övningskörde privat med igenomsnitt 2,0 olika privata handledare år 2005 jämfört med 1,9 privata handledare år 2007 och 1,7 privata handledare år 2008. Skillnaderna är signifikanta. Föräldrarnas funktion som privat handledare minskade i omfattning 2007 och 2008 relativt 2005. Se figur 10.
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Mamma Pappa Syskon Annan släkting/bekant 2005 2007 2008 % *** *** ** ***
Figur 10 Vem som körkortstagaren oftast övningskörde med privat, fördelat på mättillfällen. (Fråga 24) ***= signifikant till en nivå av<=.001;**= signifikant till en nivå av <=.01.
Av dem som genomgick introduktionsutbildningen 2007 hade 32 % sin mamma som handledare och 58 % sin pappa som handledare vilket kan jämföras med 73 %
respektive 82 % som var motsvarande andelar år 2005. Motsvarande siffror för de som genomgick introduktionsutbildningen 2008 var 60 % och 74 %. De som genomgick introduktionsutbildningen 2007 utnyttjade i större utsträckning en annan person än förälder eller syskon som handledare (p≤001). Cirka 60 % av körkortstagarna samtliga år uppgav att den privata handledaren oftast var en man. De som hade gått introduk-tionsutbildningen 2007 hade oftare en man som privat handledare jämfört med dem som inte hade gått den utbildningen (p≤.01).
Cirka 90 % av de körkortstagare som övningskörde privat tyckte att samarbetet med handledaren fungerade mycket eller ganska bra. Cirka hälften tyckte att samarbetet fungerade mycket bra. Förhållandet var tämligen stabilt vid de tre mättillfällena. Av
dem som gick introduktionsutbildningen 2008 angav signifikant fler att samarbetet fungerade mycket eller ganska bra jämfört med dem som inte gick utbildningen. År 2007 förekom inga signifikanta skillnader gällande samma fråga oavsett om man gått introduktionsutbildningen eller inte.
Mer än hälften, 55 %, av de körkortstagare som övade privat angav vid mättillfället 2005 att man inte hade fått något råd/stöd från någon trafikskola om hur man bäst skulle bedriva den privata övningskörningen. Den andelen var signifikant mindre vid mättill-fället 2007 och ändå mindre vid mättillmättill-fället 2008. Andelen som tyckte att man fick mycket eller ganska mycket stöd ökade signifikant mellan 2005 och 2007. Andelen ökade från 10 % till 13 %. Ytterligare en signifikant ökning skedde mellan 2007 och 2008, från 13 % till 18 %. Ökningen kan härledas till de körkortstagare som genomgick introduktionsutbildningen 2007 och 2008.
Anknytning till körkortsteorin samt övningspass i samband med annat ärende Som framgår av figur 11 anknöt den privata handledaren till körkortsteorin ca 4 gånger av 10 enligt samtliga tre mättillfällen. Övningskörningen skedde i samband med ett annat ärende fler gånger 2005 och 2008 än 2007. År 2007 och 2008 genomförde körkortstagarna fler planerade övningspass än 2005. Andelen planerade övningspass, där syftet enbart var att öva bilkörning, var signifikant större vid mättillfället 2007 jämfört med 2005. 0 2 4 6 8 10 Fråga 29. Fråga 31. Fråga 32. 2005 2007 2008
Fr 29. Hur många gånger av 10 privata övningspass anköt din privata handledare till körkorts-teorin?
Fr 31. Hur många gånger av 10 privata övningspass skedde övningskörningen i samband med ett annat ärende/resa?
Fr 32. Hur många gånger av 10 privata övningspass genomförde du dina övningspass som planerade övningspass, dvs. övningspass där du och din privata handledare åkte iväg enbart för att öva?
*
**
Figur 11 Fråga 29, 31 och 32 uppdelat på mättillfällen. **= signifikant till en nivå av≤.01; *= signifikant till en nivå av≤.05.
Privata handledare med genomgången introduktionsutbildning 2007 anknöt oftare till körkortsteorin vid den privata övningskörningen jämfört med handledare utan sådan utbildning (p≤.05). Förhållandet var detsamma år 2008, men detta år var skillnaden inte signifikant.
Färre övningskörningar i samband med något annat ärende eller annan resa skedde i de fall den privata handledaren genomgått introduktionsutbildningen 2007 (p≤.001). Ingen signifikant skillnad förelåg i det avseendet år 2008.
Inga signifikanta skillnader förelåg mellan de som hade gått introduktionsutbildningen och de som inte hade gått densamma gällande andelen planerade övningspass.
Potentiellt störande faktorer
Potentiellt störande och trafiksäkerhetspåverkande faktorer som påslagen stereo, mobiltelefonpratande elever och passagerare i bilen förekom andelsmässigt mer under det privata övningspasset 2008 jämfört 2007, se figur 12 och 13. Förekomsten av påslagen bilstereo var minst bland de körkortstagare som genomgick introduktionsut-bildningen 2007. Handledare som pratade i mobiltelefonen ökade signifikant med åren. Inga signifikanta skillnader förelåg gällande några faktorer mellan de som gick
introduktionsutbildningen 2008 och de som inte hade gått den utbildningen samma år.
0 2 4 6 8 10
Bilstereon var på
Min handledare pratade i mobiltelefon
Jag talade i mobiltelefon
Det var fler personer än jag och min handledare i bilen
2005 2007 2008 * ** **
Figur 12 Antal av 10 privata övningspass där potentiellt störande faktorer förekom. Uppdelat på mättillfällen. (Fråga 30) **= signifikant till en nivå av ≤.01; *= signifikant till en nivå av≤.05.
0 2 4 6 8 10
Bilstereon var på
Min handledare pratade i mobiltelefon
Jag talade i mobiltelefon
Det var fler personer än jag och min handledare i bilen
Ej introutbildning 2007 Introutbildning 2007 Ej introutbildning 2008 Introutbildning 2008 * *
Figur 13 Antal av 10 privata övningspass där potentiellt störande faktorer förekom. Uppdelat på introduktionsutbildning/ ej introduktionsutbildning. (Fråga 30) *= signifikant till en nivå av≤.05.
Sammanfattningsvis övningskörde ca 90 % privat och det var vanligare att ha sin pappa
än sin mamma som handledare. De flesta av körkortstagarna tyckte att samarbetet med handledaren fungerade mycket bra eller ganska bra. Mer än hälften hade inte fått något råd eller stöd från någon trafikskola om hur den privata övningskörningen bäst skulle bedrivas. Den privata handledaren anknöt till körkortsteorin under de praktiska övningspassen cirka fyra gånger av 10 samtliga år. Förekomsten av påslagen bilstereo samt elever och handledare som pratade i mobiltelefon ökade under 2008.
Övningspass under olika förhållanden, i olika trafikmiljöer och på olika moment Figur 14 visar i vilken omfattning övningspassen genomförts under olika väder-, väglags-, ljus- och trafikförhållanden mellan de tre mättillfällena. Resultatet visar signifikanser för enskilda förhållanden på individuell nivå. År 2007 och 2008
genomfördes fler körtillfällen då det inte förekom någon trafik samt i förhållanden som mörker, vått väglag och regn. Skillnaderna är dock små sett till medelantal övnings-tillfällen. Endast ett förhållande skiljde sig åt mellan dem som genomgick respektive inte genomgick introduktionsutbildningen. De som gick introduktionsutbildningen 2007 hade färre övningstillfällen i uppehållsväder jämfört med dem som inte gick den
utbildningen samma år (p≤.05). 0 2 4 6 8 10 Ingen trafik Lite trafik Mycket trafik Mörker Dagsljus Torrt väglag Vått väglag Halt väglag Uppehållsväder Regn Snö *** *** ** ** *** *** 2008 2005 2007
Figur 14 Antal av 10 övningspass under olika förhållanden fördelat på mättillfällen. (Fråga 33) ***=signifikant till en nivå av ≤.001; **= signifikant till en nivå av ≤.01.
Figur 15 visar i vilken omfattning övningspassen genomförts i olika trafikmiljöer mellan de tre mättillfällena. Resultatet visar signifikanser för enskilda miljöer på individuell nivå. Endast övningskörning på motortrafikled framstår som signifikant där antalet övningspass minskade under år 2008. Landsvägskörning genomfördes i mindre utsträckning bland dem som genomgick introduktionsutbildningen 2007 jämfört med
dem som inte gick den utbildningen (p≤.05). År 2008 förekom inga signifikanta skillnader mellan dessa två grupper.
0 2 4 6 8 10
Parkeringsplats eller liknande
Bostadsområde Stadskörning Landsväg Motortrafikled Motorväg 2005 2007 2008 **
Figur 15 Antal av 10 övningspass i olika trafikmiljöer fördelat på mättillfällen. (Fråga 34)**= signifikant till en nivå av ≤.01.
Samtliga körkortstagare fick svara på hur många gånger av 10 privata övningspass de ägnade åt 35 olika moment. En faktoranalys gjordes på samtliga moment för att under-lätta analysen och tolkningen av resultaten. Fyra olika faktorer bildades och de moment som fick ett värde av ≤.5 fick ingå i respektive faktor. Se bilaga 3 för faktorindelning. En ANOVA användes sedan för att testa ifall det förekom några signifikanta skillnader mellan de tre mätåren och respektive faktor. T-tester utfördes mellan introduktionsut-bildning/ej introduktionsutbildning och respektive faktor för år 2007 samt 2008. Resultaten presenteras i figurerna 16 och 17. I figur 16 jämförs resultaten mellan de tre mättillfällena och i figur 17 jämförs grupperna som genomgått respektive ej genomgått introduktionsutbildningen.
Endast en signifikant skillnad förekommer mellan de tre mättillfällena. Faktor 4, övningsmoment gällande att ställa in sätet inför körning, att växla, manövrera och hantera start i lutning ägnades fler tillfällen år 2007 och 2008 jämfört 2005. De som genomgick introduktionsutbildningen 2007 ägnade signifikant fler övningstillfällen till moment som manövrering, vård och kontroll samt samordning och bromsning jämfört med dem som inte gick den utbildningen 2007. Bland körkortstagarna 2008 förekom inga signifikanta skillnader i övningsmomenten bland dem som hade gått
0 2 4 6 8 10 Faktor 1 Anpassning av hastighet, placering,
avsökning och riskbedömning
Faktor 2 Korsningar i stadstrafik, körfältsbyten, svängar
Faktor 3 Manövrering, vård och kontroll, samordning och bromsning
Faktor 4 Körställning, manövrering, växling, lutning
***
2005 2007 2008
Figur 16 Antal av 10 privata övningstillfällen som ägnades åt särskilda moment. Fördelat på mättillfällen. (Fråga 35) ***= signifikant till en nivå av ≤.00.1.
0 2 4 6 8 10
Faktor 1 Anpassning av hastighet, placering, avsökning och riskbedömning
Faktor 2 Korsningar i stadstrafik, körfältsbyten, svängar
Faktor 3 Manövrering, vård och kontroll, samordning och bromsning
Faktor 4 Körställning, manövrering, växling, lutning Ej introutbildning 2007 Introutbildning 2007 Ej introutbildning 2008 Introutbildning 2008 *
Figur 17 Antal av 10 privata övningstillfällen som ägnades åt särskilda moment. Jämförelse introduktionsutbildning/ej introduktionsutbildning. (Fråga 35). *=signifikant till en nivå av ≤.05.
Sammanfattningsvis genomfördes flest privata övningspass under dagtid, på torrt väglag
och i uppehållsväder. Privata övningspass vid regn, vått väglag, i mörker och då det inte förekom någon trafik ökade med åren. Vidare genomfördes de flesta privata
övningspass på landsväg förutom år 2005 och 2007 då flest pass skedde på motortrafikled.
3.6
Övningskörning på trafikskola
Detta kapitel redogör för övningskörning på trafikskola och dess struktur, innehåll och omfattning. Endast jämförelser per mätår görs då introduktionsutbildningen endast gäller dem som övningskör privat.
Antalet praktiska körlektioner i trafikskola ökade signifikant mellan mättillfällena 2005 och 2007, från 17 lektioner per körkortstagare till 18,4. Antalet minskade igen
signifikant till år 2008 där antal praktiska körlektioner uppgick till 15,8 lektioner per deltagare.
En lektion varade mellan 46–51 minuter. I snitt övningskörde körkortstagaren med två trafiklärare under det totala antalet körlektioner.
Mest körning på trafikskola skedde under övningsperiodens slutfas, se figur 18. Mer än hälften av körkortstagarna gav uttryck åt den uppfattningen. Bland körkortstagarna 2007 jämfört med övriga år uppgav signifikant fler att de övningskörde mest i början (p≤.05).
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
I början av övningsperioden I mitten I slutet Lika mycket under hela övningsperioden
2005 2007 2008 %
Figur 18 När under övningsperioden som körkortstagaren körde som mest på trafikskola, uppdelat på mättillfällen. (Fråga 37).
Av körkortstagarna uppgav 17–18 % att de genomgått en s.k. intensivkurs på trafik-skola. Fler hade genomgått en sådan kurs 2008 jämfört med övriga år (p≤.05). I snitt varade intensivkursen i 12 dagar år 2005 och 2007. År 2008 varade intensivkursen i 13,5 dagar. Dessa skillnader är inte signifikanta.
Cirka 90 % av körkortstagarna tyckte att samarbetet med trafikläraren fungerade mycket
bra eller ganska bra. Ingen skillnad förelåg i den uppfattningen vid de tre mättillfällena.
Cirka 62 % tyckte att samarbetet fungerade mycket bra år 2005 och 2007. Vid mättill-fället 2008 uppgav något fler, 68 %, att samarbetet fungerade mycket bra. Skillnaden var dock inte signifikant.
Anknytning till körkortsteorin, potentiellt störande faktorer samt andel körlektioner med fokus på olika förhållanden, trafikmiljöer och körmoment
På frågan hur ofta trafikläraren anknöt till körkortsteorin under körlektionerna var svaret vid mättillfället 2005 att läraren gjorde detta under 7 av 10 pass. Nästan identiskt
samma resultat erhölls vid mättillfällena 2007 och 2008.
Stadskörning var det dominerande övningsmomentet när det gäller de olika trafik-miljöerna och förekom som övningsinslag i nästan 2/3 av körlektionerna, se figur 19. Ingen signifikant förändring för miljöerna framkom mellan mätåren.
0 2 4 6 8 10 Parkeringsplats eller liknande
Bostadsområde Stadskörning Landsväg Motortrafikled Motorväg 2005 2007 2008
Figur 19 Antal av 10 övningstillfällen på trafikskola i olika trafikmiljöer. Fördelat på mättillfällen (Fråga 42).
Andelen körlektioner då bilstereon var på minskade vid de två eftermätningarna, dvs. under 2007 och 2008, från 3 gånger till ca 2,5 gånger. Gällande övriga potentiellt störande faktorer förekom inga signifikanta skillnader mellan åren. Se figur 20.
0 2 4 6 8 10
Bilstereon var på
Min handledare pratade i mobiltelefon
Jag talade i mobiltelefon
Det var fler personer än jag och min handledare i bilen
2005 2007 2008
*
Figur 20 Antal av 10 körlektioner på trafikskola där potentiellt störande faktorer förekom. Uppdelat på mättillfällen. (Fråga 43) *=signifikant till en nivå av ≤.05
I figur 21 redovisas andelen körlektioner på trafikskola som ägnades åt körning under olika väglags-, väderleks-, ljus- och trafikförhållanden år 2005, 2007 och 2008.
Resultatet visar signifikanser för olika förhållanden på individuell nivå. Signifikant fler antal körlektioner företogs under mörker, på vått eller halt väglag och vid regn år 2007 och 2008 jämfört med år 2005. Antal körlektioner vid mycket trafik, dagsljus, torrt väglag samt uppehållsväder var färre år 2008 jämfört med tidigare år.
0 2 4 6 8 10 Ingen trafik Lite trafik Mycket trafik Mörker Dagsljus Torrt väglag Vått väglag Halt väglag Uppehållsväder Regn Snö 2005 2007 2008 * *** *** *** *** ** *** ***
Figur 21 Antal av 10 körlektioner på trafikskola där övning skedde under olika förhållanden. Jämförelse mellan mättillfällen. (Fråga 44) ***=signifikant till en nivå av ≤.001; **=signifikant till en nivå av ≤.01; *=signifikant till en nivå av ≤.05.
Figur 22 visar i vilken omfattning övningspassen aktivt ägnats åt olika moment under körlektionerna på trafikskola vid de tre mättillfällena (samma moment som i fråga 35 s. 26). En faktoranalys gjordes även här för att underlätta analysen och tolkningen av resultaten. Fyra olika faktorer bildades och de moment som fick ett värde av ≤.5 fick ingå i respektive faktor. Se bilaga 4 för faktorindelning. Signifikanstester utfördes på samma sätt som för fråga 35. Resultatet, uppdelat på de tre mättillfällena presenteras i figur 22. Endast en faktor skiljer sig signifikant mellan åren. Faktor 1, övning på
moment som anpassning av hastighet, placering, avsökning och riskbedömning förekom vid fler pass år 2007 och 2008 jämfört med 2005.
0 2 4 6 8 10
Faktor 1 Anpassning av hastighet, placering, avsökning och riskbedömning
Faktor 2 Korsningar i stadstrafik, körfältsbyten, svängar
Faktor 3 Manövrering, samordning och bromsning
Faktor 4 Körställning, vård och kontroll, manövrering, växling, lutning
2005 2007 2008
***
Figur 22 Antal av 10 övningstillfällen på trafikskola som ägnades åt särskilda moment, uppdelat på mättillfällen. (Fråga 45) ***=signifikant till en nivå av ≤.001.
Sammanfattningsvis var antalet praktiska körlektioner på trafikskola högst år 2007. Det
var under övningskörningens slutfas som man övningskörde som mest på trafikskola. Cirka 17–18 % hade genomgått en s.k. intensivkurs. Trafikläraren anknöt till körkorts-teorin under de praktiska körlektionerna cirka sju gånger av 10 samtliga år. Före-komsten av påslagen bilstereo minskade med åren. Flest övningspass på trafikskola genomfördes under dagtid, på torrt väglag och i uppehållsväder. Dock skedde en minskning 2008 av övning på dessa underlag. Privata övningspass vid regn, vått eller halt väglag samt i mörker ökade med åren. Vidare genomfördes de flesta körlektioner på trafikskola i stadsmiljö.
3.7
Allmänna frågor kring körkorttagarnas övningskörning
Detta kapitel beskriver körkortstagarnas uppfattning som sig själva som bilförare samt deras uppfattning av hur trafiksäkerhets påverkas av olika förhållanden. Analysen är uppdelad på mättillfällen samt om man har genomgått introduktionsutbildning eller inte. Uppfattning om den egna förmågan att köra bil
Figur 23 visar andelen av körkortstagarna som uppfattar sig själva något bättre eller
mycket bättre som bilförare i olika situationer relativt bilförare i allmänhet. Flera
signifikanta skillnader förekommer mellan åren. Uppfattningarna att man är något
bättre eller mycket bättre än bilförare i allmänhet på att köra bil i halt väglag, att göra
säkra bedömningar, att inte hamna i kritiska situationer förekom oftare år 2007 och 2008 jämfört med 2005. År 2008 ansåg sig fler vara något bättre eller mycket bättre än bilförare i allmänhet på att klara av kritiska situationer och att reagera snabbt jämfört med 2005.
0 10 20 30 40 50 60
Att köra bil i halt väglag
Att köra fort om det behövs
Att häva en ofrivillig sladd
Att förutse vad som kommer att hända
Att köra försiktigt
Att köra i mörker
Att klara av kritiska situationer
Att komma fram i tät trafik
Att reagera snabbt
Att göra säkra bedömningar
Att inte hamna i kritiska situationer .
Något bättre Mycket bättre
% 2005 2007 2008 **’* * * ** **
Figur 23 Bedömning av sig själv som förare i jämförelse med förare i allmänhet. Fördelat på mättillfällen. (Fråga 46) ***=signifikant till en nivå av ≤.001; **=signifikant till en nivå av ≤.01; *=signifikant till en nivå av ≤.05.
Det förekom en del signifikanta skillnader i uppfattningen av den egna körförmågan mellan de som gick introduktionsutbildningen 2007 och de som inte gick densamma. De med genomgången introduktionsutbildning 2007 ansåg i högre utsträckning att de är
mycket eller något bättre dels på mörkerkörning, dels på att klara av kritiska situationer
jämfört med bilförare i allmänhet. De som inte hade genomgått den utbildningen ansåg däremot att de var något bättre på att reagera snabbt. Inga signifikanta skillnader förekom mellan dem som genomgick och de som inte genomgick introduktionsutbild-ningen 2008 gällande uppfattintroduktionsutbild-ningen av sig själva som förare i förhållande till förare i allmänhet.
Uppfattning om olika förhållandens bäring på trafiksäkerheten
Tabell 4 visar i vilken grad körkortstagarna instämmer i olika påståenden kopplade till trafiksäkerheten. Signifikanta förändringar föreligger mellan mättillfällena för ett flertal av påståendena sett på individuell nivå. Bland samtliga 12 påståenden framkommer fyra signifikanta skillnader mellan åren. Körkortstagarna 2007 tar i högre utsträckning avstånd ifrån påståenden som ”Att köra 5–10 km/h för fort är okey”, ”Det är inte så
viktigt med bilbälte om man bara ska åka en kort bit”, ”Polisen borde syssla med viktigare saker än att jaga de som kör för fort” samt ”Det är viktigare att följa trafikrytmen än att följa hastighetsgränserna”.
De som gick introduktionsutbildningen 2007 tar signifikant mer avstånd ifrån påståendet ”Att köra 5–10 km/h för fort är okey” (p≤.05) men mindre avstånd från
påståendet ”Om man har airbag i bilen är det inte lika viktigt att ta på sig bältet”, (p≤.05) jämfört med dem som inte gick introduktionsutbildningen 2007. De med genomgången sådan utbildning 2008 tar signifikant mer avstånd ifrån påståendet ”Att
köra 5–10 km/h för fort är okey”(p≤.05) jämfört med dem som inte gick den utbildningen samma år.
Tabell 4 Grad av instämmande i ett antal påståenden, fördelat på mättillfällen. (Fråga 47) 1 = Instämmer helt 7 = Tar helt avstånd ***=signifikant till en nivå av ≤.001; *=signifikant till en nivå av ≤.05.
2005 2007 2008 Det är viktigt att man alltid har bilbältet fastspänt när man kör bil 1,1 1,2 1,2 Det är inte så viktigt med bilbälte om man bara ska åka en kort bit 6,3 6,5* 6,4 Om man har airbag i bilen är det inte lika viktigt att ta på sig bilbältet 6,6 6,6 6,6 Man skall alltid säga till personer som inte tar på sig bilbältet 1,9 1,8 1,9 Det är viktigt att alltid ha bilbältet fastspänt om man sitter i baksätet 1,3 1,4 1,5 Det är viktigt att alltid ha bilbältet fastspänt om man sitter i framsätet 1,2 1,3 1,3 Jag kan tänka mig att köra bil efter att ha druckit 2–3 starköl 6,9 6,8 6,8 Jag kan åka med en förare som druckit 2–3 starköl om jag känner och litar på
honom eller henne 6,7 6,7 6,7
Att köra 5–10 km/h för fort är okey 4,0 4,7*** 4,5
Polisen borde syssla med viktigare saker än att jaga de som kör för fort 4,9 5,2*** 4,9 Det är viktigare att följa trafikrytmen än att följa hastighetsgränserna 4,2 4,5* 4,3 Hastighetens betydelse för trafiksäkerheten är överdriven 5,8 6,0 5,8
