I det här kapitlet kommer vi att föra diskussioner kring vår metod, litteratur samt resultat. I resultatdiskussion har vi valt att belysa delar av vad som lyfts fram i lärarberättelserna utifrån vårt syfte, frågeställningar och teoretiska ansats.
5.1 Metoddiskussion
Vi valde utifrån syfte och frågeställningar en kvalitativ ansats där berättelsen har använts för att få kunskap om hur speciallärare resonerar kring sina val av metoder med utgångspunkt i elevers läs- och skrivutveckling. Vi anser att våra frågeställningar har besvarats men berättelserna erhöll dock inte alltid det djup som vi eftersträvade i undersökningen. En del speciallärare var mer benägna att berätta själva medan andra var mer försiktiga och behövde fler frågor. Detta visade sig tydligt i intervjuernas tidsintervall som varierade mellan 38 och 70 minuter. Vi är medvetna om att såväl berättelsernas innehåll som intervjutid kan bero på vår relation till de intervjuade. Hälften av speciallärarna har vi en närmare relation till. Variationen i berättelserna kan även bero på hur säkra speciallärarna är i sin yrkesroll.
Tolkningen av det empiriska materialet är konstruerade mot bakgrund av personliga, kulturella, ideologiska och språkliga referensramar som vi bär med oss. (Alvesson & Sköldberg, 2008). Därmed deltog vi båda under samtliga intervjuer för att öka objektiviteten i våra tolkningar av speciallärarnas berättelser. Vi var medvetna om att den intervjuade kunde uppleva sig vara i underläge men situationen kändes dock avslappnad. Dessutom genomfördes samtliga intervjuer på respektive speciallärares skola. Berättelsen skapades i ett samspel mellan specialläraren och oss. Den skulle förmodligen sett annorlunda ut om den berättades för någon annan. Det är därför viktigt att förstå att tolkningen av berättelseforskning blir relativa sanningar (Thurén, 2007).
Vår empiriska datainsamling startade med att vi skickade ut mail till femton speciallärare. Av de tillfrågade speciallärarna gav tre ett positivt besked till att medverka i vår berättelseforskning, fyra var inte intresserade och resterande valde att inte svara. Att välja mail som första kontakt kan ha påverkat det stora bortfallet av svar. Det är sannerligen lättare att avfärda ett mail från okända människor än en fysisk kontakt. Bortfallet kan även ha berott på att speciallärarna inte arbetade med elevers
41
tidiga läs- och skrivutveckling, vilket vi efterfrågade i vårt utskick. Speciallärarnas tidsbrist kan också ha varit en bidragande orsak till att inte vilja medverka i vår undersökning. En annan anledning till bortfallet kan ha berott på att de tillfrågade inte visste vad narrativ inriktning innebar och kände en osäkerhet inför denna intervjuform. Vår intention med studien var att undersöka speciallärares metodval inom den tidiga läs- och skrivutvecklingen. Bortfallet försvårade dock denna avgränsning. De speciallärare som vi slutligen fick möjlighet att intervjua var verksamma inom årskurserna 1-9. Med anledning av det breda verksamhetsperspektivet inriktade vi oss istället på speciallärares metodval för elevers läs- och skrivutveckling inom hela grundskolan, vilket sannerligen har påverkat vårt resultat och vår slutsats i en annan riktning.
5.2 Litteraturdiskussion
Under arbetets gång har vi läst litteratur av vedertagna forskare, såväl nationellt som internationellt. Deras forskning har ställts i relation till varandra, men eftersom den litteratur vi funnit och utgått ifrån haft likartade uppfattningar, inom ämnesområdet, har det varit svårt att upprätthålla ett kritiskt tänkande. Vår uppsats kan därmed uppfattas som normativ då de flesta forskare inom ämnet har samma uppfattning i frågor kring läs- och skrivutvecklingsmetoder. Vi har dock funnit en del forskning som tyder på olika uppfattningar vilka vi även har belyst.
5.3 Resultatdiskussion
Vi kan se en tydlig skillnad mellan arbetssätten i årskurs 1-3 jämfört med årskurs 4-9. Vår undersökning kring läs- och skrivutveckling visar att i de tidigare åren fokuserar speciallärarna på analytiska och syntetiska metoder samt skriva sig till läsning. Speciallärarna resonerar om variationer i metodval, lust, motivation och funktionaliserat lärande. De pratar om vikten av att våga undervisa, diskutera och arbeta med olika slags texter tillsammans med eleverna för att ge dem förförståelse och olika strategier för att tillägna sig skriftspråket.
Speciallärarnas val av metoder för elevers läs- och skrivutveckling i årskurs 4-9 grundar sig däremot på ett mer kompenserande arbetssätt. I vår undersökning framkom att
42
användandet av alternativa verktyg, för elevens läs- och skrivutveckling, var det mest frekventa undervisningssättet för årskurs 4-9. Stödet inriktades framför allt på att ge eleverna kunskap i användandet av sina alternativa verktyg. Fokus låg på tekniken och inte primärt på elevernas läs- och skrivutveckling. Vi ser en risk med att speciallärarens
undervisningsstrategier i detta fall blir underordnad. Dessutom ser vi att den sociala
interaktionen kan gå förlorad. Genom att vistas i en rik språklig miljö utvecklar eleverna sin språkkompetens, sitt ordförråd och sin begreppsvärld (Säljö, 2000). Bråten (2008) skriver också att diskussionen gör eleverna inferensmedvetna, vilket innebär att eleverna uppnår en djupare förståelse bortom det skrivna ordet.
Myrberg (2007) ser att: ”Problemen dyker upp när kraven på lästekniska färdigheter ökar. I skolår tre och fyra möter eleven svårare texter än tidigare. Där visar sig mer ofta läs- och skrivproblem i form av bristande läsflyt… ”. (s.32). Detta överensstämmer med vår undersökning där speciallärare kompenserade ett bristande läsflyt med alternativa verktyg redan i årskurs 4. Alternativa verktyg i form av stavningsprogram och talsyntes kan fungera som ett bra stöd för elever med avkodningssvårigheter. Dock ger det inte djupare strategier för hur du ska tänka när du läser/ lyssnar. För läsförståelseproblem som beror på ett svagt ordförråd och/ eller svag begreppsbildning är alternativa verktyg otillräckliga. Eleverna behöver både ordkunskap och läsförståelsestrategier där man ställer frågor som kräver en kognitiv ansträngning. Westlund (2010) betonar också att pedagogen måste våga undervisa i hur eleverna ska tänka, lära dem göra kopplingar, ge dem tydliga exempel och vara tydlig med vad man förväntar sig av dem. Att lärare inte undervisar i lässtrategier beror enligt Westlund (2010) många gånger på att de känner sig osäkra på hur man gör.
Flera av speciallärarna resonerade om betydelsen av undervisning i olika lässtrategier trots att de valde ett annat tillvägagångssätt. När undervisningen i de senare åren blir mer abstrakt, läromedelstexterna mer informationstäta, har ett svårare språkbruk och dekontextualiserande sätts kompenserande hjälpmedel in för att fylla tänkbara luckor. Grundar sig stödet på en alltför snäv syn på var orsakerna till problemet ligger? Kompenseras individens brister eller en bristande undervisning? Eftersom all teknik har en framträdande roll i dagens skola och samhälle måste vi kunna förhålla oss till hur vi vill att den ska användas. Alternativa verktyg är ett bra pedagogiskt hjälpmedel för elevers läs- och skrivutveckling så länge man är medveten om syftet med användandet.
43
Det framkom också i våra lärarberättelser en vilja att införa användandet av alternativa verktyg redan i årskurs 1-3. Hur kommer detta att påverka speciallärarnas tidigare val av metoder? Får tidigare metodval stå tillbaka för tekniken eller finns det plats för båda? Det ena arbetssättet behöver inte utesluta det andra men så länge det finns en förtrogenhet om vad, hur och varför läs- och skrivundervisningen utövas kan metoderna kombineras på många olika sätt.
Frågor som rör skolan är ständigt med i samhällsdebatten och skolans uppdrag förändras i takt med att politiska idéer och värderingar skiftar. Resultaten från undersökningarna PISA och PIRLS måste beaktas och frågan om varför svenska elevers läsförmåga försämras behöver klarläggas. Kan det vara avsaknad av strukturerad läs- och skrivundervisning som visar sig i de internationella undersökningarna eller kan det bero på att vi inte uppmärksammar elevernas populärkultur, erfarenhetsvärld och intresseområden i tillräckligt stor utsträckning? Fast (2007) anser att det inte ”finns några gränser för vad barnen kan lära sig i samband med sina leksaker” (s.126).
Vi måste bli medvetna om våra val av metoder och dess konsekvenser för elevers läs- och skrivutveckling. Vi måste bli säkra i vår yrkesroll, ha ett reflekterande synsätt och våga undervisa våra elever. Likaså måste vi ha ett öppet men reflekterande synsätt till alternativa verktyg i skolans läs- och skrivundervisning. För att kunna möta alla elevers individuella behov fordras adekvat kompetens och målmedveten undervisning. Detta kräver undervisning i meningsfulla och funktionella sammanhang där elevernas populärkultur får en framträdande roll. Även om alla metoder för läs- och skrivundervisning tycks ge vissa positiva resultat för vissa barn, finns det inte bara en metod som ger positiva resultat för alla.
Undersökningarna PISA och PIRLS visar att pojkar presterar sämre än flickor i läsförståelse. Det vore intressant att undersöka hur speciallärare resonerar kring sina läs- och skrivutvecklingsmetoder ur ett genusperspektiv?
44
6. Referenser
Ahlberg, Ann (2009). Specialpedagogisk forskning: en mångfasetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur AB.
Allard, Birgitta. Rundqvist, Margret. Sundblad, Bo (2001). Nya lusboken - en bok om läsutveckling. Stockholm: Bonniers utbildning.
Alvesson, Mats. & Sköldberg, Kaj (2008). Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur AB.
Bjar, Louise. & Liberg, Caroline (red.) (2003). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur AB.
Björk, Maj. & Liberg, Caroline (2004). Vägar in i skriftspråket tillsammans och på egen hand. Stockholm: Natur och kultur.
Bråten, Ivar (red.) (1998). Vygotskij och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur AB. Bråten, Ivar (red.) (2008). Läsförståelse i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur AB. Catts, Hugh W. & Kamhi, Allan G (2005). Language and reading disabilities. Second
edition. Boston: Pearson.
Dysthe, Olga (1996). Det flerstämmiga klassrummet - att skriva och samtala för att lära: Lund: Studentlitteratur AB.
Dyson, Anne H (2003). The brothers and sisters learn to write: Popular literacies in childhood and school cultures. New York: Teachers College Press.
Eliasson, Annika (2006). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur AB. Fast, Carina (2007) Sju barn lär sig läsa och skriva: familjeliv och populärkultur i möte
med förskola och skola. Uppsala Universitet: Pedagogiska institutionen.
Fast, Carina (2010). Literacy – i familj, förskola och skola. Lund: Studentlitteratur AB. Gustavsson, B. Hermerén, G. & Peterson, B (2005). Vad är god forskningssed,
synpunkter, riktlinjer och exempel. Vetenskapsrådets rapportserie.
Hedström, Hasse (2009). L som i läsa, M som i metod – om läsinlärning i förskoleklass och skola. Stockholm: Lärarförbundets förlag.
Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn (1997). Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur AB.
Johansson, Anna (2005). Narrativ teori och metod. Lund: Studentlitteratur AB.
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.
45
Leimar, Ulrika (1974) Läsning på talet grund – läsinlärning som bygger på barnets eget språk. Lund: Liber/ Gleerup.
Lendahls, Birgit. & Runesson, Ulla (red.) (1995). Vägar till elevers lärande. Lund: Studentlitteratur AB.
Liberg, Caroline (2006). Hur barn lär sig läsa och skriva. Lund: Studentlitteratur AB. Liberg, Caroline. Geijerstam, Åsa af. & Wiksten Folkeryd, Jenny (2010). Utmana,
utforska, utveckla! Om läs- och skrivprocessen i skolan. Lund: Studentlitteratur AB.
Lundberg, Ingvar (2006). Alla kan lära sig läsa och skriva. Stockholm: Natur och Kultur.
Molloy, Gunilla (2007). Skolämnet svenska- en kritisk ämnesdidaktik. Danmark: Studentlitteratur AB.
Myrberg. Mats (2001). Att förebygga och möta läs- och skrivsvårigheter: en forskningsöversikt på uppdrag av skolverket. Stockholm: Skolverket.
Myrberg, Mats (2007). Dyslexi- en kunskapsöversikt. Stockholm: Vetenskapsrådets rapportserie.
Nettelbladt, Ulrika. & Salameh, Eva-Kristina (2007). Språkutveckling och språkstörning hos barn, del I Fonologi och grammatik. Lund: Studentlitteratur AB. Reichenberg, Monica (2008). Vägar till läsförståelse. Texten läsaren och samtalet.
Stockholm: Natur och Kultur.
Samuelsson, Stefan (2009). Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket. Stockholm. Natur och kultur.
Skolverket (2007). PIRLS 2006 – läsförmågan hos elever i årskurs 4 i Sverige och världen. (Rapport, 305). Skolverket.
Skolverket (2008). Allmänna råd och kommentarer - för arbete med åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2010). Rustad att möta framtiden? (Rapport, 352). Skolverket.
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Edita.
Smith, Frank (2000). Läsning. Stockholm: Liber.
Stukat, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur AB.
46
Säljö, Roger (2005). Lärande och kulturella redskap. Om lärprocesser och det kollektiva minnet. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.
Trageton, Arne (2005). Att skriva sig till läsning - IKT i förskoleklass och skola. Stockholm: Liber.
Thurén, Torsten (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber.
Westlund, Barbro (2010). Att undervisa i läsförståelse. Stockholm: Natur och Kultur.
http://www.regeringen.se/sb/d/9076/a/81477
http://www.rydaholmsmetoden.se
47
Bilaga 1
Malmö högskola
Lärande och samhälle
Skolutveckling och ledarskap
2012-02-15
Vi är två grundskollärare som studerar till speciallärare på Malmö högskola. Under vårterminen kommer vi att genomföra en undersökning och skriva ett examensarbete inom ämnesområdet läs- och skrivutveckling. Vår önskan är att just du vill medverka och hjälpa oss i denna undersökning, som kommer att ha en narrativ inriktning.
Vårt informationssamhälle ställer allt högre krav på den enskilda individens läs- och skrivförmåga samtidigt som de internationella undersökningarna PISA och PIRLS visar på att svenska elevers kunskaper kring läsning och skrivning har försämrats genom åren. Det finns olika metoder och tillvägagångssätt för att tillägna sig skriftspråket och vilken läs- och skrivutvecklingsmetod som bör användas i den svenska skolan har sett olika ut genom åren. Mot bakgrund av ovanstående är syftet med undersökningen att få kunskap och förståelse om hur dagens speciallärare resonerar kring sina val av metoder för elevers tidiga läs- och skrivutveckling.
Alla som deltar i vår undersökning kommer att anonymiseras med fingerade namn och all information kommer enbart att används för denna undersökning. Samtalet beräknas vara i ca 45 minuter och vår önskan är att få spela in samtalet på en diktafon. Samtalet genomförs gärna under veckorna 10, 11 eller 12.
Tack på förhand
Belinda Björnstedt Åsa Eriksson
xxxxxxxxxxx xxxxxxxxxxx
48
Bilaga 2
Intervjuguide
Bakgrund
Berätta om din yrkesbakgrund och utbildningar. - Vilka åldrar arbetar du med idag?
Läsutveckling
Berätta om ditt arbete med elevers läsning och läsutveckling.
- Hur tänker du kring elevers läsning av texter?
Skrivutveckling
Berätta om ditt arbete med elevers skrivning och skrivutveckling.
- Hur tänker du kring elevers skrivna texter?
- Hur tänker du kring datoranvändning och skrivning?
Teoretiska aspekter
Berätta om vilka teoretiska aspekter som präglar din läs- och skrivundervisning?
- Vad grundar du ditt arbetssätt/ metodval på? (Styrdokument, forskning, teorier, elevgruppen?)
Utvärdering
Hur tänker du kring dokumentation, utvärdering och uppföljning av ditt undervisningssätt/ val av metoder?