Elevernas hälsa
Mitt syfte med uppsatsen var först att se hur eleverna upplever sin vardag och om de påvisar några av de klassiska symptom som hör till stress. Det var viktigt att få en inblick i deras nuvarande hälsa för att också kunna se om massage och avslappning hade någon effekt på dem. Det var en utmaning att kunna få en uppfattning om elevernas hälsa och livsstil endast genom en intervju. Trots detta visar undersökningen att många av eleverna upplever negativ stress. Den negativa stress de upplever grundar sig framförallt i skolan och dess krav som den ställer på eleven. Prov, läxor och skolarbeten är den huvudsakliga orsaken till upplevd stress hos eleverna. Detta stämmer väl överens med BRIS studie om stress hos unga som visade att skolan är den främsta anledningen till varför unga är stressade idag (elektronisk källa nr. 7, 091019). Mer än hälften av den stress som vi upplever bygger på den vardagliga pressen vi möter (Mandrup, 2008). Skolstressen eleverna upplever grundar sig inte bara i skolans krav utan också i samhällets krav som lär elever att det är bara genom höga betyg i skolan som man kan uppnå framgång. Samhällets höga fokus på karriär och framgång förmedlas till barn och unga vid en mycket tidig ålder vilket bidrar till att deras fokus blir mer på att prestera väl än att må bra och ha roligt. Att i tidig ålder bli pressad till att prestera optimalt kan bidra till att eleven inte får chans eller utrymme att misslyckas och lära sig i sin egen takt. Negativ stress uppkommer när kraven är större än förmågan (Leander, 2000), därför är det viktigt att skolan ger eleverna utrymme att skaffa sig förmågan innan det blir för höga krav. Skolan skall därför satsa mer på att lära eleverna att själva förstå hur de kan hantera och bemöta de krav som ställs på dem så att de inte får prestationsångest och blir stressade.
Enligt Brattberg (2008) har tankarna en oerhörd stor påverkan på hur man mår. Tänker man positivt kommer det också leda till att man mår bra. Undersökningen visade på att många av eleverna är oroliga. De är oroliga om hur det ska gå i skolan och i framtiden. De oroar sig om att de inte ska uppnå kraven och prestera optimalt. Oro formas när individen tänker negativt om sin situation. Är man orolig upplever man en sorts maktlöshet och oförmåga att klara av sin situation. Oro skapar stress, vilket är tydligt i det här fallet. Det kan därför vara viktigt i detta fall att jobba med stresshantering på det sättet att man lär eleverna att skapa en personlig copingstrategi. Att ha en strategi för kraven de stöter på ger individen också en känsla av förmåga och hopp om att kunna klara av den svåra situationen. Detta leder till positivt tänkande även i stressade situationer, vilket innebär att man mår bättre och slipper stress, som har en negativ effekt.
Skolan har ett stort uppdrag i all utmana elever så att de utvecklas, men för att detta ska ske krävs en god skolmiljö som främjar elevers utveckling och välmående. Brist på elevinflytande i
skolan kan vara en orsak till att kraven upplevs höga och stressande. Kombineras bristande inflytande med höga krav finns det större risk för sjuklighet (Bremberg, 2004). Studier visar på att elever som får vara delaktiga i formandet av undervisning presterar bättre än elever som inte får någon inflytande i skolundervisningen (Bremberg, 2004). Att ge eleverna en möjlighet att påverka kan öka deras engagemang och prestation i skolan samt minska den upplevda stressen eftersom de får en ökad kontroll över sitt lärande och sänka oros känslan. Detta kan vara något som eleverna i studien upplevde var en faktor till deras stress i skolan.
Eleverna i undersökningen har inte några tydliga eller märkvärdiga besvär som magont och huvudvärk, men många lider av koncentrationsproblem och svårigheter att fokusera. Detta grundar sig troligtvis i oro, negativa tankar och känsla av otillräcklighet. Det kan också bero på att eleverna inte heller får någon tid för sig själv för återhämta sig i vardagen. Återhämtning är viktigt för att känna att man har kontroll över sin vardag och bli mer närvarande i olika sysselsättningar (Theorell, 2000; Loehr, 1999). Många av eleverna beskrev deras fullspäckade vardag och hur de när de kommer hem sätter sig vid datorn för att lyssna på musik eller chatta som ett sätt att koppla av. Intrycken är många och tiden de får att bara koppla bort från alla intryck är sällan befintlig i deras vardag.
Effekten av massage och avslappning
Efter en inblick i elevernas hälsa ville undersökningen besvara dessa två frågor: Har daglig
massage och avslappning någon effekt på gymnasieeleverna i projektet? Sänker massage och avslappning stressen och stressymptom hos gymnasieeleverna i projektet? Resultaten visar på att
massage och avslappning hade en effekt och att det till en viss grad sänkte stressen hos eleverna. Det var en utmaning att kunna se effekterna av massage och avslappning hos eleverna på grund av att projektet var utförd på så kort tid. Trots detta besvarar undersökningen frågeställning och stödjer tidigare forskning som gjorts. Alla elever var positiva till både massagen och avslappningen vilket tyder på att det medförde något positivt. En elev uttryckte det så här: ”Ja, först blir man ju, för man
masserar ju musklerna, ja, alltså man får ju lite så, inte träningsvärk men lite så, men sen så vande man sig ju, för man fick det ju varje dag då, så då blev det ju bara skönt, tyckte jag. Jag känner att jag har lättare att fokusera när jag väl behöver, att jag har lättare att samla mig, och verkligen göra det jag ska, lite lugnare och lite tryggare. Jag tycker det är skillnad, absolut”. Eleverna uttryckte att
massagen och avslappningen gjorde dem mer avslappnade, att det var skönt och att de blev mer fokuserade. De flesta uttryckte dock att det bara höll i några minuter, timmar efteråt och att de senare blev stressade och spända igen. För många var avslappningen något nytt som de aldrig gjort tidigare vilket tyder på att de skulle behöva mer tid att utveckla sin förmåga till avslappning. Detta
är något man behöver öva upp och det kan ta tid tills man kan uppnå full avslappning. Men nästan alla eleverna hade en positiv ställning till avslappningen. Det var några som uttryckte att de tyckte om avslappningen mer än massagen. Detta kan visa på att många elever idag har ett större behov av tystnad och stillhet än av fysisk kontakt. Den utvecklingen som skett de senaste 15 åren har gjort att vi lever i en 24-timmarssamhälle och där allt sker i en allt snabbare takt. Denna utveckling har gjort att sömnbesvär, stress och oro har ökat i Sverige. Den största ökningen har skett i åldrarna 16-24 år. Alla intryck elever lever med idag från TV, internet, musik, spel och annat kan innebära att de sällan får en lugn stund utan intryck. De använder datorer och mobiltelefoner till att arbeta, studera, umgås och för nöjes skull. Många ungdomar idag har mobiltelefonen på dygnet runt och tycker det är ”omöjligt” att stänga av den under delar av dagen och även natten (Söderström, 2009). Det 24- timmarssamhället tar aldrig slut, det finns ingen gräns för när dagen är slut, utan allt fortsätter och det finns oändliga möjligheter av aktivitet även på natten, då dagen egentligen är slut. ”Det säger sig självt att det blir svårare att dra gränser för aktivitet och vila när omgivningen är gränslös” (Söderström, 2009). Ungdomar idag har därför ett stort behov av att lära sig att varva ner och slappna av.
Några behöver bara mental avslappning, andra bara fysisk avslappning, och ytterligare andra behöver båda delarna. Det som visade mest på att avslappningen och massagen hade en effekt var då de hade prov direkt efteråt. Många elever nämnde i intervjun att de var lugna och fokuserade under provet, mer än de varit tidigare. Även läraren uttryckte en förändring hos klassen under provtillfället. Det var en lugn stämning i klassrummet där det annars brukar genomsyra en orolig och stressad stämning samtidigt som klassen också var mycket koncentrerad. Massagen och avslappningen sänkte deras stressnivå för stunden och en kort tid efteråt. Om undersökningen hade pågått i några månader hade man troligtvis sett en långtidseffekt av avslappningsövningarna. Ibland kan det ta tid innan man märker resultat av avslappningen därför är det viktigt att i början träna avslappning regelbundet och behålla viljan och uthålligheten (Angelöw, 1993). Enligt Larsson och Setterlind är regelbunden träning i avslappning lika viktigt som regelbunden fysisk träning om man vill se goda resultat (Larsson, Setterlind, 1994). Det tar cirka 5-6 veckor av avslappningsträning 4-5 gånger i veckan för att få en grundläggande färdighet i avslappning (Larsson, Setterlind, 1994). Detta visar på att den långvariga effekten av avslappning kommer efter regelbunden träning under en längre tid.
Eleverna står inför liknande utmaningar med lika mycket att göra för skolan med läxor, prov och andra arbeten. Det som var intressant var att se hur eleverna beskrev denna situation olika. Det som var mest markant var de två elever som var som mest aktiva på fysisk träning utanför skolan. Dessa två elever visade ett lugn och en harmoni när de beskrev skolsituationen med en trygghet i att
de kommer klara av kraven som ställs på dem. Andra elever beskrev skolsituationen med oro, frustration och till och med lite hopplöshet. Detta visar på hur fysisk aktivitet också kan vara en stressreducerande aktivitet precis som massage och avslappning. Att få in fler idrottstimmar på schemat i skolan hade kunnat sänka denna känsla av oro och stress hos eleverna (elektronisk källa nr. 12, 100805).
Motivation och medvetenhet
Det andra syftet med undersökningen var att se om eleverna kan ta till sig kunskap och verktyg och
att motivera dem till att bli medvetna om sin hälsa. Arbetet ville inspirera och motivera eleverna till
massage och avslappning som stresshanteringsteknik. I samband med att de får tänka lite extra över hur de mår, var målet med projektet att eleverna skulle få både kunskap om massage och avslappning samt bli inspirerade av detta genom egen erfarenhet och upplevelse. Eleverna blev uppmärksamma på deras hälsa och vilken effekt massage och avslappning hade på dem, och alla tog med sig något nytt ifrån projektet. Bara det att de fick lära sig massera var en inspiration för många eftersom de nu efteråt kunde massera på ett bra sätt. Många fler uttryckte också att avslappningen gav dem mycket, och inspirerade dem till att fortsätta med detta, speciellt inför stressande situationer som provtillfällen eller liknande. En elev uttrycker det hon tar med sig från projektet så här: att använda det, inte bara när du har tid över, utan också när man verkligen behöver det, göra
det inför ett prov, ta tiden, för det går bättre. Utifrån elevens erfarenhet från projektet drar eleven en
slutsats att det faktiskt är bra att ta tid för att slappna av eftersom det faktiskt har en positiv effekt. Ytterligare en elev berättar om det hon/han tar med sig: Kunna massera, och kunna slappna av, och
att man ska helst fortsätta med det. Denna elev har förstått att massage och avslappning är viktigt då
eleven uttrycker att man ska helst fortsätta med det.
Men vad hade undersökningen för påverkan hos individens medvetenhet om hälsa? Utifrån det som tidigare nämnts blev eleverna mer medvetna om hur de mår genom projektet. Genom intervjuerna fick de reflektera över deras hälsa och därmed också reflektera över vad avslappningen och massagen hade för effekt på dem. Bara att ge utrymme till reflektion och möjlighet till samtal kring ämnet skapar en sorts medvetenhet. Att börja fundera och tänka på dessa saker gav en inblick i sådant som de kanske redan visste men som de inte hade förstått. Genom intervjuerna visade det att eleverna förstått innebörden och vikten av avslappningsövningar i vardagen och hur de kan gå till väga för att reducera stressen i deras liv. Min förhoppning är nu i efterhand att de använder sig av detta på egen hand både i skolan och utanför skolan. Däremot kan de behöva ha ännu mer träning i detta för att de ska kunna ta initiativ till det själva. Undersökningen visar på hur viktigt det är att vara medveten om stress och dess symptom och aktivt jobba med stresshantering på olika sätt.
Lärare och skola
Målet var också att se lärare och skola bli mer motiverade att arbeta mer aktivt med hälsofrågor
och hälsofrämjande aktiviteter. Det fanns en önskan om att undersökningen skulle inspirera lärare
och skola för att jobba mer med stresshantering och olika avslappningstekniker. Läraren som intervjuades var mycket motiverad för detta, och såg tydliga resultat hos eleverna, men tyckte att det var svårt att fortsätta med arbetet själv på egen hand. Läraren blev motiverad till arbetet genom projektet men däremot inte skolan som helhet. Eftersom det var ett sådant litet och kort projekt där det bara skedde i en klass och några få lärare var involverade blev det svårt att påverka hela skolan genom projektet. Därför vore det givande att jobba mer med lärarna och skolan i första hand för att projektet verkligen hade kunnat sätta spår på hela skolan. En bakomliggande önskan med projektet var att arbetet kunnat fortsätta även utan min närvaro. Enligt Larsson och Setterlind är de ” viktigt att skapa motivation, förväntan och en positiv attityd genom att informera och undervisa om stress, stressreaktioner och effekter av avslappningsträning” (Larsson, Setterlind, 1994).
Det som har fascinerat mig mest i detta arbete har varit elevernas inställning till massagen och avslappningen. En personlig tanke var att massagen skulle bli svår att utföra på grund av att eleverna inte skulle vara bekväma med att massera vem som helst och att avslappningen skulle vara så annorlunda att de skulle bli obekväma och många skulle inte ta det seriöst. Det förekom skratt och eleverna fnittrade till vid ett flertal tillfällen, men det blev aldrig några problem med att utföra massagen på grund av detta. Alla kunde massera alla, och det blev aldrig några svårigheter. Avslappningen var för vissa en mycket ovanlig situation, men utifrån intervjuerna var det detta som slog igenom hos många. Många tog verkligen tillfället att försöka slappna av och de gjorde det seriöst, vilket också gav resultat. Det fascinerade mig att eleverna var så angelägna till att få må bra. De visade ett genuint intresse för att lära sig något nytt som de kunde ha användning av i deras verkliga vardag. Detta visade verkligen att det fanns ett behov hos eleverna och att projektet var relevant för alla av dem.
Min förhoppning är att detta examensarbete skall kunna öppna ögonen hos skolledning och lärare på skolan för vilken effekt massage och avslappning har på gymnasieeleverna på skolan. Jag hoppas att lärare och skolledning skall få inblick i elevernas hälsa och förstå relevansen av hälsofrämjande övningar i skolan. Genom detta arbete har man sett att små insatser kan ha betydelse för individen och att det kan spela roll om skolan väljer att arbeta på ett nytt och hälsofrämjande sätt. Genom min undersökning i ämnet har jag förstått att mycket forskning har gjorts kring massage och avslappning och dess betydelse. Man har genom många forskningsundersökningar sett hur individen mår oerhört mycket bättre av massage och avslappning i vardagen. Många lärare och elever var mycket väl medvetna om att massage och avslappning är bra och kan ge goda resultat.
Det som är underligt är varför detta väl utforskade ämne inte fått större utrymme i skolan. Det kan ta flera år till innan vi ser fler gymnasieskolor jobba på detta sätt med att införa hälsofrämjande aktiviteter för att reducera stress hos elever och få dem att må bra. Vi är bundna till traditioner och det krävs stor engagemang för att bryta trenden. Jag hoppas att skolan jag utfört mitt projekt på ska börja arbeta mer på detta sätt med tanke på att deras elever uttryckte en tacksamhet till projektet och visade att det hade en effekt på och relevans i deras liv.