I detta avsnitt diskuteras det resultat som har tagits upp i föregående kapitel. Diskussionen baseras på frågeställningarna och våra egna åsikter.
6.1
Bygglov på landsbygden
Studien baserades på information från den ämnesmässiga referensramen, företaget Reinhold Gustafsson förvaltning AB och kommunen i Eskilstuna. Därför är vi kritiska till att resultaten är korrekta då vi endast har intervjuat en kommun om våra frågeställningar. Men vi tycker ändå att svaren vi fått är rimliga om bygglov på landsbygden, eftersom de personer som har intervjuats har kunskap inom studiens ämnen och att den ämnesmässiga referensramen tar upp fakta som styrker intervjuerna. För ytterligare intressen om hur byggloven på landsbygden fungerar bör fler kommuner kontaktas så att ett större perspektiv kan beaktas.
Att bygga på mark som kan användas av de areella näringarna är svårt, speciellt eftersom staten skyddar jord- och skogsbruksmarken. De mesta skogs- och jordbruksmark är brukbar och värdefull för exempelvis matproduktion, därför är det svårt att bevisa att marken istället kan användas till att bygga bostäder. Vi tycker att det är viktigt att behålla så mycket jord- och skogsbruksmark som möjligt, men även att kommuner ska kunna bedöma rättvist om marken är brukbar eller inte. Detta är viktigt för att kunna underlätta byggandet av fler bostäder på landsbygden.
Detta handlar även om kulturvärden, som är värdefulla för svensk historia, och därför är det svårt att bygga där sådana finns. Vi tycker att det borde vara mer tydligt om vad det är som gäller på landsbygden, då det är svårt att hitta fakta om hur det faktiskt fungerar.
Att det inte finns detaljplaner för de flesta områden på landsbygden, gör det svårt för att få bygglov då områdena är mer obekanta för kommunen. Bygglov på landsbygden hanteras på olika sätt från kommun till kommun, där många olika aktörer är med. Det borde finnas mer tydliga riktlinjer för alla kommuner för bygglov på landsbygden samt vilka utredningar som behövs göras, och därmed kan oklarheter uteslutas. Det optimala är att det finns detaljplaner över alla områden på landsbygden, vilket skulle gör det enklare att bygga på landsbygden då processen blir kortare. Detta anser vi skulle göra det mer attraktivt att bygga och bosätta sig på landsbygden. Men det är inte så realistiskt att kommuner ska kunna ta fram detaljplaner på varje område på landsbygden. Men vi anser att detta bör ses över för de områden som kan vara aktuella för bebyggelse, för att underlätta för de företag som vill utveckla samhällen på landsbygden.
I den fallstudien har företaget Reinhold Gustafsson förvaltning AB endast fått ett bygglov godkänt, för att flerbostadshuset har en utformning med samma volym och lantlig stil som ladan som ska rivas. Ladan står i dagsläget där flerbostadshuset ska stå. Detta är endast från Eskilstunas kommuns bestämmelser men det kan se annorlunda ut i andra kommuner, vilket inte har undersökts i denna studie. Vi tycker att det är bra att bygglov utan detaljplan kan ges på detta sätt, eftersom det bevarar lite av det gamla även fast en ny byggnad uppförs. Det ger mer liv till landsbygden och att det ändå speglar den gamla utformningen fastän det är nybyggt. Detta underlättar och ger möjlighet till att bygga mer bostäder på landsbygden.
6.2
Solcellstak och passivhus i den tänkta utformningen av Ottebro by
Vi tycker att solcellstak med lagringsbatterier är en möjlighet för Ottebro by. Detta är bra eftersom det minskar behovet av den köpta elen och hushållet kan faktiskt bli oberoende av elnätet under vissa perioder under sommarhalvåret, där periodernas längd beror på
batteriernas kapacitet. En annan möjlighet för Ottebro by är ett solcellstak utan
lagringsbatterier, där överskottselen från solcellerna på sommaren säljs och el från elnätet köps resterande årstider. Värmepumpar, som exempelvis bergvärmepumpar är också en möjlighet för Ottebro by men studien undersöker inte ingående på ämnet.
Återbetalningstiden för solceller är så pass kort att den i längden kommer att gynna hushållen i området och det är en bra investering, anser vi. N. Wallberg, ECOKRAFT (personlig kommunikation, 2020-05-13) säger i intervjun att solceller har en livslängd på 45-50 år, medan Energimyndigheten (2015-10-08) säger att livslängden är 25-30 år. Områden omkring Ottebro by använder sig av solceller, vilket gör att utseendet av solcellstaken inte kommer att stå ut fastän det är på landsbygden. Det förekommer ofta solceller på landsbrukstak, enligt Wallberg, vilket gör att solceller ofta syns på landsbygden. Därför är det inte utstickande med villor på landsbygden som har solcellstak. Eftersom det är viktigt med ordentligt solintag för solcellerna, passar det bra med solcellstak i Ottebro by för att det ligger på en öppen mark. Studien tar inte hänsyn till väderstreck eller ekonomiska aspekter gällande detta, vilket kan påverka om det är en bra lösning för området. Men med det som undersökts i denna studie, uppskattar vi att det är en bra lösning.
Passivhus är något som passar in i området. Att de extra tjocka väggarna inte påverkar utseendet på huset, anser vi är en fördel för att det inte är något som sticker ut
utseendemässigt. Vi håller även med Eriksson om att passivhus skulle vara ett bra förslag på landsbygden, eftersom det minskar elbehovet. Passivhusets brister med fukt- och
mögelproblem gör oss kritiska huruvida passivhus är bra, men om huset byggs av sakkunniga personer anser vi att risken bör minska för problemen. De långa överhänget på taket ger en större takyta, och därför tycker vi att kombinationen med solceller på tak är bra eftersom solcellerna får mer yta. Detta ger en bra fördel vid placeringen av solcellerna och att fler solceller får plats. Kombinationen av passivhus och solceller håller vi med Wallberg att det är bra, eftersom det kan minska behovet av den köpta elen. Eriksson tycker att det är viktigt att se över kombinationen så det inte blir för många system, vilket vi också tycker är viktigt att undersöka, eftersom det leder till en kostsam investering. Möjligheterna med egen
elproduktion från solceller på tak bedömer vi som mycket goda och lämpliga för aktuella byggnader på landsbygden, men utan batterier handlar det då inte alls om att man blir oberoende av elnätet. Den här studien innefattar dock inte någon närmare undersökning om energianvändning och inte heller om teknik och ekonomi för energibesparing och egen elproduktion.
6.3
Sammanflätning av modern och lantlig stil i Ottebro by
Vi tycker att det är viktigt med en bra sammanflätning av den moderna och lantliga stilen. Speciellt för Ottebro by, för att underlätta för företaget Reinhold Gustafsson förvaltning AB att få bygglov eftersom det är viktigt att behålla den lantliga stilen i området. Det är viktigt att behålla de kulturhistoriska värde på landsbygden, anser vi, och därför har utformningen på vårt förslag en träfasad med falurödfärg. Detta passar in i området eftersom att flera hus i Ottebro by är utformade på samma sätt. Det svarta plåttaket valdes eftersom att det redan finns ett hus i området med liknade tak och för att få en modernare känsla. Även solcellerna på taket ger en modern inblick, och vi anser att det är en bra miljösmart lösning på förnybar energi. Vi tycker att det är bra att solcellstak finns i områden runt omkring Ottebro by, eftersom det gör att solcellstaket lättare passar in. Fönster utan spröjs valdes även för att göra huset mer modernt. Vi håller med arkitekten Thomas Sandell att utformningen ger en bra balans mellan de moderna och de lantliga. Därför valdes samma typ av utformning på vårt föreslagna hus. Det ger även ett bra insynsskydd, vilket vi anser är bra om Ottebro by kommer att byggas ut med fler bostäder i framtiden. Vi anser att det är viktigt att människor får ha sitt privata utrymme och därför är detta en bra lösning. Det finns såklart andra lösningar på utformningen av ett hus som blandar modern och lantlig stil, men vi tycker vårt förslag passar bra in i Ottebro by. Vi valde att endast ta med fasadritningar och 3D-bilder eftersom att studien bara riktade sig på utformningen av husens utsida, gällande blandningen av modern och lantlig stil. Därför tyckte vi att andra ritningar hade varit irrelevanta att ta med.
6.4
Förbättringar för möjligheter för resor i Ottebro by
I den fallstudien så upptäcks det att kollektivtrafiken via buss redan är utformat som ett starkt stråk, därför har studien uteslutit det som en förbättring. I dagsläget i Ottebro by är det flest resenärer som åker med skolbussen, där det är barn som plockas upp nära hemmet. Det är bra att barnen plockas upp nära hemmet, tycker vi, då det medför en säkerhet för barnen och trygghet för föräldrarna.
Vi håller med Lindfeldt om att anropsstyrd trafik är en bra lösning, då busstiderna blir mer flexibla och bussturerna utgår från resenärens behov. Detta kan locka fler resenärer och minska tomma bussturer. Med denna trafikform kan onödiga resor tas bort under dagen och ger möjligheten för resenärerna att åka senare på kvällarna. Vi anser att anropsstyrd trafik borde införas i Eskilstuna kommun, vilket skulle underlätta för de som bor på landsbygden.
Det blir inte samma begränsning för invånarna på landsbygden, då de slipper förhålla sig till en tidtabell. Sista bussen i dagsläget går klockan 18.50 från Eskilstuna stad in till Ottebro by. Det är ganska tidigt om personer som bor i byn vill åka in till staden för kvällsaktiviteter, så som äta middag på en restaurang eller gå på bio. Eftersom att det är osannolikt att de
personerna tar bussen för att göra dessa aktiviteter. Marknadsföring för nya trafikformer är viktigt att göra, och det kan ske via brev samt mail eftersom alla personer som bor på
landsbygden kanske inte har sociala medier. För att locka fler resenärer att välja en annan typ av resa förutom bil, bör det vara en låg kostnad för resan. Detta gör det tillgängligt för fler att kunna åka.
Ett annat bra alternativ är bilpooler och samåkning. Vi håller med Antoni, H el al. (2020) om att det skulle bli lättare med samåkning då de börjar att ske mellan personer i området som känner varandra. Vi tycker att det är bra eftersom det minskar användandet av flera bilar på landsbygden. Användandet av många bilar på landsbygden anses vara ett problem som inte går i linje med Sveriges miljömål. Även detta gäller för bilpooler för att det minskar
användandet av fler bilar. Bilpooler kan ägas kommunalt eller av invånarna i området, vilket är bra förslag. Vårt förslag är att företaget Reinhold Gustafsson förvaltningen AB kan äga bilpoolen, eftersom företaget bygger och förvaltar i Ottebro by. Nackdelen med bilpooler är dock att det inte bor så många i Ottebro by just nu, som kommer utnyttja bilpoolen. Men vi tycker att detta är en långsiktig bra lösning, för att det är planerat för att bygga fler bostäder i området.
Vi anser att samordning av trafikformer och tjänster, genom att kombinera skolskjutsen med allmänna kollektivtrafiken, inte är något bra alternativ för Ottebro by. Restiden blir längre för att fler stopp behövs göras under resans gång eller att barnens säkerhet kompromissas. Det finns en risk att resan blir oattraktiv eftersom resan redan är lång.