I detta avsnitt kommer vi att diskutera och reflektera över resultatet och även presentera våra eventuella förslag till vidare forskning. Således syftar denna del till att redogöra för våra slutsater i förhållade till det syfte och de frågeställningar som vår studie baserats på. Vi vill här även redogöra för applicerbarheten vår studie har inom yrkespraktiken.
Som vi nämner i vår inledning så är det regeringens ambition att skolverket på ett mer aktivt sätt ska förbereda barnen inför det allt mer digitaliserade samhället (Skolverket, 2018). Utifrån studiens syfte och tillhörande frågeställningar tänker vi nu kort sammanfatta det övergripande resultatet för att i kommande resultatdiskussion bli mer djupgående i våra resonemang. Vår studie syftade till att analysera hur man i förskolan använder lärplattan för att få barn att röra på sig, mer konkret om förskolans digitalisering kan komma att påverka barns möjligheter till fysisk aktivitet. Det vi genom våra intervjuer kunnat konstatera är att fysisk aktivitet är något som alltid finns i verksamheten och som alltid bör finnas där. Således menar samtliga förskollärare att barns fysiska aktivitet inte blir lidande av en allt mer digitaliserad förskola. Vidare framgår det att sättet pedagoger stimulerar denna fysiska aktivitet bland barn är densamma på de olika förskolorna. Samtliga förskollärare tar alltså utgångspunkt i liknande aktiviteter när de både planerat som spontant utför dessa. Det som skiljer de olika förskolorna åt är förskollärarnas inställning kring vilken funktion lärplattan får under dessa aktiviteter och i verksamheten generellt.
I den kommande resultatdiskussionen vill vi även presentera vår version av Ljung-Djärfs (2004) teori. I likhet med den teori hon presenterar har vi i bearbetningen av vårt insamlade material kunnat utläsa tre likartade miljöer där förskollärares förhållningssätt kring digitaliseringen istället hamnat i fokus. Vi har således kunnat dra paralleller mellan hennes tre lärmiljöer och studiens tre deltagande förskolor.
8.1 Resultatdiskussion
Förskolan som till största del synliggör Ljung-Djärfs (ibid) skyddande lärmiljö upplever vi ser på digitaliseringen som en fas. Detta då det genom intervjun med de båda förskollärarna framgår att lärplattans roll i verksamheten främst ska underlätta för personalen. Lärplattans användningsområden begränsas i stor utsträckning till dokumentation och annan
32
administrativ verksamhet med motivet att stärka relationen mellan förskola och hem. I verksamheten tillsammans med barnen så beskriver förskollärarna hur lärplattan används i ett syfte där barnen främst konsumerar och inte producerar, vilket Kjällander (2016) i sin forskning vill påvisa att man bör undvika. Således upplever inte vi att förskolan tar något större fäste i regeringens påbud att satsa på digital kompetens bland barnen. Istället ser man alltså på digitaliseringen som en fas och menar att saker och ting går i vågor, vilket innebär att fokus hela tiden skiftar och förmågor prioriteras olika.
Även den stödjande lärmiljön (Ljung-Djärf, 2004) kan vi koppla till en av de deltagande förskolorna i studien. Denna förskola vill vi mena på använder lärplattan som ett komplement i verksamheten, både kring det administrativa men även i arbetet med barnen. Detta då lärplattan plockas fram med jämna mellanrum och bjuder in till valfritt deltagande i såväl kollektiva aktiviteter som enskilda. I likhet med det Kjällander (2013) genom sin forskning poängterar läggs således ett stort fokus kring det kollektiva lärandet och barnen på förskolan tillåts på ett kreativt sätt leka och lära i samband med lärplattan. Det arbetas mycket med appar och barnen förväntas därigenom inte bara konsumera utan även producera ny kunskap och precis som Kjällander (2016) lyfter blir lärplattan då ett verktyg för både förskollärarna och barnen att samspela kring. Dock uttrycker förskollärarna en avsaknad av ett mer kollegialt perspektiv kring digitaliseringens påverkan och menar att det uppstår en klyfta mellan dem och resterande kollegor på förskolan. Detta då förskollärarna menar att det ligger på dem, som IKT ombud, att förmedla och inspirera till hur det digitala ska komplettera det analoga i verksamheten. En uppgift de inte upplever få tillräckligt mycket tid till.
Den tredje lärmiljön som Ljung-Djärf (2004) benämner som vägledande beskriver på ett bra sätt den tredje deltagande förskolan i studien. Här är lärplattan en del i den dagliga verksamheten och således vill vi mena på att lärplattans funktion här beskrivs på ett mer dynamiskt plan än på de andra förskolorna. Följaktligen väljer vi att benämna förskolans arbete kring lärplattan som aktivt. Miljön kännetecknas av det engagemang förskollärarna visar på när de ständigt fokuserar på att utmana barnens intressen och kunskaper. Aktiviteter kring lärplattan sker regelbundet och förskollärarna betonar att lärplattan bör vara lika naturligt som andra element i verksamheten. Barnens utforskande kring verktyget sker till lika stor del på egen hand som tillsammans med andra, vuxna såväl som barn. Detta då barnen beskrivs vara väl förtrogna med lärplattan. Här framgår även det Kjällander (2013)
33
synliggör i sin forskning kring pedagogers IKT- kompetens. Förskollärarna beskriver i intervjun hur de som medforskare kan leda barnen vidare i deras utforskande.
Den gemensamma faktorn i vår studie är alltså den fysiska aktiviteten. Samtliga förskollärare visar på en medvetenhet kring hur betydande den är för barns utveckling och att ett stort rörelsebehov finns bland barnen. Vilket går hand i hand med den forskning som vi tidigare i arbetet presenterar gällande fysisk aktivitet. Således inser de deltagande förskollärarna hur förskoleverksamheten ansvarar för att tillfredsställa detta rörelsebehov. Ett uppdrag som Grindberg och Jagtøien (2000) dessutom väljer att betona som förskolans skyldighet. Trots att vi kan se tecken på att olika lärmiljöer uppstår runt lärplattan används den på liknande sätt i förhållande till den fysiska aktiviteten på de samtliga förskolorna. Kanske beror det på att förskollärarna inte ser ett behov av att kombinera dem båda? Vilket stärks av den uppfattning vi har fått om att den fysiska aktiviteten genomsyrar verksamheten oavsett. Eller kan det vara så att det finns ett behov av att vidga synen på hur fysisk aktivitet kan stimuleras genom lärplattan? Utifrån våra erfarenheter och den kunskap vi tillägnat oss i förarbetet med studien tyckte vi det var anmärkningsvärt att inte någon av förskolorna nämnde ett arbete med till exempel QR-koder. Vår uppfattning är att man med QR-koder kan skapa utmärkta tillfällen att kombinera fysisk aktivitet med hjälp av lärplattan. Detta då QR-koder kan användas på ett liknande sätt som de NFC-taggar som används i den internationella forskning vi tidigare tagit upp (Lindberg m.fl. 2016; De la Guía m.fl. 2016). Fördelen med att använda QR-koder eller NFC-taggar är att ingen av dem kräver någon faktiskt kontakt mellan smarttelefonen eller det eventuella objektet som taggen eller koden sitter på. Kallin (2015) poängterar att QR-koder blir allt vanligare i det pedagogiska arbetet då det ofta innebär ytterligare dimensioner av innehåll i lekar och aktiviteter. Då den fysiska aktiviteten ges mer plats utomhus ser vi en möjlighet att genom QR-koder låta barn samspela i och med denna miljö, vilket går i linje med det Grahn m.fl. (1997) presenterar i sin fallstudie.
Avslutningsvis kan vi genom våra intervjuer konstatera att det finns en uttalad önskan om att fler resurser läggs på att ge pedagoger “rätt” förutsättningar för att kunna arbeta med lärplattan på ett kreativt och stimulerande sätt när den nya läroplanen träder i kraft. Detta för att man i dagsläget saknar riktlinjer för hur digitaliseringen ska ske men också för att sådana riktlinjer kan bidra till en kontinuitet i verksamheten tillsammans med barnen.
34
Hur ser då pedagoger på barns behov av fysisk aktivitet i förhållande till hur lärplattan kan användas i förskolan? Vår uppfattning är att de förskollärare som deltagit i vår studie inte nödvändigtvis ser en koppling mellan lärplattan och den fysiska aktiviteten. Det samtliga förskollärare dock är överens om är hur viktig den fysiska aktiviteten är för barns utveckling. När lärplattan väl involveras i arbetet med den fysiska aktiviteten väljer förskollärare främst att projicera upp en storbild så att barnen därigenom till exempel kan ta del av yoga eller gymnastik. Syftet är då att på ett lustfyllt sätt låta barnen imitera dem rörelse som visas. I intervjuerna redogörs det för att när lärplattan då används görs detta mer i spontana sammanhang än planerande. Vilket stärker vår uppfattning om att man inte nödvändigtvis ser kopplingen mellan de båda, det vill säga lärplattan och den fysiska aktiviteten. Så i förhållande till vårt syfte kan vi konstatera att man inte aktivt använder lärplattan för att få barn att röra på sig.
8.2 Metoddiskussion
Valet av metod kan ha påverkat vår studie. I metodavsnittet, mer konkret i stycket om tillförlitlighet tar vi upp eventuella risker med parintervjuer och ljudupptagning. Under de olika intervjutillfällena uttryckte ingen av de deltagande förskollärarna något verbalt missnöje, varken med den ljudupptagning som gjordes eller att intervjuerna genomfördes i par. Vår uppfattning är dock att intervjudeltagarna i olika grad upplevde ljudinspelningen som distraherande eller störande samt att parintervjuerna resulterade i att en förskollärare blev mer dominant än den andra. Sättet svaren utformades tydde på att man tog en av två riktningar, antingen ville förskollärarna så utförligt som möjligt redogöra för sina tankar och åsikter eller så hölls svaret mer kort och koncist. Detta för att troligen, på olika sätt, minimera risken för missförstånd mellan det som sades och det som så småningom skulle tolkas. Allt i linje med det Alvehus (2013) skriver om att man, som den intervjuade, kan känna en trygghet i att det som sades ord för ord finns inspelat. Hur förskollärarna fördelade ordet mellan varandra tydde som tidigare nämnts även på att en var mer dominant än den andra, något som i sammanhanget inte nödvändigtvis innebar något negativt. I många fall blev det tydligt hur de, både genom kroppsspråk och tal, kompletterade varandras resonemang. Således är vår generella uppfattning att de deltagande förskollärarna fann en trygghet i att genomföra intervjuerna parvis, något även Thomsson (2010) poängterar som en fördel.
35
Med tanke på studiens begränsade omfattning över tid vill vi även klargöra för att vi inte kan dra några generella slutsatser. Istället har vi valt att fokusera på det de sex deltagande förskollärarna sagt eller på annat sätt uttryckt under de intervjuer som genomförts. Inför studien var vi även väl medvetna om att förskolor ser olika ut och att arbetssätt och synsätt kan variera mellan pedagoger, vilket låg bakom det faktum att vi ville genomföra en studie utifrån vårt valda syfte.
8.3 Vidare forskning
I den inledande fasen av denna studie hade vi en del tankar kring vad vi ville att den skulle resultera i. Vi diskuterade huruvida det hade kunnat vara av intresse att sammanställa ett kompendium där konkreta tips kring lärplattan och appar som uppmuntrar till fysisk aktivitet bland barnen presenteras. Ett kompendium som då skulle finnas för pedagoger att tillgå som stöd. Eftersom vår studie nu synliggjort en avsaknad av denna kombination hade man genom att ta fäste i en sådan idé kunnat bidra till aktionsforskning. Det vill säga att tillsammans med förskolor ingå i forskning som direkt påverkar forskningsområdet. Genom en sådan form av samarbete hade pedagogers syn- såväl som arbetssätt tydligare framträtt och frågor som varför pedagoger väljer att skilja lärplattan och den fysiska aktiviteten åt och om en utökad kompetens är vad som behövs, kunnat undersökas vidare. Vidare fanns idéer om att ta kontakt med apputvecklare för att studera deras tankar bakom den utvecklade appens syfte i förhållande till hur den faktiskt används. Detta för att undersöka om det utvecklas appar med syftet att bidra till mer fysisk aktivitet bland barn, med tanke på digitaliseringens framfart.
36