De ursprungliga teorierna var inte tillfredställande nog som förklaringsfaktorer för Fagerstas agerande när de införde LOV. Gällande den geografiska policyspridningen så fanns det förvisso indikationer på att den kan hjälpa till att förklara fallet Fagersta. Det lärande elementet av den geografiska policyspridningen visar sig i relationen mellan vad folket i Fagersta ville och
politikernas vilja att rätta sig efter det. Det socialiserande elementet kommer troligtvis från en högre diskurs, från det offentliga samtal om privatiseringar och LOV som då fanns i Sverige.
Stockholmstrakten hade då infört LOV i flera kommuner och det var uppe på agendan vid den tiden. Idén måste kommit från någonstans och det är rimligt att det är därifrån. Det förklarar inte varför politikerna i Fagersta valde att införa det, men det kan vara en av de möjliga källorna till inspirationen. I inledningen nämndes Ahlbeck Öberg och Widmalm (2016) tankegångar om att NPM har tagit över den förvaltningspolitiska diskursen i Sverige under de senaste 30 åren. Jag vill mena på att detta är fallet för Fagersta. Idéer om att marknaden kommer effektivisera
äldreomsorgen, att marknaden kommer testa deras kommunala äldreomsorg och att marknaden kommer ge brukarna chansen att rösta med fötterna kan spåras till NPM. Allt detta är indikationer på att genom ett valfrihetssystem så kommer antingen äldreomsorgen bli bättre eller så kommer väckarklockor att ringa för att den inte är så bra som den borde vara. Det finns också en övertygelse
hos politikerna som intervjuades att valfrihet i sig är något som är bra. Det kommer hjälpa brukarna, ge dem chansen att bättre styra över sina egna liv. Detta är också idéer hämtade från NPM, från de strömningar som påverkat Sveriges förvaltning under en tid och således också Fagersta. Detta argument är det tyngsta för dem båda, att valfrihet inte är dåligt i sig och kan vi fortfarande
kontrollera vissa saker så är det bättre att brukarna får välja. I sig är detta inget konstigt, det är mer förvånande när det kommer från Vänsterpartiet.
Detta förklarar hur i alla fall de här två politikerna tänkte, men det räcker ju inte att dessa två tycker så, kommunfullmäktige måste rösta om det också. Det fanns indikationer på en kultur av att vilja testa nya saker som finns i Fagersta och det var så att Henriksson var den enda
heltidspolitikern i Fagersta vid den tidpunkten. Henriksson var förmodligen också den som kom på idén om LOV i Fagersta, det fanns goda förutsättningar för honom att mer eller mindre på egen hand driva igenom förslaget. Inte på egen hand på det sättet som att han bestämmer allt i Fagersta, utan mer att han var en kraft som förmodligen ofta drev igenom saker, testade saker och ville få saker gjorda. Både Svensson och Henriksson talade om att de kontinuerligt sänkt kommunalskatten i Fagersta under flera år, vilket de menade på inte var i linje med Vänsterpartiet, men det gick i Fagersta. Ett exempel på den kulturen som finns där. En heltidspolitiker i en liten kommun, med goda relationer i sitt eget parti, egen majoritet i kommunfullmäktige och drivande engagemang verkar kunna göra mycket i våra svenska kommuner.
För vidare forskning vore det intressant att titta vidare på valfrihetsbegreppet. Har det begreppet gjort en historisk förändring, vad hade det för värde under den tiden då Sverige länge styrdes av Socialdemokraterna och vad har det för värde idag? Fagerstas införande av LOV är en indikator på att det idag går över ideologiska gränser och inte är ett begrepp som är enbart för högersidan av politiken att värdesätta och skapa. Det vore också intressant att titta vidare på SKL och vilken maktposition de har i de olika svenska kommunerna. Klart står att Fagersta använde dem som en informationskälla när de skulle utreda LOV. Oklart är hur mycket av SKL som är politiskt och hur deras politiska styrning påverkar den rådgivning de ger till kommunerna. Kanske är SKL en bidragande faktor till att LOV spred sig i landet, kanske är det så som Blomberg säger i intervjun att de är helt opartiska trots sin politiska styrning.
Det som denna uppsats ämnade förklara var vilka förklaringsalternativ som ligger bakom införandet av LOV i Fagersta. Fallet är förmodligen ganska unikt för svenska kommuner, därav finns det problem med att generalisera resultatet. Det som kan vara intressant i framtiden när undersökningar görs på privatiseringar i svenska kommuner är att kontrollera för om kommunen i fråga har många heltidspolitiker eller inte och om de också har egen majoritet i
kommunfullmäktige. När det gäller Fagersta menar jag på att förklaringen till deras handlade finns i de idéströmningar som kommer från NPM i kombination med arbetssammansättningen av
politikerna. Där en driven individ med gott ledarskap kan åstadkomma mycket om hen också har goda argument för det. Kanske finns det fler fall av starka ledare i svenska kommuner som också har gått emot ideologiska strömningar för att genomföra förslag de menar är bra för deras
Referenser
Axelsson, Yvette., & Meier, Helena. 2009. Valfrihetssytem för nybörjare och andra nyfikna. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting.
Bel, Germa., & Fageda, Xavier. (2009). Factors explaining local privatization: A meta-regression
analysis. Public Choice, 139(1), 105–119.
Blomberg, Eva; anställd utredare i Fagersta kommun. Intervju 19/12-18.
Blomberg, Eva., & Ligne Carlsson, Britt Mari. 2009. Blir det LOV i Fagersta? Fagersta: Socialförvaltningen.
Elinder, Mikael., & Jordahl, Henrik. 2013. Kommunpolitikers beslut och brukarnas val. I Henrik Jordahl (red.). Välfärdstjänster i privat regi: framväxt och drivkrafter. Stockholm: SNS Förlag, 143-164.
Erlingsson, Gissur Ó,. 2010. Den stora utmaningen: Folkrörelsepartiets borttynande – men
därefter? I Tora Friberg och Sabrina Thelander (red.). Samtal pågår ... från forskare till politiker och tjänstemän i kommuner. Linköpings universitet: Centrum för kommunstrategiska studier.
Rapport 2010:1, 67-80.
Esaiasson, Peter., Gilljam, Mikael., Oscarsson, Henrik., Towns, Ann.E., & Wängnerud, Lena. 2017.
Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. 5. uppl. Stockholm: Wolters
Kluwer.
Guo, Ming., & Willner, Sam. 2017. Swedish politicians' preferences regarding the privatisation of
elderly care. Local Government Studies, 43(1), 1–21.
Graham, E. R., C. R. Shipan och C. Volden. 2012. The Diffusion of Policy Diffusion Research in
Political Science, British Journal of Political Science, 1–29.
Granberg, Mikael., & Montin, Stig. 2013. Moderna kommuner. 4. uppl. Stockholm: Liber.
Henriksson, Stig; ordförande i kommunfullmäktige i Fagersta 2006-2010. Intervju 4/12-18.
Henriksson, Stig. 2009. Halvfull eller Halvtom? Fagersta: Årsredovisning 2009. https:// www.fagersta.se/download/18.e90a65d1677dd5c26e359cd/1544526105124/
Årsredovisning%202009.pdf [Hämtad: 11/12-18]
Hill, Michael., & Varone, Frédéric. 2017. The Public Policy Process. 7. uppl. New York: Routledge.
Informant 1, Svensson; central roll i socialnämnden 2006-2010, Vänsterpartist. Intervju 10/12-18.
Isaksson, David., & Winblad, Ulrika. 2013. Geografisk närhet som en förklaring till privatisering. I Henrik Jordahl (red.). Välfärdstjänster i privat regi: framväxt och drivkrafter. Stockholm: SNS Förlag, 121-142.
Moberg, Linda. 2017. Marketization in Swedish Eldercare. Implications for Users, Professionals
and the State. Diss., Uppsala Universitet.
Montin, Stig. 2006. Politisk styrning och demokrati i kommunerna: Åtta dilemman i historiskt ljus. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting.
Rantanen, Teemu., & Toikko, Timo. 2018. A marketization process in dispute: An analysis
of serviced housing for the elderly in Finland, 2000–14. Soc Policy Admin. 2018;1–19.
Shirirn Ahlbeck Öberg., & Sten Widmalm. 2016. Att göra rätt – även när ingen ser på. Statsvetenskaplig tidskrift. Årgång 118. 2016/1. https://statsvetenskapligtidskrift.files.wordpress.com/2016/03/2016-nr-01-01-ahlbc3a4ck-widmalm.pdf [Hämtad: 15/11-18] Socialstyrelsen. 2018. http://www.socialstyrelsen.se/aldre/boendeochstod/valfrihet [Hämtad: 15/11-18] Statistiska Centralbyrån. 2018. http://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/kommuner-i-siffror/ [Hämtad: 28/11-18]
Stolt, Ragnar., Winblad, Ulrika., Medicinska fakulteten, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Hälso- och sjukvårdsforskning, Uppsala universitet & Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap 2009, "Mechanisms behind privatization: A case study of private
growth in Swedish elderly care", Social Science & Medicine, vol. 68, nr. 5, s. 903-911.
Sveriges kommuner och landsting. 2018. Valfrihetssystem, LOV, information och stödmaterial. https://skl.se/demokratiledningstyrning/driftformervalfrihet/valfrihetssystemersattningssystem/ valfrihetssysteminformationochstodmaterial.1969.html [Hämtad: 28/11-18]
Vänsterpartiet. 2018. Historien om (v)instfrågan. https://www.vansterpartiet.se/historien-om-vinstfragan/ [Hämtad: 17/11-18]
Walker, Jack, L. 1969. The Diffusion of Innovations among the American States. American Political Science Review, vol. 63, nr. 3, s. 880-899.
Bilaga
OBS: Frågor markerade med ”-” var möjliga följdfrågor. Alla frågor ställdes inte till alla respondenter och heller inte i den ordning de presenteras, detta eftersom intervjuerna var
semistrukturerade. Vissa frågor blev besvarade utan att de ställdes. Fokus låg på ett öppet samtal där respondenterna skulle berätta själva som sina argument och tankar kring LOV. Behandla följande material som en mall för hur intervjuerna gick till väga.
Intervjumall nummer 1 - intervju med politikerna Öppningsfrågor
Vad var din roll i själva beslutsprocessen?
Om du tänker tillbaka på den tiden, hur gick tankarna i fullmäktige/socialnämnden? -Hos dig själv?
Ni gav socialnämnden i uppdrag att utreda förutsättningarna för kundval i äldrevården, vad fick er att initiera utredningen?
-Vilka var argumenten för det?
Och sen när den utredningen var klar, vilka argument var det som fördes i kommunfullmäktige/ socialnämnden för att sedan acceptera utredningen?
Hur reagerade Vänsterpartiet på riksnivå?
Tjänstemannastyre/tjänstemannanätverk
Kommer du ihåg vilka specifika uppdrag ni gav utredarna?
Vad skulle du säga att utredningen som låg till grund för beslutet hade för inverkan på beslutet? -Till exempel kom de fram till att kunderna/de äldre inte var särskilt intresserade av att införa lov, vad tänker du om det?
-Däremot kom de fram till att den yngre generationen var mer intresserade av valfrihet, vad tänker du om det?
- Ändå tog ni bort LOV 2014, hur kommer det sig?
De kom också fram till att ingen omorganisering behövdes om ni skulle införa LOV, hur påverkade det ert beslut?
Utredningen säger att det finns en chans till att gynna småföretagande genom att införa LOV i kommunen, var det en del av diskussionen?
Ekonomisk situation
Kommer du ihåg hur den ekonomiska situationen såg ut kommunen under den mandatperioden? - -På vilket sätt tror du att det kan ha påverkat ert beslut?
De pengarna som ni fått av socialstyrelsen för att utreda och införa, hur tror du att de påverkade beslutet att införa lov?
- Var de en del av diskussionen?
Geografisk policyspridning
Minns du om det var några kommuner nära er som tänkte införa LOV? Vad betydde de andra kommunernas tankar om LOV för er?
Hade någon typ av betydelse för er att vara först med att införa LOV? Varför då?
- Mariestads kommunkontakt nämnde att samarbete var viktigt för att ge företagen en chans att etablera sig, diskuterade ni denna möjlighet till samarbete över kommungränser, hur togs det upp?
Vilken påverkan hade remissvaren på beslutet?
Hur påverkade det att Stockholm och andra storstäder redan hade infört LOV? -Fanns det en vilja at hänga med i utvecklingen för att inte halka efter? -Tänkte ni på att ni gjorde något annorlunda/nytänkande?
Intervjumall nummer 2 - Intervjufrågor till utredaren
Kan du beskriva hur det går till när ni gör en sån här utredning? - Vilken var din roll?
- Vilka delar av processen är viktigast? - Hur delas arbetet upp?
Varifrån kom initiativet till utredningen om LOV?
Kommer du ihåg om ni fick några speciella uppdrag när ni skulle uppreda LOV? - Hur påverkade dem utfallet?
- Brukar ni få specifika uppgifter eller är det mer generellt?
- Var det något som stack ut med den här utredningen? Varför då? På vilket sätt? Vad låg framförallt till grund för att ni som utredare tyckte det var lämpligt att införa LOV? Hur ser kontakten ut med de andra kommunerna när ni utreder något sånt här?
- Hur mycket skulle du säga att deras åsikter spelar in? - Är det vanligt att ni kontaktar andra kommuner? Varför? - Vilka kommuner brukar ni kontakta, varför?
Vilken betydelse har SKL för ditt arbete? - Har du respekt för deras åsikter?
- Är deras material viktigt för ditt arbete? På vilket sätt? - Hur sker den kontakten?
- Skulle du säga att deras åsikter i LOV-frågan är neutrala? Hur mycket känner du att du kan påverka utredningens resultat?
- Är det viktigt för dig?
- Skulle du säga att politikerna i Fagersta under den tiden lyssnade på dina åsikter? - Att politikerna i Fagersta hade respekt för utredningarna ni gjorde?