Utveckling av redskap för tillverkning av majsmjöl i Muthumba

Utveckling av redskap för tillverkning av majsmjöl i

Muthumba

(Development of tool for making maize flour in Muthumba)

Maria Fajersson

Handledare: Helena Ondrus

1

Utveckling av redskap för tillverkning

av majsmjöl i Muthumba

Development of tool for making maize flour in Muthumba

Maria Fajersson 15 högskolepoäng Produktdesign HT 2009-VT2012 Teknik och samhälle, Malmö högskola

Examinator: Sara Gottschalk Handledare: Helena Ondrus

2

Sammanfattning

Följande uppsats redogör för ett produktutvecklingsprojekt som har resulterat i ett förslag till ett handredskap för framställning av majsmjöl, tänkt att användas av kvinnorna i Malawi. Dock har det huvudsakliga fokuset i projektet varit metoder för produktutveckling för utvecklingsländer.

Problemområdet som projektet har fokuserat på; framställning av majsmjöl, valdes efter en studie i Malawi. Problemområdet valdes eftersom det är ett viktigt område, då 50 procent av människornas kaloriintag i Malawi består av majs. Målgruppen för projektet är kvinnorna i byn Muthumba, som framställer majsmjölet idag.

Framställningen av majsmjöl sker i flera olika etapper. När majsen slutligen ska malas till majsmjöl har byborna att välja mellan att vandra till ett annat samhälle, som har elektricitet, för att få sin majs mald i en maskin, eller att stöta majsen i en mortel, vilket kräver två personers styrka och tid. Att ta majsen till det andra samhället innebär att byborna får vandra med majsen på huvudet i timtal, då majoriteten av byborna inte innehar något transportmedel.

Projektet kan delas in i tre olika etapper. Teoriläsning inför resan. Observationer och intervjuer i Malawi under 8 dagar. Denna etapp var planerad till 21 dagar, men på grund av sjukdom fick studien avbrytas tidigare, syftet med studien var att observera ett problemområde. Den sista etappen utfördes i Sverige. Den innehöll teoriläsning, kompletterande intervjuer samt utveckling av redskapet.

Uppsatsen behandlar litteratur kring ämnet produktutveckling/design för utvecklingsländer samt metoder för detta. Saker som framkom var att förståelse för människan och dess livssituation är avgörande för hur lyckat slutresultatet blir. När ämnet design för utvecklingsländer diskuteras finns det många olika åsikter i ämnet, och den här uppsatsen tar upp några.

Projektet resulterade i ett handdrivet verktyg, riktat till kvinnorna byn Muthumba i södra Malawi. Redskapet krossar majsen genom valsning. Några av de metoder som använts för att få fram nya sätt att framställa majsmjölet är idégenereringsmetoder, hämta inspiration på nya platser, intervjuer och skissning. En annan viktig del i utvecklingsarbetet har varit att göra funktionsmodeller för att testa olika funktioner.

Sökord

3

Abstract

The following essay describes a product development project, which has resulted in a proposal for production of maize flour, intended for use by women in Malawi. The main focus of the project has been methods of product development for developing countries. The problem area that the project has focused on is: the production of maize flour, this was chosen after a study in Malawi. The problem area was chosen since it is an important area; 50 percent of the people's calorie intake in Malawi consists of corn. The target groups are women in the village Muthumba, a producer of maize flour today.

Production of maize flour is done in several steps. When the maize will be grinded in to maize flour, the villagers can choose to walk to another village, which has electricity, to get their maize grinded or they have to pound the maize in a mortar, which requires the energy and time of two people. To take the maize to the other society means that the villages have to walk with the maize on their head for hours, as the majority of villagers do not own a bike.

The project can be divided into three stages: theory studies before the trip, observations and interviews in Malawi for 8 days (this phase was scheduled for 21 days, but due to illness was the study stopped earlier, the purpose of this study was to observe a problem area) and the final stage, realization, was conducted in Sweden. The third stage included theory sessions, additional interviews and developing the tool.

The essay reviews the literature on the subject of what to consider in the development/design for developing countries and methods for this. Understandings that emerged were the incredible

importance of deeper insight in humans and their life situation. When the topic design for developing countries is discussed, there are many different opinions on the subject, and this essay considers some. The result of the project is a hand-powered tool. The target group is the women in the village

Muthumba, in south of Malawi. The tool grinds the maize by rolling. Some of the methods used to develop new ways to produce corn flour are brainstormings, finding inspiration in new places, interviews and drafting. Another important part of the development has been to make functional models to test various functions.

Key words:

4

Tack

Ett stort tack till min handledare Helena Ondrus som stöttat mig längs vägen av detta arbete, genom många givande diskussioner. Men framför allt vill jag tacka Mataka Mizimbe som stöttat mig på plats i Malawi men även efter hemresan genom att dela med sig av information kring framställningen av majsmjöl. Sist men inte minst vill jag tacka Ruth och Enok Kwakwala som öppnade sitt hem för mig i Malawi och visade en omtanke och hjälpsamhet som inte kan formuleras i ord. Tack.

6

Innehållsförteckning

1.1 Introduktion ... 9

1.1.1 Disposition uppsats ... 9

1.2.1 U-land ... 10

1.2.2 Min roll som produktdesigner ... 10

1.3 Projektbeskrivning ... 10

1.3.1 Frågeställningar ... 10

1.3.2 Syfte ... 11

1.3.3 Mål ... 11

1.3.4 Avgränsningar ... 11

1.4 Bakgrund Malawi ... 12

1.4.1 Landet Malawi ... 12

1.4.2 Muthumba ... 12

1.4.3 Mataka Mizimbe ... 12

1.5 Teori ... 13

1.5.1 Design för utvecklingsländer ... 13

1.5.2 Metoder och tillvägagångssätt vid design för utvecklingsländer ... 14

1.5.3 IDEOs metoder ... 15

2. Förstudie: metod ... 20

2.1 Metodval och genomförande ... 20

2.1.1 Observationer ... 20

2.1.2 Kvalitativa intervjuer ... 22

3. Resultat ... 23

3.1 Observationer ... 23

3.1.1 Problemområde ... 23

3.1.2 Målgrupp ... 23

3.2 Intervjuer ... 24

3.2.1 Fördjupad förståelse för arbetet med att framställa majsmjöl ... 24

3.2.2 Verktyg ... 26

3.2.3 Samägande ... 27

3.3 Informationssökning ... 27

3.3.1 Majs ... 27

7

3.3.3 Materialtillgångar ... 28

3.3.4 Ergonomi ... 28

4. Analys och diskussion ... 29

4.1 Analys av målgrupp ... 30

4.1.1 Metod persona ... 30

6.1.2 Resultat persona ... 31

5. Slutsats ... 32

5. 1 Kravspecifikation ... 33

6. Produktutveckling: metod ... 34

6.2 Söka inspiration ... 35

6.2.1 Metod inspiration ... 35

6.2.2 Resultat Inspiration ... 35

6.3 Idégenereringsfas ... 37

6.3.1 Metod; Idégenerering lotusblomman ... 37

6.3.2 Resultat; Idégenerering lotusblomman ... 39

6.4 Idéskissningsfas ... 41

6.4.1 Metod; Idéskissning omgång ett ... 41

6.4.2 Metod; Idéskissning omgång två ... 41

6.4.3 Resultat; Idéskissning ... 41

6.5 Urvalsfas ... 43

6.5.1 Metod; Urval idé ... 43

6.5.2 Resultat; Urval idé ... 43

6.5.3 Analys; Urvalsfas ... 44

6.6 Konceptskissningsfas ... 44

6.6.1 Metod; Konceptskissning ... 44

6.6.2 Resultat; Konceptskissning ... 44

6.7 Urvalsfas 2 ... 48

6.7.1 Urval koncept ... 48

6.7.2 Metod; Urval drivmedel ... 48

6.7.3 Metod; Urval drev ... 48

6.7.4 Resultat; Urval koncept ... 49

6.7.5 Resultat; Urval drivmedel ... 50

8

6.8 Funktionsskissningsfas ... 52

6.8.1 Metod; Funktionsskissning cylindrar ... 52

6.8.2 Metod; Funktionsskissning vev ... 52

6.8.3 Metod; Funktionsskissning kugghjul ... 52

6.8.4 Metod; Funktionsskissning olika delar ... 52

6.8.5 Resultat; Funktionsskissning cylindrar ... 53

6.8.6 Resultat; Funktionsskissning vev ... 54

6.8.7 Resultat; Funktionsskissning kugghjul ... 55

9. Resultat och slutsats av projektet ... 57

10. Diskussion ... 61

11. Reflektion ... 63

12. Källhänvisning ... 67

12.1 Böcker ... 67

12.2 Artiklar ... 67

12.3 Konferenser ... 67

12.4 Rapporter ... 67

12.5 Webbsidor ... 68

12.6 Bildförteckning ... 69

Bilaga 1 ... 71

Observation i Malawi ... 71

Bilaga 2 ... 72

Intervju i Malawi ... 72

Bilaga 3 ... 73

E-mail mellan Maria Fajersson och Mataka Mizimbe ... 73

Bilaga 4 ... 75

Sms mellan Maria Fajersson och Mataka Mizimbe ... 75

Bilaga 5 ... 76

9

1. Inledning

1.1 Introduktion

Följande projekt har handlat om att välja ett problemområde för en specifik målgrupp i ett

utvecklingsland och att genom design förbättra för målgruppen. Konkret har detta projekt kommit att handla om utvecklandet av ett redskap för att förenkla framställningen av majsmjöl i Muthumba, en by i södra Malawi.

Fokus i detta projekt har varit produktdesign och mitt fördjupningsområde har varit specifika metoder att använda sig av viddesign för utvecklingsländer, framför allt har IDEOs ”Human Centered Design – tool kit, 2nd edition” används. Projekt i utvecklingsländer har studerats via litteraturstudier. Syftet med litteraturstudien har varit att skapa en förståelse för problematiken som kan uppstå när man som designer designar för personer i en annan kultur där man inte till fullo är insatt i deras situation. I detta ämne finns både metoder som kan användas i designprocessen men också praktisk erfarenhet att hämta från tidigare gjorda projekt.

I projektet har en resa till ett utvecklingsland ingått; en resa till Malawi och byn Mathumba i södra Malawi. Detta för att göra projektet så realistiskt som möjligt. Besöket i Malawi varade i åtta dagar. Ursprungligen var besöket planerat till 21 dagar men fick avbrytas på grund av sjukdom. I och med detta har en del av informationsinsamlingen fått ske via email och sms.

Projektets utgångspunkt har däremot hela tiden varit vad jag som produktdesigner kan göra i min yrkesroll för att underlätta för de kvinnor jag har träffat i Malawi när de ska framställa majsmjöl.

1.1.1 Disposition uppsats

Uppsatsen är uppdelad i två delar. Första delen består av metoder, resultat, analys och slutsats från förstudien. Denna del inkluderar information som framkommit på plats i Malawi, och teori om vad man bör tänka på vid utveckling av produkter för utvecklingsländer och hur processen kring majsmjölsframställningen går till. Andra delen består av utvecklingen av själva redskapet, produktutvecklingsfasen.

10

1.2 Bakgrund

1.2.1 U-land

Världsbanken har ett system där de delar in länder i olika inkomstkategorier: låg-, medel- och

höginkomstekonomier. Världsbanken klassificerar länder med låg- och medelinkomstekonomier som utvecklingsländer (u-länder).1 Som u-länder benämns allt från fattiga länder som Rwanda till starkare ekonomier som Thailand.2 I många u-länder står jordbruket för en stor del av ekonomin.3 Om

jordbruket går bra i ett u-land så kan det påverka en stor andel av landets befolkning till det bättre.4

1.2.2 Min roll som produktdesigner

Som produktdesigner lärs man sig att arbeta kreativt och lyssna till människors behov för att lösa olika problem. En stor del av projektet har handlat om att skapa förståelse för målgruppen. Genom att besöka ett land som Malawi där jordbruket är en så betydelsefull del önskade jag som blivande produktdesigner att kunna bidra med min kunskap för att påverka landets situation till det bättre i form av att lösa ett konkret problem inom jordbruket som kan lösas genom produktdesign. I detta fall föll valet på det tunga arbetet med att framställa majsmjöl i hemmet.

1.3 Projektbeskrivning

1.3.1 Frågeställningar

Frågeställning inför litteraturstudien:

Vad bör jag som produktdesign ta hänsyn till i min metod när jag designar för utvecklingsländer? Frågeställningar inför besöket i Malawi:

Vilket problem som jag observerar under vistelsen i Mathumba i södra Malawi kan jag, genom produktdesign, lösa alternativt underlätta?

Vilket målgrupp ska mitt projekt vända sig till?

1

Jordbruksverket. Global livsmedelstrygghet. (2008).

http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_rapporter/ra08_29k.pdf. [2011-12-09] 2

Ibid. 3

Jordbruksverket. Jordbruket är viktigt för u-länderna.(2011-07-26).

http://www.sjv.se/amnesomraden/handel/politikochframtid/ulander/ulandsfragor.4.67e843d911ff9f551db80001360 3.html. [2011-11-15]

4

Jordbruksverket. Jordbruket är viktigt för u-länderna.(2011-07-26).

http://www.sjv.se/amnesomraden/handel/politikochframtid/ulander/ulandsfragor.4.67e843d911ff9f551db80001360 3.html. [2011-11-15]

11

1.3.1.2 Produktutveckling

Hur bör den produkt vara utformad för att underlätta för kvinnorna som framställer majsmjöl i byn Muthumba, i södra Malawi?

1.3.2 Syfte

 Syftet med studien i Muthumba i södra Malawi, var att få förståelse för människorna i landet samt att observera ett problemområde.

 Syftet med designprojektet är att förbättra livssituationen för människorna i Muthumba.

 Syftet med produkten är att minska den fysiska arbetsbördan för kvinnorna i hemmet.

1.3.3 Mål

 Målet med studien i Malawi var att finna ett problemområde som går att arbeta med genom produktdesign.

 Målet för mig som produktdesigner har varit att skapa en produkt som kan förbättra någon livssituation för människorna i Muthumba.

 Målet med designprojektet har varit att ta fram ett verktyg som underlättar för kvinnorna som framställer majsmjölet i Muthumba.

1.3.4 Avgränsningar

Projektets omfattning i tid (10 veckor) gav inte möjlighet att utveckla produkten till den nivå där material och produktionsmetoder är helt givna. Projektets fokus har legat på designprocessens initiala delar: att ta fram koncept för lösningar vid produktutveckling för utvecklingsländer och förståelse för målgruppen. Projektet har därför avgränsats till att endast bestämma funktionen hos produkten och fastställa den genom att ta fram en funktionsmodell. Strävan har däremot varit att produkten ska vara anpassad efter de lokala förutsättningarna, att den ska kunna tillverkas lokalt, både i fråga om materialval och produktionsmetoder. I projektets gjordes det därför endast rimlighetsbedömningar ur dessa avseenden. Med lokalproducerat menas produktion inom Malawis gränser, produkten bör inte heller kräva en stor industri för att kunna framställas. Ett eventuellt system för samägande kring produkten tas upp på förslag men det utvecklades inte vidare i detta projekt.

12

1.4 Bakgrund Malawi

1.4.1 Landet Malawi

Malawi är ett av de mest tättbefolkade länderna i Afrika. Landet är beläget i sydöstra Afrika, med 14 900 841 (2010) invånare och en yta på 118 484 kvadratkilometer. 40 procent av befolkningen lever i extrem fattigdom. Medellivslängden i Malawi är 54 år för kvinnor och 52 år för män.

Hälften av befolkningen är under 15 år.5 Över 80 procent av befolkningen i Malawi bedriver jordbruk.6

1.4.2 Muthumba

En veckas studie gjordes i Phalombe-området i södra Malawi i den by som heter Muthumba. Byn består av 700 invånare.7 Byn är belägen i ett av de fattigaste områdena i Malawi.8 Ett för projektet relevant problemområde uppdagades vid framställning av majsmjöl.

1.4.3 Mataka Mizimbe

Mataka Mizimbe arbetar som projektledare i organisationen Afrogarden i Phalombe-området. Mataka är i detta examensarbete en viktig informationskälla, då han har varit min huvudsakliga kontaktperson och mycket information har framkommit genom intervjuer med honom. Han har flera års erfarenhet av biståndsarbete i Malawi. Mataka arbetar nu med att lära ut ekologiskt, hållbart och småskaligt jordbruk till byar i Phaloumbe-området, samt att ta emot volontärer som arbetar i detta projekt.9

Figur 1. Mataka Mizimbe, projektledare Afrogarden.

5

FN-förbundet. Malawi.(2011) . http://www.globalis.se/Laender/Malawi. [2011-11-27] 6

Ibid. 7

Email mellan Maria Fajersson och Mataka Mizambe, bilaga 3 8

Intervju i Malawi, bilaga 2 9

13

1.5 Teori

I följande text behandlas erfarenheter och slutsatser från tidigare projekt gjorda i utvecklingsländer. Informationen har hämtats från rapporter och artiklar som beskriver dessa arbeten och de erfarenheter och slutsatser som personerna inblandade i projekten har gjort.

En presentation av de personer och projekt som har studerats:

 Krista Donaldsons; forskare vid Hasso Plattner Institute för design, Stanford University.

 Martin Fishers; ingenjör och en av grundarna till Kickstart, ett företag som arbetar med att försöka bestrida fattigdomen i Afrika genom att designa redskap som kan genererar en inkomst.

 Paul Polaks; grundaren av International Development Enterprise, en organisationens vars vision är att skapa arbetsintäkter och försörjningsmöjligheter för fattiga hushåll på landsbygden i utvecklingsländer.

 Timothy Prestero; grundare till Design that matters, en organisation som arbetar med att ta fram produkter och tjänster för fattiga i utvecklingsländer

 Oxfam i Autsralien; en organisation som bland annat byggt vattenpumpar i ett område i Moçambique.

 IDEO; ett internationellt designkonsultföretag som bland annat har arbetat med projekt i utvecklingsländer genom sina metoder som de kallar ”human-centered design”.

Dessa källor har valts utifrån att de ska komplettera varandra och ge bredd i åsikter och information kring design för utvecklingsländer.

1.5.1 Design för utvecklingsländer

Läraren och forskaren Krista Donaldson, skriver i en artikel att mycket utvecklingsarbete för utvecklingsländer tenderar att bli kortsiktigt. Hon beskriver ett utvecklingsarbete i Kenya där en kollega från Kenya sa till henne: “It’s fine for you if I buy this product and it breaks because you will

go back home. Me? I’m stuck here with it.”10

Donaldson skriver vidare att ett långsiktigt perspektiv inte bara involverar produkten utan även att bygga upp den lokala kapaciteten, kompetensen, kunskapen och expertkunskapen och att det är det som möjliggör för samhället att tillgodose sina behov. Donalson anser att det kan vara svårt att lyckas designa på avstånd eller designa genom korta besök, detta på grund av att man inte kan skapa någon djupare förståelse för användaren. Man lyckas inte skapa en känsla för kultur, språk, normer och därmed ingen djupare förståelse för problemen.11

10

Donaldson, Krista. Why to be Wary of “Design for Developing Countries”. Ambidextrous. Nr 9 (2008): 35-37.

http://www.stanford.edu/~kmd/. [2012-02-02] 11

Donaldson, Krista. Why to be Wary of “Design for Developing Countries”. Ambidextrous. Nr 9 (2008): 35-37.

14

Martin Fisher har över 40 års erfarenhet av att bekämpa fattigdomen i Afrika. Fisher menar att det finns olika sätt att göra en produktkedja hållbar i längden. Ett av sätten han tar upp är att man bygger upp hela verksamheten på plats, det vill säga hela tillverknings- och servicenätet.12

Martin Fisher menar däremot att det alltför ofta vid design för världens fattiga är fokus på vad vi tycker att utvecklingsländerna behöver utan att vi egentligen förstår det egentliga behoven. Han ger ett exempel på en ”solspis”, som använder sig av solen för att värma maten, men de flesta fattiga familjer lagar inte sin stora måltid förrän på kvällen då alla sysslorna är gjorda och solen har gått ner.13 Paul Polak menar att man inte behöver en ingenjörs- eller arkitektexamen för att lyssna och prata med fattiga människor som kunder.14 Polak säger vidare att rimliga priser är det viktigaste incitamentet när man förser småskaliga bönder med inkomstgenererande teknologier. Han säger att ett av de viktigaste sätten att göra detta på är att gå tillbaka i tiden, hämta inspiration från historien: ”move forward by

designing backwards”. Med detta menas att när man utvecklar nya produkter ska man förenkla och

designa så enkelt som möjligt.15

1.5.2 Metoder och tillvägagångssätt vid design för utvecklingsländer

Donaldson har varit i Kenya för att studera Kenyas designprocess på plats. Hon kom då fram till att en bristande punkt var deras användartester. Hon ger ett exempel på en vattenpump som inte tar hänsyn till att 80 % av användarna är kvinnor som använder kjol. Hon säger vidare att saker man måste veta innan man börjar ett designprojekt: Vem/vilka är målgruppen? Vad kännetecknar dem? Vilka är kraven? Hur olika är dessa krav? Vad är värdet av en lösning för användaren? Hur går användaren till väga nu? Designern måste också förstå under vilka förhållanden produkten kommer att tillverkas.16 Timothy Prestero beskriver att det finns två sätt att designa på när det gäller design för fattiga människor i utvecklingsländer. Metodiken utgår från ett behov: till exempel att en miljard människor behöver rent vatten. Det första tillvägagångssättet innebär att man börjar med att utveckla produkten och en teknologi. Man skapar en innovation som sedan appliceras på människor runt om i värden. Man letar helt enkelt upp marknaden i efterhand. Det andra tillvägagångssättet utgår från människan: man utgår fortfarande från behovet men börjar med att definiera användarens krav för att sedan utveckla produkten, illustrerat i figur 2.17

12

Martin, Fisher. Design for the other 90 %, sida 38. New York. National Design Museum, 2007 13

Ibid. Sida 35 14

Polak, Paul. Design for the other 90 %, sida 19. New York. National Design Museum, 2007 15

Ibid. Sida 24 16

Donaldson, Krista. Recommendations for Improved Development by Design. Development by Design Conference. December 1-2, Bangalore, India. http://www.stanford.edu/~kmd/. [2012-02-05]

17

Ashoka-Lemelson . Invention-Led Development. MIT press Journals. Vol. 5. Nr.1 (2010): 3-6.

15

Figur 2. Timothy Prestos sätt att beskriva de två olika metoderna för design för utvecklingsländer.

1.5.3 IDEOs metoder

IDEO har tagit fram en ”verktygslåda” med metoder att använda sig av när man designar för att förbättra för människor som lever på mindre än två dollar om dagen. Metoderna bygger på erfarenheter som företaget har gjort i och med att de har arbetet i projekt i utvecklingsländer. Alla begrepp är beskrivna på engelska, jag har här valt att översätta dem till svenska och de ord och begrepp som används är mina översättningar.

IDEO beskriver tre ”linser” som man ska betrakta projektet ur när man gör ett projekt enligt metoderna beskrivna i ” human-centered design”. Se figur 3.18

Figur 3. IDEOs tre linser vid human-centered design.

18

IDEO. Human centred design, sida 12. IDEO, andra upplagan.

16

Metoderna som används i ” human-centered design” utgår från tre olika grundmetoder19:

 Lyssna

 Skapa

 Leverera

Lyssna och skapa, har valts som fokus för detta projekt, medan leverera har fallit utanför detta projekt på grund av avgränsningen i tid och fokus eftersom leverera handlar om att sätta produkten i

produktion.

Lyssna och skapa beskrivs på följande sätt:

Figur 4. IDEOs förslag på metoder för design för utvecklingsländer under fasen lyssna.

Fasen lyssna är till för att designern/designteamet ska få en djupare förståelse för människorna de designar för. Metoderna är kvalitativa vilket innebär att metoderna ger en djup förståelse för individer men ger däremot inte en bredare eller generellare täckning av problemen. Metoderna kan hjälpa till att förstå människors sociala, politiska och kulturella möjligheter.20

19

IDEO. Human centred design, sida 20-21. IDEO, andra upplagan.

http://www.ideo.com/work/human-centered-design-toolkit/. [2012-01-22]. 20

IDEO. Human centred design, sida 31-33. IDEO, andra upplagan.

17

I denna fas föreslår IDEO metoder där man intervjuar människor men också metoder där man träffar människorna där de bor och lever och söker inspiration på nya platser (utanför t.ex. designkontoret eller västerländsk kultur), låter människorna observera varandra och involvera ledarna i samhället i researchen se figur 4.

Ett sätt att träffa människor där de bor och lever är att bo med dem några nätter, detta gör att människorna släpper sin ”fasad” och efter ett tag och börjar agera "normalt". Ett annat sätt är att spendera några timmar varje med att arbeta tillsammans med människorna man designar för. Detta bidrar också till ökad förståelse. En viktig punkt i denna metod är att skapa förståelse för att vad människor gör är inte alltid samma sak som de säger att de gör.

I individuella intervjuer är det viktigt att inte vara flera som intervjuar en person, detta för att det inte ska bli för mycket för den som intervjuas. Det är även bra att träffas i personens hem, detta för att sätta personen i sin egen kontext.

Något som gruppintervjuer kan bidra med är att få en förståelse för samhället. Det som

gruppintervjuerna inte är så bra på är att få en djupare förståelse för individen. Att använda sig av expertintervjuer kan vara bra då det behövs samlas en stor mängd information under en kort

tidsperiod. IDEO menar dock att man ska vara försiktig när man intervjuar experter inom ett område då de intervjuade ibland kan överskatta sin egen kompetens och då dra egna slutsatser och fördomar. När man söker inspiration på nya platser tittar man på liknande situationer i andra sammanhang. Ett exempel på detta kan vara om en kirurg behöver idéer kring hur han/hon kan organisera sina saker då är ett sätt att åka till en järnaffär och se hur de löst organiseringen. Metoden är mest användbar när man redan gjort en del faktainsamling och behöver få nya uppslag i sitt tänkande.21

21

IDEO. Human centred design, Sida 42-57. IDEO, andra upplagan.

18

Figur 5. IDEOs förslag på metoder för design för utvecklingsländer under fasen skapa.

I fasen skapa används metoder som idégenerering, skapa ramverk genom att samla in feedback från människorna man designar för men också metoder som att identifiera mönster, vilket innebär att man ska skapa förståelse i den insamlade informationen genom att se mönster och teman, för fler metoder

se figur 5.

Fasen har däremot fyra nyckelaktiviteter, dessa är slutsats, brainstorming, prototyper och feedback. Slutsatsen tar en från inspiration till idéer, brainstormingen låter en tänka utanför ramarna,

prototypbygge handlar om att bygga för att förverkliga idéer och hjälpa till att förfina idéer på ett effektivt sätt. Feedbacken ger delar som kan användas direkt i den fortsatta utvecklingen. Målet i fasen

skapa är att skapa förståelse i informationen, identifiera mönster, definiera möjligheter och skapa

lösningar.22

22

IDEO. Human centred design, sida 83-108. IDEO, andra upplagan.

19

1.5.4 Ägandeform

Att undersöka ägandeformen för en produkt har framkommit som en viktig aspekt eftersom de ekonomiska resurserna i fattiga hushåll är mycket knappa. Ett alternativ är då samägande men om samägande råder det skilda meningar:

Martin Fisher menar att individuellt ägarskap fungerar bättre än samägande. Han menar att Afrika är fyllt av en massa misslyckadeprojekt där man har försökt med samägande. Om alla äger en del äger ingen hela vilket innebär att ingen kommer att ta hand om produkten.23

Oxfam Australien är en organisation som bland annat byggt vattenpumpar i ett område i Moçambique. Deras projekt utgår från en form av samägande: för att underhålla pumparna valde varje samhälle ut tre män och tre kvinnor. Männen stod för reparation av pumparna och kvinnorna för att upprätthålla renheten vid dem. Projektet anställde även två tekniker och en vattengrupp som ansvarade för de tekniska aspekterna och att utbilda de olika samhällena hur de skulle reparera sina pumpar. Grupperna från de olika samhällena tilldelades även en verktygslåda för att de skulle kunna reparera pumparna. Man tittade också på de lokala mekanikerna för att vid behov kunna kontakta dem för att få hjälp med att laga vattenpumparna där de andra männen inte kunde lösa problem. Att ha en ett sådant

säkerhetssystem menar Oxfam Australien är viktigt, särskilt i ett område med många HIV- och aids- drabbade. Att lita på ett litet antal människor gör systemet sårbart. Det är varje bys eget ansvar att finansiera underhållet av pumparna.24

23

Martin, Fisher. Design for the other 90 %, sida 37. New York. National Design Museum, 2007. 24

Mann, Elizabeth. Sustainable Water Supply for a Remote Rural Community in Mozambique. Greener Management International. Nr 42 (2003): 59-66.

http://web.ebscohost.com.proxy.mah.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?sid=b4019db7-c6bc-4af7-8f6b-65fc26c8b2e3%40sessionmgr13&vid=2&hid=25. [2012-02-20]

20

2. Förstudie: metod

2.1 Metodval och genomförande

Metoderna som har använts i förstudien är observationer och kvalitativa intervjuer. Valet av dessa två metoder har gjorts på eftersom de kompletterar varandra: observationerna har använts för att hitta ett lämpligt problemområde, intervjuerna har använts för att bekräfta observationerna och för att få en djupare förståelse för problemområdet.

Resultatenkan i sin tur diskuteras utifrån reliabiliteten, det vill säga om resultatet är tillförlitligt. Får man samma resultat om man utför metoden om och om igen? Reliabiliteten i intervjuerna kan diskuteras utifrån språk. Språket växlar mellan tre olika språk. Jag översätter svenskan till engelska, Mataka Mizimbe översätter från engelskan till chichewa och tvärtom. Detta är något som kan ha påverkat hur han har tolkat frågorna samt hur jag har tolkat svaren. Ett försök till att undvika detta har varit att ställa extra frågor när jag har varit osäker på svaren. Språket kan också ha påverkat

omfattningen på svaren. Huruvida detta har påverkat det slutgiltiga resultatet är svårt att avgöra. På grund av de extra frågor som ställts har risken minskats att någon felaktig information tolkas in i arbetet. Reliabiliteten hade även kunnat höjas genom att öka antalet personer som intervjuades, detta var dock inget som rymdes under de givna tidsramarna.

Det andra som kan diskuteras är validiteten, om rätt saker är undersökta och om val av metoden och dess utformning är relevant. Validiteten i metoderna bör vara god då metoderna är valda så att de ska komplettera varandra. Det som kan diskuteras här är det faktum att vissa av intervjuerna var tvungna att göras över mail och sms. Detta gjordes på grund av att de som skulle tillfrågas befann sig i Malawi och att alla frågor inte hann besvaras under den tid besöket i Malawi varade. För att höja reliabiliteten ställdes dock följdfrågor. En viktig del i val av kompletterande metoder har varit att teori har lästs kring design för utvecklingsländer för att komplettera metoder som intervju och observationer, detta för att förutse problem som kan uppstå vid design för utvecklingsländer.

2.1.1 Observationer

Den mest grundläggande metoden för att förstå vad som händer är observation. Vi ställer oss då frågan: vad det är som pågår?25 Observationerna kan vara strukturerade eller ostrukturerade.26

25

Kylén, Jan-Axel. Att få svar: intervju, enkät, observation, sida 95. Bonnier Utbildning, 2004 26

21

Med ostrukturerade observationer menas att observatören beskriver det han/hon ser fritt, i motsats till en hårt strukturerad observation som utförs på så sätt att man till exempel genomför en

frekvensräkning på antalet kunder i en butik.27 Observationernas syfte i detta projekt har varit att förstå människorna och kunna identifiera ett problemområde kring jordbruket i Malawi.

För att inte en felaktig observation ska göras gäller det att vara känslomässigt närvarande och försöka ta in allt. Speciellt de första gångerna, med tiden finns det risk att känsligheten avtar. Det är även viktigt att ha anteckningsblock med sig så att man kan skriva ner allt man ser. Det andra är att man vill försöka tränga bakom det självklara man ser. Genom att observatören faktiskt är främmande inför det han/hon ser kan detta underlätta. Det kan också hjälpa att ha direktkontakt med personerna för att kunna komma närmre dem och på så vis öka förståelsen för dem. Det är också viktigt med uppmärksamhetsfokus för att observationerna inte ska bli felaktiga. Detta innebär att under observationen behöver man ha vissa hållpunkter vad det är man tittar efter. Man kan skapa vissa huvudteman som styr eller ha vissa svaga hypoteser. 28

Observationerna förbereddes genom att litteratur i ämnet observation lästes. På plats i Malawi användes papper och penna för att anteckna iakttagelserna. Observationer valdes för att identifiera problemområden och senare för att skapa förståelse för målgruppen. Observationerna genomfördes på plats i Muthumba, i Malawi, under en veckas tid i januari månad. Observationerna var en ständig iakttagelse av människorna som levde i byn. Jag levde nära människorna jag observerade, detta för att försöka skapa bättre förståelse och tränga bakom den bild man först kan få.

Jag fick bo hos ett föräldralöst tvillingpar på 19 år och höra om deras livsberättelser. Människorna i byn kom fram till mig och berättade gärna om sig själva. Jag fick följa med hem till olika människor och hjälpa till i köksträdgårdar, då de själva var för sjuka för att arbeta, men även följa med till kyrkan och uppleva deras kultur och religion. Allt detta gjorde att jag fick en viss förståelse för hur deras vardag ser ut och under vilka omständigheter människorna lever där nere.

För att styra fokus under dagarna i byn hade jag vissa frågeställningar jag ville få svar på: frågor som hur de lever, vilka roller som finns i deras samhälle och hur de arbetar inom jordbruket. Saker som observerades var hur byborna levde, vem som sköte om vilka sysslor och hur olika roller var fördelade. Detta för att jag skullekunna förstå vilken målgruppen var, beroende på vilket problemområde som skulle uppdagas. Andra saker som observerades var hur de arbetade i det småskaliga jordbruket. Observationerna som genomfördes var ostrukturerade.

27

Kylén, Jan-Axel. Fråga rätt, sida 55. Stockholm. Kylén förlag AB, 1994 28

22

2.1.2 Kvalitativa intervjuer

En intervju är ett möte mellan människor, en eller flera, där den som intervjuar vill få fram uppgifter från den som intervjuas. Detta sker genom att intervjuaren uppmuntrar den som intervjuas att berätta eller svara på frågor som ställs.29 Kvalitativa intervjuer kan, lite förenklat, förklaras genom att man ställer enkla frågor men får komplexa svar. Efter intervjun sitter personen som ställt frågorna på mycket material som ska tolkas och bearbetas.30

Om man vill förstå människors sätt att resonera eller sättet de reagerar på eller förstå ett

handlingsmönster så är en kvalitativ studie ett bra val, enligt Jan Trost.31 Som förberedelse inför studien i Malawi lästes litteratur om intervju som metod, detta för att skapa förståelse kring de olika uppläggen en intervju kan ha.

Intervjuer valdes för att få fram det problemområde på plats i Malawi som sedan projektet skulle vila på. Intervjuerna som utfördes på plats i Malawi var ostrukturerade intervjuer. Med detta menas att intervjun inte utgår från ett protokoll och är uppstrukturerad, utan intervjuaren är fri att forma

intervjun allteftersom nya intressanta områden dyker upp.32 Detta valdes för att så mycket information som möjligt skulle framkomma under intervjuerna. För att dokumentera det som berättades under intervjuerna användes papper och penna. Två personer intervjuades på plats i Malawi. Intervjuerna besvarade frågor kring majsmjölsframställningen. Personerna som valdes ut var en person ur målgruppen där god kontakt mellan henne och mig uppstått under studien. Personerna var Ruth Kwakwala. Den andra personen som valdes ut för intervjuer var Mataka Mizimbe. Mataka

intervjuades mer som en expert inom området då han har flera års erfarenhet av biståndsarbete och arbetade med att lära ut småskaligt och ekologiskt lantbruk i byn som besöktes.

På grund av att studien fick avbrytas i Malawi har skriftliga intervjuer via email och sms även varit ett sätt att komplettera informationen i efterhand, där frågorna som inte helt blev besvarade under

vistelsen. Mataka Mizimbe intervjuades både i Malawi och sedan över e-mail och sms. Intervjuerna som har gjorts från Sverige är strukturerade intervjuer, med detta menas att intervjuaren har utgått från ett frågeformulär.33 Dessa intervjuer gjordes under utvecklingsarbetets gång, när frågor dök upp.

29

Kylén, Jan-Axel. Att få svar : intervju, enkät, observation, sida 17. Bonnier Utbildning, 2004 30

Trost, Jan. Kvalitativa intervjuer, sida 7. Lund. Studentlitteratur, 2005 31

Ibid. Sida 14 32

Professor William M.K. Trochim . Unstructured Interviewing. (2006).

http://www.sjv.se/amnesomraden/handel/politikochframtid/ulander/ulandsfragor.4.67e843d911ff9f551db80001360 3.html. [2011-11-15].

33

23

3. Resultat

3.1 Observationer

3.1.1 Problemområde

När byborna i Muthumba ska tillverka sitt majsmjöl kan de stöta majsen i en mortel, eller ta det till en maskin i Phalombe. Alternativet, som de flesta väljer, är att vandra till Phaloumbe. Med cykel tar resan 30-40 minuter, men endast 40 procent av hushållen har tillgång till cykel. Både Ruth Kwakwala och Mataka Mizimbe utrycker att det är ett väldigt tungt arbete att framställa majsmjölet i morteln. Det tunga arbetet sliter både på kroppen och kräver energi. Att byborna väljer att gå den långa biten till Phalombe tyder på att det är ett väldigt tungt arbete att framställa majsmjölet i morteln.

Följande problemområden observerades:

 Tidskrävande arbeta att framställa majsmjölet förhand.

 Tungt arbete att framställa majsmjölet förhand.

 Kräver två personers styrka för att framställa majsmjölet förhand.

 Lång vandring för att få sin majs mald.

3.1.2 Målgrupp

Något som observerades under dagarna i Muthumba var att det var kvinnorna som skötte sysslorna i hemmet. Alla hushållssysslor var det kvinnorna som sköte om. Ruth som jag bodde hos införskaffade och lagade all mat. När maten skulle lagas var det Ruth som hämtade ved, hög ved, tände en brasa och förberedde maten genom att till exempel mortla nötter som skulle användas som krydda för att sedan tillreda maten. Det var även kvinnorna som gick till marknaden för att sälja mat. Det var också kvinnorna som framställde majsmjölet.

24

Figur 6. En kvinna i byn sitter och lagar mat över den öppna elden.

3.2 Intervjuer

3.2.1 Fördjupad förståelse för arbetet med att framställa majsmjöl

Det är kvinnorna som framställer majsmjölet i hemmet. Processen för att få fram majsmjölet i Muthumba ser ut på följande vis: Först skördas majsen för att sedan avlägsna kärnorna från kolven. Efter det torkas majskärnorna i solen. När majskärnorna torkat använder man ett lokalt verktyg som kallas mtondo (detta verktyg har utseende som en stor mortel,) för att stöta sönder majsen se figur 8, alternativt används en maskin (maskinen ägs av en man inne i Phalombe och han driver maskinen som sitt företag). Sedan blötlägger man majsen i varmt vatten under en dag.

Efter detta torkar man majsen igen för att slutligen ta den krossade majsen till en maskin i Phalombe (ett närliggande samhälle) för att tillverka majsmjölet.34 Förr i tiden användes endast det lokala verktyget mtondo för att tillverka majsmjölet.35

34

Email mellan Maria Fajersson och Mataka Mizimbe, bilaga 3 35

25

Innan elektricitet fanns i Phalombe:

Figur 7. Bilden visar framställningen av majsmjöl innan elektricitet fanns att tillgå i Phalombe. Vissa hushåll framställer dock majsmjölet fortfarande på detta vis.

Idag:

Figur 8. Bilden visar framställningen av majsmjöl i byn Muthumba idag. Muthumba har ingen elektricitet, därför används en maskin för majsmjölsframställning i Phalombe som har tillgång till elektricitet.

Det är kvinnorna som framställer majsmjölet i hemmet, men när maskinen i Phalombe används så är det männen som sköter den. Kvinnorna betalar då en summa för att få sin majs mald.36 För att ta sig till Phalombe använder en del av invånarna cykel, detta tar 30-40 minuter enkel väg. Ca 60 procent av familjerna i byn äger ingen cykel. De människor som inte äger en cykel vandrar då med majsen på huvudet, till Phalombe, för att tillverka majsmjölet37. För att framställa majsmjölet med mtondo krävs

det att två människor tillsammans stöter majsen. Detta tar ca 1 timme. För en person skulle arbetet ta alldeles för lång tid.38

36

Email mellan Maria Fajersson och Mataka Mizimbe, bilaga 3 37

Intervju i Malawi, bilaga 2 38

26

Arbetet att framställa majsmjölet genom det lokala verktyget mtondo, se figur 9, beskrivs av människorna på plats som mycket arbetsamt. Det sista momentet att framställa själva mjölet är det som är mest arbetsamt och det är därför man väljer att gå den långa sträckan, som på cykel tar 40 minuter, till det andra samhälle Phalombe för att få sin majs mald till majsmjöl.39

Figur 9. Framställning av majsmjöl i Mtondo.

3.2.2 Verktyg

Under besöket i Muthumba framkom det, under ett samtal med kvinnan jag bodde hos, att alla redskapen som användes i jordbruket var lokalproducerade, se figur 10, och såldes på de lokala marknaderna.40 Mtondo som används för krossning av majsen är gjort av ett träslag som i Malawi kallas mulomba.41

39

Intervju i Malawi, bilaga 2 40

Intervju i Malawi, bilaga 2 41

27

Figur 10 . Figuren visar ett verktygen som används i Muthumba och som är lokalproducerade av hantverkare i bygden.

3.2.3 Samägande

De ekonomiska förutsättningarna för många av hushållen i Mathumba är knappa och familjerna är fattiga. Byborna har därför en del gemensamma ägodelar. En sådan sak är vattenpumparna i byn. Byborna betalar en månadsavgift på 100 Kwacha som används till att laga vattenpumparna när de går sönder. Om arbetet är för svårt kallas kommunen in för att hjälpa till.42

3.3 Informationssökning

3.3.1 Majs

Det finns många olika sorters majs. Majsen som för det mesta används i Muthumba är hybridmajs. Sortnamn är MH 18, MH 17, Kanyani och Njobvu. En stor familj i Muthumba konsummerar ca 50 kg majsmjöl på en månad.43 Majsen odlas för olika ändamål. Majsen som används vid framställning av majsmjöl är en sort med mjuka och mjöliga majskorn.44

3.3.2 Majsmjölets betydelse

Varje år producerar Malawi ca 2,4 miljoner ton majs. Majs är den absolut viktigaste råvaran i Malawi. Den står för över hälften av kaloriintaget i hushållen i landet.45 Basfödan i Malawi är nsima, detta görs på majsmjöl som kokas i vatten.46

42

Email mellan Maria Fajersson och Mataka Mizimbe, bilaga 3 43

Email mellan Maria Fajersson och Mataka Mizimbe, bilaga 3 44

LivsmedelsSverige. Majs. (2009-10-22). http://www.livsmedelssverige.se/hem/fakta-om-mat/365-majs.html. [2012-02-02]

45

Nicholas Mino. Staple food prices in Malawi, sida 3. 2010. http://ageconsearch.umn.edu/handle/58558. [2012-01-26] 46

28

3.3.3 Materialtillgångar

Material är ingen fördjupning i detta projekt. Men för att få förståelse kring vilka tillgångar som finns i landet nämner följande stycke det i korthet:

Skogarna i Malawi täcker 36,2 % av den totala landarealen i Malawi (2006). Den norra delen av Malawi har bättre tillgång på skog än den södra och mellersta delen.47 Den vanligaste sortens trä i Malawi är en exotisk tall, denna har en viktig roll då den förser Malawi med timmer och med ved.48 Malawi har inte utvunnit bergarter eller mineraler i någon större utsträckning. Gruvindustrin anses dock ha stor potential, men dåliga vägar och energibrist gör att utvecklingen bara går sakta framåt. Tillgångar som finns att utvinna är bland annat bly, bauxit, asbest, kalksten, kol, uran, grafit och titanium.49

3.3.4 Ergonomi

Ergonomi handlar om samspel: Samspel mellan människan och den psykiska, fysiska och sociala arbetsmiljön.50 Ingen arbetsställning, som man kan inta naturligt, är hälsofarlig i sig själv utan riskerna uppkommer först när det görs för ofta eller för länge. Att titta på tidsaspekten är viktigt. Rekommenda-tionen handlar om 4-8 timmars arbetsskift. För att arbetet ska vara bra för kroppen när man står och arbetar bör nacken vara i upprätt ställning med möjlighet för rörelse, ryggen bör också vara i upprätt ställning men det ska finnas möjlighet att stundtals sitta. För axelns och armarnas skull ska

arbetsområdet vara anpassat i höjd och i räckområde till arbete och individen. Benen ska ha fri rörelseförmåga. De ska inte sköta något pedalarbete (detta kan liknas vid arbetet vid bromsning eller koppling på en bil). Fotmanövrerat fotarbete ska inte heller ske för ofta (detta kan liknas med arbetet som sker vid gasning på en bil).

De olika nämnda rekommendationerna tar inte hänsyn till om det krävs en stor eller liten kraftöverföring. När kraftkraven är höga kan samliga rekommendationer behöva justeras.51

47

Forestry research institute of Malawi.Programmes.

http://www.sdnp.org.mw/frim/programmes.html. [2012-03-10] 48

Briggs, Philip. Malawi, sida 25-26. England. Bradt Travel Guides Ltd, 1996 49

Utrikespolitiska institutet. Naturtillgångar & energi. (2011).

http://www.landguiden.se.proxy.mah.se/Lander/Afrika/Malawi/Naturtillgangar-Energi. [2012-03-02] 50

Arbetsmiljöverket. Ergonomi, (2012), http://www.av.se/teman/ergonomi/. [2012-02-28] 51

Arbetarskyddsstyrelsens författarsamling . Belastningsergonomi, sida 37-38. 1998.

29

4. Analys och diskussion

Det råder delade meningar kring svårighetsgraden att designa för utvecklingsländer. Det finns de som hävdar att det inte alls är svårt utan att det bara handlar om att lyssna, medan andra menar att

svårigheterna ligger i att vi inte förstår dem vi designar för till fullo, och att vi heller inte förstår det egentliga behovet. Jag anser att vi inte bör avstå bara för att det finns svårigheter. Men vi bör vara insatta i problematiken innan vi påbörjar ett sådant projekt. Detta för att undvika de värsta

fallgroparna.

En sak som Kristi Donaldson tar upp är problemet vad som händer efter att man har designat,

producerat och lämnat över produkten. Vad händer då om den skulle gå sönder? Martin Fisher menar då på att det handlar om att bygga upp hela verksamheten på plats för att få en långsiktighet. Deras åsikter tyder på att det att det finns ett problem med att inte involvera människorna på plats i producerandet av produkten. Om man tittar på hur det ser ut i byn Muthumba idag kan man se att verktygen som används idag är tillverkade av lokala hantverkare. Detta tyder på att det finns god kunskap i bygden som man kan dra nytta av för produktion av verktyg. Det är alltså en by där man förmodligen hade kunnat bygga upp hela tillverkning- och servicenätet på plats, och på så vis bygga upp en långsiktighet.

Martin Fisher menar att produkter i utvecklingsländer inte bör samägas, för att det då uppstår problem kring vem som har ansvar och ska sköta produkten. Medans andra, som Oxfam Autsralien, att det är möjligt och har skapat system för att det ska fungera, bara det är tydligt vem som har ansvar för vad. I byn Muthumba har man ett system där varje familj får betala 100 Kwacha varje månad för att de får använda en vattenpump och de vet vem som lagar pumpen när den går sönder. Byborna är redan insatta i ett system kring hur det hade kunnat fungera med samägande. Att det finns system som andra har byggt upp på andra platser samt att byborna själva har ett system kring vattenpumparna tyder på att system hade kunnat byggas upp kring ett redskap som framställer majsmjölet. Fördelen med att samäga är att man då samfinansierar produkten, det enskilda hushållet skulle inte ha råd.

Det problemområde som ansågs ha störst potential för mig, i rollen som produktdesigner att arbeta vidare med var problemet med att framställa det betydelsefulla majsmjölet. Med ett effektivare sätt att framställa majsmjöl på underlättas det för människorna, och då framförallt för de kvinnor som arbetar med framställningen, och att därmed bättre tillgodogöra sig det kaloriintag som majsen förser

30

Det Kristi Donaldson tar upp handlar om att förstå målgruppen. De metoder IDEO behandlar bygger många på att man är på plats i det land som man arbetar med och att man där arbetar nära de

människor som man utvecklar för. Detta var något som gjordes och på så vis skapade en viss förståelse för människorna som jag aldrig hade kunnat få på annat vis. Detta var en av de mest givande delarna för projektet.

Målgruppen för projektet kom att bli kvinnorna som sköter om hushållet. Om redskapet övergår till att bli en maskin som genererar inkomst riskerar produkten att bli männens ansvar. Jag tar inte ställning till om männen eller kvinnorna ska sköta majsframställningen men i detta arbete har jag valt att fokusera på kvinnorna, då det redan finns ett system med en fungerande maskin som en man i Phalombe sköter om. Fokus i detta projekt ligger därför på att underlätta för framställningen av majsmjöl i hemmet för kvinnorna. Det som tyder på att det övergår till männens ansvar är att kvarnen inne i Phalombe sköts av männen. Detta har tagits i beaktande när redskapet utvecklades. Det är då viktigt att komma ihåg vem målgruppen är och i vilket sammanhang redskapet ska användas. I

projektet har jag tagit ställning till att det är kvinnorna som är målgruppen, därför bör produkten också bli ett redskap och ingen inkomstgenererande maskin.

4.1 Analys av målgrupp

4.1.1 Metod persona

Persona är en beskrivning av en fiktiv person som bygger på att man analyserar sina studier av målgruppen. Personan sätter ett ansikte på användaren och underlättar när man vill kommunicera målgruppen, eller bygga upp scenarios. Personan hjälper designern i arbetet att bli mer

användarcentrerad.52 Syftet med att använda persona i detta projekt var att hela tiden ha användaren i fokus samt att kommunicera målgruppen till läsaren av uppsatsen.

En persona utformades efter information som framkommit under vistelsen i Malawi. Informationen framkom genom samtal med de boende i Muthumba. Mycket av informationen var saker som de berättade utan att frågor behövde ställas. Personan innehåller även information som observerats under vistelsen.

52

31

6.1.2 Resultat persona

Emelie är 17 år gammal, se figur 12. Hon bor i Malawi i byn Muthumba. Emelie förlorade sina föräldrar i tidig ålder. I sin familj har hon nu sina fem småsyskon kvar och sin make som hon gifte sig med för två år sedan. Emelie sköter om hushållet alldeles själv. Vid sextiden på morgonen, när solen går upp, stiger hon upp för att påbörja dagens sysslor. Hon hämtar ved för att värma vatten, städar utanför huset, går och plockar mat i trädgården och i närliggande område. Det är hennes ansvar att laga maten och sköta alla hushållssysslorna. På lördagar och onsdagar går hon till marknaden för att köpa och sälja frukter och grönsaker.

32

5. Slutsats

Slutsatsen som dras av intervjuerna med människorna från Malawi är att det som beskrivs som

arbetsamt är tiden gånger rörelsen, se figur 11. Ett nytt redskap bör ta hänsyn till dessa två faktorer; tid och rörelse. Redskapet bör belasta kroppen mindre och processen bör effektiviseras.

Figur 11. Tiden gånger rörelsen.

Frågeställningen inför förstudien handlade om att redovisa vad man bör tänka på vid design för utvecklingsländer men också att titta på olika metoder som man kan använda sig av vid design för utvecklingsländer. Det som framkommit under förstudien är att vid design för utvecklingsländer handlar det till stor del om att försöka förstå människorna man designar för. Då jag som utomstående inte har någon djupare förståelse för hur dessa människor lever, tänker och känner, är det desto viktigare att använda sig av metoder som kan hjälpa mig i arbetet att skapa denna förståelse så att man inte drar förhastade slutsatser. Här ansågs IDEOS ”verktygslåda” , metoder för att lyssna och skapa, som är lämpliga att utgå från för att få en hjälp att få med viktiga punkter i arbetet vid utveckling av en produkt för ett utvecklingsland.

Det är också viktigt att produkten ska kunna tillverkas på plats. Detta för att människorna på plats då vet hur de ska gå tillväga för att laga produkten. Redskapet bör också kunna samägas genom

skapandet av ett servicenät kring produkten, men att detta bör utformas med stor noggrannhet så att redskapet inte förfaller på grund av att ingen har eller tar ansvaret. Uppbyggnaden av ett sådant servicenät är inget som detta projekt innefattar. Men kunskapen om att det finns möjlighet att skapa ett sådant är viktigt för detta projekts relevans och att kostnaden för den enskilda individen blir lägre om ett system kring ett samägandeskap kan skapas, ett viktigt kriterium för att ett projekt i

utvecklingsländer ska fungera. Detta gör det också möjligt att utveckla ett redskap som är något dyrare och mer avancerat en det som används idag.

33

5. 1 Kravspecifikation

Målgrupp

 Redskapet ska vara målgruppsanpassat till kvinnorna som sköter majsmjölsframställningen i Muthumba. Vilket innebär att redskapet ska gå att använda med de kläder de bär, vilket är lång kjol eller klänning, se figur 12. Redskapet ska vara möjligt att drivas genom målgruppens muskelkraft.

Funktion

 Förutom att krossa majsen ska den nya produkten på ett effektivare sätt (än med mtondo) mala den krossade majsen till majsmjöl.

Egenskaper

 Produkten ska minska tidsåtgången vid framställning av majsmjöl i jämförelse med den tid det tar när man använder det nuvarande redskapet mtondo.

 Produkten bör vid användandetbelasta kroppen mindre än vad den nuvarande produktionsframställningen gör och så lite som möjligt.

Pris

 Produkten ska vara möjlig för byborna i Muthumba att köpa. Vilket innebär att priset ska var så lågt som möjligt. Ett enkelt hus kostar ca 5000 svenska kronor i byggmaterial. Redskapet får inte komma upp i sådana summor utan bör inte kosta mer en några hundra svenska kronor att tillverka. Denna summa kräver dock ett samägande.

Produktion

 Produkten ska gå att tillverka lokalt. Detta innebär att produkten ska gå att tillverka i Malawi och helst i närområdet till byn Muthumba. Med tillverkning avses både lokala material och lokala produktionsmetoder.

 När det kommer till produktion bör en rimlighetsbedömning göras, om det är rimligt att produkten kan tillverkas lokalt.

34

Figur 12. Figuren visar kvinnornas och flickornas klädsel.

6. Produktutveckling: metod

I denna del av uppsatsen, produktutvecklingsdelen, presenteras de olika metoderna som använts under utvecklingen av redskapet för framställning av majsmjöl. Här presenteras också delresultaten av de olika metoderna samt resultatet av hela projektet.

Metoderna som använt under produktutvecklingsdelen är: söka inspiration i andra sammanhang, idégenerering, idéskissning, konceptskissning, funktionsskissning och urvalsmetoder. Metoderna är valda utifrån att så många idéer som möjligt ska väckas för att sedan testas och utvärderas. Metoderna kan diskuteras utifrån reliabiliteten, det vill säga om resultatet är tillförlitligt. Får man samma resultat om man utför metoden om och om igen? Reliabiliteten i utvecklingsprojektet kan diskuteras utifrån att jag själv utfört projektet, detta medför att om någon annan skulle använda sig av samma

idégenereringsmetoder finns det risk för att resultatet sett annorlunda ut. Det är även jag själv som poängsatt resultatet utifrån olika parametrar som jag ansett viktiga utifrån den information som framkommit, även här finns det då en risk för att resultatet sett annorlunda ut om en annan person poängsatt de olika alternativen.

35

Det andra som kan diskuteras är validiteten, om rätt saker är undersökta och om val av metoder och dess utformning är relevanta. Det som kan diskuteras är funktionsskissningen, den hade kunnat utformas på annorlunda sätt. Istället för att använda kaffeböner vid testning av funktion hade det varit bra om rätt sorts torkad majs hade kunnat beställas och använt i testningen av redskap. Detta var dock inget som var möjligt under den intensiva produktutvecklingsdelen och utan möjlighet att köpa denna vara i Sverige.

6.2 Söka inspiration

6.2.1 Metod inspiration

Metoden går ut på att söka inspiration i liknande situationer men i andra sammanhang.53 Denna metod är hämtad ur IDEOs metoder under fasen lyssna. Syftet med att använda denna metod i projektet är att samla idéer kring lösningar på kraftöverföring från människa till redskap för att få nya lösningar hur redskapet kan drivas.

Metoden utfördes på Tekniken och Sjöfartens hus i Malmö, ett museum som visar olika tekniska lösningar, för att få inspiration kring kraftöverföring. För dokumentation användes kamera. Metoden utfördes under ca tre timmars tid och gick ut på att studera handdrivna maskiner/redskap och på vilket sätt de drivs av människan och principer för hur krafter förflyttade sig.

6.2.2 Resultat Inspiration

Tekniken och sjöfartens hus i Malmö gav inspiration på kraftöverföring i olika föremål. Se figur 14-19 för närmare förklaring.

53

IDEO. Human centred design, sida 57. IDEO, andra upplagan.

http://www.ideo.com/work/human-centered-design-toolkit/. [2012-01-22]

Figur 14. Fottramp på en gammal symaskin. Figur 15. Handvev som använder sig av

36

Besöket på Tekniken och Sjöfartens hus i Malmö gav nya idéer på kraftöverföringen, vilket också var syftet med att använda denna metod i detta stadige av processen. De idéer som kunde tänkas vara mest relevanta att utnyttja i projektet var mekaniska principer som handlade om att förflytta kraft genom att t.ex. använda sig av remmar en cykelkedja.

Figur 16. Cykeltrampa som använder sig av kedja för att förflytta kraften.

Figur 17. Kraftöverföring via kulor, där en kula överför kraften till en annan.

Figur 18. Spak som skjuts fram och tillbaka och som förflyttar kraften.

Figur 19. Talja som används för att minimera kraften som behövs.

37

6.3 Idégenereringsfas

6.3.1 Metod; Idégenerering lotusblomman

Lotusblomman är en idégenereringsmetod som går ut på att man går från ”ett frö till en fullt utslagen

blomma”. 54 Blomman är resultatet av de idéer som fötts ur fröet (utgångspunkten). Först definieras behovet, helst i form av en fråga, sedan genereras idéer till lösningar på behovet. Efter detta skapas en lista på de åtta bästa idéerna.

Sedan ställs frågan hur och idégenererar utifrån dessa åtta idéer. Detta ska resultera i åtta nya idéer, se

figur 20. 55

Syftet med att använda metoden i detta projekt var att tänka utanför de egna ramarna och komma på nya idéer kring hur redskapet som ska tas fram, kan drivas av människan samt på vilka olika sätt man kan krossa majs på.

Idégenereringen skedde i två olika omgångar. Materialet som användes var papper och penna. Idégenereringen utfördes på egen hand av studenten.

I första omgången ställdes frågan; Med vilka kroppsdelar kan människan skapa rörelse? Efter detta valdes de åtta kroppsdelar ut som ansågs skapa mest rörelse. När detta var gjort ställdes frågan; Hur

dessa kroppsdelar kan skapa rörelse? Målet var att komma fram till åtta nya idéer. Efter detta gjordes

en färgkodning för att se vilka sorters rörelser som var gemensamma för de olika kroppsdelarna.

54

Breiler, Andréas & Michanek, Jonas. Idéagenten, sida 142. Ungern. Brain Books AB, 2004 55

38

Figur 20. Förklaringsmodell över lotusblomman.

Andra omgången av idégenerering skedde på samma vis men frågan som då ställdes var; Med vad kan

man krossa majs? De åtta idéerna/sätten att krossa majsen på som sedan togs vidare var de som ansågs

ha störst potential att krossa majsen effektivast. När idégenereringen var utförd gjordes ett färgmönster för att se vilka gemensamma nämnare som fanns mellan de olika idéerna.

39

6.3.2 Resultat; Idégenerering lotusblomman

Idégenereringsmetoden lotusblomman gav i första omgången svar på med vilka kroppsdelar

människan kan skapa rörelse, men också hur man kan skapa rörelse med dem, se figur 21.

Idégenereringen visade på möjligheter hur redskapet skulle kunna drivas, vilket var resultatet av idégenereringen.

Figur 21. Figuren visar idégenerering kring människans rörelser. Färgmönstret visar de gemensamma rörelserna mellan människans olika kroppsdelar.

40

I andra omgången gav lotusblomman svar på frågorna med vad kan man krossa majs, och hur. Se figur

22. Idégenereringen visade möjlighetsområden på vad majsen kan krossas med och hur den kan

krossas, vilket var resultatet av idégenereringen.

Figur 22. Figuren visar idégenerering kring hur man kan krossa majsen. Färgmönstret visar de gemensamma rörelserna som krävs för att krossa majsen.

41

Att använda en idégenereringsmetod som lotusblomman gjorde att oväntade idéer kom fram. Idéerna som kom fram var idéer som svarade på olika frågor jag ställt. Genom att använda denna metod fick jag många svar. De slutgiltiga svaren var olika verb, vilket innebär att det som kom fram i slutändan var olika idéer på hur man kan gå till väga när man utförde handlingen. Svaren halvägs in i

idégenereringen gav däremot svaret vilka olika saker, substantiv, som man kan använda sig av när man utför handlingen.

6.4 Idéskissningsfas

Skissarbete kan ske på olika nivåer, både på konceptnivå och på detaljnivå. Syftet med

konceptskissning är att få fram olika lösningar. Det finns olika sätt att skissa på. Man kan skissa med penna och papper, 2d- och 3d-dataprogram och med olika fysiska material i en verkstad. Skissande handlar om att försöka få fram olika principlösningar på designproblemet.56 Syftet med att skissa i detta projekt var att visualisera tankar och idéer för att finna lösningar på problemområdet.

6.4.1 Metod; Idéskissning omgång ett

I skissfas ett användes de två idégenereringarna som grund för skissningen. Material som användes var papper och penna. Idéer parades ihop från de två olika idégenereringarna. Orden som användes var orden som besvarade frågan hur från de båda idégenereringarna. Syftet med detta var att komma på nya principer att framställa majsmjölet på.

6.4.2 Metod; Idéskissning omgång två

I andra skissfasen användes också de två idégenereringarna, lotusblomman, som grund för

skissningen. Här användes de åtta grundidéerna från de båda idégenerering som svarade på den första frågan, och parades sedan ihop med varandra. Materialet som användes var papper och penna. Syftet var även här, precis som under etapp ett, att få fram andra tillvägagångssätt att framställa majsen på.

6.4.3 Resultat; Idéskissning

I skissfas ett framkom det ett flertal idéer på alternativa sätt att krossa majsen på och framställa majsmjölet. Mängden idéer som föddes under denna process var ca 30 stycken, se figur 23. Skisserna illustrerade olika idéer kring alternativa sätt att framställa majsmjölet på.

56

42

Under andra etappen av skissning framkom det ytterligare en mängd idéer, ca 40 stycken. En hel del av idéerna var dock inte unika, då snarlika lösningar framkom under första etappen av skissning, se

figur 23.

Figur 23. I figuren visas några av alla de skisser som framkom under etapp 1 och 2. Idéer som bilden visar är hur man kan använda sig av fotkraft och handkraft för att utföra olika moment, så som att krossa majsen genom att rulla en kula i en skål, använda fotkraft för att rulla cylindrar längs en platt yta med mera .

Skisserna som skissades fram var ett försök till att åstadkomma så många idéer som möjligt. Förhoppningen under denna fas var att kvantitet skulle leda fram till kvalitet genom att öka antalet idéer att välja mellan. Det som framkom var en mängd idéer. Bland den stora kvantiteten fanns det en del skisser som hade kvalitet.

43

6.5 Urvalsfas

6.5.1 Metod; Urval idé

Urvalet skedde genom att välja ut fyra skisser som tidseffektiviserade framställning av majsmjöl men även krossningen av majsmjöl, samt även de fyra som ansågs belasta kroppen mindre än stötning av majsen i en mortel. Dessa skisser delades in i två grupper, belastning och tid. Anledningen till antalet fyra var att det fanns ca 70 skisser som var tvungna att komprimeras för att kunna bearbetas och vidareutvecklas. Alla skisserna poängsattes 1-5, där 5 var bästa möjliga poäng. I detta stadium gjordes ingen skillnad på om den blivande produkten var bäst på att krossa majsen eller finfördela den utan de ingick i samma grupp. Innan skisserna poängsattes ströks ett antal idéer där det framgick tydligt att de inte var realiserbara.

6.5.2 Resultat; Urval idé

De fyra skisser som slutligen valdes ut till gruppen som belastade kroppen minst var fyra principiella lösningar, det samma gällde de fyra tidseffektiva koncepten. Vissa av skisserna förekom i båda grupperna. Detta gjorde att det hela resulterade i fyra olika lösningar, där två av dem kunde drivas på två olika vis, se figur 24.

Figur 24. Enklare principskisser efter urvalet. Stöttning kula +Få komponenter

+Utnyttjar kraftöverföring via rep - Tidskrävande

- Tungt arbete

Rasp, hand- eller fotdriven +Tidseffektiv

- Många komponenter - Arbetsam rörelse över tid

Stöttning block +Stor krossningsyta

+Utnyttjar kraftöverföring via rep - Tidskrävande

- Tungt arbete

Cylindrar, hand- eller fotdriven +Tidseffektiv