The Value of Relaxation for High School Students

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Skolutveckling och Ledarskap

Examensarbete

Värdet av avslappning

för gymnasieelever

The Value of Relaxation for High School Students

Anna Giger

Lärarexamen 210hp Handledare: Mats Johnson

Lärarutbildning 90hp Examinator: Bo Carlsson

Abstract

Keywords: Relaxation, massage, stress, high-school students

This thesis researches if relaxation and massage has a positive effect on high-school students. The goal of this essay is to find out if there is a need for relaxation and massage in high-schools. During two weeks one class receives massage and mental relaxation for fifteen minutes each day. This thesis has been conducted with a qualitative approach. Before the start of the study ten of the students in the class are interviewed about their current health and lifestyle. After the study the same students are interviewed once more about how they experienced the project and if it affected them in any way. Through studying earlier research done on the topic this essay discusses the importance of relaxation and massage in daily life and how it affects the body. This thesis also discusses stress and its connection to young people´s health, how it affects their health and how one can cope with stress. Furthermore, this thesis demonstrates school´s responsibility in bringing knowledge about health, promoting health activities, helping students understand stress and how to cope with it. The results of the study show that many of the students are stressed because of the school's expectations on them. Results from the study show that all students were positive toward the relaxation exercise they were introduced to and that it helped them to be more focused and concentrated a short time afterward. The reliability of the study is questioned much because of its bias and subjectivity but also its short time length.

Sammanfattning

Nyckelord: Avslappning, massage, stress, gymnasieelever

Denna uppsats undersöker om avslappning och massage kan ha en positiv effekt på gymnasieelever. Undersökningen har som mål att ta reda på om det finns ett behov för avslappning och massage i gymnasieskolan. Undersökningen är av kvalitativ form där fokus ligger på intervjuer som sker både innan undersökningen start och efter undersökningens avslut. Under två veckors tid får en klass på en gymnasieskola avslappning och massage i femton minuter varje dag. Utifrån projektets material och en litteraturstudium som innehåller tidigare forskning kommer uppsatsen att diskutera vikten av avslappning och massage i vardagen samt hur den påverkar kroppen. I uppsatsen behandlas även stress och dess samband till varför många unga mår dåligt idag, hur den yttrar sig hos individen samt hur man kan hantera den eftersom det är av vikt för att förstå komplexiteten av ämnet. Vidare påvisas skolans uppdrag att förmedla kunskap kring hälsa och hälsofrämjande aktiviteter samt skapa en förståelse kring stress och stresshantering. Resultatet visar på att många elever i projektet upplever sig vara stressad av skolans krav. Studien visar också på att samtliga elever upplevde avslappningen som något positivt och kände att det fick dem av slappna av och fokusera bättre en kort tid efter själva utförandet. Reliabiliteten av undersökningen är ifrågasatt på grund av dess korta tidsperiod samt att den inte är fri från bias och subjektivitet.

Innehållsförteckning

2.1 Hur mår gymnasieelever idag? ... 9

2.2 Orsaken till stress hos unga ... 9

2.3 Stress ... 10 2.4 Avslappningstekniker ... 14 2.4.1 Massage ... 14 2.4.2 Progressiv muskelavslappning ... 16 2.4.3 Autogen träning ... 16 2.4.4 Transcendental Meditation ... 16 2.4.5 Yoga ... 17 2.4.6 Andningsreglering ... 17 2.4.7 Musik ... 17

2.5 Effekter av fysisk aktivitet ... 18

3. Metod och Material ... 20

3.1 Undersökningsmetod ... 20 3.2 Undersökningsmaterial ... 21 3.3 Material ... 21 3.4 Val av teknik ... 22 4. Etiska överväganden... 23 5. Resultat ... 24

5.1 Intervjuer med eleverna innan projektet ... 24

5.2 Intervjuer med eleverna efter projektet ... 26

5.3 Intervju med lärare ... 27

6. Metodkritik och Bias ... 29

7. Diskussion ... 31

Elevernas hälsa ... 31

Effekten av massage och avslappning ... 32

Motivation och medvetenhet ... 34

8. Fortsatt forskning ... 37

9. Slutsats ... 38

10. Litteraturförteckning ... 39

11. Bilagor ... 42

Bilaga 1 – Intervjufrågor innan projektet ... 42

Bilaga 2 – Intervjufrågor efter projektet ... 42

1. Inledning

1.1 Bakgrund

Barn, unga och vuxna är mer stressade idag än för 20-30 år sedan (Theorell, 2000). På grund av det informations- och kommunikationsflöde som finns tillgängligt för barn, unga och vuxna idag känner många sig överväldigade, uppjagade och ibland till och med otillräckliga (elektronisk källa nr. 1, 091028). Barn och unga ska hinna med så mycket idag på grund av att det finns så otroligt många möjligheter och aktiviteter (Ellneby, 1999). Många barn upplever höga prestationskrav från sina föräldrar och det är inte enbart hur det går i skolan utan även att de gör bra ifrån sig i olika fritidsaktiviteter (Ellneby, 1999). Barn och unga väljer inte skolan, det är en plikt och något alla barn måste ta sig igenom. Därför kan skolgången kännas betungande för vissa elever och sammanhanget kan vara svårt att förstå. Detta tillsammans med skolans höga krav skapar ofta stress hos barn och unga idag (Ellneby, 1999). Även om denna undersökning riktar sig till gymnasieelever som ingår i en frivillig skolform, så kan den ändå ses som ett tvång då elever i stor grad går vidare till gymnasieskolan efter grundskolan.

Intervjuer på en gymnasieskola i Syd Sverige oktober 2009:

”Stressen i skolan kan jag inte styra över. Stressen gör att jag får en klump i magen, det känns jobbigt i kroppen, något jag inte kan styra över.”

Känner du dig någonsin orolig? ”Ja, jag är orolig för att det inte ska gå bra, att jag ska misslyckas i

skolan. Hemma känner jag inte så, där är det lite lugnare så det går inte att misslyckas hemma.”

Känner du dig någonsin orolig? ”Ja, stress gör mig orolig. Ibland, ja, jag känner mig orolig. Lika

mycket som jag är stressad känner jag mig orolig. Vad känner du dig orolig för? Hur det ska gå med framtiden”.

Barn och unga, liksom vuxna, behöver därför en handlingsstrategi för att kunna orka med vardagens påfrestningar. Precis som vuxna behöver barn och unga tid för avslappning och stillhet där de inte gör något, inte ens tänker. De behöver både plats och tid där de kan koppla bort alla och allting för att finna ro. Att lära barn och unga hur de kan hantera den stress de upplever är livsnödvändigt. När man söker efter tidigare undersökningar och forskning som gjorts finner man att många förskolor och grundskolor i Sverige har börjat med regelbunden avslappning och massage och att det har haft

en positiv effekt, men man hittar inte många undersökningar som gjorts i gymnasieskolor.

Trots detta står det i Läroplanen 94 för de frivilliga skolformerna att: Skolan ska utveckla

elevernas kommunikativa och sociala kompetens samt uppmärksamma hälso- och livsstilsfrågor

och att det ligger på skolans ansvar att varje elev som slutfört utbildning på gymnasieskolans

nationella och specialutformade program dessutom har kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa (elektronisk källa nr. 2, 091028). Detta innebär att de som jobbar på gymnasieskolor ska

arbeta för att elever ska få kunskap om vad som främjar deras hälsa så att de får en förståelse om hur de ska gå till väga för att uppnå en bättre hälsa. Får de detta kan de fortsätta att bedriva en god och hälsosam livsstil i det framtida arbetslivet.

Målen i kursplanen för Idrott och Hälsa A är att ”eleven ska ha kunskap om och erfarenhet

av hur olika faktorer påverkar människors hälsa samt kunna diskutera sambanden mellan hälsa, livsstil och miljö ur såväl ett individ- som ett samhällsperspektiv (och) ha förmåga att värdera olika fysiska aktiviteters betydelse för hälsa och välbefinnande kunna planera, genomföra och utvärdera ett personligt anpassat program för träning eller andra hälsofrämjande åtgärder” (elektronisk

källa nr. 3, 091028). Målen för Idrott och Hälsa B är att eleven skall ”känna till hur man hanterar

och bearbetar skadlig stress samt kunna analysera olika arbetsmiljöers påverkan på människors hälsa, kunna diskutera samband mellan miljö och människans hälsa i ett historiskt såväl som ett nutidsperspektiv” (elektronisk källa nr. 4, 091028). Har man idrott på gymnasiet skall man få lära

sig om hälsa och hälsofrämjande åtgärder samt lära sig om stress och förstå vad man kan göra för att reducera och hantera negativ stress.

Jag har länge varit intresserad av hälsa. Framförallt har jag varit förespråkare för idrott som hälsofrämjande aktivitet. För några år sedan gick jag en friskvårdsutbildning där hälsa var i centrum och under utbildningen fick jag utbildning i massage. Jag har läst vidare inom ämnet idrott och hälsa och är snart färdigutbildad lärare i ämnet. I samband med min praktik under utbildningen har jag förstått och insett att många elever känner sig stressade och att den avgörande faktorn ofta är skolan. Jag kommer därför i detta arbete försöka förklara hur massage och avslappning kan vara ett hjälpmedel för skolan att jobba med den stress som många ungdomar upplever idag.

1.2 Syfte

Jag har valt att undersöka om daglig massage och avslappning har någon effekt på gymnasieelever. Genom relevant litteratur och forskning vill jag fördjupa mig i ämnet och skapa en förståelse kring stress och olika avslappningstekniker. Jag vill genom detta arbete få en inblick i ungdomars hälsa idag samt se om massage och avslappning i skolan är något skolan bör satsa mer på. Många gymnasieelever känner sig stressade idag vilket kan innebära att de lider av sömnbrist, trötthet, huvudvärk och andra fysiska besvär. Jag vill genom detta arbete se hur eleverna upplever sin vardag och om de påvisar några av de klassiska symptom som hör till stress.

Jag vill också genom min undersökning se om eleverna kan ta till sig kunskap och verktyg och kunna använda sig av dessa. Jag önskar att de ska lära sig något ifrån projektet och känna att det är användbart och relevant för deras liv. Jag vill genom mitt arbete öppna upp elevernas ögon och få dem att reflektera över deras liv, stress, hälsa, hur de mår och vad som kan hjälpa dem att hantera och reducera stressen som de upplever. Att motivera dem till att bli medvetna om sin hälsa är en viktig del i arbetet. Men inte bara eleverna ska bli motiverade, utan jag har en önskan att få se lärare och skolan bli mer motiverade att arbeta mer aktivt med hälsofrågor och hälsofrämjande aktiviteter.

1.3 Frågeställning

l Har daglig massage och avslappning någon effekt på gymnasieeleverna i projektet?

l Minskar massage och avslappning stressen och stressymptom hos gymnasieeleverna i

projektet?

2. Litteraturgenomgång

2.1 Hur mår gymnasieelever idag?

Allt fler tonåringar mår dåligt idag jämfört med tidigare. Enligt Svenska skolbarns hälsovanor

2005/06, Statens folkhälsoinstitut, visar det sig att allt fler 15-åringar upplever att de har en

försämrad hälsa (elektronisk källa nr. 5, 091019). Undersökningarna visar på att 11-åriga flickor mår bättre än äldre flickor. I mitten av 1980-talet så trivdes hälften av de 15-åriga flickorna med sina liv, vilket skiljer sig drastiskt från 2005 då mindre än 30 procent uppgav att de trivdes med livet. 2006 uppgav var tredje gymnasieelev att hon/han alltid eller oftast kände sig stressad i skolan (elektronisk källa nr. 6, 091019). Sömnbesvär, magont och huvudvärk är också mycket vanligare bland 15-åringa flickor jämfört med yngre flickor. Liknande fördelning återfanns även bland pojkar. Enligt SCB har minst 30 procent av de 15-åriga flickorna svårt att sova ett par gånger i veckan, hälften av flickor mellan 16-17 år har besvär med huvudvärk och en av fyra 16-17-åriga tjejer har magont minst en gång i veckan (elektronisk källa nr. 5, 091019).

2.2 Orsaken till stress hos unga

SOU 2006:77 Ungdomar, stress och psykisk ohälsa visar på att det är individualiseringen i

samhället som är den stora orsaken till allt sämre hälsa hos ungdomar idag. Individualiseringen skapar större valmöjligheter men kräver också att individen tar mer ansvar och står ensam i sina beslut. Ansvaret och valmöjligheterna hos individen skapar större krav vilket ökar stressen och den psykiska ohälsan hos individen (elektronisk källa nr. 5, 091019).

Skolverkets studie visar att många elever känner sig stressade på grund av prov, läxor och betyg än på grund av tidsbrist eller minskad tid för fritidsaktiviteter (elektronisk källa nr. 6, 091019). BRIS (Barnens rätt i samhället) studie om barns och ungas hälsa visar på att många elever idag inte tror att de har någon framtid om de inte får höga betyg i alla ämnen i skolan (elektronisk källa nr. 7, 091019). Gymnasieelever har ofta mer än tio lärare och flera ämnen som går parallellt. Att hänga med i de snabba bytena och allt som händer i skolan ökar kraven på eleven. Att ha olika uppgifter och ämnen som pågår samtidigt kan bli överväldigande. Många förstår inte sammanhanget mellan de olika ämnena och ibland inte heller vad skoluppgifterna ska vara bra för (Ellneby, 1999).

BRIS uppger också att grunden till att många får prestationsångest i skolan är på grund av att de prioriterar i första hand relationer i skolan. Mycket av tiden och energin går åt att lösa konflikter, missförstånd och bråk vilket gör att de inte hinner ta in all den kunskap som läraren förmedlar. Eleverna behöver vägledning och stöd från lärarna i sociala sammanhang för att känna

att de kan hantera svåra situationer och kunna lösa dem. Får eleverna det stöd de behöver kan de i sin tur koncentrera sig på kunskapsinhämtning (elektronisk källa nr. 7, 091019).

En annan anledning till att många i tonåren känner sig stressade är på grund av pubertetsutvecklingen som de genomgår. Stora förändringar sker både i kroppen och i själen under puberteten vilket kan göra att individen upplever en sorts osäkerhet (Ellneby, 1999). Relationer kan vara svåra under den här tiden, eftersom tonåringen söker självständighet samtidigt som hon/han behöver och vill ha stöd. Under den här perioden förändras relationen till föräldrar och till andra vuxna, vilket kan skapa konflikter. Om dessa konflikter inte tas i tu med kan relationen försämras och därmed skapa en stressfylld atmosfär hos tonåringen (Ellneby, 1999). Pubertetsperioden är också en tid då tonåringen har sexuella funderingar och försöker skapa sina egna åsikter kring livsfrågor. Många kan känna sig ensamma medan andra kan ha svårt att uttrycka djupa känslor och tankar (Ellneby, 1999). Tonåringar kan därför känna sig frustrerade och identitetslösa.

Enligt Katarina Haraldssons doktorsavhandling från Göteborgs universitet om tonårsflickors vardagsstress visar hon att gymnasieflickor idag efterlyser kunskap om stress, hur man ska planera sin tid och vad man ska prioritera. Det finns också en efterfrågan om att lära sig olika praktiska övningar som yoga, massage, avslappning hos dessa tjejer. Hennes undersökning visar hur relevant frågan om stress är hos unga idag. Resultatet av undersökning blev att de elever i undersökningen som deltog i ett stresshanteringsprogram under ett läsår med ett tillfälle i veckan, hade en större förmåga att kunna bromsa känslan av stress (Andersson, 2009).

2.3 Stress

Stress är inte något nytt och inte heller något negativt. Stress är kroppens fysiska reaktion på yttre påfrestningar, hot, utmaningar eller förändringar (Brealey, 2002). Stress är kroppens förmåga att kunna ta i tur med hotande situationer. Adrenalin och kortisol är stresshormoner som gör kroppen beredd för att ”strida”. Har man ingen stress kommer man troligtvis mista sin inspiration, motivation, drivkraft och kreativitet. Vi behöver en lagom dos av stress för att vi ska kunna göra vårt bästa av det vi har. Men inte bara det, lagom mycket stress påverkar också vår förmåga att tänka kreativt och få mera gjort (Brealey, 2002). Men det är när stressen inte försvinner, utan blir långvarig och påfrestande som den kan bli skadlig och orsaka skadliga symptom på kroppen och psyket (Brealey, 2002).

Livet är ett samspel mellan kroppen, själen och omgivningen. Den centrala punkten mellan alla dessa tre delarna är hjärnan. Hjärnan spelar en central roll i hur den samspelar med omgivningen (socialt), kroppen (biologiskt) och själen (psykiskt) (Solin, 1994). Blir kroppen utsatt för fysiska besvär som till exempel ryggskott eller förkylning kommer också det att påverka de

andra delar, antingen omgivningen; det sociala, eller själen; det psykiska, eller båda delarna. Blir man stressad på jobbet eller i relationer (omgivningen) kommer troligtvis kroppen utsättas för stressymptom. Har man negativa tankar om sig själv och brottas med livsfrågor kan detta påverka hur man fungerar socialt och hur man mår fysiskt. Livet är ett samspel, detta är viktigt att förstå när man pratar om stress.

Idag är stress mycket tydligare i de nya krav som ställs på individen, uttrycker Gun Leander, medicinjournalist (Leander, 2000). Förändring och utveckling sker i allt snabbare takt idag än tidigare vilket kräver att individen ska hänga med och vara uppdaterad med all ny information, teknik och nya lösningar (Leander, 2000). Men inte är det bara den nya utvecklingen som skapar stress, utan också ökad tidspress, högre prestationskrav och minskade resurser (Leander, 2000). Många hinner inte med att äta lunch under arbetsdagen för att de har så mycket som ska hinnas med i arbetet (Leander, 2000). Arbetsskador på grund av stress har ökat drastiskt visar statistik från Arbetsmiljöverket (elektronisk källa 11, 091029 ). Det är fyra gånger fler arbetssjukdomar idag än tolv år sedan som är orsakade främst av stress och för stor belastning på jobbet. På 70- och 80-talet förbättrades de psykosociala och arbetsförhållandena i Sverige, men på 90-talet kom den stora förändringen. Det var fler som upplevde sig vara oroliga, led av sömnrubbningar och trötthet hos både män och kvinnor (Theorell, 2000).

Att uppleva tidsbrist och att ha mycket att göra behöver inte alltid vara stress. ”Stress can be chronic or episodic, positive or negative, a problem or a challenge” säger Paul M. Lehrer som är psykolog och professor i psykiatri på Medicin- och Tandläkaruniversitetet i New Jersey (Lehrer, 2007). Stress som har en negativ effekt uppkommer när det sker en obalans mellan krav och förmåga (Leander, 2000). Klarar man inte av att uppnå kraven som ställs upplever man ofta en hjälplöshet och får ofta ett dåligt självförtroende (Leander, 2000). Om detta sker under en längre period kan man till och med bli sjuk (Leander 2000). Om individen inte får tid eller ro att återhämta sig kan det orsaka långvarig stress hos individen (Theorell, 2000). Utifrån forskningen som Theorell (2000) utgår ifrån har långvarig stress en påverkan på tre viktiga funktioner i kroppen. Den första viktiga funktionen som långvarig stress påverkar är kroppens förmåga att återuppbygga och reparera kroppen. Stressen gör att kroppen fokuserar mer på den energi som krävs i den stressade situationen och hämmar därför den uppbyggande processen som behövs i kroppen. Detta orsakar därför att kroppens immunförsvar försämras och kroppen blir mer känslig och mottaglig för sjukdomar (Theorell, 2000). Den sköra stressade kroppen kan därmed drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar vilket blir allt vanligare (Perski, 2000). Den andra påverkan långvarig stress har på kroppen är att kroppen inte längre kan reglera anspänningen och avslappningen. Många som lider av långvarig stress har till och med svårt att slappna av under natten då kroppen vanligtvis ska vara

avslappnad och återhämta sig (Perski, 2000). Den tredje negativa effekten långvarig stress har på kroppen är att det kan påverka det centrala nervsystemet. Det kan ske rubbningar i hippocampus som i sin tur rubbar minnet (Perski 2000).

Kognitiva symptom Kroppsliga symptom

allvarliga minnesstörningar trötthet och/eller utmattning koncentrationsproblem allvarliga sömnstörningar

svårt att ta in flera intryck samtidigt ökad smärtkänslighet – fibromyalgi låg stresstolerans infektionskänslighet

perceptionsstörningar muskelspänningar

överkänslighet för ljud eller ljus symptom från mage och hjärt-kärlsystemet yrsel

(Perski, 2000)

Ett annat tydligt symptom som inte nämnts ovan som visar på stress hos en individ är att han/hon inte finner glädje eller lust i det som tidigare var roligt och glädjefyllt (Burell, 2000). Ger man sig inte någon tid till att vila och slappna av blir det roliga också utmattande och stressigt. Många som är stressade har till och med förlorat förmågan att kunna slappna av. De blir rastlösa eller har ingen tid för att roa sig med nöjes- eller fritidsaktiviteter (Burell, 2000).

Det behöver dock inte bara vara arbete, skola och studier som orsakar stress, utan familjesituation och relationer kan också vara en stressor, eller så kallad stressfaktor. Hos kvinnor är den sistnämnda en allt vanligare stressor (Orth-Gomér, 2000). I undersökningen Kvinnor och

Kranskärlsjukdom visade det sig att det var ”relationsstress” som gjorde kvinnorna mest stressade

och hade störst fara på hjärtat, det vill säga hjärt- och kärlsjukdomar, trots att många hade flera års arbetslivserfarenhet och en yrkeskarriär (Orth-Gomér, 2000).

Människan vill gärna ha kontroll över sitt liv. Med kontroll innebär det att individen påverkar och förändrar det hon kan påverka och förändra, och accepterar det hon inte kan förändra eller påverka (Brattberg, 2008). Trots att den stressande situationen eller problematiken fortfarande är närvarande kan en individ uppleva kontroll över situationen genom att acceptera att den är som den är (Brattberg, 2008). Människor som har kommit dit hän att de upplever att de har kontroll över situationen kommer inte drabbas av hjälplöshet i samma utsträckning som någon som inte upplever kontroll (Brattberg, 2008).

Hur man tänker är en avgörande faktor för hur man mår (Brattberg, 2008). Känslor är det som styr en människa (Kroese, 1999). Tänker man negativa tankar om sig själv, till exempel att man

inte kommer klara av det eller att man inte räcker till kommer det leda till en dålig coping förmåga. (Coping kommer från det engelska ordet cope som betyder; to succeed with dealing with a difficult problem or situation (Longman Dictionary, 2003). Coping förmåga är därför människans förmåga att kunna hantera svåra och problematiska situationer.) Intalar man sig goda och positiva tankar om situationen och om sig själv kommer man få se en positiv copingförmåga som också kommer att ge positiva resultat (Kroese, 1999). Det är alltså viktigt att människan finner ett meningsfullt liv som skapar glädje och en positiv känsla.

Människor som upplever en känsla av sammanhang, förkortat som KASAM, kommer troligtvis också känna att livet är begripligt, hanterbart och meningsfullt (Brattberg, 2008). Har man ingen känsla av sammanhang kommer man troligtvis att känna sig meningslös, förvirrad och utan några resurser för att hantera situationen. Människor med stark KASAM kommer troligtvis inte heller känna sig som ett offer eller att livet behandlar dem orättvist. Människor med en stark KASAM upplever att det finns möjligheter och människor runt omkring som finns till för att hjälpa en när de svåra situationerna drabbar en (Brattberg, 2008).

I J. E Loehrs (1999) bok om framgångsstress talas det om flera goda ritualer som är viktiga för ett framgångsrikt stressfritt liv. Han talar bland annat om att sömn, motion, näring, familj, andlighet, förberedelser, resor, återhämtning på jobbet, kreativitet, återhämtning i hemmet och tid för sig själv är viktiga för att uppnå en balanserad livsstil utan stress. Det är viktigt att behålla en jämn sömncykel där man försöker så gott det går att gå till sängs och stiga upp på samma tider (Loehr, 1999). En annan viktig ritual är att ta tid att umgås med familjen vilket ofta ger mening åt tillvaron. Att prioritera familjen kan ha en stor positiv effekt på hälsan, lyckan och produktiviteten (Loehr, 1999). Utforskningen om meningen med livet och vart människan är på väg är viktig att utveckla och fördjupa personligen för att även kunna utvecklas på andra områden. En annan ritual Loehr nämner som avgörande för en lugn och stressfri vardag är att ta tid till att återhämta sig i hemmet efter en fullspäckad arbetsdag. Att försöka få in ett lugn hemma är oerhört viktigt precis som vikten av att få tid för sig själv. Detta kan hjälpa individen att få kontroll och bli mer närvarande (Loehr, 1999).

Får man inte hjälp att hantera stressen och kunna sätta upp en copingstrategi för att klara av den stress som man utsätts för kan den långvariga stressen orsaka utbrändhet. Det är när man i stressade och påfrestande situationer börjar anstränga sig ännu mer och glömmer bort de egna behoven och känslorna trots att det inte finns någon energi kvar som man kan hamna i utbrändhet (Perski, 2000). ”Att förstå sig själv och lyssna till den inre rösten - är grunden till förändring” säger Gunilla Burell som är fil dr i psykologi och arbetar på beteendemedicinska enheten vid Norrlands Universitetssjukhus. Det krävs att den stressade individen observerar sig själv och reflekterar kring

hur hon/han mår i olika situationer och vid olika tider. Detta ger individen en bättre bild av vad man behöver förändra. Kanske upptäcker man att man går alldeles för snabbt och behöver börja gå lite långsammare eller kanske är det att man måste börja göra en sak i taget istället för flera saker samtidigt (Burell, 2000). Det är bristen på lösningar och strategier för att minska stressen som bidrar till ökad stress och utbrändhet. Denna oförmåga att skapa lösningar kan ligga hos den stressade individen och/eller organisationen. Det är därför viktigt att jobba med att hitta lösningar både i organisationen och i individen. Enligt Lehrer är också socialt stöd, positiv coping, optimism, bön och fysisk aktivitet också några faktorer som bidrar till att stressen minskar och uttrycker sig mindre i fysiska och psykiska besvär (Lehrer, 2007). Några andra vetenskapliga metoder som används för att sänka stressen hos individen och dess effekt på individen kommer förklaras i de kommande två avsnitten.

2.4 Avslappningstekniker

För många är det svårt att slappna av och koppla bort ifrån vardagens stress och krav. Det finns många olika sätt att slappna av på. Vissa sitter framför tv:n, andra lyssnar på musik, medan andra lägger sig på soffan och vilar. Men det finns ytterligare sätt att utföra avslappning på som också är mycket effektivare och ger bättre resultat. I detta avsnitt kommer jag att förmedla några olika avslappningsmetoder samt vad de har för effekt på kroppen enligt forskning som har gjorts.

2.4.1 Massage

Massage har varit en behandlingsmetod sedan 2700 år f Kr. Det startades i Kina och fortsatte att sprida sig till andra delar av världen. Hippokrates, läkekonstens fader, var mycket positiv till denna behandlings form och skrev en bok (ca 400 f. Kr) om dess psykologiska och fysiologiska effekter. Franska läkare började forska i massage på 1500-talet men det var inte för än på 1800-talet som det började utvecklas i Sverige. Det var genom att Per Henrik Ling, gymnastikens fader, introducerade den klassiska massagen (svenska massagen) som det började bli populärt med massage i Sverige. I samband med att han introducerade den nya massagen införde han också massage på schemat i skolan, (Lindholm, 2005).

Idag är massage en mycket viktig och välanvänd behandlingsform både i idrott och i vården. Eftersom många är stressade och då också ofta spända i muskulaturen är massage ett bra sätt att hjälpa individen att slappna av. Det som händer i kroppen när man masserar är att blodflödet ökar i den lokala muskeln. Denna ökade blodcirkulation bidrar till en snabbare och bättre borttransport av slaggprodukter från muskeln. Massage ökar också borttransporten av vätskesamlingar (ödem) som ofta uppkommer i samband med mycket stillasittande, gipsade kroppsdelar, muskelskador och/eller

träningsvärk. Regelbunden massage bidrar också till en avslappnande effekt i spända muskler vilket gör att återhämtningen i muskeln sker fortare. Detta är bra för att hindra skador och ge möjlighet till intensivare träning.

Massage och beröring sänker nivån av kortisol vilket är kroppens stresshormon (Ellneby, 1999). Vid massage frigörs oxytocin, som är kroppens antistresshormon, vilket medför en avslappnande och lugnande effekt på kroppen. För att detta hormon skall frigöras behövs det bara lätt beröring på kroppen, som till exempel vid efflurage (strykningar där fingrarna glider på huden längs muskelns fiberriktning) (Lindholm, 2005). Halten av oxytocin sjunker snabbt efter massagen, men dess effekter blir kvar i kroppen en längre period och sänker pulsen och blodtrycket samt ger en bättre matsmältning och stärker immunförsvaret (Ellneby, 1999). Hos tonåringar kan beröring hjälpa deras kroppar att bättre balansera hormonfrisättningen (Jelvéus, 1998).

1995 började Axelsons gymnastiska institut utbilda dagispersonal i barnmassage (elektronisk källa nr. 8, 091019). 1996 startades Massage i Skolan av Axelsons gymnastiska institut i Stockholm. Detta bidrog till att olika skolor började med att införa massage under skoltid och även under lektionstid. Sedan dess har cirka 7000 förskolelärare utbildat sig i barnmassage i Sverige (elektronisk källa nr. 8, 091019). Det visade sig att massagen gav en god effekt på eleverna. De lyssnade mer uppmärksamt, tog mer hänsyn till varandra, var allmänt lugnare, kunde koncentrera sig bättre och var mer samarbetsvilliga (Ellneby, 1999). I USA gjordes studier på ungdomar med anorexia nervosa och bulimia nervosa där man såg att massage gav ungdomarna en förbättrad kroppsuppfattning och att depression och ångest minskade tillsammans med stresshormonet kortisol. Detta skedde bara under en fem veckors period, vilket visar att massage ger effekt på kort tid (Jelvéus, 1998).

Effleurage är en massageteknik som bygger på lätta strykningar. Dessa strykningar börjar

massören med för att värma upp musklerna och få upp en cirkulation i blod- och lymfkärl. Något viktigt att poängtera om detta är att alltid göra strykningarna riktade mot hjärtat (Ravald, 2003). Nästa teknik är friktioner, som är små cirkulära rörelser som utförs med tummarna eller de andra fingrarna (Ravald, 2003). Denna teknik arbetar upp tvärstrimmig muskulatur och ökar syreupptagningsförmågan. Petrissage är den tredje massagetekniken som kan beskrivas som knådning. Det innebär att man tar tag i muskeln, lyfter upp den och knådar. Nybörjare kan ha svårt med denna teknik eftersom det är lätt att nypa istället för att knåda muskeln (Ravald, 2003). Massage ska kännas skönt, men det kan göra ont och vara obehagligt i början. Det är därför viktigt att se till att börja massera försiktigt (Ravald, 2003).

2.4.2 Progressiv muskelavslappning

Progressiv muskelavslappning är en metod som hjälper främst till att minska ångest hos en individ

(Lehrer, 2007). Det var i början på 1900-talet då Edmund Jacobson började systematiskt studera avslappning och därmed uppfann metoden som sedan blev mycket använd och populär (Lehrer, 2007). Genom att kontrollerat spänna olika delar av kroppen och därefter slappna av i varje del kan individen uppleva en förändring i muskelspänningar (Lehrer, 2007). Tekniken hjälper individen att lära känna sin kropp och upptäcka muskelspänningar och var de sitter (Jones, 1999). Men inte bara det förändras, utan det sker också en sänkning i blodtrycket och pulsen i kroppen (Jones, 1999). Samtidigt som man spänner olika muskler håller man också andan under fem sekunder, och medan man slappnar av i muskeln andas man ut långsamt (Jones, 1999). Denna metod används också för människor som lider av fobier, spänningshuvudvärk, sömnlöshet och stress (Lehrer, 2007).

2.4.3 Autogen träning

Autogen träning (AT) är en psykoterapeutisk avslappningsmetod utvecklades på 1920-talet av den

tyska neurologen Johannes Heinrich Schultz (Lehrer, 2007). AT är en metod som stärker självständighet och ger klienten kontrollen då klienten behandlar sig själv (Lehrer, 2007). AT tränar både den fysiologiska och den psykologiska avslappningen. Det första steget är att träna kroppen att känna tyngd i armar och ben. Det andra steget är att träna kroppen att känna värme. Det tredje steget handlar om att bli medveten om hjärtats aktivitet genom att känna på pulsen eller ha en hand på hjärtat. De sista stegen är att lära sig att reglera andningen och fokusera på känslan i huvudet. Denna metod visar på en minskning av ångest och depression samt en känsla av tyngd och värme i kroppen och en djupare andning (Lehrer, 2007).

2.4.4 Transcendental Meditation

Meditation handlar om att jobba med den psykologiska avslappningen. Meditation tränar människan till att bli mer uppmärksam på sinnenas intryck, känslor, och hur vi reagerar på dem (Kroese, 2004). Meditation ger människan möjlighet att lära känna sig själv och upptäcka hur kroppen och sinnet reagerar på stress situationer (Kroese, 2004). Det finns olika typer av meditation, men den mest praktiserad i västvärlden är Transcendental Meditation (Jones, 1999). Denna meditationsteknik introducerades 1958 av den indiske vishetsläraren Maharishi Mahesh Yogi. Individen får ett ord eller mantra att fokusera på och upprepar konstant under hela meditationen. Mantrat är ett ord som inte innehåller något känsloladdat vilket gör det enklare för individen att rabbla det utan att bli påverkad. Meditation på detta sätt bidrar till att vi slappnar av i vänstra hjärnhalva. Den vänstra hjärnhalvan styr logiskt och analytisk tänkande samt den verbala förmågan medan den högra hjärnhalvan styr kreativitet, fantasi och föreställningsförmågan. Den vänstra hjärnhalvan är den del

av hjärnan som ofta dominerar vårt tänkande. I meditationen tvingas den vänstra hjärnhalvan att fokusera på ett ord som ska upprepas om och om, vilket i sin tur bidrar till att den vänstra hjärnhalvan blir distraherad och kan inte tänka på allt som den ofta tänker på. Då tar högra hjärnhalvan över vilket gör att individen slappnar av och stressreaktionerna minskar (Jones, 1999).

2.4.5 Yoga

Yoga är också en typ av meditation men som samtidigt jobbar med kroppen och dess funktion. Yoga

övar upp kroppen till avslappning genom att träna smidighet, koordination, balans, styrka och ge kroppen uthållighet (Jones, 1999). Samtidigt som man gör de olika rörelserna med kroppen tränar man också upp en andningsteknik som också ska bidra till att kroppen slappnar av. I en artikel i American Fitness (aug. 2009) beskrivs den oerhörda effekt yogan har på kroppen. Utifrån en studie som gjordes i Indien av National Institute of Mental Health and Neuro Sciences visade det sig att efter 30 yoga pass upplevde människor med spänningshuvudvärk en radikal minskning av smärta i kroppen (elektronisk källa nr. 9, 091029).

2.4.6 Andningsreglering

En annan typ av avslappningsmetod är att lära kroppen att reglera andningen. En individ kan självmant ändra respiratoriska mönster för att påverka den mentala eller den fysiologiska anspännings tillstånd (Lehrer, 2007). En studie av Umezawa visar att självstyrd andning är det mest populära sättet att hantera stress (Umezawa, 2001 från Lehrer, 2007). Däremot kan kontrollerad och styrd andning orsaka att en mycket stressad och anspänd individ har ännu svårare att andas (Lehrer, 2007). Bukandning och lugn andning är en av de mest använda sätten att arbeta med andningen. Den här metoden är effektiv i att förbli eller bli tyst och lugn samt i att minska stressen (Lehrer, 2007). Det är viktigt att poängtera att effekten av denna metod inte beror helt och hållet på andningen, utan på en ändring av fokus till kroppens centrum från stressfaktorerna (Lehrer, 2007). Att skifta fokus från utomstående faktorer till fysiska faktorer är det vanligaste sättet att slappna av och minska anspänningen i kroppen. För några fungerar det inte att bara fokusera på andningen eftersom andningen kan rubbas och individen kan bli övermedveten om vad kroppen gör. För dessa människor kan det vara bättre att be dem fokusera på andningsrörelserna som sker i olika delar av kroppen, ljud eller känsla av luften som andas in, eller hur kroppens tyngd känns mot stolen eller golvet (Lehrer, 2007).

2.4.7 Musik

Musik har varit och är fortfarande en metod som används för att behandla olika fysiologiska och psykologiska besvär. Forskning visar på att musik har en påverkan på neuros, sömnlöshet, feber,

blod cirkulation, hjärtkontraktion och respiration (Lehrer, 2007). Trots att musiken är komplex och responsen till musik komplex visar forskningen ändå att många människor upplever en positiv effekt av musik (Lehrer, 2007).

Enligt Paul M. Lehrer finns det olika avslappningsmetoder som passar bäst till olika typer av stressfaktorer. Vill man förbättra hållningen ska man lära kroppen att stretcha och vill man minska anspänningen i musklerna ska man använda sig av progressiv muskelavslappning. Har man svårt att andas eller har en stressad andning är det mest effektiva att träna andningen. Har man svårt att koncentrera sig ska man använda sig av någon typ av meditation som hjälper hjärnan att fokusera bort ifrån det som distraherar. (Lehrer, 2007)

stressed posture --- stretching

stressed skeletal muscles --- progressive muscle relaxation stressed breathing --- breathing exercises

stressed body focus --- autogenic training stressed emotion --- imagery/positive self-talk stressed attention --- meditation/mindfullness

2.5 Effekter av fysisk aktivitet

Det finns också ytterligare ett sätt att bearbeta och bli av med sin stress och det är genom fysisk aktivitet. Att jogga av sig sin stress, frustration, ilska, etc. är mycket möjligt. Enligt Lehrer är fysisk aktivitet en tydlig strategi till att må bättre och minska känslan av ångest och stress i ens liv. ”A growing body of scientific evidence shows that exercise is a potent stress-relieving strategy, as well as a healthy, preventive measure to ward off the impeding symptoms of emotional distress well in advance of provocation” (Lehrer, 2007). Fysisk inaktivitet gör oss svagare och mindre tåliga för vardagens påfrestningar och stressorer. En tränad person har mycket lättare att hantera stressade situationer än en otränad person. Det är därför viktigt att både minska på stressorerna i vardagen och bli mer stresstålig. Den förstnämnda kan vara svår att påverkar på egen hand, vilket gör den andra ännu viktigare (Börjesson, 2004).

Men vad är det så som händer i kroppen när man tränar som gör att man blir mindre stressad och mer avslappnad? Regelbunden fysisk träning minskar halten stresshormoner i kroppen och hjälper kroppen att förbruka glukos och kolesterol som utsöndras i samband med stress. Långvarig stress och/eller fysisk inaktivitet kan leda till störningar i ämnesomsättningen vilket påverkar ökningen av blodfetter, bukfetma, högt blodtryck och insulinresistens. Men om man tränar regelbundet ökar man insulinkänsligheten vilket i sin tur minskar risken för att få diabetes

(Börjesson, 2004).

Lungorna förändras också i samband med fysisk aktivitet. Andningsdjupet ökar och man har en större förmåga att ta upp syre från lungorna. Hjärtat förändras genom att muskeln växer i volym vilket innebär att hjärtat blir starkare och större och kan därför pumpa ut mer blod från hjärtat. Den ökade slagvolymen och blodcirkulationen ger i sin tur en effekt på vilan, vilken blir mer effektiv då vilopulsen sjunker i samband med träningen (Annerstedt, 2002). Stressade och otränade personer däremot har en mycket högfrekvent och ytlig andning och en hög vilopuls. Det sker också en förbättring i kroppens immunförsvar i samband med fysisk aktivitet. Immunförsvaret blir starkare och kan stå emot infektioner och andra sjukdomar bättre än någon som är stressade och inaktiv. Inaktiva och/eller stressade personer ökar risken för infektioner, speciellt luftvägsinfektioner (Börjesson, 2004). Men inte bara konditionsträning har en positiv effekt på kroppens förmåga att hantera stress, utan styrketräning har en liknande effekt. Styrketräning kan sänka blodtrycket markant, även på mycket låg belastning.

Fysisk aktivitet kan också ha en negativ effekt på kroppen och hälsan då den blir en stressor. Blir fysisk träning prestationsladdad och får en att känna sig misslyckad kan det bidra till att stressen ökar istället för sjunker (Ben-Menachem, 1984). Träningen ska inte kännas krampaktig eller som en plikt, utan ska vara avkopplande och behaglig. Därför kan det vara bra att hålla sig till individuella motionsaktiviteter som jogging eller simning istället för tävlingsinriktade sporter som fotboll (Ben-Menachem, 1984). För att uppnå en god hälsa som klarar av att hantera stressen som kommer över en är det viktigt med minst 30 minuter av fysisk aktivitet varje dag uppger Statens Folkhälsoinstitut. Intensiteten ska vara måttlig men om man vill få ännu mer positiva resultat kan man öka både mängden och intensiteten av träningen (elektronisk källa nr. 10, 091029).

3. Metod och Material

3.1 Undersökningsmetod

Undersökningen är en fallstudie där man undersöker aktuella skeenden och företeelser (Merriam, 1994). Fallstudien är av en kvalitativ form, för att kunna ”nå kunskap om individens subjektiva upplevelser utifrån hennes egna ord, uttryck och meningsbeskrivningar” (Larsson, 2005). En fallstudie bygger på direkta observationer och systematiska intervjuer där resultatet presenteras kvalitativt, dvs med ord och bilder snarare än siffror (Merriam, 1994). Fallstudien är mer av en experimentell undersökning snarare än en icke-experimentell undersökning på grund av att undersökare kan styra ”de variabler som är av intresse” samt ”ha kontroll över stora delar av situationen” (Merriam, 1994). Däremot kan den inte helt definieras som en experimentell fallstudie eftersom den inte innehåller någon kontroll grupp utan endast en experimentgrupp. Men syftet med en experimentell fallstudie är att den vill studera orsak och verkan inom ett visst ämne (Merriam, 1994). Den har också en deskriptiv utformning eftersom den kan visa komplexiteten i en situation där det är många faktorer som påverkar resultatet och för att den innefattar citat och intervjuer som ger en mer verklig uppfattning (Merriam, 1994). De fördelar som finns med en kvalitativ fallstudie är att den är förankrad i en verklig situation vilket därför medför rikhaltig och holistisk resultat av situationen (Merriam, 1994).

I samband med mitt examensarbete kontaktade jag flera skolor i södra Sverige för att se om de var villiga att medverka i undersökningen, och fick kontakt med en liten gymnasieskola i området. Rektorn var positiv och effektiv vilket innebar att en vecka senare var jag i gång med undersökningen i en av gymnasieklasserna på skolan. Hela klassen vara med och fick avslappning och massage varje dag innan olika lektioner i två veckor. Jag ledde varje tillfälle genom att leda dem i avslappningen och lära ut massagen som de utförde på varandra. Varje tillfälle pågick i ungefär 15 minuter, då 5 minuter var till för avslappning och de resterande minuterna till för massage. Innan själva undersökningen påbörjades intervjuades tio elever från klassen, vilket eleverna frivilligt fick ställa upp på. Alltså skedde undersökningen på elevernas villkor där ingen tvingades vara med och kunde när som helst avstå från att vara med i undersökningen. Intervjuerna skedde anonymt, vilket innebär att eleverna inte behövde lämna ut några uppgifter om sig själva. Skolan och klassen förblir också helt anonyma i undersökningen. När undersökningen avslutades intervjuades samma tio elever ännu en gång samt en lärare på skolan som undervisar klassen regelbundet.

I undersökningen skulle eleverna få uttrycka allt de tänkte, tyckte, kände och upplevde för att kunna ge en uppfattning om deras åsikt. Frågor i en intervju är sällan bundna, eftersom de också

ger bundna svar. Intervjun vara öppen och gav möjlighet till att uttrycka och samtala fritt (Ejvegård, 2003). Att sätta sig in i deras upplevelsevärld och se det ifrån deras perspektiv var en viktig del i undersökningen. För att kunna uppnå detta på bästa möjliga sätt användes intervjuer. För att få en större inblick och förståelse för bakgrunden till deras hälsotillstånd och förstå hur de upplever massage och avslappning kan det ända sättet att få ut så mycket information som möjligt vara genom intervjuer. Eftersom det hade varit alldeles för tidskrävande att intervjua alla i klassen intervjuades enbart tio elever från klassen.

Tidigare undersökningar i skolor grundades aldrig på barnens och ungdomarnas upplevelse utan istället på lärarens upplevelse. Barn och ungdomar var studerade utan aktivt deltagande i forskningen. Idag sker forskning i skolan på ett annat sätt, den grundar sig i elevernas aktiva medverkan i forskningen, just för att forskaren ska kunna försäkra sig om att deras tankar och känslor har blivit beaktade (Larsson, 2005). Undersökningen grundades huvudsakligen på elevintervjuerna men inkluderade också en intervju med en lärare, för att få in en annan synvinkel.

3.2 Undersökningsmaterial

Material jag har att grunda mina resultat på är de intervjuer som jag gjort med eleverna, både innan och efter projektet samt lärarintervjun som bara skedde efter projektets avslut. Jag använde mig av en standardiserad intervjuguide, vilket innebär att jag skapade en tydlig mall med formulerade frågor som var genomtänkta och väl strukturerade (Larsson, 2005). Frågorna var öppna som skulle medföra att eleven beskrev och samtalade öppet kring olika teman. Jag valde att göra intervjun på detta sätt på grund av att jag först och främst inte är van vid att intervjua men också för att jag ville säkra att jag fick jämförbara resultat ifrån varje intervju. Min upplevelse av ungdomar i allmänhet är att de har svårt att hålla igång ett samtal på egen hand, och kan därför behöva tydliga frågor för att de ska berätta så mycket som möjligt. Intervjun med läraren skedde också på samma vis, med en standardiserad intervjuguide. Jag hade innan intervjun formulerat frågor som skulle hjälpa läraren att besvara det som jag ville få kunskap om i intervjun. Under hela studien sker det också observationer och iakttagelser som forskare, vilket också är en grund till resultaten och analysen.

3.3 Material

I min undersökning har jag använt mig av relevant litteratur som berör ämnet samt tidigare forskning som har gjorts både i Sverige och utomlands. Detta har jag tagit del av för att bilda mig en förståelse kring ämnet stress och stresshantering samt om massage och avslappning. Sedan har jag använt mig av pausmassage övningar som jag lärt mig genom min friskvårdsutbildning (se bilaga

3). Annan material som användes under undersökningsperioden var avslappningsmusik och en cd-spelare som jag använde i samband med avslappningen. Jag använde mig även av en elektronisk diktafon som jag senare lyssnade på för att transkribera intervjuerna med.

3.4 Val av teknik

Det är relevant att nämna vilka avslappningstekniker jag använde i projektet och anledningen till det val jag gjorde eftersom det kan vara avgörande för resultaten. Som beskrivits tidigare finns det många olika tekniker och metoder som används i avslappningssyfte. Jag valde först och främst att använda en teknik som är till för fysisk avslappning och en teknik som är mer till för psykisk avslappning. Som nämnts tidigare hänger kroppen och sinnet ihop och påverkar varandra vilket gör det svårt att klassificera teknikerna bara som fysisk eller psykisk avslappning. Blir man avslappnad psykiskt kan man uppleva hur man också blir avslappnad fysiskt och tvärtom.

Den första tekniken som användes var massage. Eftersom klassen bestod av 22 elever, skulle det vara omöjligt för mig att massera varje elev en gång varje dag. Istället skulle eleverna själva få lära sig en massageteknik med grep och övningar som är enkla och som man kan göra på varandra sittande på en stol. Denna massageövning, som man också kallar pausmassage, tar ca 5 minuter att utföra vilket var perfekt för att kunna utföra det varje dag. Pausmassage är till för amatörer och är tänkt för att den ska utföras på företag, i skolan och andra organisationer. Man använder sig av efflurage teknik (strykningar) och petrissage teknik (knådning) i denna massageform.

Den andra avslappningstekniken som användes var en enkel form av meditation där huvudsyftet var att eleverna skulle få möjligheten att bara vara stilla. Som tidigare nämnts så passar olika typer av avslappningstekniker bättre till vissa människor, eftersom de har olika sätt att slappna av och olika behov av avslappning. På grund av okunskapen om elevernas behov och hur de fungerar var det svårt att bestämma vilken avslappningsteknik som skulle användas. För att inte fokusera bara på en specifik teknik användes istället en enkel meditation med musik i bakgrunden där eleverna successivt fick vägledning in i olika typer av tekniker. Vissa dagar leddes de i andningsreglering, andra dagar progressiv muskelavslappning och andra dagar en enkel form av autogen träning. Eleverna skulle inte slängas in i någonting komplext från start, utan det viktigaste var att de först och främst fick vara stilla och lugna ner sig.

4. Etiska överväganden

För att inte någon elev skulle känns sig utsatt eller kränkt var projektet valfritt. Trots att rektorn hade bestämt vilken klass som skulle utföra projektet och vid vilka tidpunkter på dagen så gjorde jag det tydligt innan vi började projektet att det var helt valfritt och ingen var tvingad till att vara med. Detsamma var för intervjuerna. Eleverna fick frågan om vilka som ville bli intervjuade vid två tillfällen och det gjordes genom en handuppräckning där eleverna själva fick välja om de ville bli intervjuade eller ej. Om det var någon elev som inte ville massera eller göra avslappningen vid ett tillfälle eller flera gjorde jag det tydligt att de inte behövde delta.

Något annat som är viktigt att tänka på när man ska göra etiska överväganden är konfidentialitet. Vill man ha all information om deltagare och skola bör man fråga efter deras samtycke. De måste få skriva på ett papper där de godtar att all information lämnas ut offentligt. Däremot, är det nödvändigt med denna information och om elever och skola inte vill att det blir offentligt är det viktigt att man inte lämnar ut några uppgifter om ålder, bostadsort, yrke, organisationstillhörighet eller annat som kan göra att deltagarna kan identifieras (Ejvegård, 2003). Detta måste forskaren ta hänsyn till för att skydda deltagarnas privata integritet (Kvale, 2009). Ibland kan intervjuer bli känsliga och privata, och då är det viktigt att deltagaren vet om att det inte kommer lämnas ut några privata uppgifter, så att deltagaren också känner sig fri att berätta och tala fritt och öppet i intervjun. Detta informerades till alla elever innan de fick valfritt ställa upp på intervju.

5. Resultat

Att sammanföra och analysera resultat från en kvalitativ studie kan vara svårt eftersom det inte finns några klara direktiv eller tydliga regler som man bör följa. Detta beror på att forskare inte har enats kring ett sätt att bearbeta kvalitativa resultat på. Däremot finns det några principer som är viktiga när det gäller analys av resultat i en sådan studie, och det är att hålla sig till några utvalda teman eller frågor som har en klar koppling till arbetets syfte och problemformulering (Larsson, 2005). Hur väl forskaren kontrollerar, ifrågasätter och teoretiskt tolkar resultaten är avgörande för att studien ska kunna uppnå en hög validitet (Kvale, 1997).

5.1 Intervjuer med eleverna innan projektet

Ett av syftena av detta arbete var att ta reda på om eleverna i projektet lider av stress och i så fall hur den stressen ser ut. I intervjun innan projektets början hade jag en önskan att få en bild av deras hälsotillstånd och hur de mår både fysiskt och psykiskt. Stress var ett viktigt ämne att tala om liksom orsaken till den. Detta var viktigt för mig att veta för att jag skulle kunna se vilka ungdomar jag hade i mitt projekt. Var de gymnasieelever som var stressade eller inte? Var de gymnasieelever som hade svårt att sova, regelbunden huvudvärk, led av smärtor i kroppen, etc?

Många av eleverna uttryckte att de ofta eller alltid känner sig stressade. Däremot var det inte många som led av smärtor, sömnsvårigheter, eller andra allvarliga besvär. De flesta sa dock att de hade svårt att koncentrera sig och fokusera på vissa saker. Stressen de upplevde var framförallt stress grundad i skolan och arbete kopplat till skolan. Den stressen de ofta beskrev var snarare tidspress och inte stress. De upplevde att de hade många uppgifter och många olika saker att göra och visste inte riktigt hur de skulle hinna med allting.

Känner du dig någonsin stressad i skolan?

Det kan bli stressigt ibland när man har mycket att göra: inlämningsuppgifter, prov och så vidare.

Är det något annat som gör dig stressad? Det finns allmänt mycket att göra. Det känns som att jag har en massa saker jag ska göra.

Däremot när vi börjar prata om oro och om det är något som oroar dem insåg jag att skolans alla uppgifter var inte grunden till stressen de beskrev utan det var istället oron om de kommer klara av skolans krav och hur det kommer gå i framtiden. Skolans alla uppgifter var stressande, men den huvudsakliga stressen grundade sig mer i samhällets fokus på framgång och karriär som en

psykologiskt stressande faktor.

Ja, jag är orolig för att det inte ska gå bra, att jag ska misslyckas i skolan. Hemma känner jag inte så, där är det lite lugnare så det går inte att misslyckas hemma. (Bilaga 4)

Ja det är klart jag gör. Det är skola och allting. Det är klart att man är orolig. (Bilaga 6)

Ja, stress gör mig orolig. Ibland, ja, jag känner mig orolig. Lika mycket som jag är stressad känner jag mig orolig. Vad känner du dig orolig för? Hur det ska gå med framtiden. (Bilaga 10)

Två av eleverna som blev intervjuade var regelbundet fysiskt aktiva på fritiden. De andra tränade någon gång ibland men inte regelbundet. Dessa två elever skilde sig från alla de andra. Den ena eleven tränar simning 12 gånger i veckan och den andra eleven tränar 4 gånger i veckan, varav 2 gånger är tennis och de resterande är volleyboll. Dessa två elever uttrycker på olika sätt hur träningen påverkar dem. Den ena säger att han är väldigt lugn av sig på grund av sin träning och blir oftast inte stressad, medan den andra uttrycker hur hon är otroligt fokuserad och väldigt sällan okoncentrerad.

Är det något annat som gör dig stressad förutom skolan? Nej. Jag är väldigt lugn av mig i och med att jag tränar så mycket så blir jag väldigt lugn. Det kan va, nej, det är nog mest skolan och i arbeten som gör mig mest stressad. Känner du dig någonsin orolig? Inför prov. Jag känner mig lite orolig hur det ska gå vad det kommer för frågor.

Är du någonsin okoncentrerad? Väldigt sällan. Jag har rätt så lätt för att fokusera och koncentrera mig när jag behöver det liksom. Känner du dig någonsin orolig? Inte så. Väldigt sällan. Det är klart att om det är något speciellt så kan jag göra det.

Elevernas lugn och fokusering både i klassrummet och på intervjun var mycket tydlig. Utifrån litteraturen kan detta ha att göra med att de är fysiskt aktiva. I och med deras regelbundna träning har de en större stresstålighet, vilket gör att de är lugnare i vissa stressade situationer medan andra som är otränade upplever hög stress (Lehrer, 2007). Den ena eleven uttrycker att hon är väldigt sällan orolig, och den andra säger med en sorts lätthet att han är lite orolig inför prov. Men i jämförelse med de andra eleverna beskriver de inte lika stor oro för framtiden, att misslyckas eller liknande. De är harmoniska och till freds. Den stress som de talar om är ingen negativ stress, utan istället lite tidspress. Eftersom de är vältränade och mår bra fysiskt klarar de av att hantera stressen då den är på en lagom nivå.

5.2 Intervjuer med eleverna efter projektet

Efter projektet intervjuades samma tio elever på nytt. Detta gjordes eftersom jag ville se hur varje elev hade upplevt massagen och avslappningen, om det hade haft någon effekt och vad de hade lärt sig. Av alla de som blev intervjuade var det ingen som uttryckte en negativ känsla för projektet. De var istället alla mycket positiva och sa att projektet i helhet var intressant, kul, bra, avslappnande och/eller skönt. Trots att vissa uttryckte att det var ibland svårt att koncentrera sig och vara lugn upplevde alla att det var något mycket positivt med både massagen och avslappningen. Det var bara en i intervjugruppen som beskrev att avslappningen inte hade gett henne något och att massagen hade gjort henne lite stel. Hon lade orsaken mer på sig själv än på att det var en felaktig metod. Trots detta beskriver hon ändå att hon blev lugnare.

Berätta för mig hur du upplevde avslappningen. Jag har väldigt svårt att slappna av, när det är folk runt om kring. Jag måste vara jätte koncentrerad. Så för mig så gjorde det inte sådan stor skillnad. Men alltså det är ju en bra grej. Men för mig gjorde det inte så mycket. Men det beror ju på mig själv. Upplevde du någon förändring fysiskt eller psykiskt? Jag blev mer spänd fysiskt. Jag fick mer ont i kroppen. Psykiskt, jag blev lugnare av det, det kände jag.

Alla uttryckte att de faktiskt blev lugnare av både massagen och avslappningen för stunden och en kort stund efteråt.

Berätta för mig hur du upplevde avslappningen. Den var faktiskt den skönaste tyckte jag. Att inte tänka på någonting, man tänker ju faktiskt ganska mycket. Det är skönt att slappna av ibland som man inte hinner göra.

Det var intressant att se om det hade skett någon märkbar förändring antingen fysiskt eller psykiskt eller båda delarna. En kille säger då i intervjun att han märkte att han sov mycket bättre än tidigare under den perioden vi höll på med massagen och avslappningen

Upplevde du någon förändring fysiskt eller psykiskt? Jag hade lättare att sova. Under hela perioden. Jag blev mer avslappnad och lättare att koncentrera mig direkt efter.

Många av eleverna beskrev hur de hade mycket lättare att fokusera och koncentrera sig en stund efter att de hade fått massage. Flera elever tar upp det tillfället då de fick massage och avslappning precis innan ett matematik prov och vilken skillnad de kände att det var. De var mer lugna inför provet och hade mycket lättare att fokusera på själva provet.

Vi gjorde det någon gång innan vi hade prov till exempel. Då var man lite spänd innan, men så slappnar man faktiskt av, både fysiskt och psykiskt.

Jag tyckte man märkte mer resultat än vad jag egentligen hade tänkt mig. Man blev avslappnad, man kände sig liksom ja, lite bättre så där, man kunde ta lite djupa andetag, och så gick det lite bättre på provet än vad man hade tänkt sig.

Syftet var inte bara att undersöka eleverna och effekten av massage och avslappning hos eleverna, utan det var också att låta undersökningen också bli relevant och betydelsefull för eleverna. En önskar var att de skulle få en inblick i deras egen hälsa och funderat på hur de mådde och vad de kunde göra åt det. I intervjun förstår jag att de alla hade lärt sig något av projektet. Sju elever uttrycker att de tar med sig vikten av att ta tid för sig själv för att slappna av.

Vad tar du med dig från projektet?

Att använda det, inte bara när du har tid över, utan också när man verkligen behöver det, göra det inför ett prov, ta tiden, för det går bättre.

Att ta det lugnt och varva ner. Att ta så där 5-10 minuter och så göra det, för det är så stor skillnad om man slappnar av innan ett prov. Liksom tar den tiden. Jag tror också att man blir mer fokuserad.

Jag tar med mig det, att om man är stressad att man sätter sig ner helt tyst i rummet och sätter på en skön låt och får ut allt ur hjärnan.

Sex elever svarade samma sak; att de hade lärt sig att massera. De såg detta som en viktig kunskap och något som de är glada över att de fick lära sig, och skulle kunna använda i framtiden på familjemedlemmar, klasskompisar eller andra vänner utanför skolan.

Vad tar du med dig från projektet?

Kunna massera, och kunna slappna av, och att man ska helst fortsätta med det.

5.3 Intervju med lärare

naturvetenskap. Läraren var bara med på massagen och avslappningen vid ett par tillfällen eftersom det inte alltid skedde på hennes lektioner. Trots detta hade hon en del att säga kring projektet. Precis som eleverna var hon också mycket positivt inställd till det hela. På grund av att hon är ny på skolan visste hon inte hur det skulle tas emot. Hon var dock mycket förvånad att inga elever sa ifrån eller uttryckte att projektet skulle ta tid ifrån lektionerna som är till för att de ska lära sig och jobba med skolarbete. Inte heller var det svårt att få elever att ställa upp på att bli intervjuade vid två tillfällen vilket också skulle göra att de missade lite tid från lektionerna. Det var nästan hela klassen som räckte upp handen när jag frågade vem som skulle vilja ställa upp på att intervjuas. Detta förvånade henne, men gjorde henne också mycket glad eftersom hon var själv mycket positiv till projektet.

Det andra som hon beskriver i intervjun är hur hon upplevde att sammanhållningen och atmosfären i klassen förändrades jämfört med hur det var i början på terminen. Det hade inte varit några stora problem tidigare men hon märkte ändå en skillnad med att det blev lättsammare i klassrummet. Hon såg också att eleverna som ofta var utanför fick sin fot in i klassen lite mer på grund av massagen och att någon skulle massera dem. Hon uttryckte också en glädje över att det var så smidigt, att ingen hade problem med att massera någon.

Precis som några av eleverna tog hon upp tillfället då eleverna fick massage innan ett matematik prov. Hon uttrycker att hon aldrig tidigare sett en sådan harmoni i klassen då de räknar matte. Hon drar slutsatsen att det måste ha varit massagen och avslappningen som gjort dem så lugna och harmoniska under matematik timmen.

Hon uttrycker dock en liten besvikelse i att hon själv som mentor och lärare för klassen inte fick vara med och forma själva projektet, utan att det var rektorn som bestämde och satte in tider för då jag skulle komma och hålla i massage och avslappning. Hon hade både tyckt om att ha fått planera det och att ha fått ha det på fler av hennes egna lektioner så att hon hade kunnat följa eleverna ännu bättre. Hon vill fortsätta med det, men på grund av att hon är ny på skolan upplever hon att det kan vara lite svårt att driva.

6. Metodkritik och Bias

Några svagheter med den valda metoden finns naturligtvis, precis som i alla vetenskapliga metoder. Det som blev tydligt under studiens gång var att studien inte är fri från bias (skevheter) utan är istället formad på ett sätt som sänker reliabiliteten och tillförlitligheten för studien. En kvalitativ fallstudie brister på det viss att den är ”vare sig styrd av fastslagna eller antagna generaliseringar eller av en strävan att formulera allmängiltiga hypoteser” säger Lijphart (Merriam, 1994). Att inte kunna generalisera eller dra slutsatser i sin helhet är en nackdel i en kvalitativ studie, den visar istället resultat från bara en enskild del vilket inte går att generalisera. Kvalitativ studie med intervjuer som huvudmaterial kan vara svårt att använda eftersom det kan vara svårt att analysera svaren (Bell, 2006). En annan nackdel är att intervjuer tar väldigt mycket tid och kan begränsa studie på det sättet att man har för korta intervjuer eller inte hinner med så många, vilket i sin tur skapar ännu mer svårigheter i att analyser och dra slutsatser (Bell, 2006).

Ytterligare en nackdel med en kvalitativ fallstudie är att den begränsas på grund av att forskaren själv är huvud instrumentet i studien där han/hon samlar in information, utformar studien samt analyserar informationen (Merriam, 1994). Detta har sina fördelar men kan också ha en stor inverkan på reliabiliteten av studien. Att jag som undersökare är med i studiens alla delar har sina nackdelar. Jag formar studien, projektet, dess innehåll, utför innehållet samt utvärderar det jag själv har gjort. Att jag som undersökare och intervjuare också är med som utförare gör att hela studien sker på subjektiv nivå. Det blir en begränsning i resultaten på grund av att det var endast jag som gjorde iakttagelser. Det finns en risk i att min egen förförståelse som undersökare och författare påverkar hur jag tolkat svaren från intervjuerna. Människan begår misstag, missar möjligheter och låter egna tankar och värderingar färga studien, vilket innebär att resultaten blir otillförlitliga (Merriam, 1994).

När man gör en kvalitativ studie med intervjuer som metod är det viktigt att man är erfaren med att intervjua. Att intervjua ungdomar är inte lätt eftersom de ofta ger korta svar och har svårt att ge omfattande svar utan vägledning. Har man bara lite övning inom intervjuer, kan det vara svårt att få eleven att beskriva, uttrycka och samtala öppet och bekvämt. Detta blev tydligt redan vid den första intervjun att man är van och har mycket övning i att intervjua. Att ha en god social kompetens och att kunna skapa en varm och stödjande atmosfär är nödvändigt i kvalitativa intervjuer (Ruane, 2006). Ruane menar att det finns två viktiga hållningspunkter för att uppnå detta och det är att: lyssna aktivt och att kunna hantera tystnaden som kan uppstå (Ruane, 2006). Det är alltså viktigt att ha en kommunikativ färdighet som forskare och intervjuare (Merriam, 1994).