I följande avsnitt kommer vi argumentera och diskutera för uppsatsen styrkor och svagheter. Först diskuterar vi kring analysdelen där efter följer metod- och teoridiskussion. Avslutningsvis följer en kort reflektion kring vad studiens resultat innebär för oss som blivande studie- och yrkesvägledare samt förslag till vidare forskning.
7.1 Metoddiskussion
I denna studie har vi använt oss av kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Anledningen till detta angreppssätt var att vi upplevde större möjlighet till att ställa följdfrågor i intervjuprocessen. Vi kunde också använda oss av våra samtalskunskaper. För att få en högre validitet och reliabilitet kunde vi ha använt oss av metodtriangulering vid datainsamlingen och på så sätt nått ut till ett större urval och fått en annan selekteringsprocess. Med hänsyn till tidsaspekten ansåg vi inte detta angreppssätt vara lämpligt. Att enbart använda oss av kvantitativ metod och dela ut enkäter hade varit tidsbesparande vid både datainsamlingstillfället och vid skrivande av resultatet. Det möjliggör också att informanten förblir anonym. Dock såg vi större fördelar med att göra en kvalitativ undersökning. Vid insamling av kvantitativ data hade vi inte haft samma möjlighet till följdfrågor, vilket hade resulterat i att vi förlorat det djup och helhetsförståelse vi var ute efter för att svara till studiens syfte och frågeställningar. Emellertid är kvalitativa data betydligt mer omfattande och tidskrävande att behandla, men ger större flexibilitet och överförbarhet. Intervjuerna utfördes i största mån genom ett personligt möte. Detta för att även kunna ta del av informanternas kroppsspråk. Vid två av mötena var båda författarna med. Detta för att täcka upp för varandra och även för att kunna diskutera utfallet av intervjun i efterhand. Det hade varit en styrka att genomföra samtliga intervjuer tillsammans, men på grund av begränsad tidsrymd ansåg vi en fördelning av resterande intervjuer vara bästa lösning. En potentiell fördel med att dela upp intervjuerna skulle kunna vara att informanten känner sig mer bekväm med att svara på frågor
36
då det endast var en författare och informant i rummet. Två av intervjuerna fick genomföras via telefon på grund av geografiskt avstånd. Vid dessa intervjuer gick vi miste om att ta del av informanternas kroppsspråk. Något som kan ha påverkat tolkningen av intervjusvaren.
Vid urvalsprocessen använde vi oss av strategiskt urval. Eftersom vi var ute efter en specifik målgrupp, elitidrottare som befann sig i slutskedet av sin karriär eller avslutat sin karriär, ansåg vi strategiskt urval vara lämpligt då det gav oss möjlighet att välja våra informanter utifrån den kravprofil vi enats om. Vårt mål var att intervjua lika många kvinnor som män lika fördelat över både lagidrott och individuell idrott. Dessvärre stötte vi på problem under processen då alla våra informanter inte återkopplade efter första kontakt. Av denna anledning fick vi söka efter nya kanaler för att nå ut till vår målgrupp. Sökfältet vidgades till sociala medier där frivilliga fick anmäla sitt intresse, därför blev vårt urval också ett självurval. Vi kunde använt sociala medier som första sökkanal för att snabbt nå ut och finna informanter. Dock är vår uppfattning att det då hade varit svårt att hålla kravprofilen intakt och det hade kunnat påverka vårt resultat ogynnsamt. Den geografiska spridningen hade troligen också blivit större vilket hade resulterat i fler telefonintervjuer, och då hade vi gått miste om den personliga kontakten och kroppsspråket vid intervjutillfällena. Utfallet av urvalsprocessen blev en kvinna och sex män, varav endast en av dessa utövat lagidrott, vilket medför att vi inte lyckades uppnå vårt mål med uppdelningen av informanter. Detta kan möjligen ha färgat vårt resultat till en smalare riktning.
7.2 Teoridiskussion
Föra att analysera vårt resultat i studien lutade vi oss mot Antonovskys teori Känsla av sammanhang – KASAM och dess inkluderande begrepp begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Även Markus och Nurius teori Möjliga själv har vi använt som stöd. Anledningen till vårt val av nämnda teorier var för att vi uppfattade dessa som relevanta då de kunde kopplas väl till resultat- och analyskapitel samt studiens syfte och frågeställning. Vi kunde använt oss av ytterligare teorier, så som teori som bygger på exempel identitet då idrottare identifierar sig med sin sport, eller teori som beskriver påverkansfaktorer i samband med val och väljande. Emellertid var vi ute efter att skapa oss en djupare förståelse över karriärövergång och tankar kring vägledning i samband med övergången varför vi ansåg teorier inriktat mot identitet och påverkansfaktorer som
37
irrelevanta för denna studie. Däremot kunde vi, för att stärka studiens bas, använt oss utav någon teori som riktar sig mot anställning och anställningsbarhet alternativt val och väljande då kompetens, vägval och egenskaper i arbetslivet var ämnen som lyftes under intervjuerna.
Med hänsyn till tidsrymden valde vi att begränsa oss till ovanstående två teorier. Det var också vår intention att hålla oss till färre begrepp för att underlätta för läsaren.
7.3 Analysdiskussion
Efter att ha bearbetat studiens resultat och analys kan vi skönja kopplingar mellan teori och informanternas berättelser. Hade vi använt oss av ytterligare teori inriktat mot anställning och anställningsbarhet kunde vi ha stärkt studiens resultat och analys än tydligare. En djupare förklaring och argumentation kring teorivalet följer under rubriken teoridiskussion.
För att analysera vårt empiriska material använde vi oss av innehållsanalys. Vi ansåg denna analysmetod lämplig då vi var ute efter att undersöka kontexten i samband med karriärskifte hos elitidrottare. Innehållsanalys underlättade då vi arbetade med en större textmängd. Med hjälp av innehållsanalysen kunde vi identifiera mönster i informanternas berättelser men också urskilja skillnader. Dock får man vara uppmärksam när man arbetar med denna typ av analys då viss tolkningsproblematik kan uppstå. Då informationen som bearbetas är inhämtad från olika individer kan fraser och yttryck ha annan betydelse för informanten än vad författaren tolkar. Trots detta ansåg vi denna metod som lämpligast då vi upplever att andra analysmetoder inte givit oss samma grund.
Ser vi till resultatet av vår analys och jämför med tidigare forskning uppfattar vi det stämma relativt väl överens. Vårt analysresultat visar på att vägledning behövs inom idrottsfältet samt att kompetenser och egenskaper som utvecklas inom idrotten kan komma väl till pass på arbetsmarknaden. Dock motsätter sig detta till viss del tidigare forskning då Barker-Ruchtis studie visar på tvärtom, att idrottsliga egenskaper kan ses som negativt och stå i vägen för civil karriär. Hon säger också att elitidrottare har svårare att anpassa sig till ett liv utan idrott, samt att elitidrottare kan känna sig osäkra och vilsna vid avslut av elitkarriären. Hon gör ingen skillnad på lag- och individuella idrottare. Vår uppfattning baserat på vår analys är att det finns möjligheter
38
att stötta idrottarna och stärka de kompetenser de skaffats sig inom idrotten varför vi inte är eniga med Barker-Ruchtis studie.
Vår uppfattning är att om vägledning fick större utrymme inom det idrottsliga fältet och fler idrottare, oavsett nivå på utövandet, fick stöd i form av vägledande samtal skulle detta i förlängningen kunna spara samhället pengar. Riksidrottsförbundets FoU-rapport Vägen från landslaget som vi beskrivit i avsnittet tidigare forskning, visar på att ogynnsamt avslut på idrottskarriären kan ha förödande konsekvenser för idrottaren då den riskerar att bli deprimerad. Rapporten visar även på att idrottare som har arbetat eller studerat parallellt med sin idrott ofta får en enklare och smidigare övergång till civil karriär. Med hjälp av professionella studie- och yrkesvägledare skulle ett samarbete över gränserna kunna resultera i ett gynnande utfall för samhället. Med vår kompetens finns möjligheten att bredda individernas handlingshorisont och inspirera dem till arbete eller studier parallellt med sin karriär. Vår uppfattning är att vägledning är viktigt oavsett inom vilket område man utövar sin idrott. Med detta syftar vi till de stora ekonomiska skillnader det finns inom idrottsvärlden. Några idrottare har möjlighet att livnära sig på sin sport och kan där med uppleva att de inte behöver någon vidare utbildning eller annat arbete, medan andra idrottare tvingas till arbete eller studier under sin karriär för att finansiera sin satsning. Här menar vi på att oavsett vilken nivå man idrottar på och oavsett vilka ekonomiska förutsättningar man har är vägledning viktigt för att kunna tillfredsställa och upprätthåll ett högt KASAM. Vår uppfattning är att idrottare som livnärt sig på sin karriär möjligen skulle behöva mer stöd vid ett karriäravslut för att undvika att hamna i ett stigma då de kanske inte har samma sociala skyddsnät runt sig som idrottare med erfarenhet av studier eller arbete.
7.4 Förslag till vidare forskning
Syftet med vår studie var att undersöka vilket stöd elitidrottare ansåg vara varit viktiga under idrottskarriären och vilken skillnad vägledning kan göra i samband med avslut. Av vårt resultat att döma behövs det utrymme för vägledning inom idrottsfältet. Under intervjuerna och bearbetningsprocessen av det empiriska materialet väcktes tanken om var och på vilket sätt vägledning skulle kunna implementeras i idrottsvärlden på ett naturligt sätt och vara ett
39
komplement till övrigt stöd. Detta upplever vi som ett område att forska vidare kring och ta reda på hur vägledning och vägledningssamtal kan utökas inom idrottsfältet.
7.5 Reflektion av resultat ur en studie- och yrkesvägledarroll
Arbetet med studien har varit spännande och idéberikande. Vi har förvärvat ny kunskap trots att studien genomfördes inom ett område som var bekant för oss. Resultatet visade på att vägledning inom idrottsfältet är något som behövs och har inspirerat oss till nya vägar inom vår profession. På väg ut i arbetslivet upplever vi att det finns massor av nya stigar att upptäcka och med denna studie i bagaget tar vi med oss nyförvärvad kunskap inom området idrott och vägledning. I framtiden hoppas vi på att vägledning är mer utbrett och etablerat inom detta område. Denna studie är kanske ett avstamp till detta?40