Diskussion

Syftet med undersökningen var att kartlägga om flyg- eller sjöfrakt genererar störst lönsamhet för Husqvarna vid transport av motorsågar till USA. Med hänsyn tagen till de faktorer som påverkar lönsamheten idag påvisar vår analys att företaget i huvudsak bör använda sjöfrakt, och endast flyga gods för att justera lagernivåer vid stora variationer i efterfrågan.

Strategin som anlades från början var att försöka kartlägga hur stor inverkan respektive transportsätt har på servicegraden i USA. Med en sådan undersökning som grund hade vi för avsikt att bedöma om flygleveranser bringar lönsamhet trots den stora kostnaden som medföljer. Vi undersökte om eventuellt samband råder mellan flygleveranser och förhöjd servicegrad. Enligt de analyser som genomförts kan inget sådant samband belysas. Resultatet påvisar en högre servicegrad hos produktfamilj 6001 som under studerat tidsintervall hade en lägre andel flygleveranser.

Faktorer som kan ha påverkat utfallet är dels en betydligt jämnare efterfrågan, samt ett i genomsnitt större färdigvarulager för produktfamilj 6001 jämfört med 6002. Båda faktorerna skapar bättre förutsättningar för påfyllnads- och

Enligt de undersökningar som genomförts kräver den amerikanska marknaden en servicegrad motsvarande 90 %. Kvantifieringen är en bedömning som grundar sig på utlåtande från Supply Chain ansvarig på distributionslagret i Charlotte.

Utlåtanden från amerikanska marknadsanalytiker påvisar att USA generellt kräver högre servicegrad än Europa. Med hänvisning till detta gör vi bedömningen att den genomsnittliga servicegraden på 61 respektive 76 % för de båda

produktfamiljerna är låg och bör förbättras. Vi anser dock att Husqvarna vidare bör undersöka vilka krav den amerikanska marknaden ställer på servicegrad och hur den påverkar försäljningen i USA.

Vår uppfattning är att en omläggning till övervägande sjöfrakt inte skulle medföra försämrad servicegrad förutsatt att man planerar för den ledtiden som medföljer. Om samtidigt ett säkerhetslager i Charlotte inrättas skapas dels ett skydd mot avvikelser i efterfrågan under transportledtiden samt möjligheter för förbättrad servicegrad.

Ett problem som dock uppstår i en sådan situation är det faktum att Husqvarna idag flyger vissa leveranser till USA i syfte att vinna tid och därmed lättare kunna förse distributionslager i Europa med produkter. Den flexibiliteten skulle

försvinna om enbart sjöfrakt användes för transporter till USA. Vi anser att

företaget bör ställa sig frågan om den leveransflexibilitet denna situation skapar har ett större mervärde än den kostnadsreducering på ca XXX SEK/motorsåg som en omläggning till sjöfrakt skulle innebära.

Analyser av leveranserna under 2006 visar att påfyllnadsprocessen verkar omotiverat ryckig då inleveranser inte följer efterfrågan. Normalt är att under våren och sommaren bygga upp lagret i Charlotte inför kommande semestertider och kommande högsäsong. Husqvarnas försäljning styrs till stor del utav rådande väderleksförhållanden. Med hänsyn tagit till prognoser i USA byggdes ett ovanligt stort lager upp under 2006 då kraftiga stormar förutspåddes komma under hösten. Vi observerade att 76 % av sågarna som levererades under uppbyggnadstiden transporterades med flyg, vilket vi ifrågasätter då ledtiden inte utgör en kritisk faktor för leveransprecisionen.

Med tanke på förekomsten av stockouts trots stora lager anser vi att en viss

tveksamhet kan tydas gällande modellvariationen i Charlottelagret. En åtgärd som företaget kan vidta är genomföra en ABC-analys av produkterna i lagret. En sådan analys kan ge uppfattning om vilka produkter som ger störst avkastningsgrad så att dessa produkter alltid finns tillgängliga i Charlottelagret för vidare leverans till kund.

En ytterligare faktor som vi hade för avsikt att undersöka var vecko- och

månadsvis lagda prognoser för motorsågsförsäljning från Charlotte under 2006. Syftet var att kartlägga och analysera skillnaden mellan prognoser och verkligt utfall och därmed försöka bedöma prognosernas trovärdighet. En sådan bedömning hade kunnat hjälpa oss i undersökningsarbetet, dels eftersom Husqvarna producerar mot prognoser men också för att storleken på lager står i relationen till prognosers tillförlitlighet.

Tyvärr har vi inte lyckats finna någon användbar statistik på prognoser för motorsågsförsäljning under 2006 och därmed inte kunnat genomföra denna bedömning. Det vi har tagit del av, och som ligger till grund för uträkningen av säkerhetslager i Charlotte, är den generellas undersökning som nyligen genomförts på Husqvarna gällande prognoser och avvikelser i efterfrågan. Den baseras inte på 2006 års utfall men bedöms som trovärdig då en omfattande undersökning ligger till grund för resultatet.

6.2 Transporter inom Europa

Det finns potential för Husqvarna att använda järnväg som ett lönsamt transportmedel inom Europa och den utnyttjas inte fullt ut i idag.
Dagens trend inom transporter påvisar en svag men synlig uppgång för

järnvägstransporter, främst i form av kombinerade lösning så som huckepack och växelflak.

Växande miljöhot och konkurrens om marknadsandelar har startat ett race mellan utveckling av miljövänliga fordon och utbyggnad av

järnvägskommunikation.

6.2.2 Diskussion

Syftet med uppgiften var att undersöka Husqvarnas möjligheter till att använda järnväg som ett lönsamt transportmedel för leveranser inom Europa. Strategin var att kartlägga kostnader, transportledtider och kommunikationsmöjligheterna för järnvägstransport gällande för studerade godsflöden. Vår undersökning påvisar att möjligheten för Husqvarna att använda järnväg som ett lönsamt transportmedel finns.

Kombitransporter som Huckepack och växelflak har bidragit till en svagt

uppåtgående trend för järnvägstransport i Europa främst med tanke på betydligt större flexibilitet jämfört med vanliga godstransporter. Godstransport på järnväg är endast möjligt mellan Husqvarna och Linz då dessa två distributionslager har spårförbindelse. Vid övriga godsflöden är alternativet kombitransport.

Mellan Bremerhaven och Linz används både bil och kombitransport. I dagsläget bedöms kombitransport för detta godsflöde som ett osäkert transportalternativ då Deutsche Bahn inte kan leverera inom önskad ledtid. Problemen spås vara

tillfälliga och förhoppningar finns om att inom kort återgå till järnvägstransport då detta är ett mer lönsamt transportalternativ. Anledningen till att ingen

information angående transportkostnad för godsvagn eller kombi lösning mellan Bremerhaven och Bad Neustadt presenterats i rapporten är att avståndet har bedömts som för kort för att generera lönsamhet.

Trots en minimal skillnad är kostnaden för kombitransport generellt något mindre jämfört med biltransport. Vid tillräckligt stora godsflöden kan dock en betydande kostnadsbesparing uppnås vilket Husqvarna bör beakta då distributionslager för flera länder planeras slå samman och bilda regionala distributionscenter.

Vi tror att kombitransport kommer bli allt vanligare i framtiden dels eftersom behovet av egna spårförbindelser försvinner samt att kraven på miljövänliga transporter ökar. En ytterligare faktor som talar för ett ökat användande av kombitransporter är möjligheten att reducera kostnader för bränsle och kilometerskatt.

Mycket talar för fortsatt växande transportflöden i Europa men trots trender som följd av miljökrav och möjlighet till kombinerade transporter på järnväg är vår uppfattning att lastbilstransporter inte kommer förlora marknadsandelar inom transportsektorn. Lastbilstillverkarna investerar i framtagningen av miljövänligare motorer som möter uppsatta miljömål samtidigt som marknadens krav på flexibla transporter med korta ledtider blir allt större.

Ytterligare faktorer som vi anser hämmar utveckling av järnvägstransporter är dels det faktum att resursfördelningen från EU gällande utbyggnad infrastruktur i Europa fortfarande är ospecificerad samt att flertalet av banverken i Europa är statligt ägda. Den sistnämnda faktorn grundar sig i det faktum att godstrafiken ofta kommer i andra hand då statliga banverk tenderar att prioriterar persontrafik vad gäller spårtillgänglighet.

Miljöfokuseringen i samhället talar för en fortsatt växande järnvägstransport då detta är ett miljövänligare alternativ än vägtransporter. Fordonstillverkarna vill inte tappa några marknadsandelar vilket kan utläsas av den hårda fokuseringen på framtagning av miljövänligare fordon. Därav anser vi att det pågår ett race mellan utveckling av järnvägstransport och miljövänliga fordon.

6.3 Våra reflektioner

Vi anser att syfte och mål för båda frågeställningarna har uppnåtts. Vi har både i resultat och diskussion lagt fram bevis som styrker vår uppfattning om att

Husqvarna bör använda båt som transportmedel av motorsågar från Husqvarna till Charlotte samt att det finns potential att använda järnväg som ett lönsamt

transportmedel för vissa flöden inom Europa.

Alla frågeställningar som är formulerade i kapitel 3.2 har besvarats i rapporten förutom ”Hur bra har prognoserna varit?”. Vi har upplevt stora svårigheter med att hitta lämplig prognosstatistik rörande försäljning i USA. Endast prognoser på årsbasis med totalsiffror har påfunnits. Vi anser att Husqvarna bör föra mer detaljerad prognosstatistik där även prognostiserad månadsförsäljning redovisas eftersom företagets produkter säljs med stora säsongsvariationer. Bra

prognoshantering tror vi kan hjälpa till att förbättra företagets leveransplanering och lagerdimensioner i framtiden.

Vad gäller uppgiften om transporter till USA hade vi som huvudstrategi att försöka kartlägga hur mycket högre servicegrad flygleveranser kan åstadkomma gentemot båtleveranser för transport av Husqvarnas produkter. Trots skillnader i efterfrågan både vad gäller antal produkter och säljfluktueringar förväntade vi oss en bättre servicegrad för 6002 produkterna då dessa flögs till 80 % under 2006. Vi förvånades av resultatet när det visade att 6001 produkterna som endast flögs till 37 % påvisade en högre servicegrad.

Flygtransport skall enligt teoretisk forskning bidra till högre servicegrad. I vår undersökning visades detta inte stämma. Här bör dock vad som tidigare nämnts i metodavsnittet angående servicegrad förtydligas. Husqvarnas beskrivning av servicegrad motsvarar det som litteraturen definierar som leveransprecision. Vid mätning av servicegrad avgör företag själva vilka faktorer som bör ingå. Husqvarna bedömer leveransprecision som en mycket viktig faktor vid leverans av motorsågar till USA, varefter företagets mätning på antalet levererade orderrader enligt

överenskommen leveranstid benämns som servicegrad. Vår åsikt är att om ytterligare faktorer som leveranstid och leveransflexibilitet inkluderats i servicegraden kan resultatet ha sett annorlunda ut.

Vi tycker att Husqvarna bör fortsätta att undersöka servicegraden i USA. I undersökningarna bör företaget se över möjligheten att inkludera ytterligare faktorer utöver leveransprecision för att få en mer realistiska mätning av servicegrad. Vi anser också att man ytterligare bör undersöka den amerikanska marknadens krav på servicegrad. Den information angående marknadskrav i USA som presenteras i rapporten bygger på utlåtande från säljbolaget i Charlotte. Utlåtanden från andra marknadsanalytiker stödjer åsikten om höga krav på servicegrad, men bekräftar inte siffran 90 %.

Med tanke på de resultat och slutsatser vi kommit fram till anser vi att Husqvarna bör se över andra flöden, inte bara av motorsågar utan även av andra produkter ur deras sortiment som fraktas med flyg till olika destinationer i USA. Anledningen att vi inte valt att ta med dessa i våra undersökningar är att de inte skickas lika frekvent eller i lika stor omfattning som motorsågarna i det valda flödet. Med detta i åtanke tror vi att men med hjälp av vår undersökning kan göra även dessa flöden mer lönsamma.

Gällande uppgiften rörande transporter inom Europa är vår slutsats att det finns potential för Husqvarna att använda sig av järnväg som ett lönsamt transportmedel för vissa flöden inom Europa. Vi valde att titta på fyra av de största flödena men vi tror också att det finns potential att använda sig av järnväg vid andra flöden. Därför är det viktigt att Husqvarna fortsätter undersöka möjligheterna till mer miljövänliga och lönsamma transportmedel och andra flöden där dessa kan appliceras.

7 Referenser

7.1 Litteratur

Ax, Christian; Johansson, Christer och Kullvén, Håkan (2005) Den nya

ekonomistyrningen, Liber, Malmö, ISBN 9789147075850

Christopher, Martin (1998) Logistics and supply chain management Pearson professional education, London, ISBN 0 273 63049 0

Eriksson, LarsTorsten och Weidersheim-Paul, Finn (2006) Att utreda, forska och

rapportera, Liber, Malmö, ISBN 978-91-47-08605-4

Jonsson, Patrik och Mattsson, Stig-Arne (2005) Logistik Studentlitteratur, Lund, ISBN 91-44-04182-9

Lambert, Douglas M och Stock, James R (2006) Strategic logistic management Academic Internet publishers incorporate, Homewood, Illinois, ISBN

9781428812802

Lumsden, Kenth (2006) Logistikens grunder

Studentlitteratur, Lund, ISBN 978-91-44-02873-6 Olhager, Jan (2000) Produktionsekonomi

Studentlitteratur, Lund, ISBN 9789144006741

7.2 Webbsidor

Asfinag (Österrikes kilometerskatt), 2007-03-16

http://www.asfinag.at/index.php?idtopic=31

Europeiska Unionens verksamhetsområden avdelning Transporter, 2007-03-09

http://europa.eu/pol/trans/index_sv.htm

SIKA, Statens institut för kommunikationsanalys, 2007-03-14

http://www.sika-institute.se/Doclib/2007/SikaPM/SIKA%20km- skatt%2007_PKågeson.pdf

SNF, Naturskyddsföreningen, 2007-03-13

http://www.snf.se/verksamhet/trafik/fakta-framtidensbilarochbranslen.htm http://www.snf.se/verksamhet/trafik/fakta-kilometerskatttungafordon.htm

Toll-collect (Tysklands kilometerskatt), 2007-03-16

UNIFE, European association of rail supply industry, 2007-03-09

http://www.unife.org/unifex.aspx?CatId=2&NewsId=2689 http://www.unife.org/unifex.aspx?CatId=4&NewsId=2690

Volvo Truck Corporation, 2007-03-16

http://www.volvo.com/dealers/no-

no/Volvo/NewsMedia/pressreleases/2006/hybridteknik_sv.htm

12 Manage – WACC, 2007-02-20

http://www.12manage.com/methods_wacc.html

7.3 Muntliga referenser

Dessa referenser är de personer som har haft en betydande roll för rapportens innehåll och som vi valt att referera till. De har antingen utryckt sina åsikter eller kommit med faktaunderlag i vissa frågeställningar för att stödja rapportens innehåll och trovärdighet.

Anders Regnell – VD, LogEko AB, 2007-03-20

Jeff Young – Supply Manager, Charlotte, Husqvarna AB, 2007-03-07 Jonas Hofstedt, Motorutveckling, Scania, 2007-03-19

Lars Mårtensson, Enviromental Director, Volvo Truck Corporation, 2007-03-19 Mattias Lauterer – Transportkoordinator, Husqvarna AB, Tyskland, 2007-03-15 Olle Björck – Transportchef, Husqvarna AB, 2007-03-12

Thony Karlsson – Lagerchef, DHL Jönköping, 2007-03-29