Malmö högskola
Lärarutbildningen
Natur, miljö, samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng
Undervisning i hållbar utveckling
En jämförande studie av skolor med och utan grön flagg.
Teaching for Sustainability
A comparative study of a traditional school and an eco-school
Anna Greco
Ida Löfstedt
Lärarexamen 210hp
Geografi, miljö och lärande Höstterminen 2007
Examinator: Per Hillbur Handledare: Karin Lagerholm
Sammanfattning
Syftet med vårt examensarbete är att på ett kvalitativt sätt beskriva hur pedagoger undervisar om hållbar utveckling ur ett miljöperspektiv och hur denna kunskap blir befäst för eleverna. Detta arbete är baserad på kvalitativa intervjuer av sexton elever samt en enkätundersökning av lärare. Vår undersökning har genomförts på två olika skolor, en med miljöutmärkelsen Grön Flagg och en skola utan Grön Flagg.
Vi har sett i vår undersökning att många lärare inte vet vad hållbar utveckling innebär. Många lärare har inte stött på begreppet, därför syns det inte i undervisningen. Båda skolorna arbetar med miljöfrågor, men på olika sätt. I undersökningen kunde vi se att skolan med Grön Flagg hade bättre kunskaper om hållbar utveckling ur ett miljöperspektiv, men det var inga stora skillnader mellan skolorna som vi trodde från början.
Nyckelord:
Innehållsförteckning
1. Inledning……….7
1.1 Syfte………...8
1.2 Frågeställning……….8
1.3 Begreppsdefinition……….8
2. Faktabakgrund………10
2.1 Miljöundervisningens traditioner……….10
2.2 Hållbar utveckling………13
2.3 Grön flagg………15
2.4 Vad säger styrdokumenten?...17
2.4.1 Geografiämnets karaktär och uppbyggnad…...…………19
3. Metod………20
3.1 Metodval………..20
3.2 Urval………22
3.3 Genomförande……….22
4. Resultat………..24
4.1 Bearbetning av resultat………...24
4.2 Resultat av enkätundersökningen………...24
4.3 Resultat av intervjuerna………..27
5. Sammanfattande analys………30
6. Diskussion……….31
6.2 Begreppet hållbar utveckling ……….31
6.3 Grön flagg eller inte…...……….32
6.4 Metoddiskussion……….………33
6.5 Slutdiskussion……….34
7. Vidare forskning………35
8. Referenslista………..36
Bilagor
Bilaga 1
Bilaga 2
Bilaga 3
1. Inledning
Vi har i detta examensarbete valt att undersöka hur man som pedagog arbetar med sin undervisning för att uppnå en hållbar utveckling ur ett miljöperspektiv. Vi kommer att undersöka om pedagogerna tycker det är viktigt att medvetandegöra våra elever om hur de kan öka sin förståelse för hur viktig just deras insats är för att behålla en hållbar utveckling. Vi har använt enkät och intervjuer som metod. Våra enkäter och intervjuer är gjorda på en skola med- och en utan Grön Flagg. Tyngdpunkten i vårt arbete kommer att ligga vid om det spelar någon roll för miljöundervisningen om skolan har Grön Flagg eller ej mot målet för en hållbar utveckling.
Eftersom hållbar utveckling inte är ett enskilt ämne utan ska genomsyra alla ämnena anser vi att det är viktigt att detta sker från eleverna går på förskolan tills de slutar gymnasiet. Vår förhoppning är att det ska förekomma som en röd tråd genom elevernas skolgång.
Vårt val av inriktning på examensarbetet har växt fram under hela vår tid på lärarutbildningen. Innehållet i kurserna har genomsyrats av olika synvinklar på miljön, vad det kan bero på och hur vi människor har påverkat den eller inte. Men det är inte endast under dessa år som våra tankar har väckts, även under vår gymnasietid hade lärarna börjat beröra detta ämne.
I tidigare undersökningar inom hållbar utveckling har vi inte funnit några, som behandlat miljöutmärkelser som till exempel Grön Flagg. Därför anser vi att det hade varit intressant och undersöka om det finns någon skillnad mellan elevers kunskap inom miljö på skola med Grön Flagg och utan. Enligt läroplanen, Lpo 94 är miljö något som ska genomsyra all
undervisning. Där vill vi undersöka om miljöundervisningen kopplas mer till en skola som har Grön Flagg eftersom det sker ett miljöarbete tillsammans med eleverna på skolan.
1.1 Syfte
Syftet med vårt examensarbete är att på ett kvalitativt sätt ta reda på hur pedagoger arbetar med hållbar utveckling med inriktning ur miljöperspektivet och hur denna kunskap blir befäst hos eleverna.
Vi undersöker även om det har någon betydelse för eleverna om skolan har Grön Flagg eller inte.
1.2 Frågeställningar
• Hur arbetar pedagoger med hållbar utveckling kring miljön i undervisningen? • Blir det någon skillnad i undervisningen och kunskapsnivån mellan eleverna om
skolan har Grön Flagg eller inte?
• På vilket sätt är det skillnad i undervisningen?
1.3 Begreppsdefinitioner:
Styrdokument: Med styrdokument menar vi läroplaner och kursplaner som Sveriges riksdag
och regering har bestämt (Skolverket, 2007).
Miljö: Omgivning, omgivande förhållanden. Ordet används särskilt när det är fråga om
samspelet mellan omgivningen och däri verkande människor, djur, växter eller andra organismer. Som ekologisk fackterm är det detsamma som biotop (Nationalencyklopedin, 2008).
Hållbar utveckling: (eng. sustainable development), ibland även bärkraftig utveckling,
begrepp lanserat i Brundtlandrapporten 1987, och där definierat som "en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov". Begreppet har under 1990-talet fått omfattande spridning, och det råder bred enighet om att en hållbar utveckling måste vara det övergripande målet för
samhällsutvecklingen (detta slås fast i bl.a. handlingsprogrammet Agenda 21 vilket antogs vid Riokonferensen 1992).
Begreppet hållbar utveckling kan tolkas på många olika sätt, vilket delvis också förklarar dess breda användning. En klar innebörd är dock att råvaru- och energianvändningen måste
effektiviseras. En vanlig tolkning är också att fördelningen måste bli mer rättvis, såväl mellan generationer som mellan länder (Nationalencyklopedin, 2008).
Med hållbar utveckling menar vi att människan ska värna om framtiden och kommande behov och se till så att alla resurser räcker till. Vi kommer att använda oss av tre olika perspektiv, det ekonomiska, det sociala och det miljömässiga i vårt arbete. Dessa perspektiv enades världens länder om att arbeta utifrån på en konferens som FN anordnade 2002 i Johannesburg.
Grön flagg: Grön flagg är en internationell miljöutmärkelse som leds av FEE (Foundation
forEnvironmental Education) och den manar förskolor och skolor till ett miljöarbete för en bättre värld (Håll Sverige Rent, 2007).
2. Litteraturbakgrunden
2.1 Miljöundervisningens traditioner
Utbildning har en avgörande roll för att uppnå en hållbar utveckling, men även för att människan ska kunna lösa miljöproblemen. Miljöfrågorna har inte alltid behandlats på ett aktivt sätt i skolan, men intresset för miljöundervisning har vuxit fram. I en miljökonferens 1972 i Stockholm som FN anordnade kom det fram att miljöproblemen var globala inte lokala och regionala som tidigare (Lundahl m.fl, 2006). Agenda 21 är ett handlingsprogram för vår miljö och det lyfter fram hur viktig utbildningen är.
Undervisningen för hållbar utveckling skall enligt Lundahl m.fl. (2006) handla om vår framtid och våra behov och hur vi ska bruka resurserna på ett sätt så att fördelningen blir jämn och hållbar. Miljöundervisningen ska vara tvärvetenskaplig och ska ingå i många ämnen i skolan. Den skall även få varje elev att känna sig delaktig men även ge dem ansvar i undervisningen. Skolan ska ge eleven verktyg så att de kan analysera samspelet mellan människa och natur. Detta ska leda till att eleven får ett långsiktigt tänkande som leder till en hållbar utveckling. Eleverna behöver lära sig att reflektera över sin plats i världen, men även hur de ska gå till väga för att göra den hållbar. De behöver även träna på att utvärdera sin situation nu och i framtiden och hur de ska uppnå sina mål. Det är grunden för att de ska ha en aktiv roll i samhället, men även att de ska bli medvetna om vad människan gör för miljön (Lundahl m. fl, 2006). Vi behöver kunskap för att förstå vad som händer och hur vi ska kunna förändra. Vi behöver förstå naturens sätt att fungera och hur vår konsumtion och förbrukning påverkar både miljön och andra människors liv. Utbildning är ett viktigt verktyg i arbetet för en hållbar utveckling. Det är utbildningen av barn och ungdomar som är viktigast eftersom det är de som ska ta över ansvaret för världens utveckling (Att lära för hållbar utveckling, 2007).
Enligt Sandell m.fl.(2003) finns det tre miljöundervisningstraditioner, den faktabaserade miljöundervisningen, den normerande miljöundervisningen och undervisning om hållbar utveckling. I den faktabaserade miljöundervisningen bygger miljöproblemen på vetenskap och vetenskapen ska vara lösningen på människornas problem. Det är vetenskapsmän som
förväntas att lösa konflikter och problemen i miljön. Här förekommer inget samband mellan människa och natur utan de är skilda från varandra. Undervisningen innehåller vetenskapliga fakta om lokala problem och eleverna ska ta ställning utifrån vad de har läst (Sandell m.fl., 2003). Den här synen på miljöundervisningen tog form under 1960- och 70- talet
(Skolverket, 2002).
I den normerande miljöundervisningen ser man miljöproblemen som en konflikt mellan människa och natur. Problemet beror på människans olika värderingar och deras sätt att leva och för att lösa problemen måste människan leva miljövänligt. Människorna ses som en del av naturen och målet är att vi ska anpassa oss till naturens lagar (Sandell m.fl., 2003). Syftet med undervisningen är att eleverna ska börja handla miljövänligt. Här tar läraren vara på elevernas erfarenheter och arbetar kring dessa (Skolverket, 2002).
Undervisning om hållbar utveckling handlar om demokrati och miljöproblemen betraktas som en politisk fråga (Sandell m. fl, 2003). Denna tradition byggdes upp med hjälp av Agenda 21. Här diskuteras det ekonomiska, det sociala och det ekologiska perspektiven. Därför har begreppet miljö bytts ut mot begreppet hållbar utveckling. Undervisningens viktigaste moment är samtalet om problemet och här diskuterar eleverna sina olika uppfattningar (Skolverket, 2002). Enligt undervisning om hållbar utveckling ska eleven arbeta både med de lokala problemen som de globala och hur dessa har förändrats med tiden (Sandell m.fl., 2003). Under 1990-talet utvecklades en ny kunskapssyn inom miljöundervisningen. Denna kunskapssyn strävar efter en undervisning om hållbar utveckling och anser att miljöfrågor handlar om konflikter mellan olika mänskliga intressen. Olika grupper av människor med skilda synsätt och värderingar ser olika på miljöproblem och vad som är miljöproblem. Därför ger inte vetenskapen någon klar moralisk vägledning. Vetenskapen rymmer också en rad olika och motstridiga uppfattningar om miljöproblemen (Sandell m. fl, 2003). ”Miljöbegreppet är därför till stor del ersatt av begreppet hållbar utveckling, som definieras som såväl ekologisk som ekonomisk och social hållbarhet” (Sandell m.fl., 2003 s. 137).
Här sätts inte bara miljöproblematiken och de samhälleliga mönstren i centrum utan också de demokratiska processerna. Inom begreppet hållbar utveckling ses alla människor och deras synpunkter och värderingar som lika viktiga när det gäller miljöfrågor. Inom begreppet behandlas både gemensamma och individuella aktörer och till stor del behandlas individens roll som konsument. Det är viktigt inom denna traditions miljösyn att det finns ett fortlöpande
samtal om samhället och om hur man skapar bra förutsättningar och livskvalitet för
människor, både i nuet och i framtiden (Sandell m. fl, 2003). Målet med undervisningen är att eleverna lär sig att vara aktiva och kunna kritiskt granska och värdera olika perspektiv på miljöfrågor. Med hjälp av detta kan man engagera eleverna i demokratiska samtal som behandlar en hållbar utveckling av samhället. Undervisningens fokus är vältäckande och behandlar såväl ekologiska som sociala och ekonomiska perspektiv utifrån ett hållbart utvecklingsperspektiv. Pedagogerna använder sig av en faktabaserad grund som eleverna får sätta in i ett sammanhang med olika synsätt och det kan då uppstå konflikter som eleverna ska försöka lösa. Det sker en kartläggning av både natur- och samhällsvetenskapliga grunder såväl som moraliska och etiska (Sandell m. fl, 2003).
Sandell m.fl. (2003) skriver vidare att det är denna tradition som tydligast tar sin
utgångspunkt i ett demokratiskt perspektiv. Syftet med undervisningen är att eleverna ska kunna och vilja delta i den demokratiska debatten i framtiden, men även medvetet utveckla en livsstil som grundas på ett miljöetiskt synsätt. Ett av huvudsyftena för utbildning för hållbar utveckling blir att eleverna utvecklas till aktiva demokratiska medborgare.
I jämförelse med tidigare traditioner inom miljöundervisningen i skolan innebär undervisning för hållbar utveckling förändringar. Det är inte bara dagens problem som uppmärksammas utan även de konsekvenser som våra handlingar kan medföra för framtiden och framtida generationer.
Skolverket genomförde en studie för några år sedan om hur miljöundervisningen såg ut på de svenska skolorna. De kom fram till att begreppet hållbar utveckling inte används så ofta i skolans verksamhet, trots att det står i styrdokumenten. Enligt rapporten används fortfarande en normerande och faktabaserad tradition. Den mest positiva bilden av miljöundervisning förekommer i förskolan och i de tidigare skolåren. Här arbetar pedagogerna praktiskt och konkret tillsammans med barnen. Lärarna i de högre årskurserna upplever att intresset och elevernas engagemang minskar och de upplever miljöundervisningen tjatig. Lärarna anser även att de har svårt att vidareutveckla elevernas tänkande och fördjupning inom ämnet (Att lära för hållbar utveckling, 2007).
2.2 Hållbar utveckling
Begreppet hållbar utveckling blev känt genom arbetet inom Brundtlandkommissionen som FN tillsatte i mitten av 1980-talet.
Hållbar utveckling definieras som:
”en utveckling som tillfredställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredställa sina behov” (Att lära för hållbar utveckling, 2007).
Hållbar utveckling handlar om vårt gemensamma ansvar. Världens länder är idag mycket beroende av varandra och vår politik och livsstil påverkar andra. Hållbar utveckling handlar om att värna om framtiden och dess behov och se till så att alla resurser räcker till
(Myndigheten för skolutveckling 1, 2007).
FN’s handlingsprogram kallas Agenda 21, som innehåller olika förslag hur människan kan åtgärda olika områden till exempel hur vi ska använda jordens naturresurser samt sociala och ekonomiska frågor. Agenda 21 är en utvecklingsplan för förändringsarbetet på nationell, regional och lokal nivå. Allmänheten ska även vara delaktig i arbetet av Agenda 21. En annan viktig överenskommelse på miljöområdet är Kyotoavtalet. 1997 i Kyoto i Japan kom
representanter från världens länder överens om mål för att minska utsläppen av växthusgaser (Att lära för hållbar utveckling, 2007).
Hållbar utveckling handlar inte bara om att man ska leva tillsammans med naturen utan vi måste ta hänsyn till människors livskvalitet, hälsa och utbildning. För att ett samhälle ska ha resurser att fördela behövs ekonomisk tillväxt. Den ekonomiska tillväxten ska kombineras med social välfärd och detta måste ske utan att förstöra naturen (Att lära för hållbar
utveckling, 2007).
På en konferens som FN anordnade 2002 i Johannesburg enades representanter från flera av världens länder om att arbeta utifrån tre olika perspektiv, det ekonomiska, det sociala och det miljömässiga (Att lära för hållbar utveckling, 2007).
Hållbar utveckling ur ett miljöperspektiv handlar enligt Myndigheten för skolutveckling (2007) om hur vi kan använda oss av naturens resurser på ett sådant vis att även kommande generationer kan dra nytta av dessa. Vidare skriver de att dagens generationer och våra
efterkommande ska få möjlighet till en miljö som mår bra och som kan försörja människor på ett sätt som inte påverkar miljön negativt. Vi måste själva bestämma vilket ansvar och vilka skyldigheter vi har mot djur och natur. Människan är ensam om att kunna skilja på rätt och fel, vilket gör att människan har ett stort ansvar för sitt handlande. Det behövs en hållbar utveckling för att människan ska ta sitt ansvar och för att vi ska ge kommande generationer tillgång till de resurser som finns i naturen. Vi är skyldiga våra efterlevande generationer tillgång till en ren och frisk miljö samt tillgång till de resurser som vi idag har. Hållbar utveckling innebär att vi på bästa sätt kan ge kommande generationer ett bra liv med ett fungerande samhälle med liknande resurser som dagens samhälle.
Naturen har ett egenvärde och växter och djur är levande varelser som har rätt till ett liv med bra förutsättningar (Myndigheten för skolutveckling 1, 2007).
Hållbar utveckling ur ett socialt perspektiv handlar främst om det mänskliga samhället och de resurser som människan använder sig av för sin egen vinnings skull. Jordens resurser kommer inte att räcka till om vi fortsätter leva som vi gör idag. Människan har i dagsläget svårt för att se vad som händer och det är först när det börjar märkas att någonting händer som vi börjar reagera. Detta i sin tur kan leda till konflikter mellan länder samt inom ett lands gränser. Hållbar utveckling ur ett socialt perspektiv handlar om människans behov av att vara delaktig och ha medborgarinflytande samt en bra utbildning som senare ger sysselsättning
(Myndigheten för skolutveckling 1, 2007).
Hållbar utveckling ur ett ekonomiskt perspektiv handlar om naturtillgångar och kapital vilka kan ses som begränsade resurser. Kan samhällets resurser användas på ett mer effektivt sätt så kunde fler behov tillgodoses och fler människor kunde leva med en bättre levnadsstandard. Det handlar även om människans egen inställning till välstånd. Idag lever fler än någonsin med en hög materiell välfärd vilket för med sig problem som exempelvis miljöförstöring. Genom att sprida kunskap som på ett positivt sätt förmedlar om utveckling och miljöhållning kan vi öka människors välstånd och på detta vis få en global hållbar utveckling.
Det finns idag flera globala samarbeten mellan länder för att minska miljöproblemen, som exempelvis Kyotoavtalet där industrialiserade länder har ingått ett avtal för att minska koldioxidutsläppen (Myndigheten för skolutveckling 1, 2007).
Myndigheten för skolutveckling skriver att ett arbete med hållbar utveckling bör genomsyra hela skolans undervisning och inte vara som ett eget ämne. De menar att hållbar utveckling inte ska finnas under bestämda undervisningsformer utan begreppet bör enligt dem ingå i all skolverksamhet (Myndigheten för skolutveckling 2, 2007).
2.3 Grön flagg
1981 startade FEEE (Foundation for environmental education in Europe), som är ett samarbetsorgan för olika miljöorganisationer i Europa och omfattar idag tre projekt.
• Eco-Schools, i Sverige kallad Grön Flagg.
• Blue Flag Campaign, miljö-och säkerhetsgodkännande av hamnar och marinor. • Young Reporters for the Environment, gymnasieelever använder sig av Internet för att
diskutera miljöfrågor. (Lernevall och Ottosson, 1998).
I början på 1990-talet pågick det ett skolprojekt i Köpenhamn som gick ut på att få barn och ungdomar att minska sin vattenförbrukning. Friluftsrådet i Danmark fick uppdraget att sprida dessa idéer vidare i Danmark. På den tiden var Ole Lövig Simonsen president för FEEE och samtidigt ordförande för Friluftsrådet i Danmark. Han tyckte att det danska skolprojektet föll väl ut och redovisade det arbetssättet för FEEE som i sin tur tog ett beslut om att starta ett pilotprojekt med namnet Eco-Schools. Tillsammans bestämde de ett antal riktlinjer för
projektet. Det var omöjligt att konstruera ett gemensamt arbetsmaterial eftersom skolsystemen ser olika ut i Europa (Lernevall och Ottosson, 1998).
Dessa riktlinjer gäller för alla medlemsländer:
• Miljöråd - elever och personal tillsammans driver arbetet i Eco-Schools. • Tematiskt arbetssätt - konkreta miljömål formuleras inom valt tema.
• Redovisning - för att bli en Eco-School krävs att någon utomstående godkänner miljöarbetet.
En fransk konstskola fick i uppdrag att utforma en gemensam logotyp för Eco schools. Det blev en flagga (fig.1). (Håll Sverige Rent 1, 2007).
Figur 1. Flaggan för Eco schools, den som kallas Grön flagg.
Ett ökat miljömedvetande, arbetet med Agenda 21 i ett lokalt perspektiv och strävan att få eleverna delaktiga har gjort att projektet har fått stort stöd av EU. (Lernevall och Ottosson, 1998). Den övergripande målsättningen med Grön Flagg är att ge struktur i skolans och förskolans miljöarbete, men framförallt att ge barnen delaktighet arbetet (Håll Sverige Rent1, 2007). Ett miljöråd utses som består av både personal och elevrepresentanter. Elever ska ha ett väsentligt arbete i miljörådet som är anpassat efter deras förmåga. Inom förskolan behöver dock inte barnen vara med i miljörådet. Förskolan/skolan diskuterar fram en handlingsplan.
• Ett beslut om att arbeta med ett av för närvarande fem teman; energi, vatten, kretslopp, livsstil och hälsa eller skogen.
• Handlingsplanen ska innehålla minst fem mål som arbetet ska uppnå. Målen kopplas till det valda temat. Målen ska vara väl förankrade hos personal och barn och det är viktigt att målen är anpassade till elevernas ålder, d v s målen måste vara olika formulerade för olika åldersgrupper på samma skola/förskola. Målen ska vara konkreta och utvärderingsbara.
• Den ska även innehålla en plan över hur miljöarbetet ska påverka skolundervisningen. Handlingsplanen skall sändas in till Håll Sverige Rent och gäller som anmälan till deltagande i Grön Flagg (Håll Sverige Rent 2, 2007).
Sedan sätter skolan/förskolan igång och arbetar med att uppnå sina mål. Minst sex månader och längst tolv månader ska de arbeta innan de får redovisa sina resultat. Alla på hela
skolan/förskolan måste vara med, det går inte att bara ett arbetslag väljer att arbeta med Grön Flagg. När skolan/förskolan nått målen sammanställs en rapport. Den ska innehålla en
sammanfattande beskrivning av arbetet, beskrivning av hur miljörådet arbetar och någon slags dokumentation, till exempel foton, eller protokoll från miljörådet. Rapporten ska undertecknas av en person ur miljörådet och av skolans/förskolans verksamhetsansvarig. Rapporten skickas till Håll Sverige Rent för bedömning. Blir skolan/förskolan godkänd får de ett certifikat och en grön flagga, som hissas vid skolan/förskolan under en högtidlig ceremoni (Lernevall, 1988). Skolan/förskolan måste nu inom ett halvår välja ett nytt miljöråd, sätta upp nya mål som skickas till Håll Sverige Rent, arbeta för att genomföra dessa och skicka in en rapport som ska bli godkänd för att få behålla certifikatet och flaggan. Skolan måste lämna in en rapport en gång om året för att få behålla flaggan (Håll Sverige Rent 2, 2007).
Håll Sverige Rent har genomfört regionala nätverksträffar för personal och elever som är delaktiga i Grön Flagg. Dessa träffar har varit mycket lyckade och utbyte av erfarenheter och idéer är värdefullt och viktigt för fortsatt utveckling. Dessa regionala nätverksträffar är något som Håll Sverige Rent kommer att fortsätta med. (Lernevall och Ottosson, 1998).
På miljöskolor som till exempel på skolor med Grön Flagg är det vanligt med både utomhus- som inomhusaktiviteter. Utomhusaktiviteterna kan äga rum i en skog eller på skolgården. Här arbetar eleverna praktiskt experimenterar och upptäcker nya saker. Dessa aktiviteter är viktiga för pedagogen att följa upp när de kommer in i klassrummet (Björneloo, 2007).
2.4 Vad säger styrdokumenten
I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, står det att eleven ska ha grundläggande kunskaper om kretslopp, hur resurserna förbrukas och om ekosystemet. Eleverna ska utveckla kunskap och förståelse för frågor som rör människan och naturen. (Lundahl m. fl, 2006).
I kursplanen för geografi står det
Utbildningen i geografi syftar till att utveckla kunskap, förståelse och handlingsberedskap i frågor som rör människan och hennes omgivning. Utbildningen stärker elevernas rumsuppfattning och skapar en
referensram av kunskaper om olika platser och områden och deras belägenhet. Syftet är också att utveckla förmågan att se samband, sammanhang och helheter vad gäller överlevnad, resursanvändning och
miljöpåverkan och förmågan att uppfatta möjligheter och bedöma konsekvenser av olika handlingsalternativ (Skolverket, 2007).
Kursplanen i geografi (Skolverket, 2002) är själva grundstenen i undervisningen och är den grundpelare och hjälpmedel läraren har i skolan. Förutom att följa strävans- och
uppnåendemålen kan läraren också kontrollera vilket syfte och vilken roll ämnet ska ha i undervisningen. Att utbildningen i geografiämnet ska sträva efter att utveckla en
handlingsberedskap framgår under ämnets syfte.
I läro- och kursplanerna kan pedagoger läsa om hur viktigt det är att eleverna lär sig om långsiktig hållbar utveckling. Det finns även skrivet i geografiämnets kursplan i ämnets syfte:
Utbildningen ger verktyg för analyser av samspelet människa - natur och skall leda till ansvarstagande för den gemensamma miljön och resursanvändningen för att möjliggöra en
långsiktigt hållbar utveckling (Skolverket, 2002 s. 71).
För att skapa en helhetsbild måste geografiämnets beståndsdelar integreras med andra ämnen. Detta gäller också miljöundervisningen. Att arbeta tvärvetenskapligt, använda elevernas erfarenheter samt ge dem kunskap hur de ska handla i vissa situationer är ett bra sätt att stärka begreppet hållbar utveckling.
Enligt Molin (2006) ska de nya kursplanerna och läroplanerna i Lpo 94 vara korta, distinkta och utvärderingsbara. Tidigare kurs - och läroplaner innehöll övergripande mål och riktlinjer som timplaner och kursplaner som styrde undervisningen. Den nya läroplanen innehåller mål och innehåll för verksamheten istället för riktlinjer och arbetsformer. I både läroplanen och kursplanen finns två mål; Mål att sträva mot och Mål att uppnå.
"Mål att sträva mot" arbetar skolan fram och är det som är lärarens underlag samt vilket urval av material läraren ska använda sig utav i sin undervisning. Molin (2006) anser även att strävansmålen inte ger någon maxgräns för hur mycket en elev kan lära sig utan fungerar mer som ett index för den kunskapsutveckling skolan ska ge.
"Mål att uppnå" är ett kunskapsmål och uttrycker vad eleverna ska ha lärt sig i sitt femte respektive nionde skolår i grundskolan Det är skolans ansvar att eleven når upp till dessa kunskapsmål. I Lpo 94 finns ingen hantering av ämnesval eller huvudmoment i
undervisningen och det ger inte heller pedagogen några anvisningar för hur kursmålen ska uppnås. Istället beskrivs ämnena kortfattat genom centrala begrepp, teorier, frågeställningar, perspektiv, aspekter och kunskapsområden inom ämnet. Kursplanerna förklarar mer varför man ska läsa ämnet än hur. Den nya kursplanens så kallade frirum ger elever och lärare på skolan ett utrymme att tolka och fylla undervisningen med ett ämnesinnehåll.
Om man studerar det som står om skolans miljöundervisning i Lpo 94 är det att skolan ska rusta den kommande generationen så att den vill och kan delta aktivt i den samhälleliga debatten kring miljöfrågor.
2.4.1 Geografiämnets karaktär och uppbyggnad
I skolan omfattar ämnet geografi tre aspekter på förhållandet mellan människan och hennes omgivning. Den första aspekten är den beskrivande aspekten. Här lär sig eleven lära känna sin värld, arbetar först och främst med sin närmiljö och arbetar sig sedan ut i världen. Eleven ska bli förtrogen med både likheter och skillnader med olika levnadsvillkor och olika miljöer i olika områden (Skolverket, 2007).
Den andra aspekten är den analyserande aspekten och här ska eleven kunna förstå och förklara olika händelser och hur detta har förändrats. Den sista aspekten kallas den konsekvensinriktade aspekten och här ska eleven kunna se konsekvenserna av sitt eget handlande i miljön. Detta ska ske med hjälp av de två andra aspekterna, men även att förstå och bedöma olika konsekvenser på miljön som människan har orsakat. (Lundahl m. fl, 2006).
3. Metod
3.1 Metodval
I vårt arbete har vi valt att använda oss av två olika metoder, intervjuer och enkäter. Dessa val gjorde vi eftersom dessa metoder passade bäst just för denna tidpunkt och undersökning. Att observera eleverna vid denna termin var inte en bra metod eftersom eleverna inte arbetade lika aktivt med frågor som rör miljön. Fokus ligger på om det finns någon skillnad i undervisningen mellan skolan som har Grön Flagg och den som inte har det. Vårt
huvudintresse ligger i om miljöarbetet kring Grön Flagg leder till användbar kunskap inom hållbar utveckling.
Vi tyckte att enkäter till lärarna var den bästa metoden. Anledningen till att vi valde enkäter som metod är att vi då får möjligheten att få in många svar. Nackdelen med enkäter är att man inte kan tränga på djupet med vad svararen menar och risken finns då att frågan kan
missuppfattas. Vi använde oss av anonyma enkäter och detta beror på att få in så ärliga svar som möjligt samt för att skydda informanten (Johansson, m.fl. 2006). Enkätfrågorna som vi använde oss av var riktade mot lärarnas kunskap om begreppet hållbar utveckling, men även vilken undervisningsform de använder både när det gäller miljöundervisningen i skolan och miljöarbetet med Grön Flagg. Vi använde oss av både fasta och öppna frågor eftersom fasta frågor leder till bestämda svarsalternativ medan öppna frågor som ger pedagogen möjlighet att friare visa sitt synsätt och sina kunskaper (Johansson, m.fl. 2006).
Beträffande intervjuerna, valde vi att göra kvalitativa intervjuer istället för kvantitativa. När man vill hitta ett mönster eller förstå ett sammanhang mellan något är det bättre med
kvalitativa intervjuer (Trost 1997). Intervjufrågorna till eleverna hade samma inriktning som enkätfrågorna men var mer anpassade till elevnivå. Som intervjuare ska man enligt Trost (1997) använda sig av konkreta situationer. Ett bra tillvägagångssätt när det gäller intervjuer med elever är att de får rita sina svar på ett papper, vissa har lättare att uttrycka sig i bild än i tal (Trost 1997). Eftersom båda skolorna vi valt att göra intervjuerna med eleverna på har behandlat ämnet miljö nyligen ligger detta ämne nära i elevernas tänkande och vardag. Det fösta vi tänkte på när vi bestämde oss för att använda intervju som metod var att vi måste begränsa oss till ett fåtal elever. Vinsten med kvalitativa intervjuer är att man kan tränga på djupet och ge många följdfrågor, vilket man inte kan med enkäter (Johansson, m.fl. 2006).
Vi funderade över att göra enkätfrågor till eleverna men vi valde bort det eftersom barn kan ha svårt att uttrycka sig i skrift. Vissa av eleverna är inte vana skrivare, de yngsta eleverna i undersökningen är 7 år gamla och de äldsta är 10 år. Vi har båda två våra praktikplatser på de skolorna vi har gjort enkäter och intervjuer på, vilket betyder att vi känner både eleverna och lärarna ganska bra och har erfarenhet av hur de beter sig i olika situationer och hur de kan svara. Därför valde vi att använda oss av dessa elever i vår undersökning. Vi valde att intervjua sammanlagt 8 par elever eftersom vi ville ha många olika svar och kunna se olika svarssätt.
Eftersom eleverna är under 18 år var vi tvungna att skicka ut ett brev till elevernas föräldrar där vi bad om deras godkännande för att elever skulle få dela i intervjun (bilaga 3). Vi var noga med att lämna ut brevet i god tid eftersom vi ville veta om alla eleverna kunde få i vår undersökning. När eleverna skulle uttrycka sina svar fick de göra det i form av att rita. Det en bra metod särskilt eftersom flera av barnen inte har svenska som modersmål (Trost 1997).
Allra först skrev vi enkätfrågor till lärarna på de båda skolorna (bilaga 1). Frågorna såg inte likadana ut beroende på att den ena skolan har Grön Flagg och den andra har inte det. Fördelar med enkätfrågor är att lärarna svarar anonymt och är förhoppningsvis ärliga. En nackdel är att de inte svarar så utförligt som vi hade önskat.
Vid intervjuerna med eleverna använde vi oss av en voice bank recorder (ljudinspelning). Vi frågade alla elever innan intervjun och de godkände att vi spelade in deras röst under
intervjun. Fördelar med att ta upp intervjun på en ljudinspelning kan vara att man kan lyssna på ordval och tonfall upprepade gånger. Nackdelen kan vara att den intervjuade personen känner ett obehag av att man spelar in samtalet (Trost 1997).
3.2 Urval
Skolan utan Grön Flagg är en låg- och mellanstadieskola belägen mitt i en större stad. Fastän skolan ligger mitt i staden har de nära till grönområden. Majoriteten av eleverna har ett svenskt ursprung. På skolan går det 250 elever och 15 pedagoger.
Skolan med Grön Flagg är en F-9 skola som ligger i ett samhälle utanför en större stad.
Majoriteten av eleverna har svensk bakgrund. På skolan går det 500 elever och 40 pedagoger.
Vi delade ut 55 enkäter och fick 30 besvarade.
3.3 Genomförande
Först och främst delade vi ut våra enkätfrågor på vardera skolan och vi valde att göra det när lärarna hade arbetsplatsträff eftersom alla lärare är samlade då. Vi samlade in alla enkäterna och började analysera och granska dem. Av praktiska skäl började vi med enkäterna.
När vi fick tillbaka enkäterna utsattes vi för ett dilemma. Svaren på frågorna var inte vad vi förväntat oss. Troligtvis handlar det om att vi har ställt fel sorts frågor. Detta har gjort att bearbetningen av enkäterna har varit svår. Eftersom vi inte ansåg att ha tid att göra om enkätfrågorna har vi använt oss av materialet som går parallellt med intervjufrågorna. Det vi har uteslutit är om budskapet når fram till eleverna. Frågan var fel ställd och gav ett
oanvändbart material. Detta gäller även frågan som handlar om styrdokumenten. Anledningen till att vi har tagit bort material beror på att vi tror att lärarna har missuppfattat frågorna. När vi har bearbetat materialet från enkäterna har vi lagt ned störst vikt på att jämföra skolorna.
Efter det delade vi ut talonger till föräldrarna där de skulle skriva om vi fick intervjua deras barn eller inte. Det var några föräldrar som inte samtyckte vilket vi tog hänsyn till. Vi fick in 45 positiva svar, där vi sedan drog 16 eleverna från högen med talonger.
Först tänkte vi intervjua eleverna en och en men valde sen att intervjua dem i par eftersom om de är samspelta med varandra kan det vara ett gott stöd att ha varandra och bolla idéer.
Informationsmängden och förståelsen brukar bli större och bättre om eleverna kan sitta och diskutera fram ett svar som enligt dem är rätt. Men om de inte är samspelta kan intervjuer i par istället hämma deras tänkande (Trost 1997).
I de båda klasserna, de som har Grön Flagg och de som inte har Grön Flagg, gick vi in till ett grupprum för att inte bli störda av de andra eleverna. Rummen var kända för eleverna vilket gör att de kände sig trygga. Enligt Trost (1997) är det viktigt att de som blir intervjuade ska
känna att de är i en trygg miljö. På skolan med Grön Flagg hade vi avsatt tid då intervjuerna med eleverna skulle ske. Vi tog in eleverna två och två i grupprummet. Under tiden som vi intervjuade eleverna hade den övriga klassen pass som de arbetade med. Varje intervju tog cirka 10 minuter. Den andra skolan arbetade med temat Carl von Linne i åldersintegrerade klasser vilket innebar att eleverna var ganska mycket uppe i varv när de kom in i
grupprummet. Men vi gjorde dock på samma sätt som på den andra skolan.
Vid intervjutillfället skrev och spelade den ena av oss in och den andra samtalade med eleverna. Efter det att vi hade intervjuat alla elever diskuterade vi vad vi uppfattat att de sagt och sammanställde deras svar.
4. Resultat
4.1 Bearbetning av resultatet
Det första vi ska redovisa är enkätundersökningen. De trettio inkomna enkäterna från pedagogerna fördelar sig med arton från skola 1 och tolv från skola 2. Vi har lagt
tyngdpunkten på att göra en jämförelse mellan skolorna samt se och diskutera skillnader och likheter. Det andra vi ska redovisa här i resultatet är intervjuerna med eleverna .
4.2 Resultat av enkätundersökningen
Efter vårt dilemma av enkätmaterialet har bearbetningen varit svår. Det har gjort att vi inte har kunnat använda oss av alla frågor. Vi kommer att dela in resultatet i olika områden, bakgrund, hållbar utveckling och Grön Flagg. Vi kommer inte att redovisa fråga för fråga utan skriva en sammanfattning av vissa frågor.
Bakgrund
Vi fick in trettio enkäter därav arton från skola med Grön Flagg och tolv från skolan utan Grön Flagg. Majoriteten av lärarna var kvinnliga och alla som svarade hade lärarutbildning. Många av lärarna hade arbetat som lärare endast några år. Men det förekom även lärare som hade arbetat i 35 år. Eftersom enkäterna innehöll få svar från det manliga könet har vi inte arbetat utifrån genusperspektivet. Vi har inte heller arbetat från lärarnas verksamhetsår eftersom detta inte hade någon betydelse på svaren mellan lärarna.
Hållbar utveckling Resultat av frågorna 1-6
Samtliga lärare tycker att det är viktigt att göra eleverna medvetna om en hållbar utveckling. De tycker även att det är viktigt att eleverna får miljöundervisning i skolan, men tyvärr är det inte schemalagt. Lärarna gav olika förslag på innehåll i begreppet hållbar utveckling.
Förslagen var enbart inom miljöperspektivet. Svaren mellan skolorna skiljde sig inte åt. 1/3 av lärarna på båda skolorna vet inte vad hållbar utveckling är.
Skola med Grön flagg
På skolan med Grön Flagg pågår ett miljöarbete för Grön Flagg där lärarna har mycket idrott, kompostering av till exempel frukt, pappersåtervinning i klassrummen. Det finns ett miljöråd som arbetar kring miljön på skolan. När de har haft sina möten tas innehållet upp av
representanter i de olika klasserna, alla ska bli delaktiga i de beslut som tagits. Alltså ska informationen föras vidare till alla elever. Klasserna har även miljöundervisning kring olika teman till exempel vår jord, Carl von Linne och livets uppkomst. De har gjort en del
studiebesök som har handlat om naturen. En gång i veckan har alla klasser på skolan utedagar. Då är de ute en hel dag och har olika aktiviteter som har med miljön att göra. De yngre
eleverna gör mer konkreta övningar medan de äldre har mer teoretiska övningar. Exempel på konkreta övningar kan vara sortering av sopor, städning av skolgården och så vidare, medan de äldre eleverna arbetar teoretiskt till exempel med växthuseffekten.
För att kontrollera eleverna på deras kunskap utför lärare på skolan med Grön Flagg olika konkreta handlingar, till exempel kompostering, sortering av papper och tidningar. Efter varje fruktstund läggs frukten i en speciell hink som sedan en elev tar med sig till komposten, detta sker dagligen.
Skola utan Grön flagg
Skolan utan Grön Flagg har en miljöundervisning där de diskuterar olika frågor som rör miljön. De talar till exempel om sopsortering, återvinning, kompostering istället för att arbeta praktiskt. Det de diskuterar är aktuellt i närmiljön men även globalt. De behandlar även olika teman, exempelvis Carl von Linne och el med mera.
Skolan utan Grön Flagg gör olika nedslag i sin miljöundervisning där de ”kontrollerar” om eleverna kan de mål som är tänkta att uppnå. Detta kan ske i olika former, t ex tipsrundor av olika slag, redovisningar där det blir tydligt vilka som har förstått eller inte. Alla elever har även en loggbok som tillhör temat. När lärarna gjort någon aktivitet med eleverna ska de skriva i sin loggbok vad de har upplevt och lärt sig sedan läser lärarna dessa loggböcker och ser var kunskapsnivån ligger.
En tredjedel av personalen i de båda skolorna anser sig inte att de har tillräckliga kunskaper inom begreppet hållbar utveckling. Medan två tredjedelar har tillräckliga kunskaper. Det var
många lärare som kände att de ville få mer kunskap inom hållbar utveckling, eftersom begreppet är aktuellt nu.
Analys
När vi bearbetade resultaten från enkätsvaren kunde vi se att 1/3 av lärarna inte vet vad begreppet hållbar utveckling innebär.
Lärarna på de båda skolorna tyckte att det var viktigt att medvetandegöra eleverna kring ämnet hållbar utveckling. Det var ingen skillnad på om skolan hade Grön flagg eller inte. Skolan med Grön flagg arbetar mer praktiskt med ämnet och skolan utan Grön flagg arbetade mer teoretiskt. Båda skolorna arbetar för en bättre miljö. Det som skiljer skolorna åt är arbetssättet där skolan med Grön Flagg arbetar praktiskt med eleverna medan skolan utan Grön Flagg arbetar teoretiskt.
Grön Flagg
Resultat av frågorna 7- 9
Majoriteten av lärarna på skolan utan Grön Flagg anser att det inte är obligatoriskt att veta vad Grön Flagg är. Det är åtta lärare som vet vad Grön Flagg är medan de andra fyra inte har satt sig in i ämnet. De flesta lärarna svarar att om skolan hade haft Grön Flagg hade de arbetat mer aktivt, medvetet och konkret med miljön och naturen. Det hade varit mer press och krav på läraren om man visste att skolan hade Grön Flagg, vilket hade lett till att både lärare och elever vill prestera mer. En del lärare tycker att de arbetar aktivt med denna fråga idag fastän de inte har Grön Flagg på skolan. Om Grön Flagg hade funnits på skolan hade det blivit mer naturligt med mer miljö i temadagarna.
Det finns en hel del lärare på skolan med Grön Flagg som skriver att de inte märker att skolan har Grön Flagg. De lärare som har intresse för Grön Flagg tycker det är roligt och arbetar aktivt med det. Medan de som inte intresserar sig lika mycket inte engagerar sig frivilligt. Beslutet om att skolan skulle gå med i Grön Flagg fattades av lärarna, eleverna samt föräldrarna år 2004.
Analys
Majoriteten på skolan utan Grön flagg anser att det borde vara obligatoriskt att veta vad Grön flagg är. Om Grön flagg hade funnits på skolan tror många lärare att de hade arbetat mer medvetet kring hållbar utveckling. En del lärare på skolan med Grön flagg märker inte tydligt att de arbetar efter Grön flagg kriterierna. Medan de som intresserar sig för ämnet tycker att det syns tydligt i deras undervisning.
4.3 Resultat av intervjuerna
Vi har valt att presentera en fråga i taget. Varje fråga kommer att innehålla svar från båda skolorna för att jämförelsen mellan skolorna ska bli lätt och tydlig. Hela resultatdelen avslutar vi med en sammanfattande analys där vi tar upp intervjuerna tillsammans med enkäternas slutsatser och kopplar samman det i en analys.
Vad vet ni om miljö?
Denna fråga startade med att vi delade ut ett vitt papper till eleverna där de skulle rita det första de kom att tänka på när vi sa ordet miljö. Eleverna på skolan med Grön Flagg ritade träd, blommor och djur. De associerade till naturen och dess olika innehåll. Men där fanns en elev som stack ut från mängden.
I – Kan du berätta för oss vad du har ritat?
E – Jag har ritat en massa hus. Jag tycker att åkermarken försvinner. Det kan väl inte vara bra. I – Varför tror du att de bygger mycket hus?
E – Jag vet inte, men det kan vara för att många vill flytta hit. Jag trivs här och då gör kanske andra det med.
Majoriteten av eleverna på skolan utan Grön flagg ritade även här träd, blommor och fåglar. Även dessa elever tror att miljö handlar enbart om naturen. Samtalen kring bilderna handlade om källsortering, men även om plastflaskor som ska pantas och bli en ny flaska.
I – Vad tror du att miljö är?
E – Att man ska vara om rädd om naturens kretslopp. I – Vad menar du med kretslopp.
I – Vad menar du då?
E – Jo, om det regnar så tar blomman upp detta. Sedan kommer det ut igen på något sätt, och så bildas det moln och så regnar det igen. Jag tror det är så.
Med denna elev kunde vi föra en djupare diskussion. Hon kunde utveckla det hon hade ritat till sina tankar. Det förekommer vissa skillnader mellan skolorna. Svaren från skolan med Grön Flagg gav svar som handlade om sopor och nedskräpning, medan elever från skolan utan Grön Flagg kunde föra ett djupare samtal om kretslopp som förekommer i naturen.
Hur har du fått reda på vad miljö är?
De flesta av eleverna gav tydliga svar och här kan vi bara tolka på ett sätt. Informationen kommer från skolan. Det är endast en elev som nämner att de har fått reda på det genom ett tv-program, som heter skräp – tv. Det går på tv-programmet Bollibompa och handlar om skräp och vad som händer med det. Men framförallt att människan ska sortera sina sopor.
I – Var har du fått reda på vad miljö är?
E – I skolan, vi har utedag en gång i veckan och där pratar vi om miljön. I – Kan du ge något exempel på vad du har lärt dig.
E – Ja, en gång så grävde vi ner olika saker. Efter en vecka skulle vi gräva upp sakerna. Flaskan hade inte försvunnit, men äpplet var där inte mycket kvar. Då sa fröken att det är maskarna som äter på äpplet precis som de gör i vår kompost på skolan.
Här är ett exempel på att skolan med Grön Flagg arbetar praktiskt under sina utedagar med miljöfrågor. De flesta eleverna svarade att de har lärt sig mycket när de är ute. De är inte bara ute på skolgården utan går till ett grönområde.
Det var en elev på skolan med Grön Flagg som avvek från de andra med sitt svar.
I – Var har du fått reda på vad miljö är? E – Jag är med i lilla miljörådet här på skolan. I – Jaha, vad tar ni upp på rådet.
E – Vi har ju Grön Flagg så just nu ska vi bestämma ett nytt tema. Vi har haft mycket rörelse, men nu ska vi välja nytt. Vi har inte bestämt oss ännu. Vi ska skicka in lite papper och bli godkända.
I – Vad händer annars? E – Vi får inte behålla flaggan.
Under vårt samtal med denna elev kunde samtalet gå in på Grön Flagg. Den andra eleven som var tillsammans med eleven från miljörådet hade ingen större förståelse kring Grön Flagg. Det var endast eleven från miljörådet som förde den diskussionen. På denna fråga fanns det ingen större skillnad på svaren mellan skolorna. De flesta eleverna gav liknande svar förutom eleven från miljörådet.
Vad kan du göra för att påverka en bättre miljö?
Denna fråga engagerade de flesta av eleverna. Här kunde vi se att eleverna från båda skolorna vill hjälpa till. Majoriteten av eleverna svarade att man inte ska skräpa ner och om man hittar något på marken ska man ta upp det och slänga i papperskorgen. Det var flertalet av eleverna som även tog upp användningen av fordon.
I – Vad kan du göra för att påverka en bättre miljö?
E – Jag kan fråga min pappa om jag kan cykla till skolan istället för att åka bil. I – Varför tror du att det är farligt för miljön att åka bil?
E – För det som kommer ut där bak från bilen innehåller kemikalier och om det kommer ut i naturen förgiftas den.
Eleven från miljörådet svarade så här:
E – När vi är på utflykt med skolan ska vi inte kasta resterna från vår matsäck i naturen. Om det inte finns någon papperskorg, kan vi lägga det i ryggsäcken igen och kasta det hemma.
Här kan vi se att denna elev vet vilka regler som finns när det gäller nedskräpning. Flickan berättade även för oss att dessa regler tar de upp i miljörådet som sedan ska gå ut i klasserna och berätta vad som avhandlats på miljörådet.
Har er skola Grön Flagg?
De tre återstående frågorna har endast skolan med Grön Flagg deltagit i.
Har er skola Grön Flagg. Majoriteten svarade ja på denna fråga. Det var två elever som var osäkra.
E – Jag vet inte. Men det hänger en Grön Flagga på andra sidan gården. Kan det vara den? I – Har inte fröken pratat om flaggan?
Vad betyder Grön Flagg?
Svaren på denna fråga var väldigt varierande mellan paren. Paren svarade ganska lika, eftersom de fyllde i åt varandra. Vi kunde se i deras ögon att de var väldigt osäkra, de visste inte. Eleven från miljörådet hade inte heller någon större förståelse vad Grön Flagg betyder.
Varför har er skola Grön Flagg?
De flesta av eleverna vet inte varför just deras skola har Grön Flagg, men majoriteten kopplar Grön Flagg med miljörådet. Av elevernas svar kan vi även dra slutsatsen att skolan arbetar praktiskt med miljöfrågorna, vilket är bra men här saknas diskussion om det praktiska arbetet.
5. Sammanfattande analys
I denna sammanfattande analys ska vi diskutera de stora skillnaderna mellan skolorna. Den största skillnaden som vi har kommit fram till med hjälp av enkäten och intervjuerna är att skolorna arbetar på olika sätt. De strävar mot samma mål, att uppnå en hållbar utveckling. Men vägen dit är olika, vilket vi kan se i intervjuerna. Skolan med Grön Flagg arbetar praktiskt med miljöfrågor både ute och inne, de använder sig av sin närmiljö där eleverna känner sig hemma, medan skolan utan Grön Flagg diskuterar miljöfrågorna med sina elever under ett temaarbete.
En del eleverna på skolan med Grön Flagg visste inte vad Grön Flagg betyder. Det var många elever som inte kopplade Grön Flagg till miljörådet. Kunskapsnivån hos eleverna på båda skolorna kring vad miljö är var lika. Hur eleverna hade fått reda på vad miljö är var också lika, genom skolan svarade majoriteten. Genom att inte skräpa ner anser eleverna att de kan hjälpa till att få en bättre miljö.
Det är inte många av lärarna som arbetar aktivt med Grön Flagg på skolan. Detta visar sig också i intervjuerna med eleverna på skolan med Grön flagg, de flesta vet inte varför skolan har Grön flagg.
6. Diskussion
Vi har valt att använda oss av underrubriker i diskussionen. Begreppet hållbar utveckling, Grön Flagg eller inte och Metoddiskussion. Sammanfattningsvis anser vi att de intervjuer och enkätfrågor vi gjort ändå har gett svar på de frågeställningar vi valt att undersöka även om visst material inte har användas. Det är dock viktigt att påpeka att de resultat vi fått fram i vår undersökning grundar sig på en liten urvalsgrupp och kan endast vara giltiga för våra utvalda skolor och det är inte säkert att de kan gälla samtliga elever på skolor med Grön Flagg respektive utan Grön Flagg.
6.2 Begreppet hållbar utveckling
Den internationellt mest kända definitionen är ”en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov (Att lära för hållbar utveckling, 2007).
Med hjälp av enkäterna kan vi fastställa att det inte var många lärare som kände till begreppet hållbar utveckling. Det var 1/3 som inte visste vad hållbar utveckling betyder. Men lärarna anser sig ändå använda sig av begreppet i sin undervisning. Följden av detta blir att många av elever inte riktigt vet vad hållbar utveckling eller Grön flagg innebär.
Enligt vårt resultat kan vi se att det finns brister i deras kunskap kring ämnet. Detta kan bero på att intresset inte finns för att fortbilda sig eller så är det skolan eller kommunen som inte satsar på detta.
Ett arbete med hållbar utveckling bör genomsyra hela skolans undervisning och det ska inte vara ett eget ämne. Enligt Myndigheten för skolutveckling, 2007, skall hållbar utveckling inte finnas under bestämda undervisningsformer utan begreppet bör enligt dem ingå i all
skolverksamhet. Detta står även i Lpo 94 och då bör det vara viktigt för skolorna att uppdatera sig i dessa frågor. I vårt resultat från enkäterna kan vi tyda att båda skolorna har
miljöundervisning, men oftast har de det tillsammans med ett tema. Detta stämmer inte riktigt överens med läroplanens riktlinjer. Enligt Skolverket används inte begreppet hållbar
utveckling ofta i skolans verksamhet, trots att det står i styrdokumenten. En normerande och faktabaserad tradition används fortfarande. Den mest positiva bilden av miljöundervisning
förekommer i förskolan och i de tidigare skolåren. Här arbetar pedagogerna praktiskt och konkret tillsammans med barnen. Lärarna i de högre årskurserna upplever att intresset och elevernas engagemang minskar och de upplever miljöundervisningen tjatig. Lärarna anser även att de har svårt att vidareutveckla elevernas tänkande och fördjupning inom ämnet (Att lära för hållbar utveckling, 2007). Detta som Skolverket säger stämmer bra överens med bilden som vi har fått fram genom vår undersökning. Eleverna som vi intervjuade hade bra kunskap men kunskapen stannade kring källsortering. Det utvecklades ingen mer förståelse ju äldre de blev. Det är inte så konstigt att eleverna tycker att det blir tjatigt om lärarna tar upp samma saker.
Vår första frågeställning var hur arbetar pedagoger med hållbar utveckling kring miljön i undervisningen? I våra resultat kunde vi även tolka vilken miljöundervisningsform som används på skolorna. Skolan med Grön flagg använder sig mycket av den normerande miljöundervisningen, där läraren utgår från elevernas erfarenheter och närmiljö. Här arbetar skolan praktiskt med eleverna (Skolverket, 2002). Skolan utan Grön Flagg arbetar mer faktabaserat. Läraren och eleverna arbetar från vetenskaplig fakta om lokala problem (Skolverket, 2002).
Den andra frågeställningen var om det blir det någon skillnad i undervisningen och kunskapsnivån mellan eleverna om skolan har Grön Flagg eller inte? På vilket sätt? Vi kan alltså se att båda skolorna arbetar olika men kunskapsnivån kring eleverna ligger ungefär likadan på båda skolorna ändå. I resultaten både från enkäterna som intervjuerna kunde vi se att båda skolorna har fastnat i sopsortering och nedskräpning i sin undervisning. Vi tror att detta kan bero på otillräckliga kunskaper från lärarna, de kanske inte känner sig säkra inom vissa områden och det leder till eleverna inte får den bredden de borde få kring ämnet hållbar utveckling. Eleverna måste få en helhetsbild över hela begreppet. För att skapa en helhetsbild måste ämnena integreras med varandra. Detta gäller också
miljöundervisningen. Att arbeta tvärvetenskapligt, använda elevernas erfarenheter samt ge dem kunskap hur de ska handla i vissa situationer är ett bra sätt att stärka begreppet hållbar utveckling (Skolverket, 2002).
6.3 Grön flagg eller inte?
Håll Sverige Rent har vissa riktlinjer till skolorna som medverkar i Grön Flagg. Varje termin ska skolan skriva en rapport om sitt arbete med Grön Flagg. Ett annat mål är att skolorna ska ha ett miljöråd som träffas regelbundet (Håll Sverige Rent, 2007). Vi tycker att skolans sätt att arbeta med Grön Flagg stämmer överens med de riktlinjer som finns för arbetet. Men vi anser även att dessa riktlinjer bör ändras. Vi tycker att reglerna ska bli lite hårdare, så att skolorna får kämpa lite mer för att få en bra undervisning för hållbar utveckling. Med hjälp av våra resultat kan vi se att skolan har fastnat i samma mönster och det känns som om skolan inte riktigt vet hur de ska komma vidare. Vi har noterat att en stor del av arbetet drivs av några eldsjälar. Arbetet ska visserligen inte enbart bedrivas av eldsjälar utan av samtliga pedagoger. Vi upplevde inte att personalen var aktiva och engagerade i den utsträckning som vi tycker de borde vara.
Lärarna från skolan utan Grön Flagg skriver att de tror att deras miljöundervisning hade blivit bättre om de hade haft Grön Flagg. De hade då arbetat mer aktivt med miljöfrågor. Men enligt vårt resultat är inte fallet så. På skolan med Grön Flagg sker ett miljöarbete, men det kopplas inte alltid till miljöundervisningen. En anledning kan vara att intresset inte är lika stort längre och då engagerar sig personalen mindre.
I Lpo 94 står det att det är skolan som ska rusta den kommande generationen så att den vill och kan delta aktivt i den samhälleliga debatten kring miljöfrågor (Molin, 2006). Vi tror att miljöarbetet kring Grön Flagg är en bra start för skolorna för att arbeta för en hållbar utveckling, men även bli bra medborgare som kan ta ansvar och vara delaktiga kring
miljöfrågor. Grön Flagg är ett naturligt arbete för eleverna att ta hand om miljön och sin skola samt att få kunskap om vad som är bra och vad som är dåligt. Men skolorna måste gå vidare och inte stanna i samma spår.
6.4 Metoddiskussion
Vi anser att våra val av metoder inte har varit rätt för vår undersökning. Vi tror att om tillvägagångssättet hade sett annorlunda ut vid intervjuerna hade vi kanske fått ett annat resultat. Ett annat alternativ än att eleverna själv ritade skulle kunna vara att vi hade gett dem ett antal bilder att samtala kring. Det kunde exempelvis ha varit bilder på olika naturfenomen,
storstäder, en äng, djur och hav. Sedan kunde eleverna kategorisera bilderna efter egna värderingar och erfarenheter.
Brister i arbetet har varit enkätfrågorna. De har inte varit formulerade på rätt sätt och detta har lett till att vi inte har fått fram ett tillförlitligt resultat.
En annan svaghet i arbetet kan vara att vi inte intervjuat enskilda lärare. Hade vi gjort enskilda intervjuer med pedagogerna hade vi antagligen fått djupare svar.
6.5 Slutsats
Med hjälp av våra enkätfrågor till lärare och intervjufrågor till eleverna har vi tagit reda på deras synsätt och kunskap kring begreppet hållbar utveckling, men även deras
miljöundervisning på skolorna och utifrån det har vi kommit fram till en lösning/arbetssätt som vi tror skulle leda till en hållbar utveckling. Genom resultaten både från enkäter och intervjuer kom vi fram till att ena skolan arbetar praktiskt och den andra teoretiskt, men eleverna har ungefär samma kunskaper kring ämnet. I vårt syfte skrev vi om det spelade någon roll för eleverna om skolan har grön flagg eller inte. Det visade sig att så var inte fallet. Men vi tror att en kombination av praktiskt och teoretiskt arbete skulle kunna leda till att deras synsätt kring hållbar utveckling bidrar till ökad kunskap och ett bättre levnadssätt kring området. Men även att miljöarbetet kopplas till miljöundervisningen på skolan med Grön Flagg.
Vi anser att det är viktigt att skolan har en röd tråd inom hållbar utveckling från förskolan upp till gymnasiet. Vi tror att om det sker naturligt arbete kring detta ämne blir det ett normalt levnadssätt. Hållbar utveckling ska genomsyra all undervisning som sker i skolan.
7. Vidare forskning
Det hade varit intressant att undersöka skillnader och likheter mellan två skolor som har Grön Flagg. Men även här fokusera kring miljöundervisningen på skolorna.
Litteratur
Johansson, B & Svedner, P. (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala
Lernevall, I. & Ottosson, T. (1998). Boken om Grön Flagg. Håll Sverige rent.
Lundahl, Maja m fl (2006) Educare – Hållbar utveckling och geografi i årskurs 9, Lärarutbildningen, Malmö högskola, 2006.
Molin, Lena (2006). Rum, frirum och moral. Uppsala Universitet
Sandell. K m. fl (2003). Miljödidaktik – naturen, skolan och demokratin. Lund Studentlitteratur.
Skolverket. (2002). Hållbar utveckling i skolan. Liber
Trost, Jan (1997). Kvalitativa intervjuer. Andra upplagan – Studentlitteratur, Lund 1997
Nätreferenser
Att lära för hållbar utveckling (2007). Hämtad 2007-11-23, kl. 12:46 http://www.regeringen.se/content/1/c6/03/41/44/0fe2bc94.pdf
Håll Sverige Rent 1 (2007) Grön flagg. Hämtad 2007-10-02, kl. 15:15 http://www.hsr.se/sa/node.asp?node=131
Håll Sverige Rent 2 (2007) Grön Flagg. Hämtad 2007-10-02, kl. 16:42 http://www.hsr.se/sa/node.asp?node=646
http://www2.mah.se/upload/LUT/Enheter/NMS/Forskarn%C3%A4tverk/From_straight.pdf#s earch=%22esd%22
Myndigheten för skolutveckling 1(2007) Hållbar utveckling. Hämtad 2007-10-27, kl. 20:55 (http://www.skolutveckling.se/innehall/demokrati_jamstalldhet_inflytande/hallbarutveckling/l arande_hut/vadarhut/).
Myndigheten för skolutveckling 2 (2007) Hållbar utveckling. Hämtad 2007-10-27, kl. 21:53 http://www.skolutveckling.se/innehall/demokrati_jamstalldhet_inflytande/hallbarutveckling/u tmarkelsen/varfor_arbeta_utmarkelsen/
Skolverket (2007) Kursplaner. Hämtad 2007-10-15, kl. 08:53
http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0708&infotyp=24&skolform=11&i d=3883&extraId=2087 Nationalencyklopedin. Hämtad 2008-01-27, kl. 16:07 http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=256089&i_word=milj%f6 Nationalencyklopedin. Hämtad 2008-02-19, kl 11:50 http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=207672&i_word=h%e5llbar%20utveckling
Bilagor
Bilaga 1
Enkätfrågor till lärarna?
Man Kvinna
Lärarutbildning ja nej När börjande du arbeta som lärare? Vilka ämnen undervisar du inom?
1. Tycker du det är viktigt att medvetandegöra eleverna om en hållbar utveckling? Om ja, varför?
Om nej, varför?
2. Vad ingår i begreppet hållbar utveckling?
3. Vad gör ni för att eleverna ska kunna påverka en hållbar utveckling i skolan? Ge exempel.
4. Hur vet du att du nått fram till eleverna med ditt budskap?
5. Anser du att du har tillräckliga kunskaper för att undervisa om miljö/hållbar utveckling?
Om nej, ge exempel på vad du saknar.
7. Inom hållbar utveckling finns det en del utmärkelser som skolor kan ta del av. Grön flagg är en av dessa. Vet du vad grön flagg innebär?
8. Skulle er syn på hållbar utveckling i undervisningen förändras om ni hade grön flagg på er skola?
Ovanstående frågor är till den skolan som inte har grön flagg.
Den fråga som skiljer sig till den skolan som har grön flagg är. De får istället frågan: 7. Märks det att ni har grön flagg på er skola? På vilket sätt?
8. Vet du varför er skola har fått grön flagg?
Bilaga 2
Intervjufrågor till barnen
(Vi ställer frågorna muntligt till eleverna vilket betyder att vi kommer
formulera frågorna på ett enklare sätt till eleverna).
1. Vad vet du om miljö?
2. Hur har du fått reda på vad miljö är?
3. Vad kan du göra för att påverka en bättre utveckling? 4. Har er skola grön flagg?
5. Vad betyder grön flagg?
