Det jag som produktdesigner kunde bidra med var att lösa framställningen av majsmjöl på ett annat sätt en det nuvarande. Att tänka kreativt med hjälp av olika metoder har gjort det möjligt att utveckla detta redskap.
Metoderna som använts i projektet finns med i en process som utvecklades efter teoriläsningen. Denna process ligger till grund för utvecklingen av redskapet, se figur 43. IDEOs metoder ligger till stor del som grund för de olika metoderna. IDEOs metoder har valt då de är ett internationellt företag som bland annat arbetar med denna typ av design. IDEO är ett företag som har mångårig erfarenhet och tydligt utvecklade arbetsmetoder för designprojekt i utvecklingsländer. Om projektet hade varit större i sin omfattning hade det kunnat vara av intresse att se på likande företag och jämföra olika arbetssätt och metoder. I arbetet utifrån IDEOs metoder var det inget uppenbart jag saknade, men i jämförelse med andra finns det möjlighet att jag skulle ha upptäckt brister i IDEOs metoder. Det skulle kunna vara så att jag i ett större arbete skulle ha upptäckt bra metoder som IDEO inte använder sig av.
62
Figur 43. Figuren visar hur jag såg på min kommande och gångna process efter teoriläsningen. Många av delarna var hämtade från källor som behandlar ämnet hur man designar för utvecklingsländer. De tre ljusblå stegen är steg som gjordes på plats i Malawi, och de mörkare blå är de som gjordes i Sverige. Molnen visar steg som inte har en given plats utan plockas in där de behövs. Solen ska illustrera att det som ska genomsyra hela processen är att man ska försöka förstå de människor man designar för.
63
Projektet kom att handla mindre om form och mer om innovation och konstruktion. Eftersom den slutgiltiga produkten till viss mån kommer formges efter lokala tillgångar kan material och
produktionsmetoder komma att skifta – det är principen som är det viktiga. I konstruktionsdelen har jag som designer en begränsning i min kunskap. Hade jag haft kunskap som en konstruktör hade resultatet varit mer bearbetad i lösningen kring uppbyggnaden. Styrkan jag har som designer är delen som handlar om idégenerering och att hitta nya sätt att lösa problemområdet på. Även ur aspekten att anpassa en produkt till användaren har jag som designer stor kunskap att använda mig av vid
utveckling av en produkt.
Det som kan diskuteras kring resultatet är hur invånarna i Muthumba ställer sig till redskapet. Det finns en möjlighet att de upplever redskapet som en inkomstdrivande maskin och inte som ett redskap för hemmet. Det som då kan hända är att målgruppen förflyttas till männen genom att det blir en man som jobbar med att sköta ”maskinen”. Fördelar och nackdelar med detta är svåra att förutspå. Det jag däremot kan se är att resultatet möjligtvis hade fått en annan utformning om målgruppen var män som skulle ha ”maskinen” i sitt arbete. Ett exempel på förändring hade kunnat vara att maskinen då skulle vara fotdriven, vilket är enklare för männen som bär byxor, ett annat exempel är att maskinen
förmodligen inte skulle ha funktionen att den kan krossa majsen, detta eftersom detta skulle bli en betalningstjänst och många kvinnor då förmodligen valt det gamla redskapet (mtondo) istället och endast utnyttjat malningen till majsmjöl då detta ses som den mest arbetsamma delen i processen. Anledningen till att jag tror att det finns en risk att den skulle gå över till männen är att maskinen som används i Phalombe, för att framställa majsmjölet, sköts av män samt att lönearbete till stor del utfördes av män.
11. Reflektion
Projektet startade med en resa i Malawi. Planen var att vistas i landet under tre veckor för att studera invånarna i en by, för att se hur det småskaliga jordbruket fungerade samt att försöka identifiera ett problemområde. Vistelsen förkortades till en vecka på grund av sjukdom. Det optimala för arbetets gång hade givetvis varit att vara där under längre tid en än vecka. Då hade mer information kunnat samlas in och jag hade förmodligen inte varit lika beroende av uppgifter som Mataka Mizimbe lämnat. Nu vilar stora delar av projektet på hans berättelser för att kunna förstå majsmjölsframställningen fullt ut. Vilket innebär att projektet lutar sig mot att de uppgifter han lämnat varit korrekta.
64
Som nämnts tidigare, i förstudien, så råder det en delad mening kring att en utomstående ska designa för ett utvecklingsland. Befolkningen i Malawi besitter själva kunskap kring hur framställningen av majsmjöl sker. Det jag tror är att jag kan bidra med är min tid, mitt engagemang och kunskap inom kreativa processer. Jag har en utbildning som innebär att jag lärt mig arbeta kreativt och att sätta människan i fokus. Att komma utifrån kan också innebära att man ser på saker ur ett annat perspektiv än om man befinner sig mitt i situationen.
Att få fram ett färdigt resultat har varit svårt. Redskapet består av många olika delar där varje del har detaljer som hade kunnat bearbetas under en länge tid för det absolut optimala resultatet. Delar som hade kunnat undersökas mer är i första hand hur fysiskt krävande det är att framställa majsmjöl med redskapet. Själv är jag en lång kvinna och har inte samma kroppsbyggnad som kvinnorna i Malawi. Mer tekniska detaljer att förbättra är t.ex avståndet mellan cylindrarna, olika storlekar på kugghjul, vevens exakta längd samt handtaget på den. Veven hade behövts testats mot en fokusgrupp, för att säkerhetsställa längden. Samt material och produktionsmetoder för redskapet. Ägandeformer är också något som har nämnts och som skulle behöva utvecklas. Alla de nämnda sakerna är undersökta men går att fördjupa sig ännu mer i. Ytterformen är något som inte legat i fokus i detta projekt då det viktiga varit att hitta ett nytt tillvägagångssätt för framställning av majsmjöl. Om arbetet hade fortsatt hade höljet varit en del att fortsätta utveckla formen på.
Hade arbetet planerats utifrån obegränsade resurser hade två resor till Malawi planerats in, en under förstudien och en slutet av projektet för att utvärdera arbetet och utforma det sista på redskapet. Tillverkningsmetoder hade då kunnat diskuteras och resultatet hade också kunnat utvärderas på ett annat sätt. Detta hade dock krävt ett längre projekt.
Ett önskat ämne att titta närmare på är olika produktionsmetoder som finns kring byn Mathumba, i Malawi. Ett sätt hade kunnat vara att utgå från olika produktionsmetoder och se vad dessa kan skapa, och sedan utveckla en produkt utifrån dem. Det finns dock en risk att detta hade begränsat arbetet. Anledningen till att produktionsmetoder lämnas utanför detta arbete är på grund av att arbetet då hade blivit för omfattande att genomföra. Ämnet material har försökt att undersökas men utan större framgång. Pålitliga källor med information kring till exempel olika träegenskaper har varit svårt att hitta. Det hela resulterade i ett kort stycke i uppsatsen kring vilka materialtillgångar som finns i landet. Detta ger dock en indikation på vilka material som eventuellt bör användas i produkten.
Skissmodeller på olika delar byggdes under processens gång, detta för att testa och skapa förståelse för olika delar. Det optimala hade varit att bygga en slutgiltig fungerande modell. Tiden för projektet var dock för kort för att genomföra detta. De olika skissmodellerna har bidragit med mycket kunskap för att utforma slutresultatet.
65
Som jag ser det påverkas samhället på olika sätt av att jag genomfört detta projekt. Min förhoppning är att det ska ge en positiv inverkan genom att jag uppmärksammar och sprider kunskap till min omvärld. En negativ inverkan som projektet kan ha är att de människor jag mött upplever att jag kommer dit som utomstående och tycker och tänker kring vad de ska förbättra och sedan åker hem till Sverige. En kvinna som jag möte sa till mig vid ett tillfälle: ”Born in Malawi, live in Malawi and die in Malawi”. Jag upplever detta som ett uttryck för en hopplöshet att hon inte hade något annat val. Många av de människorna jag mötte hade en bild av att jag kom från ett rikt land. Kanske kan detta spä på deras känsla av att jag kommer och tycker och tror mig veta allt som utomstående. Men det jag också möttes av när jag besökte byn var otrolig tacksamhet. Vid ett tillfälle när jag fick presentera mig i kyrkan reste sig en man upp och utryckte sin tacksamhet. Tacksamhet att jag som utomstående ville komma och besöka deras land och lära mig mer om deras kultur. Detta var en känsla som jag upplevde genom hela vistelsen, tacksamhet. Förhoppningen är att resultatet kommer att tas emot på samma sätt som jag blev bemött på. Att invånarna i byn ser det som ett försök till att jag vill hjälpa dem och inte att jag tror mig veta bättre.
67
12. Källhänvisning
12.1 Böcker
Adlin, Tamara & Pruitt, John. The Persona Lifecycle. Morgan Kaufmann Publishers In. 2006 Breiler, Andréas & Michanek, Jonas. Idéagenten, sida 142. Ungern. Brain Books AB, 2004 Briggs, Philip. Malawi, sida 25-26. England. Bradt Travel Guides Ltd, 1996
Briggs, Philip. Malawi. England. Bradt Travel Guides Ltd, 1996 Fangen, Katarine. Deltagande observationer.Malmö. Liber AB, 2011
IDEO. Human centered design. IDEO, andra upplagan 2007. Webbok:
http://www.ideo.com/work/human-centered-design-toolkit/. [2012-01-22] Kylén, Jan-Axel. Att få svar: intervju, enkät, observation. Bonnier Utbildning, 2004
Kylén, Jan-Axel. Fråga rätt. Stockholm. Kylén förlag AB, 1994
Lundequist, Jerker. Design och produktutveckling. Lund. Studentlitteratur, 1995
Fisher, Martin, Polak, Paul mfl. Design for the other 90 %. New York. National Design Museum, 2007
Trost, Jan. Kvalitativa intervjuer. Lund. Studentlitteratur, 2005 Österlin, Kenneth. Design i fokus. Malmö. Liber AB, 2010
12.2 Artiklar
Ashoka-Lemelson .Invention-Led Development. MIT press Journals. Vol. 5. Nr.1 (2010): 3-6. Donaldson, Krista. Why to be Wary of “Design for Developing Countries”. Ambidextrous. Nr 9 (2008): 35-37.
Mann, Elizabeth. Sustainable Water Supply for a Remote Rural Community in Mozambique. Greener Management International. Nr 42 (2003): 59-66.
12.3 Konferenser
Donaldson, Krista. Recommendations for Improved Development by Design. Development by Design Conference. December 1-2, Bangalore, India. http://www.stanford.edu/~kmd/. [2012-02-05]
12.4 Rapporter
AFS 1998:1 Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling. Belastningsergonomi. 1998.
Food and Agriculture Organization of the United Nations, sida 1. 2007. Overview of forest pests
Malawi. http://www.fao.org/docrep/012/al011e/al011e00.pdf [2012-03-10]
Nicholas Mino. Staple food prices in Malawi, sida 3. 2010. http://ageconsearch.umn.edu/handle/58558. [2012-01-26]
68
12.5 Webbsidor
Arbetsmiljöverket. Ergonomi, (2012), http://www.av.se/teman/ergonomi/. [2012-02-28] FN-förbundet. Malawi. (2011) . http://www.globalis.se/Laender/Malawi. [2011-11-27]
Forestry research institute of Malawi. Programmes. http://www.sdnp.org.mw/frim/programmes.html. [2012-03-10]
International Development Enterprise. IDE’s Mission .
http://www.ideorg.org/OurStory/Mission.aspx#. [2012-02-03] Jordbruksverket. Jordbruket är viktigt för u-länderna.(2011-07-26).
http://www.sjv.se/amnesomraden/handel/politikochframtid/ulander/ulandsfragor.4.67e843d911ff9f551 db800013603.html. [2011-11-15]
Jordbruksverket. Global livsmedelstrygghet. (2008).
http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_rapporter/ra08_29k.pdf. [2011-12- 09]
Kickstart. Our history. http://www.kickstart.org/about-us/history/. [2012-02-03] LivsmedelsSverige. Majs. (2009-10-22).
http://www.livsmedelssverige.se/hem/fakta-om-mat/365-majs.html. [2012-02-02] Professor William M.K. Trochim . Unstructured Interviewing. (2006).
http://www.sjv.se/amnesomraden/handel/politikochframtid/ulander/ulandsfragor.4.67e843d911ff9f551 db800013603.html. [2011-11-15]
Utrikespolitiska institutet. Naturtillgångar & energi. (2011).
69
12.6 Bildförteckning
Figur 1: Fotograf Maria FajerssonFigur 2: Illustration Maria Fajersson, efter Timothy Prestos. Figur 3: Illustration Maria Fajersson
Figur 4: Illustration Maria Fajersson Figur 5: Illustration Maria Fajersson Figur 6: Fotograf Maria Fajersson Figur 7: Illustration Maria Fajersson Figur 8: Illustration Maria Fajersson Figur 9: Fotograf Victoria Erlingsson Figur 10: Fotograf Maria Fajersson Figur 11: Illustration Maria Fajersson Figur 12: Fotograf Maria Fajersson Figur 13: Fotograf Maria Fajersson Figur 14: Fotograf Maria Fajersson Figur 15: Fotograf Maria Fajersson Figur 16: Fotograf Maria Fajersson Figur 17: Fotograf Maria Fajersson Figur 18: Fotograf Maria Fajersson Figur 19: Fotograf Maria Fajersson Figur 21: Illustration Maria Fajersson Figur 22: Illustration Maria Fajersson Figur 23: Illustration Maria Fajersson Figur 24: Illustration Maria Fajersson Figur 25: Fotograf Maria Fajersson Figur 26: Illustration Maria Fajersson Figur 27: Illustration Maria Fajersson Figur 28: Illustration Maria Fajersson
70
Figur 30: Illustration Maria Fajersson Figur 31: Fotograf Maria Fajersson Figur 32: Fotograf Maria Fajersson Figur 33: Fotograf Maria Fajersson Figur 34: Fotograf Maria Fajersson Figur 35: Fotograf Maria Fajersson Figur 36: Illustration Maria Fajersson Figur 37: Fotograf Maria Fajersson Figur 38: Illustration Maria Fajersson Figur 39: Rendering Maria Fajersson Figur 40: Kollage Maria Fajersson Figur 41: Rendering Maria Fajersson Figur 42: Rendering Maria Fajersson Figur 43: Illustration Maria Fajersson
71
Bilaga 1
Observation i Malawi
2012-01-09Jag satt på en pall och vilade mig medan Ruth lagade frukosten. Hon tog fram några nötter och visade mig. Hon berättade att de användes för att krydda maten. Hon tog sedan fram en mortel gjord av trä. Kärlet var ca 30 centimeter hög och pinnen som hon stötte med var ca 150 centimeter hög. Hon la ner nötterna och började krossa dem genom att lyfta upp pinnen och sedan trycka ner den igen i kärlet. Detta gjorde hon upprepade gånger. Efter några minuter tog hon upp de krossade nötterna med sin hand och la i en platt öppen korg. Hon skakade dem så de stora bitarna separerades från de små bitarna. När detta var gjort plockade hon upp de stora bitarna igen för att åter krossa dem.
Bredvid henne låg ett ännu större kärl, det var trasigt, hade ingen botten. Ca 70 centimeter hög. Jag hade tidigare sett att barnen satt på den som man sitter och rider på en häst. Jag frågade henne vad det användes till. Hon berättade då att den hade används till att göra majsmjöl. Men nu fanns det en maskin i Phalombe som man kunde ta sin majs till för att göra majsmjöl. Hon berättade att det var väldigt, väldigt arbetsamt att stötta majsen till majsmjöl och att det nästan inte var någon som orkade göra detta längre så det var därför maskinen i Phalombe användes.
72
Bilaga 2
Intervju i Malawi
2012-01-07
Mataka berättar för mig att området vi är på väg mot är ett av de fattigaste områdena i Malawi
och att andelen HIV och aidsdrabbade är mycket hög.
2012-01-08
Jag frågade Ruth var deras verktyg tillverkades. Svaret blev att de tillverkades av olika personer i byarna och sedan såldes på marknaden.
2012-01-13
Jag hörde ett hamrande ljud, precis som om någon byggde något. Jag frågade Ruth vad det var. Hon tog då fram en metallhink och visade mig. Hon sa att en av hennes grannar tillverkade sådana.
2012-01-13
Jag och Mataka sitter på bussen mot huvudstaden. Jag ser alla majsfälten när jag tittar ut. Jag frågar Mataka hur det fungerar med majsen i byarna i Phalombe området. Tar de sin majs från byn och maler den i Phalombe och sen tillbaks till byarna igen eller säljer de majsen på marknaden i Phalombe frågar jag. Han berättar då att de flesta tar sim majs till Phalombe för att mala den där. Vissa använder fortfarande den gamla metoden att krossa majsen i en mortel men att det är ett extremt tungt arbete. Han säger att 40 procent i byarna har cyklar, så de transporterar majsen på cykeln (30-40 minuters cyklingsfärd) och sedan tar de majsmjölet tillbaka till byn igen. Men 60 procent har ingen cykel så de vandrar till Phalombe med majsen på huvudet och sedan tillbaka med majsmjölet. Han säger också att man inte kan ha en sådan maskin i byarna för att det inte finns någon el.