Ett tätare samhälle på landsbygden : Ottebro by i Eskilstuna kommun

ETT TÄTARE SAMHÄLLE PÅ

LANDSBYGDEN

Ottebro by i Eskilstuna kommun CELINE JOHANNISSON

CAROLINE LIEN

Akademin för ekonomi, samhälle och teknik

Kurs: Examensarbete Byggnadsteknik Kurskod: BTA205

Ämne: Byggnadsteknik Högskolepoäng: 15 hp

Program: Högskoleingenjörsprogrammet inom

byggnadsteknik

Handledare: Zahra Shadravan, Anders Kruhsberg Examinator: Robert Öman

Uppdragsgivare: Anders Kruhsberg, Reinhold

Gustafsson Förvaltning AB

Datum: 2020-06-25 E-post:

cln17010@student.mdh.se cjn17013@student.mdh.se

ABSTRACT

Purpose: The purpose of this degree project is to examine the possibilities and challenges that are linked to the construction of housing on the countryside in Sweden. Building permits, travel options, environmental solutions and the style of houses being built on the countryside have been reviewed. Method: Research of previous studies conducted in the field has been used. A case study has been conducted in collaboration with the company Reinhold

Gustafsson Förvaltning AB, where the area of Ottebro village 30 km from Eskilstuna has been examined and visited. Interviews, elevation drawings and 3D- images were made to further improve the study. Results: Getting a building permit on the countryside poses many challenges, for instance, areas without detailed development plan or forest and agricultural land can face great difficulties. Two environmental solutions that are well adjusted to the countyside are solar roofs and passive houses, which is also is in line with our findings in this study. When discussing the potential changes, the historic characheristics of the countryside has been taken in to consideration, to better match the proposed house of the study with the area of Ottebro village. Different suggestions that have been made, to make the travel options better in the area. Conclusions: Difficulties with building permits on the countryside is

mostly due to lack of a detailed development plan, which is a regular occurrence areas that are mainly forest and agricultural land, contain cultural and historical findings or are experiencing unclarities with the building committee. Solar roofs and passive houses can be a viable

solution for Ottebro village. It is beneficial for the area to mix modern and rustic type of houses. Demand controlled traffic, carpooling, car pools are sustainable options for Ottebro village.

Keywords: Countryside, building permits, travel options, environmental solutions, detailed development plan, landsbygd, bygglov, alternativ för resor, miljölösningar, detaljplan

FÖRORD

Detta examensarbete handlar om en fallstudie av området Ottebro by, som ligger utanför Eskilstuna. Arbetet har även undersökt hur bygglov på landsbygden går till.

Vi vill tacka vår externa handledare Anders Kruhsberg, VD på företaget Reinhold Gustafsson förvaltning AB för sitt engagemang, vägledning och hjälp genom arbetets gång. Även ett stort tack till vår handledare Zahra Shadravan och examinator Robert Öman från Mälardalens Högskola för all hjälp. Vi tackar också Magdalena Lindfeldt från Eskilstuna kommun samt Nicklas Wallberg och Mats Eriksson från ECOKRAFT för sin medverkan.

Västerås i Juni 2020

SAMMANFATTNING

För att det ska bli mer tillgängligt och tilltalande för de personer som bor och vill bosätta sig på landsbygden, vill Sveriges regering börja investera mer i landsbygden. Men det finns många utmaningar med att få bygglov på landsbygden, så som den känsliga jord- och

skogsbruksmarken, värdefulla miljöer och kulturvärden som kommunerna vill bevara. En av anledningarna till varför det är oattraktivt att bo på landsbygden är de långa avstånden till arbeten, skolor, mataffärer etc. Människor på landsbygden upplever att de är begränsade att åka och göra aktiviteter på andra platser, eftersom det sällan finns en bra kollektivtrafik på landsbygden. Detta leder till ett ökat krav på att äga en bil för den som bor på landsbygden. Att uppföra byggnader i modern stil på landsbygden är ovanligt och landsbygden har ett historiskt värde och traditionell utformning.

Studiens syfte är att undersöka de möjligheter och utmaningar som uppstår vid byggnation av bostäder på landsbygden. Det har lett till en närmare undersökning av bygglov, möjligheter för resor, miljösmarta lösningar samt sammanflätning av lantlig och modern stil på

landsbygden. För att hitta information om studiens olika ämnen har tidigare studier granskats. En fallstudie har även gjorts i ett samarbete med företaget Reinhold Gustafsson Förvaltning AB, där området Ottebro by har undersökts via ett studiebesök. Ottebro by är ett område på landsbygden cirka tre mil utanför Eskilstuna, som består av tre stycken bostadshus, ett parhus, två fritidshus, en lada, en tom lokal och ett bostadshus som ska rivas. Intervjuer har gjorts med personer som har kunskap inom bygglov, solceller och passivhus. Fasadritningar och 3D-bilder har tagits fram för att ge förslag på en sammanflätning av modern och lantlig stil på bostäder.

Det finns även utmaningar att ta hänsyn till med att skaffa bygglov på landsbygden, det kan exempelvis handla om områden med eller utan detaljplan. Många aktörer är med och påverkar beslutet om bygglov. Men det finns vissa sätt att underlätta processen på. Solcellstak och passivhus är två miljösmarta lösningar som går att använda för bostäder på landsbygden, men andra faktorer påverkar hur det skulle passa in i Ottebro by. I granskningen av

sammanflätningen av modern och lantlig stil har det till stor del påverkats av landsbygdens historiska utformning, för att passa in i fallstudiens lantliga område. För att förbättra möjligheter för resor i området har förslag tagits fram i resultatet, som beskriver vilka alternativ som passar bäst in i Ottebro by.

I studien diskuteras det om resultatet från intervjuerna är rimliga, utifrån den information som tas upp i den ämnesmässiga referensramen och fallstudien. Det tas även upp huruvida

resultatens förslag passar in i fallstudiens område, där olika faktorer diskuteras. De flesta utmaningar med att få bygglov på landsbygden är om detaljplan saknas, om området består av jord- och skogsbruksmark, om det finns kulturvärden eller oklarheter med byggnadsnämnden. Studien visar att solcellstak och passivhus är två miljösmarta lösningar som kan vara aktuella för Ottebro by. Att blanda modern och lantlig stil anser studien vara bra för området. För att förbättra möjligheterna att resa kom studien fram till att anropsstyrd trafik, samåkning och bilpooler är de bästa alternativen för de boende i Ottebro by.

Nyckelord: Landsbygden, kulturvärde, jord- och skogsbruksmark, möjligheter för resor, bygglov, miljösmarta lösningar

INNEHÅLL

2.2.3 Ritningar och 3D-bilder ... 5

3 ÄMNESMÄSSIG REFERENSRAM ... 5

3.1 Planering av bostäder på landsbygden ... 5

3.1.1 Bygglov på landsbygden ... 7

3.2 Miljösmarta lösningar ... 8

De miljösmarta lösningar för bostäder som tas upp i studien är solceller, passivhus samt kort om värmepumpar. ... 8

3.2.1 Solceller ... 8

3.2.2 Passivhus ... 9

3.3 Lantlig miljö och stil ... 10

3.4 Möjligheter till resor på landsbygden ... 12

3.4.1 Anropsstyrd trafik ... 13

3.4.2 Starka stråk ... 13

3.4.4 Samåkning och bilpooler ... 14

3.4.5 Marknadsföring av nya projekt och linjer ... 15

4 AKTUELL STUDIE ... 16

4.1 Ottebro by i dagsläget………..16

4.2 Kollektivtrafiken i dagsläget i Ottebro by……….17

4.3 En tänk utformning av företaget Reinhold Gustafsson Förvaltning AB…………18

4.4 Studiebesök- Ottebro by……….….20

5 RESULTAT ... 23

5.1 Svårigheter med bygglov på landsbygden ... 23

5.2 Miljösmarta lösningar för Ottebro by ... 24

5.2.1 Solcellstak ... 24

5.2.2 Passivhus ... 24

5.3 Förslag på utformning av hus med lantlig och modern stil för Ottebro by ... 25

5.3.1 Fasadritningar och 3D-bilder ... 26

5.4 Förslag till förbättrade möjligheter för resor för Ottebro by ... 28

5.4.1 Anropsstyrd trafik ... 28

5.4.3 Samåkning och bilpool ... 28

6 DISKUSSION ... 29

6.1 Bygglov på landsbygden ... 29

6.2 Solcellstak och passivhus i den tänkta utformningen av Ottebro by ... 30

6.3 Sammanflätning av modern och lantlig stil i Ottebro by ... 32

6.4 Förbättringar för möjligheter för resor i Ottebro by ... 32

7 SLUTSATSER ... 34

8 FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE ... 35

9 BILAGA 1: INTERVJU MED PLANERINGSARITEKT MAGDALENA

LINDFELDT FRÅN KOMMUNEN I ESKILSTUNA ... 41

10 BILAGA 2: INTERVJU MED NICKLAS WALLBERG FRÅN ECOKRAFT ... 43

11 BILAGA 3: INTERVJU MED MATS ERIKSSON FRÅN ECOKRAFT ... 44

12 BILAGA 4: FÖRSLAG TILL FASADRITNINGAR PÅ EN VILLA FÖR OTTEBRO BY 45

FIGURFÖRTECKNING

Figur 2. Flerbostadshus utformning, foto 1927 ………...…….12

Figur 3. Karta tagen av Google Maps, Västra Näshulta 643 97 Ottebro by, ……….……....16

Figur 4. Karta tagen från Google Maps, Västra Näshulta 643 97 Ottebro by, vägbeskrivning av kollektivtrafiken från Otterbo by till Eskilstuna ……….………...18

Figur 5. Skiss över förslag för utformning av Ottebro by av företaget Reinhold Gustafsson förvaltning AB……….……….……19

Figur 6. Karta över förslag på utformning av Ottebro by av företaget Reinhold Gustafsson förvaltning AB. ……….……….……….……….19

Figur 7. De planerade flerbostadshuset i Ottebro by, företaget Reinhold Gustafsson förvaltning AB.……….……….…....20

Figur 8. Bild på parhus i Ottebro by……….……….…….……..….….21

Figur 9. Bild på villa i Ottebro by………..……….…...….22

Figur 10. 10 3D-bild av nord- och västsidan på studiens föreslagna hus………..………..…...26

Figur 11. 3D-bild av öst- och nordsidan på studiens föreslagna hus………..………....27

1

INLEDNING

Landsbygden är områden utanför eller mellan städer, som ofta är glesbefolkad. Där det finns åkermark, skogar och grönområden (Jordbruksverket, 2017). En studie av Statiska

centralbyrån (SCB, 2018) visar att befolkningen svagt har ökat på landsbygden, mellan år 2010 och 2016 ökade befolkningen med 16000 personer. Det har även skett en ökning av tätorterna, med en halv miljon personer samma år. En ökning av befolkningen på landsbygden har inte skett sedan 1980-talet. Tidigare i historien, vid 1800-talet, bodde det många personer på landsbygden men som sedan flyttade in till städerna på grund av industrialiseringen. Det lämnade landsbygden glesbebott. I nuläget befolkas städerna mer än landsbygden, enligt Boverket (2019-05-03), men det är eftersom befolkningen ökar och människor från andra länder flyttar hit som bosätter sig i städerna.

Denna studie handlar om att undersöka de utmaningar och möjligheter som uppstår vid bebyggelse av en tätare by på landsbygden och examensarbetet har granskat fallstudien Ottebro by. Ett samarbete med företaget Reinhold Gustafsson Förvaltning AB har skett eftersom företaget arbetar med utformningen av området. Företaget sköter

samhällsplaneringen av hela området. I dagsläget finns det några bostäder och en skola en mil från Ottebro by.

1.1

Bakgrund

Den nya byggnadsstadgan infördes år 1960, där kraven var att varje kommun skulle tillgodose en byggnadsnämnd som skulle ha ansvaret att reglera bebyggelsen i städer och på

landsbygden. Bygglov på landsbygden var fram till på 1970-talet oreglerad, men avskaffades år 1972 och gav kommunerna ansvar att pröva alla nya byggnader som önskades uppföras. Därefter trädde plan- och bygglagstiftningen fram år 1987 och byggnadsstadgan upphävdes, enligt Engblom och Gunnarssons studie (2018).

Näringsdepartementet (2016) har uttalade sig i ett pressmeddelande att regeringen ville börja investera mer i landsbygden för att göra det mer tillgängligt och attraktivt för de som bor samt de som vill bosätta sig på landsbygden. Men det finns lagar och regler som ska tas hänsyn till

för att göra detta möjligt. Plan- och bygglagen och Miljöbalken har en stor påverkan (Boverket, 2008). Bygglov på landsbygden är ett känsligt område, eftersom det är mycket jord- och skogsbruksmark som kommunerna vill bevara. Det finns även ofta värdefulla miljöer och kulturvärden på landsbygden (Boverket, 2017).

Orsaker som har bidragit till varför det är oattraktivt med att bo på landsbygden är exempelvis längre avstånd till arbeten, skolor, mataffär och andra behov. Detta skriver Berg och Ihlström (2017) i sin tidigare intervjustudie Kollektivtrafikens betydelse för mobilitet och

vardagsaktiviteter hos hushåll på landsbygd. Det leder oftast till att tillgång till bil är

nödvändig och då behövs den ekonomiska förutsättningen. Berg och Ihlström (2017) visar på att människor på landsbygden känner sig begränsade att åka och göra aktiviteter på andra platser, eftersom kollektivtrafiken är begränsad på landsbygden. Det kan begränsa de sociala aspekterna, eftersom de flesta fritidsaktiviteter hålls i städer och människor på landsbygden kan då känna sig mer ensamma. Speciellt blir äldre människor som inte längre kan köra bil väldigt isolerade ute på landsbygden. De måste förlita sig enbart på andra människor för att exempelvis åka och handla, om det inte finns någon bra kollektivtrafik. Det kan även bli långa skoldagar för de barn och ungdomar som går i skola exempelvis i en tätort som ligger långt från bostaden om bussarna går väldigt sällan. Utan bil blir det inte samma frihet som att bo i en stad, där det mesta finns inom cykel- och gångavstånd.

Landsbygden har en lång historia bakom sig, som har gett ett historiskt värde och traditionell utformning (Lange, 2011). Gårdar har haft ett likadant utseende under flera årtionden. Detta har lett till en försvårad bebyggelse av moderna byggnader på landsbygden.

Världsnaturfonden (WWF, u.å) menar på att hela världen behöver sluta använda fossil energi och börja använda förnybar energi istället, eftersom den fossila energin inte är bra för miljön och den kan ta slut. Det finns även byggnader som har högre villkor på dess energieffektivitet som har skapat ett intresse genom åren, så som passivhus (Flodin och Dahlberg, 2010).

1.2

Syfte

Syftet med denna studie är att granska olika möjligheter och utmaningar vid byggnation på landsbygden, där studien utforskar närmare på hur det går till med bygglov på landsbygden. Olika möjligheter till resor har undersökts för att se vilka alternativ som kan förbättra

de nya byggnaderna i Ottebro by, eftersom företaget Reinhold Gustafsson Förvaltning AB vill ha miljösmarta lösningar i området. Förslag i form av fasadritningar och 3D-bilder har tagits fram på hur den lantliga och moderna stilen kan samverka, för att få en tydlig bild på hur det kan se ut.

1.3

Frågeställningar

• Vilka utmaningar finns det med bygglov på landsbygden? • Vilka miljösmarta lösningar kan vara aktuellt för Ottebro by?

• Hur kan den lantliga och moderna stilen sammanflätas i utformningen av Ottebro by? • På vilket sätt behöver Ottebro bys möjligheter för resor förbättras?

1.4

Avgränsning

Studien tar upp de utmaningar som kan uppstå med bygglov på landsbygden. Möjligheter för resor, de miljösmarta lösningarna och utformningarna som sammanflätar den lantliga och moderna stilen i denna undersökning ska endast rikta sig till Ottebro by. De miljösmarta lösningar som studien tar upp är endast solceller och passivhus. Studien kommer inte ta hänsyn till energiberäkningar, brandsäkerhet, konstruktion och ekonomiska aspekter. Den lantliga stilen beskrivs i studien, och den moderna stilen beskrivs inte. Arbetet har enbart studerat en blandning mellan lantlig och modern stil genom inspirationsbilder från arkitekten Thomas Sandell.

2

METOD

Denna studie grundar sig i ämnesmässig referensram, studiebesök, intervjuer och fasadritningar samt 3D- bilder.

2.1 Litteraturstudie

Andra källor som använts är tidigare studier, tagna från DIVA-portal där sökord som

Landsbygd, Lantlig miljö, Lantlig stil, Kollektivtrafik på landsbygden har använts. Sökmotorn

Google har även använts och med sökord som Landsbygd bakgrund, Landsbygd tidigare i

Sverige och befolkning flyttar ifrån landsbygden. På Boverkets webbplats har även sökord

som Bygglov, Landsbygden i förändring, om Boverket och När behöver du bygglov använts. På Energimyndighetens webbplats har sökord som solenergi, solceller och bygglov och

byggregler använts.

För att få fram en inspirationsbild för en blandning av modern och lantlig stil på bostäder, har sökmotorn Google använts med sökordet Lantlig och modern stil fasad.

2.2 Fallstudie

Fallstudien bygger på Ottebro by som ligger cirka tre mil utanför Eskilstuna. Området valdes eftersom företag Reinhold Gustafsson förvaltning AB arbetar med detta projekt och företaget har gått med på att hjälpa till i denna studie. Underlaget som är grunden till studien är

information så som ritningar och dokument från företaget Reinhold Gustafsson Förvaltning AB, som Anders Kruhsberg har givit via intervjuer och telefonsamtal.

2.2.1 Studiebesök

Ett studiebesök på adressen Ottebro by Västra Näshulta 643 97 har utförts för att undersöka utformningen i dagsläget och för att få idéer samt perspektiv på hur utformningen i framtiden kan se ut. Kollektivtrafiken har även undersökts på plats för att se hur den kan förbättras. De befintliga byggnaderna har även undersökts, för att se den lantliga stilen och få idéer om hur framtida byggnader kan passa in.

För framtagande av busstidtabeller för Ottebro by in till Eskilstuna stad har Sörmlands trafikens reseplanerare använts, då det har sökts busstider från Eskilstuna Resecentrum (buss) till Ottebro Västra Näshulta och från Ottebro Västra Näshulta till Eskilstuna Resecentrum (buss).

2.2.2. Intervjuer

Intervjuer har gjorts med Magdalena Lindfeldt, planeringsarkitekt på Eskilstuna kommun, Nicklas Wallberg och Mats Eriksson från ECOKRAFT för att få ett utomstående perspektiv på studiens frågeställningar. Frågornas svar återfinns i bilaga 1-3. Personer som har

intervjuats har getts av den externa handledaren Anders Kruhsberg på företaget Reinholds Gustafsson Förvaltning AB.

2.2.3 Ritningar och 3D-bilder

Husets fasadritningar är studiens förslag och dem har skapats i programmet Autodesk Revit 2021. Inspiration till ritningarna har hämtats från figur 1, 2, 8 och 9. Ritningarna finns i studien som bilaga 4. Även 3D-bilder har gjorts på huset, för att få en bättre överblick utav blandningen av modern och lantlig stil på utformningen.

3

ÄMNESMÄSSIG REFERENSRAM

Detta kapitel innehåller fakta om de ämnen som studiens frågeställningar berör. Det beskriver hur planering av bostäder på landsbygden utförs och vilka aktörer som är inblandade. Sedan redogörs regeringens mål för möjligheter för resor på landsbygden och de olika trafikformer som är bäst lämpade för det. Miljösmarta lösningar för byggnader tas upp med två olika förslag. Lantlig miljö och stil beskrivs även i detta kapitel.

3.1

Planering av bostäder på landsbygden

Sveriges Riksdag (2019) beskriver att regeringen sätter upp mål som sammanställs i riksdagen, som sedan är till grund till vilka lagar som ska upprättas. Det har under flera årtionden varit en stor skillnad på förutsättningarna för stad och landsbygd, på grund av de

politiska beslut som tidigare har fattats, enligt Näringsdepartementet (2016).

Näringsdepartementet och Statsrådsberedningen (2018) har framfört i ett pressmeddelande att regeringen vill göra en ny satsning för landsbygden, där landsbygdens näringsliv och

bosättning utvecklas med inriktning på infrastruktur, samhällsservice, bredband, närhet till högskola och tillgång till butiker. Sverige strävar även efter att det ska vara lätt att starta, driva och äga företag. En positiv utveckling för hela landet är beroende av de växande entreprenörskapen och småföretagarna på landsbygden.

De lagar som berör bebyggelse är bland annat plan- och bygglagen (PBL) och Miljöbalken, (Boverket, 2008). Boverket (2019-06-26 b) är en förvaltningsmyndighet som hanterar frågor

om samhällsplanering, byggande och boende. Det är deras skyldighet att tillämpningen av PBL följs upp och att ge råd. Länsstyrelsen (2017) är en företrädare i ett län som regleras av regeringen. Deras uppgift är att bevara och samordna intressena. Alla kommuner tar fram översiktsplaner och detaljplaner över sin kommun enligt (Boverket, 2019-06-26 a). En

översiktsplan sträcker sig över hela kommunens yta, och den sammanställer hur mark- och vattenområden samt hur den byggda miljön ska hanteras, utvecklas och upprätthållas. Allmänna intressen, riksintressen och miljökvalitetsnormer ska även tas i beaktning. Dessutom ska kommunen ta ställning till nationella och regionala mål samt hållbar utveckling. I kap 3. 5§ i plan- och bygglagen (SFS 2010:900) står det att kommunen ska redovisa i översiktsplanen på hur de planerar de långsiktiga behovet av bostäder och redogöra arbetet med landsbygdsutvecklingen i strandnära läge, så kallade LIS-områden. LIS-områden är enligt Boverket (2018) områden med särskilda skäl som används för landsbygdsutveckling då till exempel strandskydd behöver upphävas. Länsstyrelsen ansvarar för frågor om

landsbygdsutveckling.

En detaljplan är inriktad på en viss plats i kommunen. Den ska gå i samspel med

översiktsplanen, men detaljplanen är mer detaljerad om exempelvis placering och utformning av byggnationer. Vid bygglov behövs detaljplanen tas hänsyn till. Om en ytterligare

säkerhetsställning behövs göras av översiktsplanens syfte eller uppfylla ett riksintresse så kan kommunen, via områdesbestämmelser, styra det grundläggande i mark- och

vattenanvändning. Detaljplan och områdesbestämmelser är juridiskt bindande dokument enligt Boverket (2019-06-26 a).

3.1.1 Bygglov på landsbygden

Bygglov är ett tillstånd från en kommun som behövs vid nybyggnad, tillbyggnad och ombyggnad. Kommunen tar hjälp av PBL för att undersöka om ett bygglov behövs. Kommunen bestämmer vilka ansökningshandlingar för bygglovet som behövs, (Boverket, 2019-06-26 a). Enligt 9 kap. 8§ 1 st. 3 i plan- och bygglagen (SFS 2010:900) kan

kommunerna genom områdesbestämmelser kräva bygglov. Kommunen kan med sannolika skäl anse att allmänna behov finns att reglera bygglovsplikten genom områdesbestämmelser, detta beror i stor sannolikhet på omgivningens karaktär, naturvård eller kulturhistoria. Om kommunen vill reglera bygglovsplikten bör det göras via områdesbestämmelser.

Bygglovsplikten, enligt Boverket (2017-06-10), ger en möjlighet att på förhand föra en dialog mellan byggherren och byggnadsnämnden, om hur åtgärden ska behandlas för att inte

kulturvärden på byggnader ska komma till skada. Detta gör det i praktiken svårt för

kommuner att utöka lovplikt på landsbygden, då det flesta områden på landsbygden består av värdefulla miljöer och kulturvärden (Boverket, 2017-06-10).

Bygglov på landsbygden är väldigt känsligt på grund av den areella näringen, skriver Boverket (2008) i sin artikel Landsbygden i förändring. Areella näringar innefattar allt biologiskt och naturgeografiska resurser så som exempelvis jordbruk och skogsbruk. Därför har Miljöbalken stor betydelse för bygglovet.

För personer som väljer att flytta ut eller som redan bor på landsbygden är det vanligt att relationen till den lokala byggnadsnämnden är mycket spänt på grund av att det ofta är oklarheter gällande bygglov. Många personer har en uppfattning om att bygglovet är mindre reglerat på landsbygden, fastän det inte är det. Regleringarna bestäms av lokala

byggnadsnämnden på kommunen och av politiker. Det kan se varierande ut för olika kommuner för att översiktsplaner samt att detaljplaner är olika utformade. Skillnad för kommunerna kan även vara på grund av vilka politiker som verkar (Boverket, 2017-06-10) Boverket (2019-12-04) menar på att det inte behövs bygglov för komplementbyggnader som exempelvis garage, förråd och växthus, om området inte är detaljplanerad. Utöver detta finns det andra krav så som att komplementbyggnaden måste ligga intill en- eller tvåbostadshus och vara fristående.

3.2 Miljösmarta lösningar

De miljösmarta lösningar för bostäder som tas upp i studien är solceller, passivhus samt kort om värmepumpar.

3.2.1 Solceller

Energimyndigheten (2019-02-08) anser att solceller är ett bra alternativ till förnybar energi. Solceller är gjorda av olika material som tar upp solens strålar och då uppstår elektiskt

spänning som omvandlas till likström. För att elen ska bli användbar i en byggnad används en växelriktare som gör likströmmen till växelström. Det är viktigt att förnybar energiproduktion bearbetas i kommunernas översiktsplaner för att den är till grund för detaljplaner

(Energimyndigheten, 2020-01-13). Ska solceller läggas på ett tak behöver solcellerna

monteras så att solcellstaket har samma lutning som detaljplanen kräver. Andra aspekter som är viktiga att tänka på vid användning av solceller är söderläget, hur mycket solinstrålning som finns, utformning av byggnaden och tidigare bebyggelser i området.

När solceller sitter monterade på hustak så behövs ingen markyta för att producera elen (Energimyndigheten, 2018-08-31). Jämfört med ett elnät så förloras ingen el med solceller på vägen till hushållet då det blir en kortare sträcka. När solceller är i bruksskedet blir det inga miljöfarliga utsläpp. Däremot blir det miljöfarliga utsläpp vid produktionen, eftersom solceller består till stor del av energikrävande material och innehåller en viss mängd giftiga ämnen. En stor del av den globala produktionen finns i Kina, vilket ger utsläpp vid transporter samt att Kinas elproduktion består delvis av kol, vilket inte är bra för miljön.

Återbetalningstiden på den energin som framställs vid tillverkning, transport och drift av solceller beräknas ta 2-3 år i Sverige. Trots dess nackdelar har solceller mer miljömässiga fördelar än fossil energi, så som kol och olja. För att minska de globala miljöutsläppen behövs det att fossil energi byts ut mot förnybar energi (Energimyndigheten, 2018-08-31).

Solcellerna har en livslängd på 25-30 år (Energimyndigheten, 2015-10-08).

Jorden tar upp solenergi på två timmar, som motsvarar lika mycket elanvändning för hela jordens befolkning på ett år enligt Naturskyddsföreningen (u.å.). Energimyndigheten (2020-04-17) skriver att optimering för upptaget av solenergi kan ske när ett lagringsbatteri kopplas till solcellerna, det är ofta mycket sol mitt på dagen och det kan bli ett överskott av

ökar möjligheten att ha solenergi som hushållsel. För att hushållet ska kunna självförsörja sig helt på solenergi behövs stora lagringsmöjligheter.

Det absolut vanligaste är dock att använda solceller utan att ha egna batterier. Solcellernas bidrag handlar då både om att minska behovet av köpt el från elnätet, och att dessutom sälja el till elnätet när produktionen av solel överstiger den egna användningen. Med den här

lösningen behövs inte en investering i dyra batterier. Nackdelen är att solcellerna då inte ger något oberoende eftersom solcellernas bidrag blir noll vid elavbrott, och hushållet är alltså lika beroende av elnätet som ett hus utan solceller, Robert Öman (personlig kommunikation, 2020-06-12).

3.2.2 Passivhus

Europarlaments direktiv Energy Performance of Buildning Directiv (EPBD) har stiftat en ny lag som bygger på att energieffektivisera byggnader och öka energiprestandan. För att göra detta möjligt ska alla nya byggnader som uppförs efter år 2020 vara nära nollenergihus, vilket menas med byggnader med låg energiförbrukning, enligt Aljaberi och Majeed (2019).

Passivhus är ett hus som är energisnålt och reducerar behovet av köpt energi. I Sverige anses klimatet som kallt och därför behövs byggnader värmas upp mycket för att få en behaglig innetemperatur. De flesta byggnader har ett stort behov av köpt energi, till exempel i form av el, fjärrvärme eller eget bränsle för den aktiva uppvärmningen via ett uppvärmningssystem. Genom att minska byggnadens värmeförluster kan exempelvis tekniken med passivhus tillämpas så minskar behovet av köpt energi för den aktiva uppvärmningen.

Passivhus är konstruerad med ett tjockt isoleringslager runt ytterhöljet och har bättre lufttäthet. Den värme som tillförs i passivhus är främst solenergi, men även människor och hushållsapparater producerar värme som bidrar. Återvinnig av värme i byggnaden kan utvinnas via ventilationssystem (Gustafsson, 2018). Då det ofta är stora fönsterpartier i passivhus är det även viktigt att ha radiatorer under fönsterna, enligt Harrysson (2015). Radiatorerna gör så att det inte blir ett kallras under fönstret under de månader temperaturen utomhus är kallare än inomhus och det blir ett bättre inomhusklimat.

Passivhus kan byggas med träkonstruktion eller betongkonstruktion.

Konstruktionslösningarna får inte orsaka stora köldbryggor, för att det inte ska bli värmeförluster. Infästningar får inte göras i fasaden då det kan orsaka en svaghet i

fönster och dörrar oftast släpper genom värme (Gustafsson, 2018). Professor Christer Harrysson skriver i sin artikel Glädjekalkyler om komfort och teknik i passivhus (2018) att tjockleken på väggen har stor betydelse och desto tjockare isolering det är i väggen, desto större chans finns det att det blir fukt- och mögelskador. Detta beror på att uttorkningseffekten är mindre möjlig på grund av dess tjocklek och fukten utifrån lättare tar sig längre in i väggen. Plåt och Cardell, (2009) skriver att det är viktigt i dessa fall att vara uppmärksam eftersom det bidrar till en ökad skaderisk på huset. Det är även viktigt att det är bra isolering i taket med rätt tjocklek, så att det inte heller där blir fukt- och mögelskador. Ett förlängt överhäng på taket kan skydda huset mot överhettning på sommaren, där överhänget skyddar huset mot att solen strålar in.

Värmepumpar beskrivs som ett omvänt kylskåp, därför att värmepumpar använder en naturlig energikälla som exempelvis solen, energi som lagras i berg, luft, jord och vatten. För att exempelvis kunna värma upp en byggnad behövs det tillföras energi i någon form av el till värmepumpen, däremot kan verkningsgraden själva värmefaktorn i värmepumpen nå 500%. Genom att då tillföra en liten mängd energi och även utnyttja den befintliga värmeenergin som finns överallt, kan den effektivt värma upp byggnader så som bostäder (Falconer, 2017).

3.3 Lantlig miljö och stil

Den lantliga miljön består till stor del av jord- och skogsbruksmark som producerar livsmedel, material och energi. Men de består även av landsbygdens natur- och kulturmiljövärden. Landsbygdens odlingslandskap har utformats under många år genom att bruka jorden och ha betesmarker för djur. Detta har bidragit med stor mängd artrikedom i dessa miljöer. Det är stor skillnad på hur landsbygden har sett ut tidigare och hur det ser ut idag. Betesmarkerna har minskat genom åren, vilket har lett till att skogen blivit mer igenväxt på grund av att djuren inte betar där längre. Jordbruket har utvecklat en smartare produktion och det har lett till en minskad yta för jordbruksmarken. Den jordbruksmark som inte längre används har lagts ner, på grund av att den inte längre är lönsam (Jordbruksverket, 2017).

Stora delar av landsbygdens bebyggelse har investerats utifrån kulturhistoriska värden

(Palmqvist, 1998). Lange (2011) skriver att bebyggelse av gårdar har tagit sin utformning från 1700-talet som präglades av bruksmiljöer och sekelskiftets nationalromantik. Gårdarna var byggda som stugor med falurödfärg med närliggande ladugårdar och häststall. Det flesta

ger en svår tidsbedömning eftersom alla gårdar genom årtionden har sett likadana ut. Utseendet skapade en praktiskt och tilltalande bondemiljö. Detta speglar landsbygden ännu idag. Utformningen på landsbygden har därför ett historisk värde och har bevarat den traditionella formen.

Framkammarstugan, figur 1 , är en enkelstuga eller parstuga och kunde bestå utav två våningar (Palmqvist, 1998). Den har länkats ihop med en framkammare vid yttergaveln. I figur 2 visas ett flerbostadshus, som uppkom på landsbygden under 1800- talet. Här fanns en symmetri och ordning av rummen, vilket skedde i dubbla rader och det var en viktig

grundregel vid byggande av den typ av hus.

Figur 2. Flerbostadshus utformning, foto 1927 (Palmqvist, 1998).

3.4 Möjligheter till resor på landsbygden

Regeringen beslutade år 2016 att satsa mer på kollektivtrafiken på landsbygden i Sverige, genom att ge uppdrag till Trafikverket och statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) (Näringsdepartementet, 2016). Uppdraget var att effektivisera och bygga ut kollektivtrafiken på landsbygden. Trafikverket (2020-03-27) fick stöd av staten med 199 miljoner kronor år 2016 och cirka 209 – 230 miljoner kronor gavs i perioden år 2017 till 2019. En ytterligare åtgärd föreslogs av regeringen för att förbättra kollektivtrafiken med mer stöd år 2018 med 85 miljoner, år 2019 med 40 miljoner och år 2020 med 42 miljoner kronor. Bidragen ger en effektivare resa med bättre komfort genom att göra resesträckan kortare via busstrafik. Detta görs genom att busstrafiken inte åker in i mindre byar, istället är resan längs huvudsträckor. På detta sätt kan restid sparas. Stödet har även gett möjligheten att utrusta signalsystem, plattformar och stationer. Detta har lett till en bättre arbets- och studiependling från landsbygden.

I en artikel från Svensk Kollektivtrafik skriver Adell, Annerberg, Larsson & Magnusson (u.å.) att det är bra att fler personer väljer att åka kollektivt på grund av att det skapar mer

möjligheter för att utöka kollektivtrafiken. Det gör det lättare för de personer som inte kan äga en bil att kunna åka till jobbet eller på aktiviteter, även om de bor på landsbygden. Ännu ett

bra skäl till att välja kollektivtrafiken är att utsläppen för transporter minskar, om fler väljer att åka buss istället för att åka enskilda personbilar. Det är också bättre för miljön om de bussar som körs även ställer om från fossila bränslen till förnybara bränslen.

VTI fick i uppdrag av regeringen 2016 att för 2 miljoner kronor göra undersökningar om innovativa och effektiva lösningar för kollektivtrafiken på landsbygden

(Näringsdepartementet, 2016). Författaren Berg använder samlingsnamnet kollektivtrafik, medan studien använder begreppet möjligheter för resor, eftersom att bilpooler och samåkning inte tillhör kollektivtrafik. Detta sammanställdes i en slutrapport till

Regeringskansliet år 2017. I denna slutrapport kom Berg (2017) fram till lösningsförslag på möjligheter för resor så som anropsstyrd trafik, starka stråk, samordning av olika trafikformer och tjänster, samåkning och bilpooler och marknadsföring av nya projekt samt linjer. Dessa lösningsförslag förklaras mer djupgående i följande avsnitt.

3.4.1 Anropsstyrd trafik

Börjesson och Westerlund (2010) beskriver att anropsstyrd trafik baseras på att resenärer beställer sina resor och kan utövas i alla trafikformer. Denna typ av trafikform är helt eller delvis oberoende av tidtabeller och den tar hänsyn till resenärernas behov. Den anropsstyrda trafiken innefattas oftast sjukresor och färdtjänst, men har olika begränsningar beroende på vilken region människor är bosatta i. En begränsning är till exempel att en resenär får göra ett visst antal resor under en månad, då kostnaderna är höga för varje beställd resa och den totala kostnaden blir för hög för att det ska bli lönsamt. Denna typ av trafik är dock bra eftersom den endast utförs när den efterfrågas. Det gör att kostnader för exempelvis tomma bussar utesluts. En annan begränsning är att den anropsstyrda trafiken är tidsstyrd på grund av att efterfrågan från resenärer är låg. Berg (2017) råder att mäta kostnaderna samt resestatistik före och efter införandet av anropsstyrd trafik, för att avgöra lönsamheten. Enligt Svenska Taxiförbundet (2017) kan taxibilar användas för anropsstyrd trafik, men med en låg och fast kostnad för resenären. Detta gör det mer flexibelt för de som bor på landsbygden och inte har nära till kollektivtrafik.

3.4.2 Starka stråk

Med starka stråk menar Berg i VTI:s slutrapport från 2017 att resvägen rätas ut.

Kollektivtrafiken via busstrafik sträcker sig inte ut i små byar på landsbygden, utan det finns en större huvudsträcka. Befolkningen får ta sig med gång, cykel eller bil till huvudsträckan

och byta till kollektivtrafik. För att underlätta detta behövs trygga parkeringar för cykel och bil vid hållplatserna. Detta görs för att restiden ska bli kortare vilket ska locka fler resenärer, det blir mer intäkter och minskar bilåkandet. Antoni, Berginger, Gellerman, Jacobsson, Morell, Thunander och Åkersson (2020) skriver om kollektivtrafiken på landsbygden och menar på att starka stråk för busstrafiken bidrar till att resorna går snabbare och

kommunikationen mellan busschaufförerna blir lättare. Detta leder till att bussarna kan anpassa sig till varandra för att underlätta för de resenärer som behöver byta buss och ska hinna med nästa buss. Starka stråk kan även omfatta järnvägsspår, enligt Berg (2017). När utformningen av busshållplatser görs om till starka stråk tas många hållplatser bort längre in på landsbygden. Det kan resultera i att många resenärer slutar använda kollektivtrafiken helt, vilket minskar kollektivtrafikens intäkter.

3.4.3 Samordning av olika trafikformer och tjänster

För att ytterligare få resenärer att välja kollektivtrafiken kan skolbussar och kollektivtrafiken slås ihop, enligt Berg (2017). Detta ger befolkningen på landsbygden fler möjligheter att åka buss. Dock kan det uppstå problem vid säkerheten för barn som åker buss, då busschauffören inte kan ge samma trygga avgång vid hållplatserna. Eftersom mindre hållplatser kan tas bort och ersätts med de större som inte är anpassade för barn. Antoni et al. (2020) skriver i sin rapport Mobilitet på landsbygden för Sveriges riksdag att det är kostnadseffektivt att samordna trafikformer då flera aktörer delar på utgifterna för trafiken. Den folkstyrda landsbygdskommittén och VTI vill att regeringen ska underlätta samordningen av olika trafikformer, skriver Berg (2017), genom att anpassa lagstiftning, samverkan och affärsmodeller.

3.4.4 Samåkning och bilpooler

Samåkning menas med att fler personer åker samma bil till en destination, enligt Antoni et al. (2020). Vidare menar riksdagen att på landsbygden har detta förekommit länge, genom att använda olika medel för kommunikation så som Facebookgrupper. Det måste finnas ett gemensamt intresse och ha en god grannsämja för de personer som bor nära varandra på landsbygden. Finns inte detta är det svårt för samåkningen att fungera. Den största

utmaningen med gemensamt åkande är att få människor att vilja åka tillsammans, därför kan ett förslag vara att börja med samåkning med de grannar som är bekanta med varandra. Andra nackdelar med samåkning är att det krävs minst två personer, att tiden för resan ska fungera

för personerna som ska åka med och att personerna inte får bo så långt ifrån varandra. Flera utredningar har under de senaste åren skett för att utveckla samåkningstjänsterna. Riksdagens förslag har varit mobilsamåkning och en samverkan mellan länstrafiken och privata aktörer så som taxibolag. En digital lösning behövs för att skapa mer möjligheter för samåkningstjänster när exempelvis en taxi går tom på resan tillbaka.

Berg (2017) skriver att bilpooler betyder att det finns en tillgänglig bil för alla i området att kunna dela på och låna den när behovet uppstår. Alternativ för ägandet av bilpooler kan vara antingen att ägs statligt, kommunalt eller att privata personer i bygden äger den gemensamt. Antoni et al. (2020) menar på att en nackdel med en bilpool kan vara att det är för glesbebott för att det ska vara ekonomiskt lönsamt, då den inte kommer användas tillräckligt. Bilpooler är därför ovanligt på landsbygden.

3.4.5 Marknadsföring av nya projekt och linjer

Det är viktigt att marknadsföra de nya trafiklösningarna för att befolkningen ska veta hur kollektivtrafiken fungerar samt att göra det mer attraktivt. Marknadsföringen kan ske

exempelvis via sociala medier, då nyheter lätt sprider sig där. Möjligheten att kostnadsfritt få testa de nya trafiklösningarna är ett förslag för att utöka resenärerna som reser med

kollektivtrafik (Berg, 2017).

För att öka möjligheten att resa med kollektivtrafik för de som är låginkomsttagare, föreslår Berg (2017) att det kan erbjudas kostnadsfria resa eller lågtrafiktaxa. Ett exempel har tagits upp i en studie av Berg och Lindgren (2017), där Hallands region har erbjudit kostnadsfria resor vid tider då trafiken är låg för personer över 75 år. Detta kan öka intresset för

4

AKTUELL STUDIE

I detta kapitel redovisas hur området Ottebro by ser ut idag, företagets tänkta utformning och studiebesöket. Fallstudien baseras på ett område på landsbygden cirka tre mil utanför

Eskilstuna som heter Ottebro by. Byn består till stora delar av jord- och skogsbruksmark med ett fåtal hustomter. Företaget Reinhold Gustafsson förvaltning AB arbetar med området och har visioner för att göra byn tätare bebyggd.

4.1

Ottebro by i dagsläget

Ett möte med Anders Kruhsberg på Reinhold Gustafsson förvaltning AB genomfördes där han beskrev Ottebro by i dagsläget. Kruhsberg är VD och projektansvarig på företaget Reinhold Gustafsson förvaltning AB, som bedriver projektutveckling för nyproduktion av hållbara bostäder. Ottebro by är ett litet samhälle på landsbygden som ligger utanför

Eskilstuna, adressen är Västra Näshulta 643 97. Samhället består av tre stycken bostadshus, ett parhus, två fritidshus, en lada, en tom lokal och ett bostadshus som ska rivas. Bostadshuset som ska rivas visas i figur 9. Området visas i figur 3.

4.2

Kollektivtrafiken i dagsläget i Ottebro by

A. Kruhsberg, VD (personlig kommunikation, 2020-04-16) beskriver att kollektivtrafiken i området består utav busstrafik. Skolbussar är det som utnyttjas mest, barnen blir upplockade och avsläppta 700 till 2000 meter från deras bostad, oavsett vart de bor på landsbygden. Det är inte så många personer som bor i området just nu, och det är inte många som väljer att åka buss. Enligt busstidtabellen från Sörmlandstrafikens (u.å.) hemsida går bussarna åtta gånger om dagen och det tar tio minuter att gå till närmaste busshållplats. Hållplatsen ligger 800 meter bort och det beräknas ta cirka en timme att åka in till Eskilstuna. Första bussen kommer 05.47 och den sista bussen kommer 20.01 som går in till Eskilstuna från Ottebro by. Första bussen från Eskilstuna till Ottebro by går 05.40 och den sista går 18.50, då beräknas det att personen som väljer den senaste bussen hem, är framme 19.35.

Ottebro by ligger redan vid ett starkt stråk med buss, eftersom området ligger 800 meter från det starka stråket samt att busstrafiken inte åker in i mindre områden. Figur. 4 nedan visar bussträckan från Ottebro by till Eskilstuna stad. Det syns tydligt att sträckan redan är utsträckt, vilket leder att denna studie inte behöver ge starka stråk som ett förslag på trafik eftersom den redan finns.

Figur 4. Karta tagen från Google Maps, Västra Näshulta 643 97 Ottebro by, vägbeskrivning av kollektivtrafiken från Otterbo by till Eskilstuna (2020).

4.3

En tänkt utformning av företaget Reinhold Gustafsson förvaltning

AB

Vid mötet med Anders Kruhsberg visades skissen som redovisas i figur 5 som ett förslag till kommunen i Eskilstuna om en framtida utformning av Ottebro by. Ottebro by ligger en bit utanför Eskilstuna, figur 5 visar hur samhället idag består av hus 1, hus 2, hus 3, hus 4, hus 5 samt hus 6 som är en tom lokal. Hus 1 i figur 5 är den lada som ska byggas om till ett

flerbostadshus. De tänkta förslagen som företaget har gjort är de resterande husen enligt figur 2. Företagets idé är att bygga ut samhället för att göra landsbygdsområdet mer levande och delvis oberoende på energi, på exempelvis solenergi.

Figur 5. Skiss över förslag för utformning av Ottebro by av företaget Reinhold Gustafsson förvaltning AB, (2020). Återgiven med tillstånd.

Syftet med den tänkta utformningen i området, enligt A. Kruhsberg, VD (personlig

kommunikation, 2020-04-16), är att få människor att flytta ut på landsbygden. För att göra detta möjligt behövs det byggas fler bostäder i området och bygga ut kollektivtrafiken. Figur 6 visar hur företaget ytterligare vill göra området mer attraktivt, genom att skapa

odlingsmöjligheter med växthus samt kolonilotter, en cykelpool, gemensamt snickeri och gemensam arbetsplats.

Figur 6. Karta över förslag på utformning av Ottebro by av företaget Reinhold Gustafsson förvaltning AB, (2020). Återgiven med tillstånd.

I figur 7 visas en illustration av flerbostadshuset som ska byggas i Ottebro by där ladan tidigare har stått. Tillhörande förråd och carports visas även i figur 7. Enligt Kruhsberg har förfrågningsunderlaget i dagsläget för flerbostadshuset skickats till kommunen från företaget. Utöver flerbostadshuset har företaget även fått bygglov för tillhörande förrådshus och två carportar. Det finns även ett dike nära där carportarna ska stå, och för diken gäller 100 meter strandskydd. I detta fall fick carportarna ett undantag av Eskilstunas kommun och får stå 70 meter från diket. Flerbostadshuset kommer att ha samma volym som den befintliga ladan, vilket är skälet till att bygglovet gick igenom utan en detaljplan. Ska nybyggnation utföras för fler än tre till fyra hus så behövs en detaljplan. Detaljplan utförs av den som äger och ska bygga på marken, som sedan ska godkännas av kommunen.

Figur 7. De planerade flerbostadshuset i Ottebro by,företaget Reinhold Gustafsson förvaltning AB, (2020). Återgiven med tillstånd.

4.4

Studiebesök - Ottebro by

Ett studiebesök med Anders Kruhsberg gjordes i Ottebro by. På besöket så undersöktes de befintliga husen utvändigt i området samt markerna runt omkring där eventuella nya hus ska byggas. Den ladan som ska rivas (Figur 5, hus 1) står fortfarande kvar, och rivning av ladan och byggandet av flerbostadshuset är planerat att börja till hösten år 2020.

Reinhold Gustafsson Förvaltning AB vill bygga på en plats som är jordbruksmark och det är svårt att få godkänt bygglov där, då länsstyrelsen förhåller sig till miljöbalken när de

utvärderar bygglovet. Företaget behöver bevisa för kommunen att den mark som de vill bygga på är obrukbar. Företaget ska skicka in ett planbesked till kommunen för att få börja göra en detaljplan. Blir planbeskedet godkänt så betyder det att marken är godkänd för planering av bebyggelse. Då kan en detaljplan utformas och den ska godkännas av kommunen, vilket sedan ger underlag till bygglov. Länsstyrelsen vill oftast att flera analyser görs innan detaljplanen utformas för att se vart det är lämpligt att bygga bostäder. Där olika faktorer utreds, så som att byggnadernas utsikt inte ska störas från olika vinklar.

Översiktsplanen för Eskilstuna har tidigare gjort det svårt att bygga på landsbygden, men nu håller den på att revideras till det bättre för landsbygden. Det har varit mer prioriterat från kommunen att bygga bostäder inne i staden då det tidigare har varit bostadsbrist. Därför har det blivit en spänd relation mellan kommunen och landsbygden, eftersom landsbygden har blivit bortprioriterad, enligt A. Kruhsberg, VD (personlig kommunikation, 2020-04-16). I figur 8 visas de parhus som finns i Ottebro by. Företaget Reinhold Gustafsson Förvaltning AB har rustat upp huset och bevarat den lantliga stilen, med fasadens faluröda färg och vita knutar. Det är även snickarglädjesdetaljer på fasaden och fönsterna är spröjsade. Taket är ett sadeltak med svart plåttak. Sadeltak stämmer bra överens med beskrivningen om hur lantlig stil ser ut, vilket tas upp i kapitel 3.4 Lantlig miljö och stil i denna studie. Det noterades att solceller på tak fanns på många hus i områden runt Ottebro by.

Villan i figur 9 i står i närheten av parhuset i Ottebro by. I dagsläget är villan obrukbar och är planerad att rivas.

Figur 9. Bild på villa i Ottebro by.

Kyrkbyn är en närliggande by som ligger en mil bort från Ottebro by, där det finns både en friskola och en idrottshall som är uppförd av företaget Reinhold Gustafsson förvaltning AB. Skulle det flytta in fler barnfamiljer till Ottebro by så finns det större chans för att friskolan kan klara sig ekonomiskt. Företaget Reinhold Gustafsson förvaltning AB startade upp skolan för sju år sedan för att behålla kvar befolkningen som bor på landsbygden runt omkring. Kruhsberg vill driva på projektet för Ottebro by eftersom det finns en efterfrågan att fler vill flytta ut på landet.

5

RESULTAT

I detta kapitel redovisas resultatet som bygger på den ämnesmässiga referensramen, fallstudien och intervjuerna ihop. Resultatet är baserat på frågeställningarna.

5.1

Svårigheter med bygglov på landsbygden

Det finns många utmaningar med att få bygglov på landsbygden, och det uppstår ofta oklarheter mellan den som vill ha bygglovet och byggnadsnämnden. Det är svårt att säga exakta problem med det eftersom det skiljer sig mycket från kommun till kommun, där olika aktörer är medverkande. Olika utredningar kan även behöva göras innan bygglovet kan bli godkänt, som kan vara ekonomiskt kostsamt. M. Lindfeldt, planeringsarkitekt (personlig kommunikation, 2020-05-12) menar på att det till stor del inte finns detaljplaner för områden på landsbygden. Detta gör det svårare att få ett bygglov, även att det ofta finns fornlämning som gör att det inte går att bygga på den platsen.

Areella näringar är något som måste tas hänsyn till vid bygglov på landsbygden, eftersom det innefattar exempelvis jord- och skogsbruksmark. Miljöbalken har stora krav på detta och bostäder får inte byggas på vilket mark som helst (Boverket, 2008). Detta är en bidragande faktor till varför det uppstår oklarheter mellan byggherren och byggnadsnämnden. Det är även svårt för kommuner att godkänna ett bygglov på landsbygden, då de till mesta del består av värdefulla miljöer och kulturvärden såsom fornlämningar. A. Kruhsberg, VD (personlig kommunikation, 2020-04-16) menar på att de som bor på landsbygden vet att en viss mark inte har tillräckligt brukbart värde, medan kommunen bara ser marken som jordbruksmark som ska skyddas. Lindfeldt instämmer med att staten vill skydda jord- och skogsbruksmarken. Speciellt vill staten skydda de bördiga jordbruksmarker som är viktiga för att de står för Sveriges matproduktion. Areella näringar är värdefulla miljöer som påverkat oklarheterna mellan byggherre och byggnadsnämnden, när det kommer till att få godkänt bygglov. I den fallstudien menar Kruhsberg på att utan detaljplan är det lättast att få bygglov på byggnader som ska rivas och uppföra en ny byggnad på samma ställe. Byggnaden har även samma volym och utseende som den tidigare byggnaden. Företaget Reinhold Gustafsson förvaltning AB har fått genom sitt bygglov på flerbostadshuset på detta sätt i Ottebro by.

5.2

Miljösmarta lösningar för Ottebro by

I detta avsnitt presenteras de miljösmarta lösningar som skulle passa in den tänkta förtätningen av fallstudien Ottebro by.

5.2.1 Solcellstak

Solceller på tak är ett bra alternativ för Ottebro by, eftersom ingen annan yta än taken behövs nyttjas. Detta är bra då målet med Ottebro by är att göra byn tätare bebyggd. Företaget Reinhold Gustafsson Förvaltning AB vill även införa ny teknik i Ottebro by. Solcellstaken kommer att smälta in i Ottebro by, då det redan finns hus nära området som har solcellstak. N. Wallberg, ECOKRAFT (personlig kommunikation, 2020-05-13), säger även att det ofta finns solceller på landsbrukstak.

Trots solcellernas miljömässiga brister så är dess återbetalningstid relativt kort jämfört med ett hus livslängd. Det tycker även Wallberg, eftersom när solcellen är monterad och i drift så avger den inga utsläpp.

Enligt Wallberg förbrukar ett passivhus cirka 7000 kWh/år el för hushållsel och uppvärmning, jämfört med ett standardvilla som förbrukar cirka 15000 kWh/år. Med en tillräckligt stor yta med solceller på taket på ett småhus med ett lågt elbehov, till exempel ett passivhus, så är det ganska enkelt att uppnå en elproduktion där årssumman överstiger elbehovet i byggnaden. Det handlar då om ett stort elöverskott dagtid för de flesta dagar under sommarhalvåret, och detta överskott kan säljas till elnätet. Det handlar inte alls om att hushållet är självförsörjande eftersom det är helt beroende av att köpa el från nätet under de flesta av årets timmar, Robert Öman (personlig kommunaktion, 2020-06-12). M. Eriksson, ECOKRAFT (personlig

kommunikation, 2020-05-25) tycker att passivhusen är tillräckligt oberoende av köpt el, så en kombination av solcellstak och passivhus kan bli överflödig av el som ska vara till ett hushåll. I figur 3 syns det att området är öppen mark som inte täcks av speciellt mycket skog, skogen omsluter området. Det är bra då solintaget för solcellerna blir stort. Detta är en miljösmart lösning på att använda sig av förnybar energi, vilket i längden är miljövänligt att ha i området.

5.2.2 Passivhus

För Ottebro by kan passivhus med träfasad passa in. Träfasader är och har varit ett traditionellt utseende och byggnadsmaterial på landsbygden. Enligt M. Eriksson,

att det är en stor fördel. Landsbygden saknar oftast fjärrvärme, och därför är det bra att välja att bygga passivhus på landsbygden eftersom det minskar elberoendet. Passivhusets tjocka ytterväggar syns inte från utsidan och det är inget som stör utseendet av huset.

För att fukt- och mögelskador ska undvikas bör en byggnadsteknisk person med god kunskap inom passivhus konsultera hur tjocka väggarna bör vara och av vilket material. Huset bör även vara noggrant byggt och tätt, så att värmeförluster minskas. Eriksson håller med om att det är viktigt att bygga rätt från början, för att få passivhuset så tätt som möjligt så att skador och värmeförluster inte uppstår. Ventilationssystemet bör också ses över av en kunnig person, för att värmen ska återvinnas på bästa sätt. Det är även viktigt med lågt värmemotstånd på fönster och dörrar.

För att förebygga överhettning av huset kan ett förlängt överhäng på taket göras, så att huset skyddas från solens strålar. Detta minskar kylbehovet av byggnaden som kräver energi. Enligt Eriksson är förlängt överhäng på tak vid söderläget en bra lösning för husets kylbehov. För en liten ort på landsbygden är det naturligtvis inte aktuellt med fjärrvärme. I praktiken står då oftast valet mellan att värma byggnad och tappvarmvatten med eget bränsle eller med värmepump. Både alternativen med eget bränsle eller värmepump innefattar många

möjligheter med miljömässiga plusvärden. Som eget bränsle på landsbygden är biobränsle i form av till exempel träpellets ett bra alternativ. Med en bergvärmepump kan en byggnad värmas med bara ca 25 % el och hela 75 % av värmen från berget, vilket gör det här

alternativet mycket intressant ur miljösynpunkt. Alternativ med biobränsle eller värmepump har dock inte studerats närmare i det här arbetet.

5.3

Förslag på utformning av hus med lantlig och modern stil för

Ottebro by

Förslaget på kombinationen av ett hus med lantlig och modern stil är ett passivhus med träfasad och solcellstak. Den traditionella utformningen på landsbygden har ett historiskt värde, där träfasader har använts för att skapa den tilltalande bondemiljön som landsbygden speglar. Den moderna delen är att det är ett passivhus med ett solcellstak, vilket utesluter det traditionella tegeltaket. Färgen på fasaden bör vara en färg som passar in i omgivningen, men det behöver inte nödvändigtvis endast vara falurödfärg men det har valt i detta fall.

5.3.1 Fasadritningar och 3D-bilder

I detta avsnitt presenteras studiens förslag på ett hus, som har sammanflätat den moderna och lantliga stilen. Huset är utformat så att det skulle kunna stå i Ottebro by, då inspirationen har varit att detta hus kan ersätta huset i figur 9 som är tänkt att rivas.

I den ämnesmässiga referensramen finns det endast fakta om den lantliga stilen. Sedan har inspiration från arkitekten Thomas Sandell använts för att utforma en blandning av den moderna och lantliga stilen. Den ämnesmässiga referensramen tar upp kulturhistoriskt värde och den tilltalande bondemiljö som är den traditionella utformningen på landsbygden. Figur 1 och 2 visar den traditionella stående träpanelen med falurödfärg samt husets entré, vilket har gett inspiration till studiens förslag på hus som visas nedan i figur 10-12. Lantlig och modern stil har blandats för att huset ska passa in i Ottebro by. Figur 8 visar ett parhus som står i dagsläget i området, som har ett svart sadeltak i plåt. Det påverkade takets utformning på studiens föreslagna hus. De vita fönsterramarna valdes eftersom det används på en villa i Ottebro by (se figur 9) och att det går i linje med den traditionella färgen på fönster så som en enkelstuga eller ett flerbostadshus (se figur 1 och 2). Figur 8 är en 1,5-planshus, därför har även förslagshuset samma utformning.

Husets nord- och västsida visar mestadels en traditionell utformning, som visas i figur 10. Det som speglar den moderna stilen är husets plåttak och fönster utan spröjs.

Figur. 10 3D-bild av nord- och västsidan på studiens föreslagna hus.

På husets östsida har en modern utformning, med kortsidans instickande parti som ger en skyddande del från väder och insyn av terrassen. Detta visas nedan i figur 11. Den planerade

utökningen av bostäder i Ottebro by, som presenterats tidigare (se figur 5 och 6) visar att bostäder kommer att ligga närmare varandra. Därför är det bra med insynsskydd, som skärmar av en plats utomhus från grannar. Den moderna utformningen har inspirerats av Villan

Vallmo av arkitekten Thomas Sandell, för att skapa en blandning av den moderna och lantliga stilen.

Figur. 11 3D-bild av öst- och nordsidan på studiens föreslagna hus.

I figur 12 visas de moderna solcellstaket med förlängt överhäng på sydsidan och ett traditionellt växthus.

5.4

Förslag till förbättrade möjligheter för resor för Ottebro by

Kollektivtrafiken i dagsläget består av bussar i Ottebro by, enligt busstidtabellen från Sörmlands Trafiken (u.å.). Sista bussen att ta sig in till staden Eskilstuna går klockan 20.01 och sista bussen från Eskilstuna till Ottebro by går 18.50.

Marknadsföring av kollektivtrafik är viktigt, så att befolkningen vet vad som finns och hur de ska åka med kollektivtrafiken.

5.4.1 Anropsstyrd trafik

Anropsstyrd trafik är ett bra trafikalternativ för Ottebro by, då befolkning själva får bestämma vilka tider som de vill åka kollektivtrafik. M. Lindfeldt, planeringsarkitekt (personlig

kommunikation, 2020-05-12) håller med om att anropsstyrd trafik är en bra lösning. Det möjliggör att kunna åka senare buss till och från stan än hur det ser ut idag, vilket kan öka intresset för att välja kollektivtrafiken. Det blir även mindre tomma bussar som åker ut på landsbygden, vilket också minskar utsläppen som bussarna avger. Nackdelen med detta är dock att befolkningen får ett begränsat antal resor per månad, eftersom efterfrågan brukar vara låg. För att öka efterfrågan kan anropsstyrd trafik i Ottebro by marknadsföras redan vid

bebyggelsen av området. Detta kan även locka till sig personer som inte vanligtvis skulle bosätta sig på landsbygden, på grund av att de inte har tillgång till en bil.

5.4.2 Samordning av trafikformer och tjänster

Skolbussarna i Ottebro by är de bussar som utnyttjats mest. Ett alternativ kan vara att slå ihop skolbussarna med bussarna för allmänheten, vilket kan bidra med att fler personer kan åka med och att färre bussar för allmänheten går tomma. Detta blir även mer kostnadseffektivt eftersom det blir fler aktörer som delar på kostnaden. För att säkerheten inte ska minska för barnen, så är ett förslag att skolbussen stannar som vanligt för på- och avstigning för barnen men även på de övriga busshållplatser längs sträckan. Det kan medföra en längre resetid för resenärerna.

5.4.3 Samåkning och bilpool

Ett annat bra alternativ för trafik för Ottebro by är samåkning i bil i nuläget och uppstarten av den tätare byn. För att göra detta kan befolkningen använda sig av sociala medien Facebook eller en sms-kedja. Detta är lättare när det är få personer och där alla känner varandra. Senare

av de personer som bor och ska bo i byn, eller kommunalt. Om kommunen är ägare till

bilpoolen kan personer som inte har ekonomiska medel till att äga en bil själva, få ta del av att ha en bil att kunna åka i. Det är bra att ha en bil vid exempelvis storhandling eller tunga varor, då det kan bli ansträngande att göra detta med kollektivtrafik via exempelvis buss. Då utesluts det att behöva bära tunga varor till och från hållplatserna samt att inte behöva vänta på

bussen. Detta är även bra marknadsföring för företaget för att få folk att flytta dit, om de står för bilpoolen.

6

DISKUSSION

I detta avsnitt diskuteras det resultat som har tagits upp i föregående kapitel. Diskussionen baseras på frågeställningarna och våra egna åsikter.

6.1

Bygglov på landsbygden

Studien baserades på information från den ämnesmässiga referensramen, företaget Reinhold Gustafsson förvaltning AB och kommunen i Eskilstuna. Därför är vi kritiska till att resultaten är korrekta då vi endast har intervjuat en kommun om våra frågeställningar. Men vi tycker ändå att svaren vi fått är rimliga om bygglov på landsbygden, eftersom de personer som har intervjuats har kunskap inom studiens ämnen och att den ämnesmässiga referensramen tar upp fakta som styrker intervjuerna. För ytterligare intressen om hur byggloven på landsbygden fungerar bör fler kommuner kontaktas så att ett större perspektiv kan beaktas.

Att bygga på mark som kan användas av de areella näringarna är svårt, speciellt eftersom staten skyddar jord- och skogsbruksmarken. De mesta skogs- och jordbruksmark är brukbar och värdefull för exempelvis matproduktion, därför är det svårt att bevisa att marken istället kan användas till att bygga bostäder. Vi tycker att det är viktigt att behålla så mycket jord- och skogsbruksmark som möjligt, men även att kommuner ska kunna bedöma rättvist om marken är brukbar eller inte. Detta är viktigt för att kunna underlätta byggandet av fler bostäder på landsbygden.

Detta handlar även om kulturvärden, som är värdefulla för svensk historia, och därför är det svårt att bygga där sådana finns. Vi tycker att det borde vara mer tydligt om vad det är som gäller på landsbygden, då det är svårt att hitta fakta om hur det faktiskt fungerar.

Att det inte finns detaljplaner för de flesta områden på landsbygden, gör det svårt för att få bygglov då områdena är mer obekanta för kommunen. Bygglov på landsbygden hanteras på olika sätt från kommun till kommun, där många olika aktörer är med. Det borde finnas mer tydliga riktlinjer för alla kommuner för bygglov på landsbygden samt vilka utredningar som behövs göras, och därmed kan oklarheter uteslutas. Det optimala är att det finns detaljplaner över alla områden på landsbygden, vilket skulle gör det enklare att bygga på landsbygden då processen blir kortare. Detta anser vi skulle göra det mer attraktivt att bygga och bosätta sig på landsbygden. Men det är inte så realistiskt att kommuner ska kunna ta fram detaljplaner på varje område på landsbygden. Men vi anser att detta bör ses över för de områden som kan vara aktuella för bebyggelse, för att underlätta för de företag som vill utveckla samhällen på landsbygden.

I den fallstudien har företaget Reinhold Gustafsson förvaltning AB endast fått ett bygglov godkänt, för att flerbostadshuset har en utformning med samma volym och lantlig stil som ladan som ska rivas. Ladan står i dagsläget där flerbostadshuset ska stå. Detta är endast från Eskilstunas kommuns bestämmelser men det kan se annorlunda ut i andra kommuner, vilket inte har undersökts i denna studie. Vi tycker att det är bra att bygglov utan detaljplan kan ges på detta sätt, eftersom det bevarar lite av det gamla även fast en ny byggnad uppförs. Det ger mer liv till landsbygden och att det ändå speglar den gamla utformningen fastän det är nybyggt. Detta underlättar och ger möjlighet till att bygga mer bostäder på landsbygden.

6.2

Solcellstak och passivhus i den tänkta utformningen av Ottebro by

Vi tycker att solcellstak med lagringsbatterier är en möjlighet för Ottebro by. Detta är bra eftersom det minskar behovet av den köpta elen och hushållet kan faktiskt bli oberoende av elnätet under vissa perioder under sommarhalvåret, där periodernas längd beror på

batteriernas kapacitet. En annan möjlighet för Ottebro by är ett solcellstak utan

lagringsbatterier, där överskottselen från solcellerna på sommaren säljs och el från elnätet köps resterande årstider. Värmepumpar, som exempelvis bergvärmepumpar är också en möjlighet för Ottebro by men studien undersöker inte ingående på ämnet.

Återbetalningstiden för solceller är så pass kort att den i längden kommer att gynna hushållen i området och det är en bra investering, anser vi. N. Wallberg, ECOKRAFT (personlig kommunikation, 2020-05-13) säger i intervjun att solceller har en livslängd på 45-50 år, medan Energimyndigheten (2015-10-08) säger att livslängden är 25-30 år. Områden omkring Ottebro by använder sig av solceller, vilket gör att utseendet av solcellstaken inte kommer att stå ut fastän det är på landsbygden. Det förekommer ofta solceller på landsbrukstak, enligt Wallberg, vilket gör att solceller ofta syns på landsbygden. Därför är det inte utstickande med villor på landsbygden som har solcellstak. Eftersom det är viktigt med ordentligt solintag för solcellerna, passar det bra med solcellstak i Ottebro by för att det ligger på en öppen mark. Studien tar inte hänsyn till väderstreck eller ekonomiska aspekter gällande detta, vilket kan påverka om det är en bra lösning för området. Men med det som undersökts i denna studie, uppskattar vi att det är en bra lösning.

Passivhus är något som passar in i området. Att de extra tjocka väggarna inte påverkar utseendet på huset, anser vi är en fördel för att det inte är något som sticker ut

utseendemässigt. Vi håller även med Eriksson om att passivhus skulle vara ett bra förslag på landsbygden, eftersom det minskar elbehovet. Passivhusets brister med fukt- och

mögelproblem gör oss kritiska huruvida passivhus är bra, men om huset byggs av sakkunniga personer anser vi att risken bör minska för problemen. De långa överhänget på taket ger en större takyta, och därför tycker vi att kombinationen med solceller på tak är bra eftersom solcellerna får mer yta. Detta ger en bra fördel vid placeringen av solcellerna och att fler solceller får plats. Kombinationen av passivhus och solceller håller vi med Wallberg att det är bra, eftersom det kan minska behovet av den köpta elen. Eriksson tycker att det är viktigt att se över kombinationen så det inte blir för många system, vilket vi också tycker är viktigt att undersöka, eftersom det leder till en kostsam investering. Möjligheterna med egen

elproduktion från solceller på tak bedömer vi som mycket goda och lämpliga för aktuella byggnader på landsbygden, men utan batterier handlar det då inte alls om att man blir oberoende av elnätet. Den här studien innefattar dock inte någon närmare undersökning om energianvändning och inte heller om teknik och ekonomi för energibesparing och egen elproduktion.