Vi har valt att använda oss av underrubriker i diskussionen. Begreppet hållbar utveckling, Grön Flagg eller inte och Metoddiskussion. Sammanfattningsvis anser vi att de intervjuer och enkätfrågor vi gjort ändå har gett svar på de frågeställningar vi valt att undersöka även om visst material inte har användas. Det är dock viktigt att påpeka att de resultat vi fått fram i vår undersökning grundar sig på en liten urvalsgrupp och kan endast vara giltiga för våra utvalda skolor och det är inte säkert att de kan gälla samtliga elever på skolor med Grön Flagg respektive utan Grön Flagg.
6.2 Begreppet hållbar utveckling
Den internationellt mest kända definitionen är ”en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov (Att lära för hållbar utveckling, 2007).
Med hjälp av enkäterna kan vi fastställa att det inte var många lärare som kände till begreppet hållbar utveckling. Det var 1/3 som inte visste vad hållbar utveckling betyder. Men lärarna anser sig ändå använda sig av begreppet i sin undervisning. Följden av detta blir att många av elever inte riktigt vet vad hållbar utveckling eller Grön flagg innebär.
Enligt vårt resultat kan vi se att det finns brister i deras kunskap kring ämnet. Detta kan bero på att intresset inte finns för att fortbilda sig eller så är det skolan eller kommunen som inte satsar på detta.
Ett arbete med hållbar utveckling bör genomsyra hela skolans undervisning och det ska inte vara ett eget ämne. Enligt Myndigheten för skolutveckling, 2007, skall hållbar utveckling inte finnas under bestämda undervisningsformer utan begreppet bör enligt dem ingå i all
skolverksamhet. Detta står även i Lpo 94 och då bör det vara viktigt för skolorna att uppdatera sig i dessa frågor. I vårt resultat från enkäterna kan vi tyda att båda skolorna har
miljöundervisning, men oftast har de det tillsammans med ett tema. Detta stämmer inte riktigt överens med läroplanens riktlinjer. Enligt Skolverket används inte begreppet hållbar
utveckling ofta i skolans verksamhet, trots att det står i styrdokumenten. En normerande och faktabaserad tradition används fortfarande. Den mest positiva bilden av miljöundervisning
förekommer i förskolan och i de tidigare skolåren. Här arbetar pedagogerna praktiskt och konkret tillsammans med barnen. Lärarna i de högre årskurserna upplever att intresset och elevernas engagemang minskar och de upplever miljöundervisningen tjatig. Lärarna anser även att de har svårt att vidareutveckla elevernas tänkande och fördjupning inom ämnet (Att lära för hållbar utveckling, 2007). Detta som Skolverket säger stämmer bra överens med bilden som vi har fått fram genom vår undersökning. Eleverna som vi intervjuade hade bra kunskap men kunskapen stannade kring källsortering. Det utvecklades ingen mer förståelse ju äldre de blev. Det är inte så konstigt att eleverna tycker att det blir tjatigt om lärarna tar upp samma saker.
Vår första frågeställning var hur arbetar pedagoger med hållbar utveckling kring miljön i undervisningen? I våra resultat kunde vi även tolka vilken miljöundervisningsform som används på skolorna. Skolan med Grön flagg använder sig mycket av den normerande miljöundervisningen, där läraren utgår från elevernas erfarenheter och närmiljö. Här arbetar skolan praktiskt med eleverna (Skolverket, 2002). Skolan utan Grön Flagg arbetar mer faktabaserat. Läraren och eleverna arbetar från vetenskaplig fakta om lokala problem (Skolverket, 2002).
Den andra frågeställningen var om det blir det någon skillnad i undervisningen och kunskapsnivån mellan eleverna om skolan har Grön Flagg eller inte? På vilket sätt? Vi kan alltså se att båda skolorna arbetar olika men kunskapsnivån kring eleverna ligger ungefär likadan på båda skolorna ändå. I resultaten både från enkäterna som intervjuerna kunde vi se att båda skolorna har fastnat i sopsortering och nedskräpning i sin undervisning. Vi tror att detta kan bero på otillräckliga kunskaper från lärarna, de kanske inte känner sig säkra inom vissa områden och det leder till eleverna inte får den bredden de borde få kring ämnet hållbar utveckling. Eleverna måste få en helhetsbild över hela begreppet. För att skapa en helhetsbild måste ämnena integreras med varandra. Detta gäller också
miljöundervisningen. Att arbeta tvärvetenskapligt, använda elevernas erfarenheter samt ge dem kunskap hur de ska handla i vissa situationer är ett bra sätt att stärka begreppet hållbar utveckling (Skolverket, 2002).
6.3 Grön flagg eller inte?
Håll Sverige Rent har vissa riktlinjer till skolorna som medverkar i Grön Flagg. Varje termin ska skolan skriva en rapport om sitt arbete med Grön Flagg. Ett annat mål är att skolorna ska ha ett miljöråd som träffas regelbundet (Håll Sverige Rent, 2007). Vi tycker att skolans sätt att arbeta med Grön Flagg stämmer överens med de riktlinjer som finns för arbetet. Men vi anser även att dessa riktlinjer bör ändras. Vi tycker att reglerna ska bli lite hårdare, så att skolorna får kämpa lite mer för att få en bra undervisning för hållbar utveckling. Med hjälp av våra resultat kan vi se att skolan har fastnat i samma mönster och det känns som om skolan inte riktigt vet hur de ska komma vidare. Vi har noterat att en stor del av arbetet drivs av några eldsjälar. Arbetet ska visserligen inte enbart bedrivas av eldsjälar utan av samtliga pedagoger. Vi upplevde inte att personalen var aktiva och engagerade i den utsträckning som vi tycker de borde vara.
Lärarna från skolan utan Grön Flagg skriver att de tror att deras miljöundervisning hade blivit bättre om de hade haft Grön Flagg. De hade då arbetat mer aktivt med miljöfrågor. Men enligt vårt resultat är inte fallet så. På skolan med Grön Flagg sker ett miljöarbete, men det kopplas inte alltid till miljöundervisningen. En anledning kan vara att intresset inte är lika stort längre och då engagerar sig personalen mindre.
I Lpo 94 står det att det är skolan som ska rusta den kommande generationen så att den vill och kan delta aktivt i den samhälleliga debatten kring miljöfrågor (Molin, 2006). Vi tror att miljöarbetet kring Grön Flagg är en bra start för skolorna för att arbeta för en hållbar utveckling, men även bli bra medborgare som kan ta ansvar och vara delaktiga kring
miljöfrågor. Grön Flagg är ett naturligt arbete för eleverna att ta hand om miljön och sin skola samt att få kunskap om vad som är bra och vad som är dåligt. Men skolorna måste gå vidare och inte stanna i samma spår.
6.4 Metoddiskussion
Vi anser att våra val av metoder inte har varit rätt för vår undersökning. Vi tror att om tillvägagångssättet hade sett annorlunda ut vid intervjuerna hade vi kanske fått ett annat resultat. Ett annat alternativ än att eleverna själv ritade skulle kunna vara att vi hade gett dem ett antal bilder att samtala kring. Det kunde exempelvis ha varit bilder på olika naturfenomen,
storstäder, en äng, djur och hav. Sedan kunde eleverna kategorisera bilderna efter egna värderingar och erfarenheter.
Brister i arbetet har varit enkätfrågorna. De har inte varit formulerade på rätt sätt och detta har lett till att vi inte har fått fram ett tillförlitligt resultat.
En annan svaghet i arbetet kan vara att vi inte intervjuat enskilda lärare. Hade vi gjort enskilda intervjuer med pedagogerna hade vi antagligen fått djupare svar.
6.5 Slutsats
Med hjälp av våra enkätfrågor till lärare och intervjufrågor till eleverna har vi tagit reda på deras synsätt och kunskap kring begreppet hållbar utveckling, men även deras
miljöundervisning på skolorna och utifrån det har vi kommit fram till en lösning/arbetssätt som vi tror skulle leda till en hållbar utveckling. Genom resultaten både från enkäter och intervjuer kom vi fram till att ena skolan arbetar praktiskt och den andra teoretiskt, men eleverna har ungefär samma kunskaper kring ämnet. I vårt syfte skrev vi om det spelade någon roll för eleverna om skolan har grön flagg eller inte. Det visade sig att så var inte fallet. Men vi tror att en kombination av praktiskt och teoretiskt arbete skulle kunna leda till att deras synsätt kring hållbar utveckling bidrar till ökad kunskap och ett bättre levnadssätt kring området. Men även att miljöarbetet kopplas till miljöundervisningen på skolan med Grön Flagg.
Vi anser att det är viktigt att skolan har en röd tråd inom hållbar utveckling från förskolan upp till gymnasiet. Vi tror att om det sker naturligt arbete kring detta ämne blir det ett normalt levnadssätt. Hållbar utveckling ska genomsyra all undervisning som sker i skolan.
7. Vidare forskning
Det hade varit intressant att undersöka skillnader och likheter mellan två skolor som har Grön Flagg. Men även här fokusera kring miljöundervisningen på skolorna.
Litteratur
Johansson, B & Svedner, P. (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala
Lernevall, I. & Ottosson, T. (1998). Boken om Grön Flagg. Håll Sverige rent.
Lundahl, Maja m fl (2006) Educare – Hållbar utveckling och geografi i årskurs 9, Lärarutbildningen, Malmö högskola, 2006.
Molin, Lena (2006). Rum, frirum och moral. Uppsala Universitet
Sandell. K m. fl (2003). Miljödidaktik – naturen, skolan och demokratin. Lund Studentlitteratur.
Skolverket. (2002). Hållbar utveckling i skolan. Liber
Trost, Jan (1997). Kvalitativa intervjuer. Andra upplagan – Studentlitteratur, Lund 1997
Nätreferenser
Att lära för hållbar utveckling (2007). Hämtad 2007-11-23, kl. 12:46 http://www.regeringen.se/content/1/c6/03/41/44/0fe2bc94.pdf
Håll Sverige Rent 1 (2007) Grön flagg. Hämtad 2007-10-02, kl. 15:15 http://www.hsr.se/sa/node.asp?node=131
Håll Sverige Rent 2 (2007) Grön Flagg. Hämtad 2007-10-02, kl. 16:42 http://www.hsr.se/sa/node.asp?node=646
http://www2.mah.se/upload/LUT/Enheter/NMS/Forskarn%C3%A4tverk/From_straight.pdf#s earch=%22esd%22
Myndigheten för skolutveckling 1(2007) Hållbar utveckling. Hämtad 2007-10-27, kl. 20:55 (http://www.skolutveckling.se/innehall/demokrati_jamstalldhet_inflytande/hallbarutveckling/l arande_hut/vadarhut/).
Myndigheten för skolutveckling 2 (2007) Hållbar utveckling. Hämtad 2007-10-27, kl. 21:53 http://www.skolutveckling.se/innehall/demokrati_jamstalldhet_inflytande/hallbarutveckling/u tmarkelsen/varfor_arbeta_utmarkelsen/
Skolverket (2007) Kursplaner. Hämtad 2007-10-15, kl. 08:53
http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0708&infotyp=24&skolform=11&i d=3883&extraId=2087 Nationalencyklopedin. Hämtad 2008-01-27, kl. 16:07 http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=256089&i_word=milj%f6 Nationalencyklopedin. Hämtad 2008-02-19, kl 11:50 http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=207672&i_word=h%e5llbar%20utveckling
Bilagor
Bilaga 1
Enkätfrågor till lärarna?
Man Kvinna
Lärarutbildning ja nej När börjande du arbeta som lärare? Vilka ämnen undervisar du inom?
1. Tycker du det är viktigt att medvetandegöra eleverna om en hållbar utveckling? Om ja, varför?
Om nej, varför?
2. Vad ingår i begreppet hållbar utveckling?
3. Vad gör ni för att eleverna ska kunna påverka en hållbar utveckling i skolan? Ge exempel.
4. Hur vet du att du nått fram till eleverna med ditt budskap?
5. Anser du att du har tillräckliga kunskaper för att undervisa om miljö/hållbar utveckling?
Om nej, ge exempel på vad du saknar.
7. Inom hållbar utveckling finns det en del utmärkelser som skolor kan ta del av. Grön flagg är en av dessa. Vet du vad grön flagg innebär?
8. Skulle er syn på hållbar utveckling i undervisningen förändras om ni hade grön flagg på er skola?
Ovanstående frågor är till den skolan som inte har grön flagg.
Den fråga som skiljer sig till den skolan som har grön flagg är. De får istället frågan: 7. Märks det att ni har grön flagg på er skola? På vilket sätt?
8. Vet du varför er skola har fått grön flagg?
Bilaga 2
Intervjufrågor till barnen
(Vi ställer frågorna muntligt till eleverna vilket betyder att vi kommer
formulera frågorna på ett enklare sätt till eleverna).
1. Vad vet du om miljö?
2. Hur har du fått reda på vad miljö är?
3. Vad kan du göra för att påverka en bättre utveckling? 4. Har er skola grön flagg?
5. Vad betyder grön flagg?