DISKUSSION - Utvärdering av ett pedagogiskt program och förhållningssätt i medierat lärande;MLE

Syftet med föreliggande studie är att utvärdera effekterna av MLE och FIE hos elever i inlärningssvårigheter och hos pedagoger redovisade i vetenskapliga artiklar och relatera resultatanalysen till en svensk skolkontext. Studiens frågeställningar är; Vilka effekter beskrivs programmet ha i de aktuella studierna? Vilka möjligheter och hinder kan finnas för att arbeta med programmet? Vilka konsekvenser kan det få för utformningen av lärandemiljön och specialpedagogiskt arbete? I vilken kontext?

Detta kapitel inleds med en resultatdiskussion och specialpedagogiska implikationer med tidigare forskning inkluderad utifrån studiens syfte och frågeställningar. Därefter följer metoddiskussion, konklusioner och till sist förslag på fortsatt forskning.

7.1 Resultatdiskussion

Den här forskningsöversikten har utvärderat ett lärar- och elevcentrerat program (Skolforskningsinstitutet, 2020:02). MLE och FIE är ett omfattande teoretiskt område och pedagogiskt program som det krävs tid att sätta sig in i. Lebeer (2014) kallade Feuerstein för en Fader av en tankeskola. På de två utbildningar jag deltagit i hölls många diskussioner på en metakognitiv nivå med hjälp av det sokratiska frågandet.

Som jag nämnt i metodanalysen är det ett mönster att valda artikelförfattare utgått ifrån hypotesen att programmet fungerar och effekter har utvärderats. Det har försvårat möjligheten att göra en kritisk analys.

Tzuriel (2013) och flera andra artikelförfattare har studerat hemmiljöns betydelse för MLE inlärning och betonar skolans ansvar att kompensera när det inte har fungerat fullt ut. Behovet av föräldrautbildning efterfrågas och är relevant även i Sverige. Feuerstein et al (2015) menar att även föräldrar med förutsättningar att kunna mediera ett kulturellt sammanhang överlåter det till skolan, kamrater och till sociala medier.

I slutsatser av flera artikelförfattare förespråkas att programmet används i helklass på gruppnivå men att det finns stöd tillgängligt för de elever som behöver det. I tidigare forskning ställer sig Romney och Samuels (2001) kritiska till att programmet vid många interventioner har använts för elever som inte hade behov av stödet. Utifrån den inkluderingstanke som finns inom svensk utbildning (Lutz, 2021) är det istället positivt att den här typen av intervention sker på gruppnivå och det gynnar framförallt elever i inlärningssvårigheter eller med låg SES.

Enligt (Feuerstein et al. 2010, 2015) och studiernas slutsatser har programmet en kombination av lärar- och elevcentrering och en mediering i elevers proximala utvecklingszon. Lärarcentrering är

enligt (Skolforskningsinstitutet, 2020:02) gynnsam när det gäller tempo, men lyhört och följsamt utifrån elevers olikheter. 11 av 30 valda studier hade studenter eller lärare som målgrupper. Lärarens roll och förhållningssätt har en avgörande betydelse för elevers inlärning och ett par artikelförfattare beskriver hur ett otåligt, oengagerat eller negativt förhållningssätt blockerar inlärningsprocesser. De sociokulturella verktygen beskrivna av Ahlberg (2013) kommunikation, delaktighet och lärande är artefakter som används inom MLE programmet. I MLE har den sociokulturella aspekten avgörande betydelse (Foisack, 2003).

Romney och Samuels (2001) utvärdering kring programmets effekter är att det kräver; FIE lärarutbildning, att programmet blir effektivt implementerat, tillräcklig mängd tid som elever blir exponerade för FIE programmet samt täckning av instrument.

När det gäller lärarfortbildning skulle programmet enligt Foisack (2003) kunna användas för såväl kompetensutveckling som forskning i Sverige. Kompetensutveckling i form av en utbildning i programmet leder enligt flera artikelförfattares slutsatser till en större medvetenhet när det gäller kognitiva förmågor hos alla, en utvecklad förmåga att ställa frågor och det ska enligt slutsatser ha en positiv inverkan på lärares förhållningssätt.

I ett flertal artiklar är en av slutsatserna att programmet borde implementeras i läroplanen. En nyckelkomponent i den Nyazeeländska läroplanen är att undervisa i att tänka (Howie, 2015), men ett utvecklingsområde för den svenska läroplanen. Programmets syfte är att förstärka den kognitiva processen. Det finns ett behov av att öka medvetenheten hos lärare om kognitiv inlärning menar Gärdenfors (2010). Syftet med lärande är att lära för att förstå och inte att uppnå kunskap (Gärdenfors, 2010). Att lära sig hur man lär sig (Howie, 2020). Bildning består av mönster man har tagit till sig och kan användas för att lösa nya problem (Gärdenfors, 2010).

Det finns ett behov idag av att elever får hjälp att utveckla självreglering. En lösning på det är enligt ett par av studierna utvecklade dataprogram med MLE som tränar kognitiva förmågor. Skolor över hela världen har stängts och gått över till digital undervisning under åren 2020–2021 på grund av pandemin covid19. Elever utvecklar eget ansvarstagande genom den mänskliga medieringen i en webbaserad utbildning enligt Latva-Karjanmaa (2015). Slutsatsen är att lärares ledarskap behöver utvecklas vid digital undervisning och stöder självreglering.

7.2 Specialpedagogiska implikationer

Programmet är i första hand utvecklat för personer i inlärningssvårigheter eller med en låg SES men gynnar allas utveckling (Feuerstein et al. 1979, 2010, 2015). Berhanu (2001, 2005, 2006) efterfrågar utbildning i lärares förhållningssätt och sätt att tänka när det gäller elever från en låg SES och från samhället minoritetskulturer. Det finns ett underskott av kulturell relevant

undervisning (SOU 2020:28). Interkulturell MLE mediering skulle kunna vara en lösning på dilemmat enligt Berhanu (2006). Internationell och nationell forskning betonar att specialpedagogisk relationskompetens är oerhört viktig och avgörande för elevers utveckling (Aspelin, Ostlund, & Jonsson, 2020). Framtidens skola utvecklar en hög relations- och dialogkompetens hos lärare och stödstrukturer utvecklas för att alla elever ska nå framgång (Blossing & Wennergren, 2019). Den specialpedagogiska undervisningen organiseras på gruppnivå och kan liknas vid tvålärarsystemet (Lutz, 2021).

Frankl och Edgardh (2006) framhäver viljan till mening som människans främsta drivkraft. En av de grundläggande MLE parametrarna är känslan av meningsfullhet vilket är relevant oavsett kultur. Hjärnforskningen visar att det som är viktigast för utvecklingen av kognitiva förmågor är elevers känslor och deras motivation (Gärdenfors, 2010). Känslan av social delaktighet i mänsklig samvaro leder till lärande (Ahlberg, 2013; Lutz, 2021).

7.3 Metoddiskussion

Den här forskningsöversikten är inte heltäckande utan är ett försök att utifrån ett begränsat antal vetenskapliga artiklar analysera om MLE och FIE är ett relevant program för en svensk skolkontext. (Eriksson Barajas et al., 2013; Nilholm, 2017) har använts som utgångspunkt för det här arbetet. Sökningar efter valda artiklar gjordes inledningsvis i Libsearch och därefter i internationella databaser. Sökorden utvecklades genom en process av att läsa rubriker, abstract, artiklars litteraturlistor och genom att besöka hemsidor för olika Feuersteininstitut. Sökningar har begränsats till att enbart omfatta artiklar från åren 2010–2020. Det är viktigt att kunna följa arbetsgången steg för steg menar Eriksson Barajas et al. (2013) och det har därför tagit lång tid i anspråk att utforma metodkapitlet. Arbetet med forskningsöversikten har inneburit en lång process av att sätta sig in i och förstå ett program och dess underliggande teori och värderingar vilket har varit komplext och utmanande. Feuerstein med flera forskare var och är psykologer som använder teoretiska och psykologiska begrepp.

Det är ofrånkomligt med en subjektiv värdering och analys. Valet av 30 vetenskapliga artiklar har varit tidskrävande från urvalsprocess till kategoriseringar och analys av resultat. Förhållandevis många artiklar har valts och orsaken är att få fram så mycket information som möjligt av effekter, på vilket sätt och i vilka sammanhang som programmet har tillämpats. Det uppstod ett dilemma att ställa artiklarnas resultat mot varandra då det är en stor variation i målgrupper, kvalitet, metodval, tidsomfång och det gjorde det omöjligt att göra en metaanalytisk utvärdering. Metoden för analys blev istället en kvalitativ metasyntes (Eriksson Barajas et al. 2013). Jag är medveten om att resultat och slutsatser är omfattande vilket försvårar möjligheten till en överblick. Data har inte

reducerats till en enhet, utan jämförts, översatts och analyserats (Eriksson Barajas et al. 2013) Jag har också använt Hart (1998, 2007) för att kritiskt analysera artikelförfattarnas metoder och slutsatser.

När det gäller teorival tycktes det sociokulturella-, specialpedagogiska och organisatoriska perspektivet lämpligt utifrån studiens syfte att utvärdera om det skulle fungera i en svensk skolkontext. Ett försök gjordes att analysera med hjälp av scaffolding som teori (Wood, Bruner & Ross, 1976) men det var för snarlikt programmet. Det kanske hade blivit tydligare att analysera med hjälp av den hermeneutiska cirkeln eftersom resultat och analys då hänger ihop. Det är en svaghet att studien är genomförd av en forskare. Inom specialpedagogisk forskning kan ett intersektionellt perspektiv enligt (Ahlberg, 2013) innebära studier av samspel mellan olika sociala kategorier, om makt och ojämlikhet, funktionsnedsättning och skolproblematik i samband med en intervention av programmet. Maktperspektivet hade kunnat vara ett teoretiskt verktyg för den här studien men syftet var att få fram och analysera effekter av ett program, inte i första hand en analys av lärares förhållningssätt.

7.4 Konklusioner

För att få en större kompetens om den kognitiva utvecklingen och i undervisning som dialogform skulle MLE programmet kunna prövas och utvärderas inom lärarutbildning. Programmet kräver utbildning och träning av lärare vilket är ett organisatoriskt, ekonomiskt och tidsmässigt hinder. Ett ytterligare hinder är att utbildning och material är på engelska. För att kunna genomföra en intervention rekommenderas att någon utbildas till en legitimerad instruktör och att material översätts. ICELP rekommenderar en lärarutbildning i FIE och därefter att med elever genomföra för- och eftertest samt ett fördröjt eftertest med DA och däremellan träning av kognitiva förmågor med hjälp av MLE och FIE 3–5 timmar i veckan under 2–3 år (Feuerstein et al., 2006).

7.5 Fortsatt forskning

Förslag på pilotprojekt som sedan utvärderas; Som delkurs på lärarutbildning. Programmet som ett kollegialt lärande på en för- eller grundskola med en eller ett par klasser. Lärare, föräldrar och elever får berätta om sina erfarenheter och upplevelser av programmet med en narrativt inriktad ansats (Ahlberg, 2013). MLE som ett tvärprofessionellt projekt för att arbeta med; föräldrautbildning, familjehemsplacerade barn, barn och föräldrar som levt i flyktingläger etc. Träning med något digitalt MLE program eller utvärdera utbildning i interkulturell MLE mediering (Berhanu, 2006).

Referenser

Ahlberg, A. (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik: att bygga broar. (1. uppl.). Stockholm: Liber.

Ainscow, M. (2020). Promoting inclusion and equity in education: lessons from international experiences. Nordic Journal of Studies in Educational Policy, 6(1), 7–16. https://doi.org/10.1080/20020317.2020.1729587

Almqvist, L., Malmqvist, J., & Nilholm, C. (2015). Vilka stödinsatser främjar uppfyllelse av kunskapsmål för elever i svårigheter? – en syntes av meta-analyser. I Tre forskningsöversikter inom området specialpedagogik/inkludering (s 1–122). Vetenskapsrådet. Hämtad 210111 från https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25be5/1555424869045/Tre- forskningsoeversikter-specialpedagogik-inkludering_VR_2015.pdf

Alvesson, M., & Sköldberg, K. (2017). Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.

Amod, Z., Heafield, D., & Seabi, J. (2018). Assessing a Remedial Intervention Programme in Developing the Planning Skills of Grade 4 and 5 Learners. International Journal of

Disability, Development and Education, 65(4), 428–441.

https://doi.org/10.1080/1034912X.2017.1406067

Aspelin, J., Ostlund, D., & Jonsson, A. (2020). “It means everything”: special educators’ perceptions of relationships and relational competence. EUROPEAN JOURNAL OF SPECIAL NEEDS EDUCATION. https://doi.org/10.1080/08856257.2020.1783801 Asp Onsjö, L. (2006). Åtgärdsprogram - dokument eller verktyg? en fallstudie i en kommun. Göteborg:

Acta Universitatis Gothoburgensis.

Augustsson, G. (2012). Akademisk skribent: om att utveckla sitt vetenskapliga skrivande (2., [omarb.] uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Ben-Hur, M., & Feuerstein, R. (2011). Feuerstein’s New Program for the Facilitation of Cognitive Development in Young Children. Journal of Cognitive Education & Psychology, 10(3), 224–237. https://doi-org.proxy.mau.se/10.1891/1945-8959.10.3.224 Berhanu, G. (2001) Learning – In – Context. An Ethnographic Investigation of Mediated Learning

Experiences Among Ethiopian Jews In Israel. [Doktorsavhandling, Göteborgs universitet], Gothenburg: Acta Universitatis Gothonburgensis, Göteborg studies in Educational Sciences p. 166.

Berhanu, G. (2005). Normality, deviance, identity, cultural tracking and school achievement: The case of Ethiopian Jews in Israel. Scandinavian Journal of Educational Research, 49(1), 51–82. https://doi.org/10.1080/0031383042000302137

Berhanu, G. (2006) “Intercultural mediation”, the institution of learning and

the process of educational ‘integration’ and assimilation: The case of Ethiopian Jews in Israel Educational Research and Review Academic Journals, Vol. 1 (3), 62-79. Hämtad 210417 från http://www.academicjournals.org/ERR

Bjereld, U., Demker, M., Hinnfors, J. (2009). Varför vetenskap? Om vikten av problem och teori i forskningsprocessen. Lund: Studentlitteratur.

Blossing, U., & Wennergren, A.-C. (2019). Kollegialt lärande: resan mot framtidens skola (Upplaga 1:1.). Lund: Studentlitteratur.

Critical Appraisal Skills Programme (2018). CASP for Qualitative research. [online] Hämtad: 201012 från https://casp-uk.net/wp-content/uploads/2018/01/CASP-Qualitative- Checklist-2018.pdf

Dysthe, O. edt. (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur.

Emanuelsson, I., Rosenqvist, J., & Persson, B. (2001). Forskning inom det specialpedagogiska området: en kunskapsöversikt. Statens skolverk.

Eriksson Barajas, K., Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap, vägledning för examensarbeten och vetenskapliga artiklar. Stockholm: Natur & Kultur.

Esterhuizen, S., & Grosser, M. (2014). Improving Some Cognitive Functions, Specifically Executive Functions in Grade R Learners. South African Journal of Childhood

Education, 4(1), 111–138.Hämtad 191104 från databas ERIC

Falik, L.H. (2019). Changing Destinies, The Extraordinary Life and Times of Prof. Reuven Feurstein. USA: Xlibris.

Fejes, A. & Thornberg, R. (Red). (2009). Handbok i kvalitativ analys (1. uppl.). Stockholm: Liber.

Feuerstein, R., Rand, Y., & Hoffman, M. (1979). Dynamic assessment of the retarded performers: The learning potential assessment device, theory, instruments, and techniques. Baltimore, MD: University Park Press.

Feuerstein, R., with Feuerstein, R. S., Falik, L, Rand, Y. (2006). The Feuerstein Instrumental Enrichment Program. Revised and expanded edition of Instrumental Enrichment An Intervention Program for Cognitive Modifiability. Jerusalem: ICELP Publications.

Feuerstein, R., Feuerstein, R. S., & Falik, L. H. (2010). Beyond smarter: Mediated learning and the brain's capacity for change. New York: Teachers College, Columbia University.

Feuerstein, R., & Falik, L. H. (2010). Learning to Think, Thinking to Learn: A Comparative Analysis of Three Approaches to Instruction. Journal of Cognitive Education & Psychology, 9(1), 4–20. https://doi-org.proxy.mau.se/10.1891/1945-8959.9.1.4

Feuerstein R, Falik LH, Feuerstein RS (2015) Changing Minds & Brains: The Legacy of Reuven Feuerstein. Teacher’s College Press, New York, USA.

Feuerstein, R., Tzuriel, D., Cohen, S., Cagan, A., Yosef, L., Devisheim, H., … Goldenberg, R. (2019). Integration of Israeli Students of Ethiopian Origin in Israeli Universities. Journal of Cognitive Education & Psychology, 18(1), 18–34. https://doi- org.proxy.mau.se/10.1891/1945-8959.18.1.18

Foisack, E. (2003). Döva barns begreppsbildning i matematik [Doktorsavhandling, Malmö högskola, Lärarutbildningen], ISSN 1651–4513; 7. Hämtad från

https://mau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1404452/FULLTEXT01.pdf .

Frankl, V. E., & Edgardh, M. (2006). Livet måste ha mening (3. utg. / förord av Dan Stiwne). Stockholm: Natur och kultur.

Gouzman, R., & Kozulin, A. (2011). Helping minority students to succeed in a technological college: a “round trip” from cognitive functions to curriculum and back. International Journal of Inclusive Education, 15(4), 421–432. https://doi-

org.proxy.mau.se/10.1080/13603110903060060

Gärdenfors, P. (2010). Lusten att förstå: om lärande på människans villkor. (1. utg.). Stockholm: Natur & kultur.

Hart, C., (1998, 2007). Doing a literature review: releasing the social science research imagination. (Reprint). London: Sage Publications.

Haug, P. (1998). Pedagogiskt dilemma. specialundervisning. Skolverket.

Haywood, H. C. (2013). What is cognitive education? the view from 30,000 feet. Journal of Cognitive Education and Psychology, 12(1), 26-44. Doi: 10.1891/1945-8959.12.1.26

Hoy, W. K. & Miskel, C. G. (2013). Educational administration: Theory, research, and practice, 9th edition. New York: McGraw-Hill.

Howie, D.R. (2015). The Feuerstein approach in New Zealand: Building on the past, for the future. Kairaranga 16 (1), 37 - 44.Hämtad 200209 från ERIC, nummer EJ1240552 Howie, D. R. (2020). Thinking About the Teaching of Thinking: The Feuerstein Approach. Abingdon,

Khanahmadi F, Sarkhosh M. (2018) Teacher-vs. Peer-mediated learning of grammar through dynamic assessment: A sociocultural perspective. International Journal of Instruction. 11(4):207-222. doi:10.12973/iji.2018.11414a

Kloppers, M & Grosser, M. (2010). Exploring the impact of Feuerstein’s Instrumental Enrichment Programme on the cognitive development of prospective mathematics educators. The Journal for Transdisciplinary Research in Southern Africa, 2, e1. https://doi- org.proxy.mau.se/10.4102/td.v6i2.264

Kozulin, A. (2002). Sociocultural theory and the Mediated Learning Experience. School psychology international, 3(1), 7–35. Hämtad 200318 från databas ERIC

Kozulin, A., Lebeer, J., Madella-Noja, A., Gonzalez, F., Jeffrey, I., Rosenthal, N., & Koslowsky, M. (2010). Cognitive modifiability of children with developmental disabilities: A multicentre study using Feuerstein’s Instrumental Enrichment—Basic program. Research in Developmental Disabilities, 31(2), 551–559. https://doi- org.proxy.mau.se/10.1016/j.ridd.2009.12.001

Kozulin, A. (2015). The Impact of Cognitive Education Training on Teachers’ Cognitive Performance. Journal of Cognitive Education & Psychology, 14(2), 252–262. https://doi- org.proxy.mau.se/10.1891/1945-8959.14.2.252

Kozulin, A. (2019). The Dynamic Assessment of Language Learning, by Natalie Hasson. Journal of Cognitive Education & Psychology, 18(1), 81–82. https://doi- org.proxy.mau.se/10.1891/1945-8959.18.1.81

Latva-Karjanmaa, R. (2015). Own pace, own space, own face, human, and tool support: mediators in web-based self-regulation learning. Journal of Cognitive Education and Psychology, 14(3),411-412.Doi:10.1891/1945-8959.14.3.411

Lebeer J. (2014). Clinical and educational implications of Reuven Feuerstein’s Mediated Learning Experience Theory: current scientific evidence. Transylvanian Journal of Psychology, Special Issue (1) 3-8. Hämtad 200112 från databas academic search elite

Lee, I. (2014). Revisiting Teacher Feedback in EFL Writing from Sociocultural Perspectives. TESOL Quarterly, 48(1), 201–213. https://doi.org/10.1002/tesq.153. Ljungblad, A-L., & Rinne, I., (2020). Pedagogisk takt synliggör komplexiteten i läraryrkets

relationella dimension. Nordisk Tidsskrift for Pedagogikk Og Kritikk, 6(0), 158–173.

https://doi.org/10.23865/ntpk.v6.1883

Long, A. F., Godfrey, M., Randall, T., Brettle, A. J., & Grant, M. J. (2002). HCPRDU evaluation tool for qualitative studies, University of Leeds. Hämtad: 201011 från

http://usir.salford.ac.uk/id/eprint/12970/1/Evaluation_Tool_for_Qualitative_Studie s.pdf

Lutz, K. (2021). Specialpedagogiska aspekter på förskola och skola: möte med det som inte anses lagom (2. uppl.). Stockholm: Liber.

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2019 (Sjätte upplagan.). (2019). Skolverket. Stockholm: Nordstedts Juridik.

Mamo, B. & Yigsaw, A. (2015). Fidelity of Peer Mediation and its Role in Improving Students’ Oral English Communication Skills. Science, Technology and Arts Research Journal,

4 (1), 203-214. Hämtad 200504 från

https://www.ajol.info/index.php/star/article/view/118637

Martin, D. S. (2014). Instrumental Enrichment: impacts upon learners who are deaf. Transylvanian Journal of Psychology, Special Issue, 177–194. Hämtad 200414 från databas Academic Search Elite

Mc Intyre, K. (2017) Raising Self-Efficacy Through Ipsative Assessment and Feuerstein’s Instrumental Enrichment Programme. I Hughes, G. (2017). Ipsative assessment and personal learning gain: Exploring international case studies. Palgrave Macmillan. https://doi- org.proxy.mau.se/10.1057/978-1-137-56502-0

Mentis, M., Dunn-Bernstein, M. & Mentis, M. (2008) Mediated Learning. Teaching, Tasks and Tools to Unlock Cognitive Potential. California: Corwin Press.

Messiou, K., & Ainscow, M. (2020). Inclusive Inquiry: Student–teacher dialogue as a means of promoting inclusion in schools. British Educational Research Journal, 46(3), 670–687.

https://doi.org/10.1002/berj.3602

Mitchell, D. (2015). Inclusive Education Is a Multi-Faceted Concept. Center for Educational Policy Studies Journal, 5(1), 9–30. Hämtad 210113 från databas Directory of Open Access Journals https://doaj.org/article/44255c51a6a947a8a43cbcf2e5fbcba0

Nilholm, C. (2017). Smart: ett sätt att genomföra forskningsöversikter. Lund: Studentlitteratur. Nilholm, C. (2020). Perspektiv på specialpedagogik (Upplaga 3). Lund: Studentlitteratur.

Nyborg, G. (2011). The Quality of Mediational Teaching Practiced by Teachers in Special Education: An Observational Study in Norwegian Primary Schools. International Journal of Special Education, 26(1), 101–111. Hämtad 191114 från databas ERIC, EJ921194 Passig, D., Tzuriel, D., & Eshel-Kedmi, G. (2016). Improving children’s cognitive

modifiability by dynamic assessment in 3D Immersive Virtual Reality environments. Computers & Education, volym 95, 296–308. https://doi- org.proxy.mau.se/10.1016/j.compedu.2016.01.009

Paul, R., & Elder, L. (2007). Critical Thinking: The Art of Socratic Questioning. Journal of Developmental Education, 31(1), 36–37. Hämtad 201104 från databas JSTOR Journals Petticrew, M., & Roberts, H. (2008). Systematic Reviews in the Social Sciences: A Practical

Guide. Blackwell Publishing [elektronisk källa] Ltd.

https://doi.org/10.1002/9780470754887

Piaget, J. (1959). The language and thought of the child. London: Routledge & Kegan Paul. Pokorná, V., Štelzigová, M., Komárková, J., Komurková, V., DudáŠková, L., Schneiderová,

V., & DoČkalová, P. (2015). A cognitive approach applied to teaching. Transylvanian Journal of Psychology, 16(1), 85–106. Hämtad 191115 från databas Complementary Index Poulson, L., & Wallace, M. (2004). Learning to Read Critically in Teaching and Learning.

London: SAGE Publications LtdeBook Collection (EBSCOhost)

Romney, D., & Samuels, M. (2001). A meta-analytic evaluation of Feuerstein’s Instrumental Enrichment program. Educational and Child Psychology, Volym 18 (4), 19–34. Beställd via Malmö universitetsbibliotek.

Schünemann, H. J. ( 1,4,15 ), Broek, J. L. ( 2,3 ), Akl, E. A. ( 4 ), Alonso-Coello, P. ( 5,6 ), Lang, D. ( 7 ), Jaeschke, R. ( 8 ), Guyatt, G. H. ( 8,15 ), Williams, J. W. ( 9 ), Phillips, B. ( 10 ), Lelgemann, M. ( 11 ), Lethaby, A. ( 12 ), & Bousquet, J. ( 13,14 ). (2013). Grading quality of evidence and strength of recommendations in clinical practice guidelines: Part 1 of 3. An overview of the GRADE approach and grading quality of evidence about interventions. Allergy: European Journal of Allergy and Clinical Immunology, 64(5), 669–677. Hämtad 201012 från https://doi.org/10.1111/j.1398-9995.2009.01973.x

Seabi, J. (2012). Feuerstein’s Mediated Learning Experience as a Vehicle for Enhancing Cognitive Functioning of Remedial School Learners in South Africa. Australian Journal of Educational & Developmental Psychology, volym 12, 35–45. Hämtad 191025 från databasen ERIC

Shamir, A. (2013). Cognitive Education in the Digital Age: Bridging the Gap Between Theory and Practice. Journal of Cognitive Education & Psychology, 12(1), 96. doi 10.1891/1945-8959.12.1.96

Skidmore, D. (2004). Inclusion: The Dynamic of School Development. Maidenhead: Open University Press.

Skolforskningsinstitutet. (2020:02). Lärarcentrerad och elevcentrerad undervisning i samspel. Skolforskningsinstitutet sammanfattar och kommenterar. Solna: Skolforskningsinstitutet. ISSN 2003-3664.

Skollagen (SFS 2010:800): med lagen om införande av skollagen (2010:801) (Elfte upplagan.). (2020). Norstedts juridik. http://rkrattsbaser.gov.se/sfst?bet=2010:800

Stafström, S. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Sternberg, R. J. (2014). The Current Status of the Theory of Structural Cognitive Modifiability in Relation to Theories of Intelligence. Transylvanian Journal of Psychology, Special Issue, 9-13. Hämtad 200221 från databasen Academic Search Elite

Stukát, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

SOU 2020:28. En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning. Betänkande av Utredningen om en mer likvärdig skola. Utbildningsdepartementet. Stockholm: Norstedts Juridik.

https://www.regeringen.se/498b68/contentassets/fcf0e59defe04870a39239f5bda331f4/en- mer-likvardig-skola--minskad-skolsegregation-och-forbattrad-resurstilldelning-sou-202028

Swanson, H. L., & Lussier, C. M. (2001). A selective synthesis of the experimental literature on dynamic assessment. Review of Educational Research, 71(2), 321–363. https://doi- org.proxy.mau.se/10.3102/00346543071002321

In document Utvärdering av ett pedagogiskt program och förhållningssätt i medierat lärande;MLE och FIE för kognitiv utveckling : En forskningsöversikt (Page 71-84)