Vägledning inom idrottsfältet

Examensarbete

Vägledning inom idrottsfältet

Guidance in the sports field

Merim Popara

Jonna Svensson-Ohlin

Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp

Datum för slutseminarium: 2016-06-02

Examinator: Laid Bouakaz

Handledare: Lars Pålsson Syll Fakulteten för

3

Sammanfattning

Som elitidrottare lägger man ner enormt med tid och möda på sin idrott. När man väl bestämmer sig för att man är nöjd med sin karriär och planerar ett avslut, vad händer då? Vad händer med de elitidrottare som på grund av skadeproblem tvingas sluta? Vi har studerat forskningsrapporter om elitidrottare som avslutat sin karriär där resultaten visat att ett bra avslut ger bättre förutsättningar för arbete eller studier och mindre bra avslut ger sämre förutsättningar för arbete eller studier. Målet med denna studie har varit att undersöka hur elitidrottare tänker kring och upplever avslutet av sin karriär samt övergången till civil karriär, och på vilket sätt vägledning kan komma till nytta inom idrottsfältet. Med hjälp av kvalitativa intervjuer insamlades intervjudata från sju informanter som samtliga utövat idrott på hög nivå, både nationellt och internationellt. För att uppnå syftet med studien användes olika teoretiska begrepp och tidigare forskning inom området för att analysera resultatet. Huvudresultatet av studien visar på att samtliga informanter anser det är viktigt med vägledning inom det idrottsliga fältet oavsett skede i karriären. Således borde vägledning få ett större utrymme i en elitidrottares vardag. Informanterna var rörande överens om att vägledning kan bidra till vidgade perspektiv och större utnyttjande av handlingshorisont.

4

Förord

Inledningsvis vill vi ödmjukt tacka varandra för ett gott samarbete. Studien har bidragit till givande diskussioner och berikat oss med ny kunskap. Vi vill på samma sätt tacka våra informanter som ställt upp på intervju. Ni har gett oss nya infallsvinklar och breddat vårt tankefält kring vägledning inom idrottens värld. Avslutningsvis vill vi också tacka vår handledare Lars Pålsson Syll samt våra korrekturläsare Almedina, Andreas, Ninni och Dennis. Utan er hade detta arbete varit omöjligt att utföra.

Arbetsfördelning

Redan från arbetets start var vi överens om att göra det gemensamt. Vi har haft ett gott samarbete och en jämn fördelning av arbetet. Av hänsyn till tidrymden har några uppdelningar trots allt fått ske. Vissa av avsnitten har skrivits individuellt efter diskussion om huruvida innehållet skulle se ut. Utkasten har sedan korrekturläst av varandra och justeringar har gjorts. Genom att läsa varandras utkast har vi fått en ökad kunskap om området. Studiens huvudsyfte och frågeställningar kom vi gemensamt fram till då vi båda har ett stort intresse för idrott och träning.

5

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 7

1.1Syfte och frågeställning ... 7

1.2 Elitidrottare ... 8

1.3Vägledning kontra coaching ... 8

1.4 Disposition ... 9

2. Tidigare forskning ... 10

2.1 Svenska idrottstalangers möjligheter att kombinera elitidrott och studier ... 10

2.2 Preparing Olympic Athletes for Lives Outside of Elite Sport: Towards Best Practice ... 11

2.3 Vägen från landslaget ... 11

2.4 Sports Counseling: A new Counseling Specialty Area ... 12

2.5 Anställningsbarhet ... 13

2.6 Sammanfattning tidigare forskning ... 13

3. Teori ... 15

3.1 KASAM, Känsla av sammanhang ... 15

3.2 Möjliga själv ... 16 3.3 Sammanfattning teorier ... 17 4. Metod ... 18 4.1 Metodval ... 18 4.2 Urval ... 19 4.3 Datainsamling ... 19 4.4 Analysmetod ... 20 4.5 Avgränsningar ... 20 4.6 Etiska ställningstagande ... 21 5. Resultat ... 22 5.1 Huvudresultat ... 22 5.1.1 Informanter ... 22 5.2 Idrottarnas bakgrund ... 24

5.3 Betydelsen av stöd under karriären ... 25

5.4 Vägledning ur idrottarnas perspektiv ... 27

5.5 Stöd ur vägledarens perspektiv ... 29

5.6 Sammanfattning resultat ... 30

6

6.1 Karriärövergång kopplat till KASAM ... 31

6.2 Karriärövergång kopplat till Möjliga själv ... 32

6.3 Sammanfattning analys ... 34

7. Diskussion ... 35

7.1 Metoddiskussion ... 35

7.2 Teoridiskussion ... 36

7.3 Analysdiskussion ... 37

7.4 Förslag till vidare forskning ... 38

7.5 Reflektion av resultat ur en studie- och yrkesvägledarroll ... 39

8. Referenslista ... 40

7

1. Inledning

Under hela utbildningen har vårt idrottsintresse följt oss och vi har många gånger funderat över hur vår studie- och yrkesvägledarkompetens skulle kunna användas inom just idrottsfältet. Därför föll det sig naturligt att vår avslutande studie skulle hamna innanför dessa ramar.

En elitidrottssatsning är något som kräver tid, engagemang och fokus. När karriären väl är över förändras tillvaron drastiskt och att anpassa sig till ett liv utan elitidrottssatsning kan vara en stor utmaning. Tidigare forskning visar på att övergången till civil karriär kan vara en lång och utdragen beslutsprocess (FoU, 2014:3, 102). Detta för att idrottaren upplever det som en kärleksrelation de vill hålla fast vid (ibid.). Det har också visat sig att idrottare som utbildat sig eller arbetat parallellt med elitkarriären har haft en enklare och smidigare övergång till civil karriär. Dels på grund av sin utbildningsbakgrund men också för att de planerat för sin avslutning av karriären. Därmed konstateras att utbildning och arbetslivserfarenhet spelar stor roll för att lyckas i den civila karriären (ibid., 104). Inom båda dessa fält menar vi att det finns utrymme för vägledning för att bredda dessa individers handlingshorisont. Vi tror även proaktiv vägledning vid rätt tillfällen kan vidga perspektiv och ge fler möjligheter för framtida den karriären. Med vägledande kompetenser kan idrottarna stöttas till att finna verktyg och färdigheter för att skapa sig en karriärplanering, för att aktivt kunna navigera och hantera utvecklingsprocesser i arbetslivet (Bridgstock, 2009, 35). Med detta som grund ämnar vi med denna studie undersöka idrottarnas tankar kring karriärövergång samt utrymmet för vägledningsstöd under denna process. Vilka tankar har idrottarna kring just vägledning?

1.1 Syfte och frågeställning

Syftet med vår studie är att undersöka vilka stöd elitidrottare anser varit viktiga under idrottskarriären och vilken skillnad vägledning kan göra i samband med avslut. Med hjälp av kvalitativa intervjuer vill vi få en djupare förståelse för vad och hur elitidrottare resonerar kring

8

sin framtid under och i slutet av den aktiva idrottskarriären samt vägledning i samband med elitidrott. Vi har utgått från följande frågeställningar:

 Vilken typ av stöd har varit viktigt och på vilket sätt har det stöttat idrottaren under karriären?

 På vilket sätt uppfattar elitidrottare att vägledning kan göra skillnad både under och i samband med avslut av karriär?

1.2 Elitidrottare

I vår studie använder vi benämningen elitidrottare. Då tolkningen av huruvida en person är elitidrottare eller inte skiljer sig mellan individer vill vi förtydliga definitionen av elitidrottare som gäller för denna studie. Sex av våra sju informanter som deltar i studien har tävlat på internationell nivå och varit svenska mästare i sin specifika gren. Den sjunde informanten har varit aktiv som domare på högsta internationella nivå och har också en bakgrund som aktiv på elitnivå. Vår tolkning av elitidrott är således att man inte behöver vara professionell utövare och leva på sin idrott för att ingå i kategorin elitidrottare, det handlar snarare vilken nivå man tävlar på.

1.3 Vägledning kontra coaching

I studien kommer vi använda oss av begreppet vägledning. Inom idrottens värld förekommer ofta ordet coaching och då dessa två begrepp ligger relativt nära varandra ämnar vi göra ett kort förtydligande kring skillnader mellan vägledning och coaching.

Professionell vägledning beskrivs som något som kan bedrivas både enskilt eller i grupp på institution/organisations nivå. Den professionella vägledarens uppgift är att hjälpa enskilda individer att hantera olika problemställningar i valsituationer. Beroende på situationen så kallas vägledning för studievägledning, yrkesvägledning, arbetsvägledning och/eller karriärvägledning. (Lindh, 1997). Som ett komplement till individens egen förmåga att navigera i sin egen karriär

9

beskrivs personlig vägledning. Vägledningssamtalets syfte är att frambringa adekvat hjälp för individen att göra både medvetna och väl underbyggda val, samt att stärka individens självuppfattning (ibid.).

Ordet coach tolkas som en metafor för någon som transporterar en individ till önskad plats, då ordets ursprungliga betydelse är galavagn eller turistbuss (Gjerde, 2012, 21). Med avstamp i metaforen förklaras idrottscoachen uppdrag som att transportera idrottaren till en högre prestationsnivå genom att ”bereda vägen så att fokuspersonen själv skulle uppleva och inse hur han kunde förbättra sig” (ibid., 21, 24).

Med ovanstående beskrivningar kommer studien syfta till ett vägledningsperspektiv och där med inte idrottscoaching.

1.4 Disposition

Uppsatsen startar med ett avsnitt om tidigare forskning där läsaren kan bekanta sig med de forskningsrapporter som vi funnit är relevanta för arbetets karaktär. Därefter följer ett teoriavsnitt där vi förklarar de teorier vi har valt att koppla till vårt syfte och frågeställningar. I metodavsnittet går vi igenom på vilket sätt vi funnit våra informanter och hur intervjuerna gått till. Resultatdelen presenterar det resultat vi fått fram utifrån våra intervjuer. Avsnittet är uppdelat i olika rubriker för att förenkla för läsaren att följa med. Efterföljande avsnitt är analysdelen där vi kopplar samman resultat- med teoridelen. Avslutningsvis finns diskussionsdelen där vi argumenterar och diskuterar kring studiens styrkor och svagheter samt förslag till vidare forskning.

10

2. Tidigare forskning

I detta avsnitt beskrivs tidigare forskning som berör idrott, studier och vägledning. Vi kommer att använda den tidigare forskningen som ett stöd i resultatdelen. Det kommer att fungera som en metod för att få flera infallsvinklar till det resultat vi har redovisat som vi vill ha djupare förståelse för. Den tidigare forskning vi har valt att ta med visar på att det är flera variabler som ingår i vårt valda problemområde. Samtliga rubriker i forskningsavsnittet motsvarar respektive titel för den tidigare forskningen.

2.1 Svenska idrottstalangers möjligheter att kombinera elitidrott

och studier

Elitidrottare som förbereder sig för en civil karriär efter elitidrotten genom att studera parallellt med idrottandet har lättare för att anpassa sig till omställningen när de väl avslutat sin karriär (Stråhlman, 2001, 41). Studierna kan också ses som en trygghet i det faktum att idrottaren inte enbart är beroende av idrotten under den aktiva karriären. Efterfrågan och kraven på mer anpassade utbildningar kombinerat med elitidrottande ökar och tar avstamp i den fråga Owe Stråhlman ställer i sin forskningsartikel Svenska idrottstalangers möjligheter att kombinera elitidrott och studier Hur är det med förutsättningarna, kan man kombinera elitidrott och studier under den aktiva karriären? (ibid., 42) Genom en kvantitativ undersökning fann Stråhlman att det är fullt möjligt att kombinera studier och elitidrottande. Undersökningen redovisardock inte hur studieresultaten ser ut, vilket också poängteras i artikeln. Stråhlman menar att det är oerhört tidskrävande att nå framgång varför man kan fråga sig om det motiverar individen att möjligen prioritera idrotten före studier eller tvärt om (ibid., 43).

11

2.2 Preparing Olympic Athletes for Lives Outside of Elite Sport:

Towards Best Practice

Att nå den absoluta världseliten och skörda medaljer av de ädlaste valörer kräver oerhört mycket av idrottaren, både fysiskt och psykiskt. Som idrottare av denna karaktär krävs egenskaper som exempelvis tålamod och fokus. Egenskaper som skulle kunna komma väl till pass i en framtida civilkarriär. Forskaren Natalie Barker-Ruchti (2011) har genom åtta intervjuer av olympiska atleter kommit fram till ett resultat som tyder på att elitidrottare har svårare än andra att anpassa sig till ett ”normalt liv”. Barker-Ruchti menar att de egenskaper som elitidrottare utvecklar står i vägen för en civil karriär och gör det svårt för individen att anpassa sig till ett liv utan idrott. Som exempel lyfter hon att idrottare som avslutar sin karriär kan känna sig desorienterade, uppleva dålig självkänsla och även depression (Barker et al. 2011, 3). Barker-Ruchtis forskningsresultat pekar på att idrottare, såväl individuella idrottare som lagidrottare, under många år byggt upp och skapat sig en identitet av konkurrenstänkande, perfektionism och självupptagenhet. När idrottaren avslutar sin karriär och ska omsätta dessa egenskaper på en arbetsplats blir det bekymmer då individen har svårt att anpassa sig till arbetsplatsens rådande regler i form av samarbete och eget ansvar, samt bli bekväma med att inte alltid få direkt feedback som exempelvis ofta ges inom idrotten (ibid.).

2.3 Vägen från landslaget

Denna FoU-rapport (forskning och utveckling) är en kvalitativ undersökning för att beskriva övergången från elitidrott till civilt liv och hur detta hanteras beroende på avslut av karriären. Författarna menar att idrott kan från den aktives perspektiv ses som en slags kärleksrelation som byggts upp under en lång tid som kan vara svår att lämna, vilket i sin tur kan leda till separationsångest vid ett avslut (FoU 2014:3, 102). På vilket sätt avslutningen av den idrottsliga karriären skett, om det var frivilligt eller ofrivilligt, har betydelse för framtida karriär. Författarnas

12

forskning påvisar att ofrivilligt avslut har ofta mer negativa konsekvenser än frivilliga avslut. Rapporten visar att de vanligaste faktorerna till ett avslut ofta är en kombination av en eller flera saker som brist på motivation, familjesituation, ekonomiska faktorer och ålder (ibid.).

Rapporten lyfter också upplevelsen av stödprogram hos idrottarna, både positiva och negativa. Stödprogrammen innefattar främst gymnasieprogram och gymnasieskolor som är anpassade utifrån idrotten. Även postgymnasiala studier uppmärksammas och på vilket sätt dessa kan kombineras med elitidrott. Som resultat redovisas utifrån intervjuerna med elitidrottarna att det finns ett större utrymme att kombinera elitidrott och studier på gymnasial nivå än postgymnasial nivå exempelvis då det finns gymnasieskolor som är specialinriktade på specifika idrotter där det också ges möjlighet att bli examinerad i sin idrott (specialidrott). När det gäller postgymnasial utbildning visar resultaten att det är en svårare, men fullt möjlig, kombination. Det pekas på att det finns ytterst få kurser och program i Sverige där man kan studera på vilket sätt man kan utveckla sin idrottsliga förmåga i sin sport och därmed få akademiska poäng, exemplifierat musik där det är möjligt att studera pianospel. Författarna menar att stödapparaten kring idrott kombinerat med utbildning behöver utvecklas betydligt mer (ibid., 83 ff.).

Vad författarna också lyfter är att utbildning idag blir allt viktigare i takt med att kraven på arbetsmarknaden ökar och konkurrensen om jobben blir hårdare. Samtidigt höjs nivån på idrottarna med mer och tuffare träning vilket försvårar kombinationen elitidrott – studier. Resultatavsnittet visar att kvinnor i rapporten haft enklare övergång till civilt liv och arbete jämförelsevis med männen. Anledningen till detta tros vara att kvinnor har svårare att ekonomiskt leva på sin sport jämfört med männen, vilket gör att kvinnorna tvingas anta utmaningen studier – elitidrott alternativt arbete – elitidrott (FoU 2014:3).

2.4 Sports Counseling: A new Counseling Specialty Area

Det akademiska, sociala och personliga välbefinnandet hos studerande idrottare är en växande oro för tränare och andra funktionaliteter som arbetar med dessa ungdomar. Dessa idrottare står inför svårigheter i att behärska sin akademiska förpliktelser samtidigt som de siktar på bästa prestationsförmåga i sin utövande sport och en naturlig psykosocial utveckling. Det är sannolikt att för dessa idrottare blir sporten en livsfokus, vilket kan hämma andra delar av individens

13

utveckling. Studien påpekar att detta ofta är fallet när studerande idrottare försöker jonglera en mängd olika faktorer, som exempelvis att utvecklas inom idrotten, hantera trycket som skapas av stress, skador, utmattning samt svårigheter att hitta en balans i studier och sitt sportsliga engagemang. I denna studie har studerande idrottares behov av professionell hjälp diskuterats. Diverse program, föreläsningar, workshops och rådgivande strategier har skapats för att i första hand hjälpa dessa idrottare med dem akademiska, personliga och karriärrelaterade frågorna. Slutsatsen av studien är att vägledning av studerande idrottare är nödvändigt att utveckla vidare. Skribenterna tror att rådgivare och vägledare behöver ett stort stöd för att kunna erbjuda värde till studerande idrottare inom olika idrottsgrenar (Miller & Wooten, 1995).

2.5 Anställningsbarhet

Begreppet anställningsbarhet har under de senaste åren expanderat som ett centralt policybegrepp i Sverige. Både inom utbildning och arbetsliv används det frekvent, och frågor som ”leder utbildning till ökad anställningsbarhet?” och ”får de studerande lära sig vad som krävs för att bli anställda?” dyker ofta upp (Berglund & Fejes, 2009, 12). Anställningsbarhet är tydligt kopplat till yrkeslivet där det också handlar om individers förmåga till anställning i termer av kompetens och utveckling av den egna identiteten (ibid.). Utformningen av begreppet kan på sikt ha konsekvenser för hur utbildningen utformas (ibid, 51). Att ta del av den här antologin ger oss en djupare inblick kring olika infallsvinklar i begreppet, så att vi i undersökningen har en bredare förståelse för anställningsbarhet. Detta eftersom vi ämnar undersöka hur idrottare i anknytning till avslutning av karriär övergår till civil karriär. För att komma underfund med vilka insatser dessa elitaktiva idrottare behöver anser vi att det är väsentligt att ha förståelse för vad som påverkar en individs anställningsbarhet (ibid.).

2.6 Sammanfattning tidigare forskning

Som ovan läst finns det en del forskning kring området elitidrottande studenter, stödapparater för elitidrottare och upplevelser vid övergång från elitidrottskarriär till civil karriär. Vi uppfattar dessa

14

artiklar som relevanta för vårt forskningsområde och vår studie för att skapa en bredare bild av området kring karriärövergång och elitidrott. Dock har vi inte funnit någon studie som belyser vägledning för elitidrottare i samband med karriäravslut. Av denna anledning anser vi att det är av betydelse att undersöka vägledning i samband med elitidrott och karriärskifte. Som nämnts i forskningen är avslutet av den aktiva elitkarriären oerhört viktigt för idrottarens framtid och hälsa. Det är av vikt för idrottaren att aktivt söka nya vägar och skapa sig en ny karriär för att upprätthålla en god hälsa. För att finna dessa nya karriärvägar och få en så smidig övergång som möjligt har vi också studerat forskning kring anställningsbarhet, då vi anser det är viktigt att vara medveten om vad som gör en anställningsbar och attraktiv på arbetsmarknaden.

15

3. Teori

Följande avsnitt beskriver de teorier som studien vilar på och som kommer användas för att analysera resultatet. Teorierna som presenteras bedömer vi som relevanta för studiens syfte och frågeställningar. Avsnittet beskriver två teorier och varje teoristycke avslutas med en kort beskrivning om hur dessa kommer användas i analysdelen.

3.1 KASAM, Känsla av sammanhang

Sociologen Aaron Antonovsky ställde sig frågan hur det kom sig att människan som utsätts för svåra prövningar i vardagen ändå kan hålla sig vid god hälsa? (Antonvsky, 2005, 9). Han intresserade sig för vad som höll människan frisk istället för att se vad som gjorde henne sjuk, ett så kallat salutogenetiskt perspektiv (ibid, 16). Genom intervjuer med människor som upplevt traumatiska händelser men ändå kände ett välbefinnande kom Antonovsky fram till olika generella motståndsresurser som lyfter och förstärker människan som exempelvis socialt stöd. Utifrån detta utvecklade han begreppet KASAM - känsla av sammanhang, som förklaras som ett mått på hälsa. Ju högre KASAM desto bättre hälsa. (ibid, 17). KASAM bygger på tre centrala komponenter begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. En person med högt KASAM innehar höga värden av dessa komponenter. Begriplighet innebär att människan söker struktur och regelbundenhet. Människan vill känna sig trygg och gärna förutspå kommande händelser och i största mån undvika kaos, då känner hon sig stimulerad. Hanterbarhet definierar Antonovsky som en tillgång av resurser för att hantera motgångar. Dessa resurser kan bestå av familj, arbetskollegor eller någon annan man känner förtroende för. Sista komponenten är meningsfullhet. Antonovsky menar att det är viktigt att de utmaningar människan ställs inför stimulerar henne och att hon upplever att det är värt att lägga ner energi för att övervinna utmaningen. Han beskriver också denna komponent som

16

en motivationskomponent. De med högt och starkt KASAM är mycket engagerade i dessa tre nämnda komponenter (Antonovsky, 2005, 43-45).

Avsikten med ovanstående teori är att analysera elitidrottarnas tankar kring val och karriärskifte. Vi har för avseende att koppla de centrala komponenterna i teorin till deras tankar kring övergången.

3.2 Möjliga själv

Teorin möjliga själv myntades på engelska “possible selves” för 20 år sedan av Markus och Nurius (1986). Möjliga själv kan förklaras som de uppfattningar en individ har om sin egen självbild i nuet och i framtiden. Möjliga själv representerar individers idéer om vad de kan bli, vad de vill bli, vad de är rädda för att bli och ger därmed ett begreppsmässigt samband mellan kognition och motivation (Markus & Nurius 1986, 954). För att känslan av möjliga själv ska uppstå krävs att man föreställt sig den möjliga situationen och har en känsla över hur det kan komma att se ut. Denna typ av självkännedom av möjliga själv avser hur individer tänker om sin potential och sin framtid. Det är denna självkännedom som återspeglar om man i en framtid ser sig som framgångsrik, kreativ, rik, älskad, beundrad och så vidare. Det kan även innebära att man ser sig själv som den fruktade, ensamma, deprimerade, inkompetenta, arbetslösa och så vidare. En individ är fri att skapa sig sitt egna möjliga själv, men denna uppfattning av möjliga själv produceras genom upplevelser i det förflutna som sätter prägel på en individ. Förutom upplevelser har även idoler och media bidragit till utformandet av varje enskild individs möjliga själv. Det möjliga själv har därmed potential att avslöja en individs självbild, men återspeglar likaså en individs begränsningar (Markus & Nurius 1986, 954). Teorin hjälper att belysa hur tidigare influenser påverkar en individs handlingsförmåga. Tack vare denna kunskap är man i stånd att förändra ens möjliga själv för att expandera en individs möjligheter. Vår intention med denna teori är att utifrån intervjuer vara i stånd att analysera elitidrottares tankegångar under karriären för att få en inblick i faktorer som försvårar en civil karriär. Vi avser även undersöka under vilket skede idrottare är mest kontra minst mottagliga för proaktiva åtgärder inför oundviklig avslutning av den idrottsliga karriären. Avslutningsvis hoppas vi kunna påvisa diverse bakomliggande orsaker till dessa

17

tendenser och hur man kan hjälpa idrottare undgå depression när slutet på idrottskarriären infinner sig och underlätta övergången på bästa sätt.

3.3 Sammanfattning teorier

I ovanstående avsnitt har två teorier förklarats, Känsla av sammanhang – KASAM och Möjliga själv. Dessa teorier kommer vara behjälpliga och användas för att bearbeta och analysera vår insamlade empiri. Övergången från elitidrottskarriär till civil karriär kan vara utmanande då många idrottare identifierar sig med sin sport. Detta kan kopplas till KASAM och dess tre centrala komponenter begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. KASAM kan ses som ett mått på hälsa, ju bättre hälsa desto högre KASAM. Detta bygger i sin tur på de tre komponenterna. KASAM är möjligt att påverka i både positiv och negativ riktning.

Möjliga själv kan beskrivas som de uppfattningar en individ har om sin självkännedom. Det representerar också idéer om vad individen kan bli, vill bli och är rädd för att bli. Självkännedomen återspeglar även hur man ser sig själv i framtiden. Individen är fri att skapa sitt möjliga själv vilket exempelvis kan påverkas och formas av upplevelser tidigare i livet.

18

4. Metod

Följande avsnitt behandlar val av metodiska angreppssätt samt hur dessa används. I avsnittet finns också ett stycke angående vilka avgränsningar som gjorts i arbetet.

4.1 Metodval

För att genomföra den här studien valde vi att använda oss av kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Denna typ av intervjumetod innebär att man som intervjuare utgår från en lista med frågor uppdelat i olika teman som ska beröras (Christensen et al. 2010, 169). Utifrån vårt syfte och problemformulering ansåg vi att denna metod lämpade sig bäst då vi ämnade att undersöka elitidrottares upplevelser vid karriärövergång, tankar kring vägledning, samt uppnå en djupare helhetsförståelse. Dock kan vi också se fördelar med kvantitativ metod. Hade undersökningen varit av större omfattning hade det varit möjligt att använda sig av fler olika data- och insamlingstekniker, så kallad metodtriangulering, för att höja validiteten (ibid., 291). Som förberedelse till intervjuerna skrev vi en intervjuguide (se bilaga 1). Syftet med semistrukturen var att ge utrymme för informanten att prata fritt kring sina upplevelser, samtidigt som det gav oss möjligheten att ställa följdfrågor (ibid., 170). De semistrukturerade intervjuerna gav oss också en större flexibilitet i intervjuprocessen då intervjufrågorna inte behöver följa intervjuguiden ordagrant, utan kan mer ses som ett stöd (Bryman, 2002, 301). För att minska risken för intervjuareffekt har vi under intervjuernas gång sammanfattat och checkat av vad informanten delat med sig av. Intervjuareffekt är något som kan uppstå vid personliga intervjuer och telefonintervjuer. Det innebär att informanten kan uppfatta en ställd fråga på ett annorlunda sätt än intervjuaren menar beroende på hur frågan betonas. Intervjuaren kan också påverka sin respondent att svara på ett visst sätt (Christensen et al. 2010, 185).

19

4.2 Urval

Då vi var intresserade av elitidrottare som avslutat sin karriär eller var på väg att avsluta sin karriär och deras tankar kring vägledning utgick vi från ett strategiskt urval för att hitta våra informanter. Genom strategiskt urval ges intervjuaren själv möjlighet att bedöma vem som ska ingå i urvalet (Christensen et al. 2010, 130). Vi kontaktade potentiella informanter via e-post där vi beskrev vårt syfte med undersökningen och en kortfattad kravprofil som innefattade internationell erfarenhet, medalj på svenska mästerskapen och gärna deltagande i landslag. För att hitta dessa potentiella informanter sökte vi oss i första hand till idrottsklubbar i Skåne då det från vår sida var önskvärt att träffas personligen för intervju. Kravprofilen kan möjligen ha begränsat vårt sökfält samtidigt som den hjälpte oss att rama in den idrottsprofil vi letade efter. Det var önskvärt att få intervjua lika många män som kvinnor och inom både individuella idrotter och lagidrotter för att nå ett heterogent urval (ibid., 131). I urvalsprocessen stötte vi dock på problem då några av våra informanter inte återkom. Därför valde vi att utöka vårt sökfält till sociala medier där frivilliga fick anmäla sitt intresse, ett så kallat självurval (ibid., 132). Vårt mål med att intervjua lika många män som kvinnor både inom individuella idrotter och lagidrotter uppnådde vi inte, vilket möjligen kan ha en påverkan på resultatet. Endast en av våra sju informanter var kvinna. Informanterna presenteras mer ingående under resultatdelen.

4.3 Datainsamling

För att samla in vårt empiriska material använde vi oss av semistrukturerade intervjuer tillsammans med intervjuguide (se bilaga 1) som stöd. Vi har intervjuat sju stycken informanter, varav sex av dessa har utövat eller utövar elitidrott på hög nationell eller internationell nivå. Vår sjunde informant arbetar inom en större stödapparat för elitidrottare som vägledare och har en bakgrund som elitaktiv, och har även arbetat som domare på nationell och internationell nivå. För att vidga perspektiv ansåg vi denna intervju var viktig i vår datainsamling. En av våra informanter var kvinna, resterande män. Intervjuerna utfördes mellan den 12 april och 17 maj 2016. Fem av sju intervjuer genomfördes på informanternas arbetsplats och två genomfördes per telefon. I fallen

20

med telefonintervju ställdes fler följdfrågor för att checka av och kompensera förlust av kroppsspråk. Samtliga intervjuer spelades in på mobiltelefon och tog mellan 30-60 minuter. Intervjuerna transkriberades och sammanfattades på författarnas datorer. I två av intervjuerna deltog båda i författarparet, de övriga fem intervjuerna har respektive författare transkriberat den andres intervjuer för att få en god uppfattning om innehållet.

4.4 Analysmetod

Efter insamlandet av empirin bearbetades materialet med hjälp av innehållsanalys för att finna underliggande mönster i vår studerande kontext (Larsen 2009, 101). Vi har transkriberat våra intervjuer, där efter skrivit ut dem och kategoriserat, markerat gemensamma nämnare och mönster med överstrykningspennor. Vid bearbetning av data med denna typ av analysmetod bör man vara uppmärksam då tolkningsproblematik kan uppstå. Med anledning av att empirin är insamlad genom möten med olika individer kan deras ord och uttryck ha en annan innebörd för dem än vad vi som författare tolkar (Christensen et al., 297). Då vi var ute efter att förstå elitidrottarnas upplevelser använde vi oss också av det hermeneutiska synsättet som innebär att försöka förstå och igenkänna deras berättelser (Bryman, 2002, 370).

4.5 Avgränsningar

Då vårt intresse för idrott är stort hade vi kunnat göra fler djupdykningar i detta ämne kopplat till vägledning. Det finns mycket internationell forskning att ta del av kring elitidrottande studenter, vägen till den internationella toppen och övriga stödapparater som hade varit intressant att undersöka och dra paralleller till vägledning. Med tanke på tidsfristen för detta arbete har vi valt att begränsa oss till karriäravslut kopplat till vägledning.

21

4.6 Etiska ställningstagande

Vi har utgått från Vetenskapsrådet forskningsetiska riktlinjer då vi genomfört våra intervjuer. Vid första kontakt med informanterna förklarades syftet med studien och varför just dessa informanter kontaktats, helt i enlighet med informationskravet (Vetenskapsrådet, 2002, 7). Informanterna upplystes också om samtyckeskravet, att informanten när som helst hade rätt att avbryta sitt deltagande i studien, något som också nogsamt förtydligades i inledningen av samtliga intervjuer (ibid, 9). Vidare har vi arbetat utifrån Vetenskapsrådet konfidentialitets- och nyttjandekrav (ibid, 12, 14) och underrättat våra informanter om att materialet kommer behandlas konfidentiellt samt endast användas till vårt arbete.

22

5. Resultat

Följande avsnitt behandlar resultatet. Avsnittet är indelat i underrubriker för att förtydliga resultatets olika teman. Inledningsvis beskriver vi kort huvudresultatet därefter följer temaindelningen som fördjupar och utvecklar resultatavsnittet.

Under huvudresultat följer också kortare skildringar av informanterna som deltagit i studien. Vår sjunde informant är utbildad studie- och yrkesvägledare varför vi kommer ge en djupare beskrivning av denna informant under rubriken idrottarnas bakgrund då vi finner det relevant för studiens syfte.

5.1 Huvudresultat

Resultatet visar på att tolkningen av intervjuerna som gjorts att samtliga informanter är rörande överens om att vägledning inom idrott är något som behöver etableras betydligt mer. Detta för att stötta idrottarna i val under karriären samt även i samband med avslut av karriären. Endast en av våra sju informanter har erfarenhet av vägledning under idrottskarriären, något han upplevde som positivt. Övriga informanter anser att just vägledning kunde ha stötta dem när de behövde göra val under sin elitkarriär.

5.1.1 Informanter

Då det ur studiens syfte är relevant att veta om informanternas bakgrund kommer det här ske en kortare skildring av dessa. Avsikten är att i korta drag visualisera respektive informants bakgrund och sysselsättning. Varje informant har fått tilldelat ett pseudonym för att fastställa att konfidentialitetskravet uppfylls.

23 Informant 1, Anders, häcklöpare

Anders är fortfarande aktiv som häcklöpare och satsar närmast på deltagande i Europamästerskapen samt Olympiska spelen under 2016. Tidigare meriter är Europamästare som junior och flerfaldig medaljör på svenska mästerskapen. Han har också deltagit i Europamästerskapen och Världsmästerskapen på seniornivå. Anders har parallellt med sin idrottssatsning utbildat sig och arbetar idag halvtid med marknadsföring för en idrottsklubb.

Informant 2, Björn, bandyspelare

Björn kommer ursprungligen ifrån ett östeuropeiskt land där han spelat bandy för landslaget och i den inhemska ligan. På meritlistan finns också spel i svenska bandyserien på elitnivå och tidigare tränare för ett europeiskt landslag. Björn har gått på universitet i fem år där han utbildat sig till idrottslärare, vilket han för nuvarande arbetar som på ett idrottsgymnasium. Han tränar även ett ungdomslag i bandy.

Informant 3, Conny, kampsportare

Conny är en före detta MMA-fighter som bland annat vunnit svenska mästerskapen och även lyckats bli internationell mästare. Conny är i grunden undersköterska men jobbar idag som personlig tränare och bedriver ett företag som inriktar sig på funktionell träning.

Informant 4, Dan, sprinter

Dan är tidigare sprinter och har flera medaljer från svenska mästerskapen. Han har också representerat Sverige i världsmästerskapen. Dans utbildningsbakgrund är samhällsvetenskapligt program på gymnasiet. Idag arbetar han med kompetens- och matchningsfrågor på ett bemanningsföretag.

Informant 5, Erik, cyklist

Erik är fortfarande aktiv inom cykelsporten och tävlar för ett amerikanskt lag. Han har tävlat på toppnivå både nationellt och internationellt. Parallellt med cyklingen driver Erik ett eget företag. Hans utbildningsbakgrund är samhällsvetenskapligt program på gymnasiet med inriktning på idrott. Som ungdom var Erik en framgångsrik simmare med flera medaljer på nationella mästerskap. Erik växlade relativt sent över till cykelsporten som nittonåring.

24 Informant 6, Fanny, diskus

Fanny har tidigare varit aktiv som framförallt diskuskastare, men också tävlat i slägga och kula. På meritlistan finns deltagande i både ungdoms- och juniorlandslaget. Fanny drog på sig en allvarligare skada vilket var en av anledningarna till att hon valde att avsluta sin karriär. För närvarande utbildar sig Fanny till arbetsterapeut.

Informant 7, Gustav, tidigare elitdomare, studie- och yrkesvägledare

Gustav har en studie- och yrkesvägledarutbildning i botten och arbetare som studie- och yrkesvägledare inom en stödapparat för elitidrottare. Han har tidigare utövat fotboll på elitnivå som spelare och därefter fortsatt sin idrottskarriär i en domarroll. I sitt bagage har Gustav tvåhundra allsvenska matcher och över sjuttio internationella matcher som domare.

5.2 Idrottarnas bakgrund

Gemensamt för våra informanter var att samtliga hade någon familjemedlem, förälder eller syskon, som själva utövat idrott på en högre nivå eller haft ett stort idrottsintresse. Som barn utövade informanterna flera olika idrotter för att sedan i gymnasieåldern hitta sin sport och specialisera sig. Fyra av våra sju informanter har gått på något idrottsgymnasium eller studerat ett program med inriktning på idrott vilket de upplevt som positivt då skola och personal haft förståelse för idrottssatsningen. Under gymnasietiden var idrotten i stort fokus för samtliga idrottare. Vägledningen under gymnasietiden upplevde några av våra informanter som knapphändig medan andra inte riktigt minns vägledningssituationen under denna tid. Många av våra informanter förknippar vägledning med grundskola då det ofta är där man möter en vägledare första gången. Endast en av våra informanter har under sin idrottskarriär getts möjligheten till vägledningssamtal, en möjlighet som informanten tog tillvara på och upplevde som givande.

Vår sjunde informant, Gustav, arbetar för närvarande inom en större stödapparat för elitidrottare som vägledare. För att vidga vårt perspektiv bedömde vi att denna intervju var viktig i vår datainsamling. Stödapparaten funkar som ett kompetenscenter som riktar sig mot elitaktiva individer. Syftet är att samla adekvat kompetens på samma plats och kunna stötta idrottarna i deras

25

karriär. Gustav ansvarar för just karriärvägledningsområdet. Han lägger mycket fokus på att hjälpa idrottarna med den avslutande delen av karriären, men arbetar även en del proaktivt med vägledning. Antagningsprocessen till denna stödapparat går till genom att man ansöker vilket innebär att man kommer in på sina sportsliga meriter. Därefter måste respektive idrottares specialförbund bekräfta att man är idrottare på den nivån. När det gjorts då påbörjas koordineringsarbetet och vad det innebär i praktiken är individuellt. Stödapparaten vänder sig till idrottare som siktar högt och vill förbättras ytterligare och fokus ligger även på att hjälpa individerna att växa som personer och lyckas efter sin karriär.

5.3 Betydelsen av stöd under karriären

Vi intresserade oss för vilken typ av stöttning informanterna haft under deras idrottsliga karriär. Svaren vi fick varierade, men familj och mentorer i form av tränare nämnde samtliga som viktiga faktorer i deras idrottsliga framgångar. Samtliga fick ett gediget stöd av familjen. Vår informant Conny var ensam om att uppleva motstånd mot att utöva sin sport. Detta eftersom att familjemedlemmarna upplevde valet av sport vara fysiskt skadligt. Trots motstånd upplevde Conny ändå att föräldrarna accepterade hans val, och gav honom stöttning. Samtliga informanter menar att stödet från familjen var av stor betydelse och de menar utan stödet hade de inte nått så långt som de har gjort. Samtliga informanter har haft en mentor som verkar som ett bollplank under karriären. Björn, Conny och Dan uppger att deras tränare har haft en central roll som mentor. Conny menar att det är väldigt viktigt att man har en förebild som man respekterar och kan relatera till. Connys tränare har bakgrund inom kampsport, höll sig alltid vältränad och var duktig på att motivera. Tack vare honom har Conny fått stöttning under hela sin karriär och dragit lärdomar även i bitar utanför sporten. För Dan var också tränaren av stor betydelse på det sättet att han alltid fanns där. Dan upplevde stort förtroende för sin tränare något som kan ha speglat sig i hans framgångar och utveckling. Fanny däremot har haft olika upplevelser med tränare, både goda och mindre goda, vilket påverkade henne både positivt och negativt. För Fanny har familjen och familjestödet haft allra störst betydelse.

26

Alltså mina föräldrar dem har nog kört halva Sverige runt för en liksom. […] Ville du bli körd till träningen, då körde pappa en till träningen. Alltså sånt har man alltid haft. Men jag har inte haft stöd av utomstående personer.. […] Alltså föräldrarna har alltid varit det största stödet. Sen jag och min lillasyster, min syster är jätteduktig, vi har ju stöttat varandra, och sporrat varandra.

Fanny, diskuskastare

Björn har spelat i ett östeuropeiskt land under halva sin karriär och beskriver skillnaden i ledarskapet där kontra i Sverige. Björn beskriver det som ett hierarkiskt styre. Tränaren har mycket makt och spelare som inte instämmer med vissa principer kan bli sparkade från laget. I Sverige upplevde Björn skillnad i sättet ett lag styrs på. Han menar på att här erbjuds spelarna större möjligheter och mer utrymme till att diskutera och påverka på ett annat vis. Vi ställde frågan till Björn vilket system han tror genererar bäst resultat. Björn åsikt är att man uppnår bäst resultat i föreningar om de styrande funktionaliteterna förstår klubbens mål och har en tydlig plan för hur man ska uppnå det. Han poängterar att det är oerhört viktigt att ett förtroende och en gemenskap råder inom gruppen man jobbar med.

Endast en av informanterna, Anders, har haft stöd av någon idrottslig stödapparat. För honom har det betytt mycket då han sluppit tänka på saker som exempelvis utrustning, och han har också haft möjlighet att ta del av kostprogram och genomföra fysiska tester för att utveckla sin satsning. Stödet har möjliggjort en högre satsning, men det har absolut inte varit avgörande för Anders då han menar att man också behöver ha en inre drivkraft för att nå framgång.

Intressant nog var det endast Conny som uttryckte att han hittat hjälp till sina sportsliga framgångar även i böcker. Han berättar att han läste och fortfarande läser väldigt mycket böcker om personlig utveckling, vilket hjälpt honom mycket med att finslipa sitt mentala tillstånd. Erik har däremot tagit stöd av en idrottspsykolog för att utveckla och stärka sitt mentala tillstånd. Något som han upplevde som nyttigt och perspektivvidgande. Han upplevde också att han som individ stärktes. Erik nämner även att familjen haft stor betydelse. Dock menar han på att vid tillfällen när man är osäker på vilken väg man ska välja kan det vara fördel att samtala med någon professionell då familjemedlemmarna inte alltid ställer de rätta frågorna utan känner sympati.

27

5.4 Vägledning ur idrottarnas perspektiv

Vikten av att få rätt verktyg för att kunna fatta rätt beslut framkommer som en viktig del i vägledningen. Samtliga informanter påpekar vikten av vägledning för unga individer och särskilt viktigt är det för idrottare menar Björn.

Jo jag tror att det alltid är så att man står inför ett vägval, vart ska man gå vart ska man ta sig och hur? Absolut är det viktigt att man får rätt information så man fattar rätt beslut. Ah det är inte lätt när man är ung, framförallt är det inte lätt när man varit idrottare.

Björn, bandyspelare

När vi ställer frågan vad vägledning är för informanterna får vi varierande svar, men grundtanken verkar stämma överens. När de svarar på denna fråga kan vi identifiera några nyckelord som exempelvis utveckling, information, hjälp, beslutstagande och stöd. Informanterna är enade om att individer i samband med avslutning av karriär har benägenhet att hamna i någon form av depression eller identitetskris. Idrottarna har under idrottskarriären identifierat sig med sin sport, och när detta förändras upplevs det som olustigt.

Björn och Conny delar uppfattningen att proaktiv vägledning går att bedriva med idrottare som utövar lagsporter. Anledning som framkommer är att deras uppfattning är att idrottare i lagsporter har ogynnsam mentalitet som behöver förbättras. Om det går väldigt bra för en idrottare tenderar denna att tappa verklighetsuppfattningen och i kombination med brist på kunskap om vad som krävs för att lyckas i karriären kan detta förefalla kontraproduktivt. Därmed anmärker dessa två informanter vikten av att någon som är skicklig och har legitimitet kan hjälpa idrottare även under deras resa.

Fyra av våra informanter, Björn, Conny, Dan och Erik har arbetat parallellt med den idrottsliga karriären. Detta menar de att de var tvungna att göra eftersom deras idrott inte gick att livnära sig på. Dan uttrycker det som att han har upplevt det som skönt att jobba vid sidan om då det dels gav rutin på livet, men också erfarenhet och bröt av mot idrotten. Hans arbetsgivare var mycket förstående, något som underlättade och han känner sig tacksam för. Dan kan även se andra vinster, förutom den ekonomiska biten, med att arbeta parallellt med en idrottssatsning, som exempelvis vid skadeperioder har man ändå ett mål och syfte med dagen. Han har även funnit egenskaper, som

28

exempelvis målbildsskapande och hög fokuseringsförmåga, som användbara inom sitt yrke, vilka han utvecklat inom idrotten.

[…] under hela min karriär kombinerat idrott och arbete. […] Men i mitt fall så jobbade jag vanliga arbetstider 8-16 och sen tränade jag där efter vid 17. Så det fungerade, i mitt fall fungerade det väldigt smidigt. Och det gjorde ju också att perioder när man kanske var skadad och så som är väldigt vanligt inom idrott, inte minst inom friidrott, så hade man en aktivitet, man blev ju inte passiv och satt hemma och tyckte synd om sig själv för att man var skadad. För då kunde jag ju ändå gå till ett jobb, utföra ett jobb som också gav. […] Så att kombinera idrott med jobb eller studier tror jag är väldigt bra.………

Dan, sprinter

Anders och Fanny har parallellt med sin elitsatsning studerat. Anders beskriver sina studier som en möjlighet till att finansiera sin satsning men också av eget intresse. Studierna har resulterat i att Anders nu arbetar halvtid för den klubb han också tävlar för. Anders har också haft möjligheten att ta del av vägledningssamtal, något han upplevt som nyttigt. Dock poängterar han att timingen är oerhört viktigt, är man inte mottaglig för vägledande samtal förstår man inte heller syftet med det.

Alla informanter är enade om att de hade tagit emot vägledningssamtal under deras idrottsliga karriär om möjligheten hade presenterat sig. De är också överens om att vägledning i samband med avslutning av karriären är viktigt. Erik, som tidigare nämn tagit stöd av en idrottspsykolog, anser att proaktiv vägledning kan stötta och bredda ens synfält.

Ja jag tror många elitidrottare är alltså egoister, den största delen, och då vågar man inte ta hjälp av någon annan. Jag tror det är mycket för att då får man höra sanningen. Som när jag gick hos idrottspsykologen, det var inte alltid roligt. Men det var nyttigt, det var någon som kunde se det ur en annan synvinkel. Själv är man ganska liksom som en travhäst, bara rakt fram. Dem ser de ur ett större perspektiv än man själv gör. Så det tror jag folk skulle ta mer allvar på. För vill inte huvudet så spelar det inte någon roll i hur bra form man är.

Erik, cyklist

Vägledning i samband med karriärövergång tror Erik är ännu viktigare då han menar på att det är många egenskaper och verktyg man utvecklat under sin idrottsliga karriär, som kan tas till vara på

29

i arbetslivet. Erik beskriver det som ett nytt kapitel, att man kliver ur sin komfortzon och in i en ny roll. I det stadiet tror han att stöd från en vägledare kan vara avgörande för vad som blir nästa steg.

5.5 Stöd ur vägledarens perspektiv

Då en av informanterna, Gustav, har en bakgrund som studie- och yrkesvägledare och för närvarande innehar denna roll i en stödapparat för elitidrottare ansåg vi det vara av hög relevans att få med hans synpunkter och perspektiv angående vägledning inom elitidrott.

Gustavs uppfattning är att idrottare som tävlar på högsta internationella nivån befinner sig, som han uttrycker det, i sin bubbla. Enligt Gustavs erfarenhet kan man i hög grad arbeta med samtal med dessa individer för att vidga deras handlingshorisont. Gustav har ett mycket nära samarbete med idrottspsykologerna på sin arbetsplats och de har utformat en gemensam metod som de valt att kalla ”Life skills management”. Metoden innebär att idrottspsykologerna behandlar beteende och tankar som är kopplat till idrottsutövandet medan Gustav fokuserar på karriär och vägledning, vilket resulterar i Life skills management. Med hjälp av detta lär sig idrottaren att enklare hantera sin vardag. Gustav understryker vikten av att förstå sin del av arbetet, och undvika gå in på delar som inte hör till en vägledares kompetens. Han menar att det uppfattas som pseudovetenskap. Detta betyder att Gustav inte arbetar med de mentala bitarna, utan enbart med karriärvägledning. De mentala bitarna överlämnas helt till idrottspsykologerna. Gustav arbetar inte enbart utifrån metoden Life skills management utan har också utarbetat sitt eget sätt som han känner sig trygg med. I synnerhet menar Gustav att man ska försöka vara så konkret som möjligt i vägledningssamtalen med denna målgrupp för att förtydliga. Han anser också att det är en styrka om man har förmågan att skönja mönster i individernas beteende för att sedan lyfta och analysera detta. Gustav upplever att hans bakgrund ger honom legitimitet i jobbet. Detta eftersom att han själv kommer ifrån idrotten och troligen kan relatera till idrottarna på ett igenkännande vis jämfört med någon utan idrottsbakgrund. Andra väsentliga delar som Gustav understryker som viktiga är att bygga upp en bra relation med idrottarna. I samband med avslutning av en lång karriär menar Gustav att det är normalt att individer känner en oro, vilket forskning också visar. Under karriären har många av dessa idrottare identifierat sig med sin sport och de har fått beröm på vägen och känt

30

sig uppskattade. Gustav tror att det rent psykologiskt sker något med en person som är så pass duktig att den får representera sitt landslag. Det ställs förväntningar utifrån på den här individen från olika håll samtidigt som man har sina egna mål och drömmar. Gustavs utmaning i dessa fall är att hjälpa idrottarna att se och känna sina styrkor även utanför idrotten. Detta kan vara känsliga områden enligt Gustav, men har man rätt känsla och legitimitet i situationen då kan man ställa utmanande frågor.

5.6 Sammanfattning resultat

Resultatet visar att samtliga informanter anser att vägledning inom det idrottsliga fältet är viktigt och är något som behöver få större utrymme. Endast en av våra informanter, Anders, har fått möjlighet till vägledning under sin karriär, något som han uppskattade. Dock poängterar han att tidpunkten för vägledningssamtal är oerhört viktig. Är man inte i rätt fas är man inte mottaglig för ett vägledande samtal. Informanterna anser att vägledning under karriären skulle fungera som ett stöd vid vägskäl. De anser också att annat stöd är oerhört viktigt för att nå sina drömmar och mål, som föräldrastöd, stöd från arbetsgivare och inte minst tränare. För att ekonomiskt lyckas få ihop sina idrottssatsningar har samtliga av våra informanter arbetat eller studerat parallellt med idrottskarriären, något som de upplevt som positivt för framtida karriär i arbetslivet.

Ur ett vägledningsperspektiv berättar vår informant Gustav som arbetar som studie- och yrkesvägledare på en stödapparat för elitidrottare, att vidga perspektiv och bredda handlingshorisont är två viktiga nycklar vid vägledningssamtal. Gustav arbetar främst med vägledande samtal i samband med avslutning av elitidrottskarriären. Han stöttar idrottarna genom att hjälpa den hitta och stärka egenskaper som de skaffat sig under sin idrottsliga karriär och kan ha nytta av i arbetslivet.

31

6. Analys

Följande avsnitt kommer det empiriska materialet att behandlas med hjälp av tidigare nämnda teorier, Känsla av sammanhang - KASAM och Möjliga själv. Syftet med vår studie var att få en djupare förståelse för vad elitidrottare tänker och upplever i samband med avslut av sin elitidrottskarriär och vilka stöd som varit av betydelse för dem. Samt på vilket sätt elitidrottare uppfattar att vägledning kan göra skillnad både under och i samband med avslutning av karriär.

6.1 Karriärövergång kopplat till KASAM

Utifrån vårt insamlade empiriska material kan vi konstatera att samtliga informanter ansåg att stöd var en oerhört viktig faktor för framgång för idrottarna under karriären. En av våra informanter, Anders, hade fått stöd i form av vägledande samtal något han upplevde som givande. Samtalet gav honom nycklar och ökad självinsikt vilket han kände var en del av avgörandet i planeringen av karriärskifte. Detta kan kopplas till KASAM och dess tre centrala begrepp begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Då komponenten begriplighet speglas av att skapa struktur och regelbundenhet för att undvika kaos (Antonovsky, 2005, 44), kan det vara lämpligt att planera sin karriärövergång. Det är också viktigt att förstå på vilket sätt man kan påverkas känslomässigt vid en karriärövergång, samt att kunna se samband mellan sina båda karriärer, varför det i situationer som dessa vara lämpligt med vägledande samtal. Samtalen kan stödja idrottaren till att lära sig hantera karriärövergången på bästa sätt. Vägledande samtal kan också medverka till utveckling av KASAMs övriga begrepp hanterbarhet och meningsfullhet. Vägledande kompetenser kommer väl till pass då det kan vara avgörande för idrottarens framtid att ha rätt verktyg och kunskap med sig för att sälja in sin kompetens på arbetsmarknaden. Dan, som arbetade parallellt med sin karriär upplevde sin övergång till civil karriär som smidig. Han tror själv att anledningen till det var att han hade något att se fram emot även efter idrotten. Han kände sig behövd och utförde något tillfredsställande. Dan pratar också om egenskaper han utvecklat inom idrotten som han upplevt

32

varit användbara på arbetsmarknaden. Detta kan kopplas till KASAMs hanterbarhet och meningsfullhet. Då hanterbarhet beskrivs som att med hjälp av de rätta verktygen kunna förändra sin tillvaro och finna nya vägar (Antonovsky, 2005, 44-45), är vår uppfattning att vägledande kompetenser ha en betydande roll. Att stärka sitt KASAM kan även ses som ett led i att höja anställningsbarheten trots bristande utbildning.

Den sista komponenten meningsfullhet som också skildras som en motivationskomponent, innebär att man som individ känner mening med sina utföranden, vilket kan kopplas till Dans smidiga karriärövergång. Han har känt mening och engagemang med sin nya karriär och upplevt sig tillfredsställd.

Att hjälpa idrottaren att utveckla sitt KASAM även utanför den idrottsliga sfären kan stödja idrottaren till en än godare hälsa och upplevelse av välbehag i övriga livet än vad individen redan har. Vi kan anta att idrottarnas KASAM redan är högt när de kliver in i rollen som idrottare, varför vägledande samtal kan vara givande för att utveckla KASAM också utanför idrottsrollen. Om en idrottare inte förbereder sig inför avslutning av sin karriär, förmår denne troligtvis inte att hantera situationen med allt vad det innebär.

Samtliga av våra informanter kunde relatera till situationer under sin karriär där kunde haft stöd av vägledande samtal. De menar på att även om man strävar efter ett mål så kommer det tillfällen då man hamnar i ett vägskäl, och då kan det underlätta att bolla tankar och idéer med någon som arbetar professionellt med vägledning.

6.2 Karriärövergång kopplat till Möjliga själv

Efter genomförda intervjuer ställer vi oss undrande över vilka egenskaper respektive informant innehar och hur dessa egenskaper har hjälpt eller stjälpt individen? I teorin om möjliga själv menar upphovsmännen Markus & Nurius att möjliga själv skapats från individens tidigare influenser. Individers möjliga själv har även influerats av diverse intryck de fått av idoler och mentorer som påverkat individernas självbild. Den bilden av möjliga själv en individ konstruerat påverkar ens självförtroende och handlingsförmåga. Samtliga av våra informanter har någon familjemedlem som själv utövat idrott på en högre nivå eller haft stort idrottsintresse, vilket kan influerat deras kärlek för idrotten. Som påpekat av Barker-Ruchtis studie kan elitidrottare svårare att anpassa sig

33

till ett liv utan idrott, samt att elitidrottare kan känna sig osäkra och vilsna vid avslut av elitkarriären. Enligt teorin kommer de stimuli i det möjliga själv som saknar anknytning till sociala utspelade händelser inte påverka individen. Enligt Markus & Nurius behöver en individ föreställt sig själv i en viss situation, för att det möjliga själv ska ta form. De menar trots allt att självkännedom av denna typ inte bör avfärdas, för denna sorts självkännedom kan i stor grad påverka en individs utveckling. Hos våra informanter kan vi känna igen tendenser av att de hittat styrka och motivation i idoler och mentorer. Informanterna menar att de genom att se upp till sina idoler och mentorer kunnat motiveras och dra lärdomar som gjort att de avancerat i karriären. Från detta har stimulus om deras egen potential, drömmar och mål framkommit. Individer har inte nödvändigtvis någon fysisk anknytning till de nybildade stimulus. Dock har dessa influenser verkat som incitament till en framtida utveckling av det möjliga själv. Sådan självkännedom kan även nyttjas som en utvärderande faktor av ens nuvarande möjliga själv. Har man denna kännedom kan man aktivt välja vilka stimuli man låter påverka en och vilka man utelämnar (Markus & Nurius 1986, 955). Vår uppfattning är att informanter har kraft att påverka sin egen handlingsförmåga och sitt självförtroende med hjälp av att aktivt bestämma hur man väljer att tolka sina tidigare erfarenheter. Man ska ha i åtanke att en individs tidigare möjliga själv kan återaktiveras i framtida situationer och nyansera hur man upplever en situation. Exempelvis är en individ vars möjliga själv präglas av social fobi rädd för mänsklig interaktion, vilket försvårar att tänka uppbyggande kring sina tidigare erfarenheter. För elitaktiva idrottare vars vardag utgörs av mycket press och förväntningar från olika håll är detta inte en enkel bedrift. Vi tror det är svårt för individen själv att observera hur det mentala tillståndet påverkar och att det tar tid att upptäcka konsekvenserna av en sådan negativ trend. Enligt vår informant Gustav är det en styrka om man har förmågan att skönja mönster i individernas beteende, eftersom att de själva, som han uttrycker det, befinner sig i sin bubbla. Därmed är vi övertygade om att vägledare i samarbete med idrottspsykologer kan utgöra en viktig funktion i idrottarens utveckling om möjlighet för proaktivt arbete ges. Med den metodologiska förråd en vägledare innehar och idrottspsykologens förmågor att analysera mänskligt beteende är det möjligt att utarbeta effektiva metoder för att hjälpa idrottare att bearbeta influenser konstruktivt och underlätta övergången till en civil karriär.

34

6.3 Sammanfattning analys

Av analysen att döma är samtliga informanter rörande överens om att vägledning är viktig för den framtida karriären och kan underlätta ett karriärskifte. Informanterna uppfattar också vägledning under pågående karriär som betydelsefull. Med hjälp av vägledande kompetenser som samtalsfärdigheter och kunskap om påverkansfaktorer hos individen, kan möte med en vägledare både under och i samband med avslut av karriär vara av avgörande betydelse. Vår analys pekar också på att en utveckling av det egna jaget kopplat till teorierna KASAM och Möjliga själv kan stödja karriärskiftet. Därmed är våra frågeställningar besvarade, stöd i form av vägledning har betydelse för framtida karriär och kan stödja idrottaren med att utveckla och stärka kompetenser och egenskaper som skapats inom den idrottsliga sfären och överföra dessa till arbetslivet.

35

7. Diskussion

I följande avsnitt kommer vi argumentera och diskutera för uppsatsen styrkor och svagheter. Först diskuterar vi kring analysdelen där efter följer metod- och teoridiskussion. Avslutningsvis följer en kort reflektion kring vad studiens resultat innebär för oss som blivande studie- och yrkesvägledare samt förslag till vidare forskning.

7.1 Metoddiskussion

I denna studie har vi använt oss av kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Anledningen till detta angreppssätt var att vi upplevde större möjlighet till att ställa följdfrågor i intervjuprocessen. Vi kunde också använda oss av våra samtalskunskaper. För att få en högre validitet och reliabilitet kunde vi ha använt oss av metodtriangulering vid datainsamlingen och på så sätt nått ut till ett större urval och fått en annan selekteringsprocess. Med hänsyn till tidsaspekten ansåg vi inte detta angreppssätt vara lämpligt. Att enbart använda oss av kvantitativ metod och dela ut enkäter hade varit tidsbesparande vid både datainsamlingstillfället och vid skrivande av resultatet. Det möjliggör också att informanten förblir anonym. Dock såg vi större fördelar med att göra en kvalitativ undersökning. Vid insamling av kvantitativ data hade vi inte haft samma möjlighet till följdfrågor, vilket hade resulterat i att vi förlorat det djup och helhetsförståelse vi var ute efter för att svara till studiens syfte och frågeställningar. Emellertid är kvalitativa data betydligt mer omfattande och tidskrävande att behandla, men ger större flexibilitet och överförbarhet. Intervjuerna utfördes i största mån genom ett personligt möte. Detta för att även kunna ta del av informanternas kroppsspråk. Vid två av mötena var båda författarna med. Detta för att täcka upp för varandra och även för att kunna diskutera utfallet av intervjun i efterhand. Det hade varit en styrka att genomföra samtliga intervjuer tillsammans, men på grund av begränsad tidsrymd ansåg vi en fördelning av resterande intervjuer vara bästa lösning. En potentiell fördel med att dela upp intervjuerna skulle kunna vara att informanten känner sig mer bekväm med att svara på frågor

36

då det endast var en författare och informant i rummet. Två av intervjuerna fick genomföras via telefon på grund av geografiskt avstånd. Vid dessa intervjuer gick vi miste om att ta del av informanternas kroppsspråk. Något som kan ha påverkat tolkningen av intervjusvaren.

Vid urvalsprocessen använde vi oss av strategiskt urval. Eftersom vi var ute efter en specifik målgrupp, elitidrottare som befann sig i slutskedet av sin karriär eller avslutat sin karriär, ansåg vi strategiskt urval vara lämpligt då det gav oss möjlighet att välja våra informanter utifrån den kravprofil vi enats om. Vårt mål var att intervjua lika många kvinnor som män lika fördelat över både lagidrott och individuell idrott. Dessvärre stötte vi på problem under processen då alla våra informanter inte återkopplade efter första kontakt. Av denna anledning fick vi söka efter nya kanaler för att nå ut till vår målgrupp. Sökfältet vidgades till sociala medier där frivilliga fick anmäla sitt intresse, därför blev vårt urval också ett självurval. Vi kunde använt sociala medier som första sökkanal för att snabbt nå ut och finna informanter. Dock är vår uppfattning att det då hade varit svårt att hålla kravprofilen intakt och det hade kunnat påverka vårt resultat ogynnsamt. Den geografiska spridningen hade troligen också blivit större vilket hade resulterat i fler telefonintervjuer, och då hade vi gått miste om den personliga kontakten och kroppsspråket vid intervjutillfällena. Utfallet av urvalsprocessen blev en kvinna och sex män, varav endast en av dessa utövat lagidrott, vilket medför att vi inte lyckades uppnå vårt mål med uppdelningen av informanter. Detta kan möjligen ha färgat vårt resultat till en smalare riktning.

7.2 Teoridiskussion

Föra att analysera vårt resultat i studien lutade vi oss mot Antonovskys teori Känsla av sammanhang – KASAM och dess inkluderande begrepp begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Även Markus och Nurius teori Möjliga själv har vi använt som stöd. Anledningen till vårt val av nämnda teorier var för att vi uppfattade dessa som relevanta då de kunde kopplas väl till resultat- och analyskapitel samt studiens syfte och frågeställning. Vi kunde använt oss av ytterligare teorier, så som teori som bygger på exempel identitet då idrottare identifierar sig med sin sport, eller teori som beskriver påverkansfaktorer i samband med val och väljande. Emellertid var vi ute efter att skapa oss en djupare förståelse över karriärövergång och tankar kring vägledning i samband med övergången varför vi ansåg teorier inriktat mot identitet och påverkansfaktorer som

37

irrelevanta för denna studie. Däremot kunde vi, för att stärka studiens bas, använt oss utav någon teori som riktar sig mot anställning och anställningsbarhet alternativt val och väljande då kompetens, vägval och egenskaper i arbetslivet var ämnen som lyftes under intervjuerna.

Med hänsyn till tidsrymden valde vi att begränsa oss till ovanstående två teorier. Det var också vår intention att hålla oss till färre begrepp för att underlätta för läsaren.

7.3 Analysdiskussion

Efter att ha bearbetat studiens resultat och analys kan vi skönja kopplingar mellan teori och informanternas berättelser. Hade vi använt oss av ytterligare teori inriktat mot anställning och anställningsbarhet kunde vi ha stärkt studiens resultat och analys än tydligare. En djupare förklaring och argumentation kring teorivalet följer under rubriken teoridiskussion.

För att analysera vårt empiriska material använde vi oss av innehållsanalys. Vi ansåg denna analysmetod lämplig då vi var ute efter att undersöka kontexten i samband med karriärskifte hos elitidrottare. Innehållsanalys underlättade då vi arbetade med en större textmängd. Med hjälp av innehållsanalysen kunde vi identifiera mönster i informanternas berättelser men också urskilja skillnader. Dock får man vara uppmärksam när man arbetar med denna typ av analys då viss tolkningsproblematik kan uppstå. Då informationen som bearbetas är inhämtad från olika individer kan fraser och yttryck ha annan betydelse för informanten än vad författaren tolkar. Trots detta ansåg vi denna metod som lämpligast då vi upplever att andra analysmetoder inte givit oss samma grund.

Ser vi till resultatet av vår analys och jämför med tidigare forskning uppfattar vi det stämma relativt väl överens. Vårt analysresultat visar på att vägledning behövs inom idrottsfältet samt att kompetenser och egenskaper som utvecklas inom idrotten kan komma väl till pass på arbetsmarknaden. Dock motsätter sig detta till viss del tidigare forskning då Barker-Ruchtis studie visar på tvärtom, att idrottsliga egenskaper kan ses som negativt och stå i vägen för civil karriär. Hon säger också att elitidrottare har svårare att anpassa sig till ett liv utan idrott, samt att elitidrottare kan känna sig osäkra och vilsna vid avslut av elitkarriären. Hon gör ingen skillnad på lag- och individuella idrottare. Vår uppfattning baserat på vår analys är att det finns möjligheter