Fagerstas Främsta Företrädare

Fagerstas Främsta Företrädare


Varför införde Vänsterpartiet i Fagersta Lagen om

Valfrihetssystem?

Handledare: Linda Moberg 3/1-2019

Innehåll

1. Inledning 3

1.2 Syfte och frågeställning 4

2. Tidigare forskning 5

3. Teori 8

3.1 Geografisk policyspridning 8

3.2 Ekonomisk situation 10

3.3 Tjänstemännens inflytande och nätverk 11

4. Metod 12

4.1 Val av fall 12

4.2 Val av metod 13

4.3 Urval och källkritik 14

4.4 Operationalisering 16

4.5 Kategorisering 18

5. Analys och resultat 20

5.1 Geografisk policyspridning 20 5.1.1 Lärande 20 5.1.2 Konkurrens 21 5.1.3 Tvång 22 5.1.4 Socialisering 22 5.2 Ekonomisk situation 23 5.3 Tjänstemännens inflytande 24 5.4 Tjänstemännens nätverk 26 5.5 Alternativa förklaringar 27 5.5.1 Kulturen i Fagersta 27 5.5.2 Valfrihet 28

5.5.3 Hemtjänstpersonalen och LOV 29 6. Diskussion - varför införde Fagersta LOV? 30

Referenser 33

1. Inledning

År 2008 stiftade regeringen Reinfeldt Lagen om Valfrihetssystem (LOV 2008:962). Lagen ger kommuner möjligheter att själva välja om de vill införa ett fritt kundval för omsorg- och

servicetjänster inom äldrevård, socialtjänst, samt stöd och service till funktionshindrade (LSS 1993: 387). Det rör sig både om hemtjänst och serviceboenden inom äldreomsorgen. Hemtjänst är den vård som kommuner och andra utförare erbjuder brukare i deras egna hem. Lagen följer de direktiv socialstyrelsen har om en ökad mångfald hos utförare, samt syftar att ge brukarna en chans att själva välja vem de vill ha som leverantör av omsorg och service (Socialstyrelsen, 2018). LOV syftar att genom ökad konkurrens också öka kvaliteten hos utförare. Priset är detsamma för kunden eftersom kommunen fastställer ett pris som ska gälla både för privata och offentliga aktörer. Det gäller även ersättningen för utförarna, vilket betyder att deras inkomster kommer att vara helt beroende av hur många kunder de lyckas locka till sig (Axelsson och Meier, 2009).

Dessa typer av nyliberala idéer som NPM härstammar från är en idé om en mer

effektiviserad förvaltning, (Ahlbeck Öberg och Widmalm, 2016) som mer ofta har anammats av den borgerliga sidan av politiken än vänstersidan. Elinder och Jordahl (2013) visar på detta när de undersöker implementeringen av privatiseringar inom skolor och förskolor i Sverige under början av 2000-talet. De undersöker data från 287 kommuner och kommer fram till att kommuner som har en högermajoritet i större utsträckning använder sig av privata välfärdsproducenter än de kommuner som har en vänstermajoritet. De menar även på att den politiska färgen på kommunen spelar roll även vid kontroll för en rad andra tänkbara påverkande faktorer, alltså att vänster- eller

högermajoritet i sig återspeglar en politisk effekt (Elinder och Jordahl, 2013). Ideologi är generellt erkänt som en av de viktigaste faktorerna att ta hänsyn till när det gäller undersökningar om privatiseringar i kommuner och varför de införs (Winblad och Stolt, 2009, Elinder och Jordahl, 2013). Den tidigare forskningen på fältet är dock inte helt överens om vilka som är de vanligaste förklaringsfaktorerna till att privatiseringar införs.

När det gäller fallet Fagersta blir det intuitivt svårare att tro att ideologi skulle spela en stor roll vid införandet av LOV i kommunen. Vänsterpartiet har själva menat på att de är den enda stabila rösten i riksdagen som gång på gång står upp emot utökade privatiseringar (Vänsterpartiet, 2018). Ändå väljer Vänsterpartiet i Fagersta att införa LOV 2009 utan att de tvingas av staten. Detta motsägelsefulla beslut av dem är utgångspunkten för denna uppsats. Fagersta kommun har sedan 1998 fram till 2010 haft Vänsterpartiet som största parti i kommunfullmäktige. Under

mandatperioden då LOV stiftades så hade Vänsterpartiet över 50 procent av mandaten i kommunfullmäktige, alltså egen majoritet (SCB, 2018). Ändå infördes LOV i Fagersta. Andra kommuner som genomfört LOV vid denna tidpunkt var nästan uteslutande delar av

storstadsregioner och/eller ledda av en högermajoritet i kommunfullmäktige (Axelsson och Meier, 2009). Vänsterpartiet i Fagersta genomförde detta beslut trots att Vänsterpartiet på riksnivå

konsekvent motsatt sig denna typ av lagar. De genomförde detta utan att de behövde förhandla med någon annan, eller var beroende av något annat parti för att få till beslut i kommunfullmäktige. Detta väcker frågor om varför Vänsterpartiet i Fagersta kommun hanterade LOV så annorlunda än sina partikollegor i Vänsterpartiet.

1.2 Syfte och frågeställning

Att förklara fallet Fagersta genom att hävda att de införde LOV av ideologiska skäl är redan på idénivå svårt att motivera. Uppsatsen är därför tänkt att beskriva resonemang och tankar hos ledande aktörer som var aktiva i Vänsterpartiet under den aktuella mandatperioden, samt innehålla en textanalys av det material som låg till grund för beslutet att införa LOV i Fagersta 2009.

Intervjuerna färgas av de teorier som tidigare forskning fokuserat på, för att undersöka om dessa går att applicera på Fagersta också. Frågeställningen som uppsatsen ämnar att besvara är:

Vad kan förklara att Fagersta kommun beslutade att införa LOV 2009?

Genom redovisning av den tidigare forskning och den bakgrund som kommer presenteras i uppsatsen kommer det argumenteras för att fallet Fagersta är ett avvikande fall. Genom att direkt kunna bortse från en av de tidigare erkänt viktiga faktorerna som kan förklara privatiseringar i kommuner, alltså kommunfullmäktiges ideologiska tillhörighet, går det istället att fokusera på andra förklaringsfaktorer. Tidigare forskning är inte överens gällande vilken förklaringsfaktor som är mest lämpad att förklara privatiseringar. Ideologi, ekonomisk situation och den geografiska

policyspridningen är tre förklaringar som ofta nämns. Genom att studera Fagersta kan vi öka vår generella förståelse om varför kommuner inför LOV, eftersom det gör det möjligt att fokusera på andra förklaringsfaktorer utöver ideologi. Syftet med uppsatsen är att föra en argumentation som visar på varför fallet Fagersta är avvikande när det gäller implementeringen av LOV. Detta för att sedan beskriva vad som låg till grund för beslutet och på så sätt bidra till litteraturen genom att ge nya alternativa förklaringsmodeller förutsatt att de givna i den tidigare litteraturen inte ger

tillfredställande svar.

2. Tidigare forskning

Den tidigare forskningen som rör privatiseringar av välfärd är inte helt överens gällande vilken eller vilka förklaringsfaktorer som spelar mest roll. En av de som anses vara central är ideologi, alltså politikers ideologiska tillhörighet. Elinder och Jordahl (2013) kommer fram till att ideologi spelar roll vid införandet av privatiseringar gällande skolor och förskolor i svenska kommuner, där alltså kommuner med högermajoritet privatiserar mer. Resultatet visade att politiker handlar utifrån den ideologiska tillhörighet de har och vill förbättra samhället genom den politik de för. Winblad och Stolt (2009) anger också ideologi som ett av de skäl till att privatiseringar implementeras. De menar på att högermajoriteter som implementerar privatiseringar inom äldreomsorgen gör så även om ekonomin i den aktuella kommunen är god. Medan kommuner med vänstermajoritet implementerar privatiseringar om ekonomin i kommunen är dålig. Alltså erkänner de också den rådande

och Stolt, 2009). Det finns också en tydlig skillnad i hur vänsterpolitiker och högerpolitiker ställer sig i frågan om privatiseringar på ett personligt plan. Genom enkätundersökningar utskickade till kommunpolitiker i Sverige visade det sig att högerpolitiker har en större vilja att privatisera än vad vänsterpolitiker har (Gou och Willner, 2017).

Winblad och Stolt (2009) menar på att ideologi har effekt, men det har också den geografiska positionen på kommunen i fråga. De tar också in geografisk policyspridning i sin analys. Georgrafisk policyspridning handlar om att idéer och tankar som blir till policybeslut också sprids till andra närliggande områden. Alltså att andra tar efter, imiterar och implementerar det någon annan var först med (Hill och Varone, 2017). Framförallt delar de in kommuner i pionjärer och efterföljare. Alltså, de som först antar en policy och de som sedan tar efter sagda policy. I detta fall rör det sig om privatiseringar av äldreomsorgen. Genom att addera dessa begrepp i analysen så tittar de också på vad som händer när en kommun applicerar privatiseringar och ser att dessa idéer sprids till andra närliggande kommuner. Något som också Winblad och Isaksson (2013) menar ofta är fallet i Sverige gällande privatiseringar inom äldreomsorgen, speciellt gällande storstadsregioner. Till exempel har de flesta kommunerna i Stockholms- och Uppsalaregionen infört LOV. Resultatet av studien Winblad och Stolt (2009) genomför är att svenska kommuners benägenhet att

implementera privatiseringar i äldreomsorgen inte bara beror på politisk färg i kommunfullmäktige, utan att det är en komplex relation mellan ekonomisk situation, ideologi och den geografiska positionen i landet. Även kommuner med vänstermajoritet i kommunfullmäktige implementerar privatiseringar, men de är sällan först ut med det i sitt närområde. Om de är först ut, är det ofta för att de har en ansträngd ekonomisk situation. Ofta är en kommun med högermajoritet tidigare ute och sedan följer de kringliggande kommunerna efter, oavsett politisk färg. Detta skiljer sig mycket mellan stads- och landsbygdsområden, vilket Winblad och Isaksson (2013) också understryker. Det är i storstadsregionerna som privatiseringar för det mesta sker.

Storleken på kommunen spelar roll. Tiokko och Rantanen (2018) menar på att större kommuner i Finland privatiserar mer och små kommuner privatiserar mindre, förutsatt att deras ekonomi är god. Enligt deras studie så är storleken på kommunerna den viktigaste

Den ekonomiska situationens påverkan på privatiseringar kommer delvis från strömningar i och med NPM:s stora genomslag på 1990-talet och framåt. Genom att lämna ifrån sig uppdraget att tillgodose medborgarna med exempelvis äldrevård till en öppen marknad så sparar också

kommunen i detta fallet pengar. Konkurrensen mellan de olika aktörerna på marknaden och kommunernas kontrollinstanser håller sedan kvalitén i schack. Eftersom kunden i fråga alltid själv kan välja utförare utan att det påverkar kostnaden uppstår en god yta för konkurrens (Shirin Öberg och Widmalm, 2016). Att privatisera genom att upphandla tjänster ses som ett rimligt alternativ för att spara pengar, vilket ledde till en ökning av privatiseringar i den svenska kontexten på 1990-talet under den dåvarande ekonomiska krisen (Winblad och Stolt, 2009).

Winblad och Isaksson (2013) gör iakttagelsen att privatiseringar inom äldreomsorgen i Sverige i större utsträckning sker inom länen, alltså kommunerna som är en del av länen. De menar då också på att det vore intressant att se på vad de olika regionsförbunden har för roll i

spridningsprocessen av policybeslut och deras påverkan på lokala politiker. Specifikt nämner de Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

En ytterligare förklaring till varför kommuner väljer att införa LOV är det

tjänstemannainflytande som flera forskare menar finns i den lokala förvaltningen. Utredningen och utredarnas åsikter kan ha betydelse för implementeringen av beslutet. Under 1990-talet och framåt menar forskare på att det finns tecken på att makten har förskjutits från politiker till tjänstemän. De avgörande besluten om politisk service fattas allt mer ofta på en nivå under politikerna, alltså av tjänstemännen. Erlingsson (2010) menar på att detta är en förlängning av trenden sedan

kommunsammanslagningarna på 1960- och 1970-talet. Genom en ökad mängd utredare så ökar också den kommunala förvaltningens profession. Fritidspolitiker, som inte är lika insatta i ämnen som heltidsanställda inom förvaltningen, får istället i uppdrag att godkänna beslut tagna av en tjänsteman (Montin och Granberg, 2013). Erlingsson (2010) menar att det inte bara är

tjänstemännen som ligger bakom de flesta besluten, utan att det är ett samarbete mellan de hel- och deltidsanställda politikerna och tjänstemännen som gör att fritidspolitikerna hamnar på efterkälken. Montin (2006) menar på att den generella inställningen är att relationen mellan politiker och utredare i kommuner är åtskild. Politikerna ska vara ”medborgarnas förlängda arm” och utredarna ska vara opartiska, skilda från politikerna.

Med utgångspunkt i detta skulle alltså implementeringen av en viss reform, till exempel LOV,

De tre centrala delarna för att undersöka privatiseringar i svenska kommuner enligt den tidigare forskningen är geografisk policyspridning, den rådande ekonomiska situationen och ideologi. Därtill kan man också argumentera för att tjänstemannens roll kan vara av betydelse. Eftersom att ideologi inte kommer att kunna hjälpa oss att besvara frågan om varför Fagersta

implementerade LOV 2009, så öppnar det upp för de andra alternativen. Den tidigare forskningen är inte helt överens, så det finns inget givet svar till varför kommuner genomför privatiseringar.

3. Teori

Detta kapitel kommer fokusera på geografisk policyspridning, ekonomisk situation och tjänstemannastyre som möjliga förklaringsfaktorer till Fagerstas införande av LOV. De är presenterade i varsitt avsnitt, men kan komma att samverka när det gäller analysen av materialet.

3.1 Geografisk policyspridning

Policyspridning till geografiskt närliggande områden kan vara ett av förklaringsalternativen till att Fagersta införde LOV. Graham, m.fl (2012) samlar i sin artikel information från olika sektorer av forskningen som har gjorts på geographichal policy diffusion eller geografisk policyspridning. De menar att geografisk policyspridning är när en aktörs beslut om att införa en policy är påverkat av vad en annan aktör har fattat för beslut i liknande frågor någon annanstans. Policyskapare är

sammanflätade med andra policyskapare, då aktören som ska införa den nya policyn tittar på någon annan aktör som redan gjort det och adapterar sitt beslut efter den informationen som finns

tillgänglig. Kort sagt handlar det alltså om att ett policybeslut av en aktör är påverkat av andra aktörers policybeslut (Hill och Varone, 2017).

Det går att dela upp aktörerna som är en del av policyspridningen i pionjärer och

efterföljare. Alltså de som först skapar och genomför en policy och de som sedan följer efter, ofta

för att spara tid och resurser. Framgångsrikt visade Walker (1969) att så ofta var fallet i USA. Detta koncept har sedan applicerats på andra fall och visat sig framgångsrikt även där.

Genom att ge den geografiska policyspridningen en bred definition så lämnar det en del frågetecken om vad som händer i denna process samt varför detta influerande sker. Graham m.fl (2012) lyfter fram en rad olika metaforer och begrepp som har använts i andra texter som rör ämnet och sammanfattar dessa till fyra huvudled i processen för geografisk policyspridning. Learning,

competition, coercion och socialization. Alltså lärande, konkurrens, tvång och socialisering (egen

Om en policy blir lyckad så är det enkelt för andra policyskapare att ta åt sig av den

kunskapen för att lösa sina egna problem. På så sätt är lärande ett naturligt redskap för aktörer som ämnar skapa nya policys och ett naturligt steg i processen för geografisk policyspridning. Lärandet är inte nödvändigtvis bara fokuserat på själva effekten av en policy någon annanstans. Det kan också handla om egenskaper som påverkar aktörernas egna situation, i form av ökad chans till omval, hur allmänheten tog emot policybeslutet och hur de möjliga modifikationerna som aktörerna ämnar tillämpa kan hjälpa dem att förstärka deras egen position (Graham, m.fl., 2012).

Aktörerna konkurrerar också med varandra. De konkurrerar till exempel om att kunna erbjuda ett lägre skattetryck eller om att lyckas locka till sig fler turister och på så sätt öka

skatteintäkter som gynnar invånarna. Detta kan också ske genom att vara först med att anamma en ny policy, för att på så sätt inte hamna efter i utvecklingen gentemot andra aktörer inom

policyarenan (Ibid, 2012).

Tvång handlar om de påtryckningar som påverkar makthavarna både horisontellt och

vertikalt i policyprocessen. Vertikalt tvång är den typen av påtryckningar som en stat utför på till exempel kommuner, eller EU utför på Sverige, när de inför lagar och bestämmelser som Sverige måste följa. Det horisontella tvånget handlar istället om en stat som vill att en annan stat ska genomföra en policyförändring. Till exempel kan det handla om en större stat som vill att en mindre, svagare stat ska införa policyförändringar gällande mänskliga rättigheter och genomför då sanktioner mot den mindre staten. Det rör sig fortfarande om en skev maktfördelning precis som i fallet med den vertikala tvånget, men det horisontella tvånget är ändå att betrakta som en mjukare form av tvång (ibid, 2012).

Socialisering är den process som formar aktörer efter de normer och regler som finns i

3.2 Ekonomisk situation

En teori som återkommer i den tidigare forskningen är att om en kommun eller stad har dålig ekonomi så genomförs också privatiseringar i större utsträckning (Winblad och Stolt, 2009; Winblad och Isaksson, 2013; Tiokko och Rantanen, 2018; Bel och Fageda, 2009). Tanken bakom detta härstammar från nyliberala idéer som fick starkt genomslag i den europeiska

förvaltningsdiskursen på 1990-talet och framåt. I och med en ansträngd ekonomisk situation under den ekonomiska krisen på 1990-talet så skapades krav på effektivisering av den offentliga

förvaltningen i stort. Även äldreomsorgen påverkades. De neoklassiska ekonomiska idéer och neoliberala strömningar som NPM grundar sig i hävdar att offentlig förvaltning är trög. Marknaden bör således vara mer lämplig att hantera uppgifter, som till exempel äldrevård. Om det inte finns en konkurrens så brister sedermera kvalitén. Med dessa idéer följde därför en omorganisering av den offentliga sektorn mot privatiseringar och mangement-styre. Det fria valet för kunden är också något som ses som ett ideal och i den andan skapades också Lagen om Valfrihetssystem (LOV 2008:962). Lagen skulle stimulera privata aktörer att etablera sig på äldreomsorgsmarknaden, skapa valfrihet för de äldre och öka kvalitén på tjänsterna som de äldre tar del av. Det finns alltså

idéströmningar som menar på att marknaden sköter äldrevård på ett mer effektivt sätt än vad den offentliga sektorn kan göra. Dessa idéströmningar har påverkat den svenska äldreomsorgen i stor utsträckning (Moberg, 2017).

Resultatet från Winblad och Stolts (2009) studie pekar på att kommuner med vänstermajoritet privatiserar när de har en dålig ekonomisk situation. Kommuner med en

3.3 Tjänstemännens inflytande och nätverk

Att svenska kommuner har ett utbrett nät av byråkrater, samt en stor mängd fritidspolitiker är ett upplägg för ett typ av tjänstemannavälde. Alltså att tjänstemännen har stor påverkan på vilka beslut som kommer på dagordningen, samt att genom att bereda och utreda besluten också har makt att påverka dessa beslut (Montin, 2006). Fagersta är en liten kommun, därmed är det också troligt att kommunfullmäktige till stor del består av fritidspolitiker. Teorin som presenteras här grundar sig på idén att det istället var tjänstemännen som var drivande i att LOV skulle genomföras. Det är möjligt att de var mer insatta i frågorna kring LOV för att de också hade mer tid på sig att sätta sig in i frågan. Politikerna som då kanske inte hade samma kunskapsnivå som tjänstemännen kan ha haft stor respekt för deras åsikter och implementerat LOV för att tjänstemännen tyckte det var en bra idé. Förutsatt att utredarnas roll var central för implementeringen av LOV, alltså att deras utredning i sig var viktig för politikernas beslut och politikerna hade respekt för tjänstemännens åsikter så bör även deras möjligheter till att ta del av kunskap från andra kommuner och organisationer tas in i analysen. Winblad och Isaksson (2013) är av meningen att SKL är intressant att titta närmare på, vad de har för roll i spridandet av privatiseringar i svenska kommuner. Om utredarna i Fagersta hade kontakt med dem kan SKL:s åsikter i frågan spelat roll för Fagerstas agerande gällande LOV.

The Advocacy coalition framework (TCF) är en idé om att aktörer på alla nivåer i policyprocessen samarbetar. Alltså att aktörer på olika nivåer, med olika arbetsuppgifter och

befattningar gemensamt arbetar mot ett mål. Både i början av policyprocessen, då själva policyn ska formuleras, ner till när den ska implementeras.TCF är alltså ett angreppssätt på hur policy skapas, formas och implementeras. Det kan ses som en del av nätverksteori, där tanken är att dessa nätverk samverkar inofficiellt. Det kan röra sig om tjänstepersoners ideologiska tankar om policys och hur de i förlängningen påverkar besluten, alltså att tjänstepersonerna har makt att påverka policybeslut på ett plan som inte når dagsljus på samma sätt som beslut i till exempel fullmäktige gör. Det

beskrivs som ett ramverk, inom vilket jämförande studier inom policyforskningen utförs. Det är, likt andra nätverksteorier, beskrivande i sin natur (Hill och Varone, 2017). Detta gör det en smula

genomförde utredningen hade influerats av idéer som inte redovisades öppet. Om det är så att tjänstemännen hade ett stort inflytande på Fagerstas beslut att införa LOV är det intressant att analysera var tjänstemännens åsikter kommer ifrån. Dessa två teorier är således sammanflätade. Finns det inte resultat som stödjer teorin om att tjänstemännen hade stort inflytande, är inte heller deras möjliga bakomliggande nätverk intressanta att studera. Har tjänstemännen stort inflytande och det visar sig att deras åsikter kommer från SKL eller andra kommuner, kan detta vara en förklaring till varför LOV implementerades i Fagersta. Teorin avgränsas alltså till tjänstemännen i Fagersta. Var de hämtade sin information ifrån och om det gjorde att de blev positiva till LOV efter som de andra tjänstemännen i kommunerna runt dem och SKL var positiva till LOV.

4. Metod

I följande kapitel förs en diskussion om varför fallet Fagersta kom att undersökas och det argumenteras för varför det är ett avvikande fall gällande privatiseringar i svenska kommuner. Vidare diskuteras också källkritik och urvalsprocessen för att välja källor. Själva tillvägagångssättet och metodvalet beskrivs också.

4.1 Val av fall

Den tidigare forskningen om privatiseringar och varför kommuner, städer eller länder genomför privatiseringar är inte helt överens om vilka förklaringsfaktorer som är de viktigaste att ta hänsyn till när detta ska undersökas. Dock är det många av forskningsundersökningarna som på ett eller annat sätt berör ideologi (Elinder och Jordahl, 2013; Winblad och Stolt, 2009; Gou och Willner, 2017). Detta kan intuitivt uteslutas när det gäller fallet Fagersta. Det finns en del indikationer på att Fagersta är inte den typiska kommunen att införa LOV, dels med tanke på den geografiska

4.2 Val av metod

Målet med undersökningen är att försöka förklara vad som gjorde att Fagersta införde LOV 2009. Således valdes samtalsintervjuer som metod. Detta för att genom centrala aktörer, alltså

intervjuobjekt som var med och implementerade LOV på olika sätt, försöka förklara vilka motiv, idéer, tankar och argument som låg bakom beslutet. Esaiasson m.fl (2017) menar på att

samtalsintervjuer ger goda möjligheter till att fånga upp svar som inte är väntade. De är utformade på ett sådant sätt så att det gör det möjligt synliggöra hur olika fenomen gestaltar sig. Eftersom att samtalsintervjuer inte är låsta vid en tydlig mall så lämnas utrymme för interaktion mellan den som intervjuar och den som responderar. Oväntade upptäckter, som kanske inte var målet att hitta från början, ges då möjlighet att träda fram. Genom att kartlägga argumentationer och be de

responderande att redogöra för tankegångar som tidigare kanske inte har redogjorts för blir det möjligt att utveckla tidigare teorier eller ge en bild av tidigare outforskade fält inom forskningen. De som intervjuas är två politiker med olika roller i Fagersta, samt en av tjänstemännen som ligger bakom utredningen. Utredningen används främst som kompletterande material till analysen.

Tillvägagångssättet liknar i mångt och mycket en process-spårning (Esaiasson, m.fl, 2017). Med skillnaden att inget fokus har legat på formativa moment som kan tänkas ha lett till utfallet, implementeringen av LOV. Detta beror på en tro på att det inte hade lett till några nya uppslag till möjliga förklaringsfaktorer som kan hjälpa oss förstå varför en vänstermajoritet i en liten kommun genomför privatiseringar. Det är möjligt att det finns ett speciellt möte i kommunfullmäktige eller socialnämnden som förde Fagersta till en spårbundenhet och till slut LOV. Frågan som uppsatsen ämnar att svara på handlar om förklaringar till implementeringen av LOV och lägger inte vikt vid händelserna i sig, utan mer om argumentationen kring själva beslutet. Visst hade formatet av en process-spårning kunnat lämpa sig för fallet, men i och med fallets natur och förhoppningen om att hitta andra nya förklaringsfaktorer så riskerar en process-spårning istället att handla mer om

händelsernas skeenden än de tankar och argument som nu istället är av intresse. Att välja en mer öppen inställning till fallet genom att inte låsa sig i en process-spårning kändes därför rimligt.

Ansatsen är framförallt att arbeta deduktivt, alltså utifrån de givna teorier som presenterats, men det kommer också att förekomma induktiva inslag. Om det är så att de givna teorierna inte på ett tillfredställande sätt lyckas svara på frågeställningen, kommer induktiva tankegångar presenteras utifrån det resultat som kommit fram i och med intervjuerna.

På liknande sätt kommer också utredningen att analyseras, men det är framförallt intervjuerna som är det huvudsakliga verktyget för att svara på frågeställningen.

Intervjufrågorna är öppna i sin natur, vilket ger respondenterna själva möjlighet att utveckla sina egna tankar om policyprocessen. Förhoppningen är att genom att ställa öppna frågor så ska inte respondenterna matas med information som kommer att påverka deras bild av vad som hände i Fagersta för cirka tio år sedan.


4.3 Urval och källkritik

Intervjuobjekten som var en del av Vänsterpartiet i Fagersta under den tiden är framförallt utvalda på grund av deras centralitet i processen som ledde upp till införande av LOV. Stig Henriksson var ordförande i kommunfullmäktige under den mandatperioden. Han har suttit i kommunfullmäktige i Fagersta sen 1998 och blev senare riksdagsledamot för Vänsterpartiet under mandatperioden 2014-2018. Genom sin långvariga tid i fullmäktige räknar jag med att han har god insyn i Fagersta kommuns arbete, han var också den enda heltidspolitikern vid tidpunkten, vilket ger honom en större insyn i de frågor som hanteras i fullmäktige.Varför endast Vänsterpartister intervjuas motiveras av det faktum att de vid den tidpunkten hade egen majoritet i kommunfullmäktige. De kan således driva igenom politiska frågor på egen hand utan att behöva ta hänsyn till andra partiers åsikter i frågan. Det är också den motsägelsefullheten i beslutsfattandet kontra förförståelsen om hur Vänsterpartiet normalt agerar i frågor rörande privatiseringar som gör dem intressanta som

intervjuobjekt. Den andra informanten har valt att vara anonym och kommer framöver att kallas för Svensson. Svensson, likt Henriksson hade en plats i kommunfullmäktige, men också en central position i socialnämden. Den nämnd som var ansvarig för utredningen av beslutet, det var också den instansen som först godkände förslagen framtagna av utredningen, innan de slutligen röstades igenom av kommunfullmäktige. Tillsammans ger de god bild av argumentationen och samtalen i kommunfullmäktige, samt information om hur argumentationen fördes i socialnämnden.

Den tredje informanten heter Eva Blomberg och arbetar fortfarande som utredare i Fagersta kommun. Hon var en av de två utredare som skrev den utredning som låg till grund för

implementeringen av LOV. Blomberg borde också ha vetskap om de eventuella nätverk som kan tänkas finnas mellan kommuntjänstemän i olika kommuner och på olika nivåer i kommunerna, samt kunna redogöra för SKL:s roll i processen.

Ett problem som de tre intervjuobjekten delar är att det var ett tag sen LOV infördes i

i och med valet av fall. Utredningen i sig är därför också en viktig del av materialet som skall komma att analyseras. Utredningen i kombination med mötesprotokoll från kommunfullmäktige och socialnämden och årsrevisioner från de aktuella åren har gett uppslag till intervjufrågor och gjort det möjligt att stämma av respondenternas svar med vad som hände.

Rörande forskningsfrågan som ämnas besvara i uppsatsen och den information som politikerna Svensson och Henriksson förväntas bidra med för att svara på den så finns det lite anledning att tro att deras berättelser färgas av deras politiska åsikter. Förvisso kan det finnas möjligheter till att de bidrar med en förskönad bild av verkligheten, för att nu i efterhand framstå i bättre dagar. Frågorna till respondenterna är inte konstruerade på ett sätt som ger utslag för

normativa påstående om beslutets nödvändighet eller riktighet. De två intervjuobjekten är inte heller längre en del av politiken. Henriksson är numera pensionerad och tar endast en del uppdrag som föreläsare. Svensson har inlett en karriär i det civila efter att ha lämnat politiken 2014. Det finns väldigt lite att vinna på att ljuga om omständigheterna i Fagersta under slutet av 2000-talet.

När det gäller Blombergs eventuella tendenser så har hon en roll som kommunalt anställd att inta en opartisk ställning. Det kan vara så att Blomberg vill skydda den opartiskheten, därmed kan det vara svårt att lirka ur henne vilka motiv hon hade när hon skrev den utredningen som låg till grund för LOV. Därmed är inte frågorna konstruerade på ett sådant sätt som riskerar att utmana hennes neutralitet. Fokus är istället på de tänkbara nätverk som utredare kan tänkas ha mellan olika kommuner. Vilket åsidosätter eventuella risker för tendentiösa svar på frågor som kan vara känsliga för respondenten.

Intervjuobjekten är inte oberoende av varandra i den avseendet att de alla har förmodligen träffats både en och två gånger, både innan och efter den aktuella tidsperioden. En slags omedveten konvergens gällande vad som hände runt införande av LOV kan ha uppstått med tiden och kan då ha medfört samstämmiga svar. Detta är väldigt svårt att komma runt och är enligt min uppfattning inte ett större problem för informationens äkthet.

Det huvudsakliga argumentet för valet av källor är att det finns i princip inget avstånd mellan dem och händelsernas faktiska skeende förutom den tid som nu passerat sedan 2009, vilket bidrar till en hög grad av äkthet hos informanterna. Varför så pass få intervjuobjekt inom

tillräckligt för att besvara uppsatsens frågeställning. Med det sagt, hade det inte skadat att intervjua fler personer, även om det förmodligen inte hade påverkat resultatet.

4.4 Operationalisering

En indikation på att den lärande dimensionen av geografisk policyspridning som beskrevs i

teoridelen har haft genomslag skulle kunna vara ett erkännande av andra kommuners policyförslag som en målbild eller förebild. Alltså att de i Fagersta menar på att de använt någon annans

kommuns införande av LOV eller någon annan privatiseringsform som en mall för hur de också ska gå till väga för att införa LOV. Lärande skulle också kunna ta skepnaden av uttalande som menar på att politikerna tagit medborgarnas åsikter i beaktning och tagit beslut som potentiellt ökar deras chanser att bli omvalda.

När det gäller konkurrens som en dimension av den geografiska policyspridningen handlar det i stället om indikationer på att politikerna inte vill halka efter i utvecklingen. Uttalanden som går i linje med en rädsla för att inte hänga med de andra kommunerna i närområdet, eller för den delen en vilja att vara först med motiveringen att detta kan locka nya företag och nya medborgare till kommunen.

Dimensionen som berör tvång som en del av den geografiska policyspridningen kommer operationaliseras efter indikationer som visar på påtryckningar från staten eller andra kommuner Det kan ske i form av uppmaningar i informella samtal med exempelvis socialstyrelsen eller liknande nationella myndighetsorgan. Om det kommer från nationell nivå rör det sig om vertikalt tvång. Det horisontella tvånget kan visa sig i form av påtryckningar från närliggande kommuner som vill att Fagersta ska införa LOV för att till exempel gynna klimatet för företagen i regionen. Antingen genom officiella kanaler eller genom inofficiella samtal.

Socialisering kommer operationaliseras efter indikationer på förändringar i preferenser hos politikerna i Fagersta. Att de tagit till sig av andra närliggande kommuners policybeslut och sedan format nya åsikter. Inte att de rakt av kopierat beslut från en annan kommun, utan att den andra kommunens beslut har förändrat deras sätt att se på LOV. Detta skulle då kunna leda till att de sedan själva tar ett beslut att införa LOV i Fagersta. Uttalande som erkänner förändringar av deras åsikter på grund av de sett att andra kommuner infört LOV skulle vara en indikation på dimensionen socialisering i den geografiska policyspridningen.

med den ekonomiska situationen. Teorin som tidigare presenterats menar på att kommuner som har en vänstermajoritet och som är pionjärer i hög utsträckning privatiserar om de har en dålig

ekonomisk situation.

Indikationer på att ekonomin spelade roll för införandet av LOV kommer dels visa sig genom granskande av årsredovisningar för att få information om politikernas inställning till ekonomin under den aktuella tiden. Intervjuobjektens egen uppfattning om ekonomin, när de nu tänker tillbaka i tiden, kommer också vara en del av de indikationer som kan stärka teorin om att den ekonomiska situationen påverkade beslutet. En känsla av att den ekonomiska situationen var god eller dålig hos intervjuobjekten kan alltså vara en tänkbar indikation för att förkasta eller bekräfta teorin om den ekonomiska situationens roll i implementerandet av LOV.

Tjänstemannastyre operationaliseras efter indikationer på att politikerna har ett högt förtroende för utredarna och deras kapacitet. Uttalanden om att utredningen var viktig för implementeringen av LOV och uttalanden som bekräftar att utredarna är viktiga för politikernas arbete i kommunen kommer att ge indikationer på att det finns tendenser till tjänstemannastyre. Arbetsdynamiken i kommunfullmäktige kommer också tas i beaktning. Eftersom förhållandet mellan heltid- och deltidspolitiker och fritidspolitiker kan bidra till ökat inflytande för

tjänstemännen kommer också faktorer som det spela en roll i bedömandet om det fanns tendenser till tjänstemannastyre i Fagersta under tiden för beslutsfattandet för införandet av LOV. En heltidspolitiker har rimligtvis mer tid att sätta sig in i frågor än en fritidspolitiker, samt en mer ledande position i kommunfullmäktige. Vilket rimligtvis borde leda till att de också har mer makt i policyprocessen. 


En förlängning av tjänstemannastyret kommer undersökas i form av ett

påverkat utredarna i Fagersta och därmed också utredningen som var grunden för det politiska beslutet att införa LOV i Fagersta. Dessa indikationer kommer framförallt hämtas från intervjun med utredaren samt från utredningen som sådan.

4.5 Kategorisering

I detta avsnitt presenteras en tabell som var utgångspunkt för den första kategoriseringen av

Kategorisering Exempel på operationell indikator

1. Geografisk policy spridning a. Indikation på lärande från andra

kommuner

b. Indikation på tvång från staten eller

andra kommuner

c. Indikationer på socialisering som

följd av andra kommuners policybeslut

d. Indikationer på att Fagersta var

pionjärer

1.a. Erkännande av andra kommuner som inspiration för

LOV, eller som en förebild när det gäller införande av LOV.

1.b. Benämning av press från staten, alltså myndigheter på

riksnivå eller från andra kommuner i form av påtryckningar eller uppmaningar att införa LOV.

1.c. Erkännande av förändring av preferenser/åsikter gällande

LOV till följd av andra kommuners agerande.

1.d. Utredningen visar på att Fagersta var först i området med

att införa LOV. Uttalanden visar på att Fagersta var först i området med att införa LOV.

2. Ekonomisk situation 


a. Betydelse av den ekonomiska

situationen för beslutet att införa LOV

2.a. Uttalanden om att införandet av LOV skulle hjälpa

ekonomin i Fagersta, att det var ett sätt att på sikt stärka ekonomin eller menande på att radikala förändringar till följd av den dåliga ekonomiska situationen behövdes för att rädda ekonomin i Fagersta.

3. Tjänstemannastyre

a. Utredningen viktig för politikerna b. Högt förtroende för utredarna från

politikerna

c. Utredarnas bild av politikernas

förtroende för dem

d. Arbetsdynamiken i Fagerstas

kommunfullmäktige

3.a. Erkännande av utredningen som betydelsefull för att

kunna ta beslut om LOV.

3.b. Uttalanden som understryker att utredarna i Fagersta

kommun är kunniga/duktiga/viktiga.

3.c. Uttalanden av utredaren som menar på att politikerna har

högt förtroende och repekt för deras arbete och att politikerna lyssnar på vad de har att säga.

3.d. Uttalanden som visar på att heltidspolitiker har större

makt i policyprocessen än deltidspolitiker eller fritidspolitiker.

4. Advocay coalition theory

a. Utredarens kontaktnät med andra

kommuner

b. Utredarens inställning till SKL

4.a. Uttalanden som visar på att ett aktivt samarbete mellan kommunerna sker och att beslut/åsikter från utredare i andra kommuner spelar stor roll för Fagerstas utredare. Tendenser på att utredarna är partiska, alltså positiva till LOV.

5. Analys och resultat

Detta kapitel är uppdelat efter de olika teorierna som tidigare presenterats. Efter dessa har avhandlats följer en del av analysen som är induktiv. För att kunna besvara frågeställningen behövdes andra förklaringsfaktorer undersökas djupare, de tidigare kategorierna som presenterats fick då lämna plats för andra kategorier som på ett mer tillfredställande sätt kan bidra till att förklara Fagerstas agerande gällande implementeringen av LOV. 


5.1 Geografisk policyspridning 


Analysen av den geografiska policyspridningen presenteras enligt de fyra dimensioner som tidigare nämndes i teoriavsnittet.

5.1.1 Lärande

I utredningen som Blomberg och Ligne Carlsson (2009) skrev tar utredarna kontakt med ett flertal kommuner som de vill ha åsikter och information om hur de tänker kring LOV. Ingen av de kommunerna som utredarna i Fagersta kontaktar hade ännu infört LOV och de ämnade ta beslut i frågan efter årskiftet 2009-2010. Utredningen initierades 2008 och genomfördes under 2009. Det fanns inte andra kommuner att imitera, i alla fall inte i det absoluta närområdet, men Fagersta kommun har ändå försökt att ta andra kommuners beslut i beaktning. Något som utredaren Blomberg påpekade inte var så vanligt. Hon menade att det gjordes främst i syfte av att ta reda på vilka möjligheter det fanns för olika företag att etablera sig i Fagersta. Intervjuer genomfördes med de företag som fanns representerade i Västerås och de upptäckte ganska snabbt att de inte var så intresserade av att etablera sig i Fagersta: ”…de stora företagen var egentligen inte intresserade. De

ville ha LOU (Lagen om offentlig upphandling) i stället, de ville liksom ha en tårtbit. Vi läste ju en del och sådär också, olika skrifter och tittade hur andra kommuner har gjort och det var väl just att ska man locka de här stora företagen så skulle man kanske först gå in i en upphandling och sen gå in i LOV för då hade ju dom redan sina kunder.” De stora företagen ville alltså hellre få en bit av

den kommunala äldreomsorgen enligt tårtbitsmodellen. Det skulle innebära att Fagersta kommun då var tvungna att helt överlåta hemtjänsten inom ett visst geografiskt område av kommunen till privata aktörer. Det är en annan, mer djupare typ av privatisering.

Henriksson och Svensson säger i sina intervjuer båda två att andra kommuner i närområdets beslut om LOV inte påverkade deras beslut. Henriksson säger: ”Nej, inte vad jag minns, därför att i

princip alla kommuner runt omkring oss har ju nästan alltid varit S-styrda, med enstaka undantag.”

eller som han vet ens har gjort det idag. Däremot finns det indikationer på att de båda har i någon form uttryckt en typ av lärande. Alltså den dimension av geografisk policyspridning som tar in aspekten av folkets utryckta vilja och att politikerna tar vissa beslut för att öka sina chanser att bli omvalda. Svensson la speciell vikt vid remissinstansernas positiva responser och menade på att de allmänna strömningarna ville ha LOV. Svensson sa bland annat att: ”…den allmänna strömningen

var ju då att eftersom att alla remissinstanser var ju väldigt positiva och vi tyckte liksom att… ja men vadå? Det här kan väl vara värt att prova eftersom att alla är positiva och vill ha detta.”

Henriksson uttryckte liknande meningar om att den övervägande positiva responsen spelade in, även om det inte var det mest centrala argumentet för honom. Om beslutet togs på

bevekelsegrunden att de ville bli omvalda framgår inte och kan därmed inte uteslutas.

Det som framgår av intervjuerna och utredningen är ett element av lärande, i alla fall från remissinstanserna som bestod av lokala pensionärsföreningarna, men inte lika mycket från de närliggande kommunerna. Det var inte så att Fagersta kommun kopierade någon av de närliggande kommunernas policybeslut för att de såg att det hade varit ett lyckat beslut.

5.1.2 Konkurrens

Henriksson och Svensson nämner båda att det var känt på förhand att det skulle bli problematiskt att få företag att etablera sig i Fagersta eftersom det är en liten kommun. Det tar också utredningen upp, den menar på att: ”…tillströmningen av alternativa utförare som kan tänka sig att etablera sig

i Fagersta troligen inte kommer bli så stor” (Blomberg och Ligne Carlsson, 2009:17). Både

Henriksson och Svensson hoppades på att det skulle etablera sig mer företag och att de inte gjorde det var en av de större anledningarna till att de senare också tog bort LOV år 2014. Det fanns en vilja att få dit företag för att LOV skulle fungera, men det var inte på premissen att locka företag för att konkurrera med andra kommuner. Henriksson uttrycker detta när han säger följande: ”…

problemet är inte att vi blir utkonkurrerade av en massa hungriga bolag som ville etablera sig utan jag tror att problemet kommer att vara att överhuvudtaget få konkurrens. (…) och vi insåg ju att vi är en liten marknad och vi skulle ju inte bli större, inte så att vi skulle övertyga våra S-styrda

grannar eller så, det fanns ju inte tanke att försöka med det.”Henriksson menar på att de insåg

Fagerstas politiker ha mer konkurrens och mer hjälp från de andra kommunerna. 


5.1.3 Tvång

Det står klart från utredningen (Blomberg och Ligne Carlsson, 2009) att Fagersta kommun erhöll 900 000 kronor från socialstyrelsen för att utreda och införa LOV, alltså från en nationell nivå. När utredningen var klar hade de cirka 400 000 kronor kvar. Om de inte införde LOV skulle de bli tvungna att betala tillbaka de pengarna. När politikerna fick frågan om dessa pengar spelade roll vid beslutsfattandet, så hade de båda glömt bort att den summan hade överförts till dem. Detta kan tyda på att pengarna i sig inte spelade någon större roll. Svensson sa såhär gällande den ekonomiska hjälpen från socialstyrelsen: ”Jag minns faktiskt inte att vi fick 900 000 (kronor). Det var nog en

bisak så att säga. Hade det varit en väldigt viktig fråga, då hade jag nog kommit ihåg det, men att vi ska införa LOV för att vi får 900 000 (kronor), nej det var inte dom bevekelsegrunderna.” Detta

är ett incitament, inte ett tvång, men det är en uppmaning från nationell, alltså högre nivå, om att något ska ske. Fagerstas politiker såg det dock inte så och pengarna i fråga spelade enligt dem ingen roll för deras beslutsfattande. Inga övriga indikationer hittades heller på press från myndigheter eller liknande i utredningen. Inte heller på att några andra kommuner hade utryckt någon önskan om att Fagersta skulle införa LOV. 


5.1.4 Socialisering

Att inställningen till LOV var positiv hos de båda politikerna som intervjuades är tydligt. De argumenterar båda för att brukarnas valfrihet är något som är viktigt. Dessa idéer kommer

någonstans i från, att det är så att de spridits från de närliggande kommunerna är däremot svårare att tro. Ingen av de båda politikerna erkänner de kringliggande kommunernas beslutsfattande som centralt just som argument för att införa LOV, utan snarare som ett argument för att sedan ta bort LOV. Detta eftersom det var svårt att locka företag när de andra kommunerna inte också införde LOV. I form av en följdfråga kom Stockholm på tal som ett exempel på kommuner som har ett välutvecklat valfrihetssystem på plats, frågan var om de tittade något på Stockholm som ett exempel för att få inspiration. Svensson svarade såhär:”Titta och titta, visst diskuterade vi det, vi visste ju att

det fanns kommuner i Stockholm där merparten av utförarna är från privata företag, men att det är svårt att jämföra de här kommunerna i Stockholm med våran lilla bruksort.” Här uppstår en

har på sikt förändrats för att de har tagit del av andra policybeslut? Det är oklart om det är just stockholmskommunernas agerande som är orsaken till idéerna som sedan blev till LOV i Fagersta, men det är möjligt. Klart står att idéerna måste komma från något håll och att de allmänna

strömningarna som nämns som förklaringsfaktor också har en källa. Det finns alltså indikationer på att socialisering som en dimension av geografisk policyspridning har spelat en roll, inte från de absolut närmaste kommunerna, men istället mer troligt från det allmänna paradigmet av positiv inställning till privatiseringar och valfrihet som då fanns i svensk politik.

Grunden för teorin som är geografisk policyspridning är att andra policybeslut påverkar Fagersta. Detta har delvis påverkat Fagerstas beslutsfattare och utredare. De andra närliggande kommunerna var en del av beslutet, men de var inte en starkaste faktorn till att de införde LOV. Andra mer generella strukturer än just det faktum att andra närliggande kommuner har tagit vissa beslut verkar ha större påverkan. Med detta menas att inspiration till att införa LOV verkar inte komma direkt från de närmaste kommunerna, utan möjligen från andra kommuner i

stockholmsområdet. Det har inte framkommit ett definitivt svar om exakt varifrån idén kom, men det finns indikationer på att det var diskursen kring dessa frågor, att de var uppe på dagordningen på andra ställen i landet och att det påverkade Fagersta.

5.2 Ekonomisk situation

Stig Henriksson skriver i årsrevisionen från 2009 att Fagersta hade klarat sig bra från den

ekonomiska krisen som pågick under den tiden. Det var också den bilden han återupprepade och uttryckte under intervjun att den ekonomiska situationen i sig inte hade någon påverkan på beslutet om att införa LOV: ”Nej, vi såg inte att det här varken skulle spara pengar eller göra av med

pengar. Utan att det skulle vara kostnadsneutralt.” Svensson understryker den bilden. Han menar

förvisso att under den borgerliga regeringen så minskade den ekonomiska hjälpen från staten, men att Fagerstas socialförvaltning hade en stabil och god ekonomi: ”Socialförvaltningen och

socialnämnden hade en ordnad ekonomi och vi hade ju liksom inga… Vi hade väl underskott något år men har för det mesta legat någon miljon under nollresultat och någon miljon över. Men det har aldrig varit några katastrofresultat att vi skulle ha gått back med 20 miljoner eller något sånt där. Utan vi hade nog en relativt stabil ekonomi vill jag säga.”

mesta på att den ekonomiska situationen inte var en av förklaringsfaktorerna som gjorde att Fagersta införde LOV.

5.3 Tjänstemännens inflytande

Både Henriksson och Svensson uppger i sina intervjuer att de har ett högt förtroende för de utredare som arbetar i Fagersta kommun. De menar också på att utredningen spelade roll för att de skulle våga implementera LOV, men de uppger olika skäl till varför den var viktig. Henriksson såg utredningen mer som något som skulle testa om det var en bra idé att införa LOV. Han säger såhär: ”Ja framförallt… så här… hade vi missat nåt? Det som inte stod i utredningen var viktigare än det

som stod i utredningen.” Detta tolkar jag som att Henriksson redan var ganska övertygad om att

LOV skulle fungera, alltså att det som var viktigt var att det inte skulle stå saker i utredningen som explicit påpekade allvarliga brister som han och kommunfullmäktige förbisett. Det gjorde det inte, utredningen var positiv till att införa LOV (Blomberg och Ligne Carlsson, 2009).

Det som var viktigt för Svensson i utredningen handlade i större utsträckning om de

enkätundersökningar och insamlande av information från allmänheten som underströk att de tyckte att LOV var en god idé. Utredningen samlade data både från allmänheten under en

informationsträff, samt att de samlande in enkätsvar från alla äldre som var en del av äldreomsorgen vid den tidpunkten. De äldre var inte så intresserade av att kunna välja, de var generellt nöjda med sin hemtjänst. Ett fåtal individer meddelade att de skulle ta chansen att använda en annan utförare än kommunen om möjligheten gavs.Det som framförallt visade sig viktigt för Svensson var de svar på de intresseförfrågningarna som skickades ut till pensionärsföreningar och handikappföreningar. Svensson säger såhär på frågan om hur viktigt utredningen var för beslutet: ”…vi funderat på det

här och tittat på det här rätt så grundligt med omgivningen och Fagersta de här

pensionärsföreningenarna och penisonnärsråd och allt var det var, att alla skulle få säga sitt i det här. Så utredningen var ju viktig.” Det är alltså vid dessa pensionärsföreningars svar som Svensson

lägger mest vikt, att alla fick sin röst hörd och att dessa röster var positiva till LOV.

Blomberg som ledde utredningen menade på att hon från början redan hade fått indikationer på vilken inriktning utredningen skulle ta. På frågan om hon tyckte att utredningen från början var styrd av politikerna sa hon såhär: ”Ja, jag tror att de ville det här väldigt starkt. Jag tror det skulle

mycket till för att de skulle ändra sig. Då skulle vi ha fått vara väldigt tydliga att - stopp, gå inte in i det här - och något sånt hittade vi ju inte.” Detta tyder på att incitamentet till utredningen och idén

påverkan. Blomberg tillstår att hon som utredare visst har makt att påverka ett resultat när hon gör en utredning, men att det inte är hennes jobb. Ofta är det istället de instruktioner som kommer från politikerna som påvekar utredningen. I detta fall var det alltså så att Blomberg visste att politikerna ville ha LOV, då tog också utredningen en riktning efter det.

Henriksson säger något intressant när han påpekar vikten av att utredningarna inte har ett färdigt resultat innan de är färdiga. De ska utreda för- och nackdelar med ett specifikt beslut, det är viktigt att utredningarna står på egna ben och inte bara utreder så som de tror att politikerna vill att de ska. Samtidigt i intervjun med Blomberg står det tydligt att hon visste om vad politikerna ville med utredningen och att det påverkade utredningen. Även om Blomberg är tydlig med att förklara att hon inte kändes sig tvingad att visa fram något specifikt resultat. Frågan Blomberg svarar på här handlar om det fanns en underliggande vilja hos politikerna som var positiv till LOV när hon fick uppdraget att utreda om det var möjligt att införa LOV i Fagersta: ”Ja det kan jag säga. Och så är

det ju ofta när man får en utredning, man är ju inte helt blank utan man får kanske någon vink på någon vilja. Även om att vi hade sett att, oj det här kommer absolut att bli jättetokigt, då hade vi ju framfört det. Det var ju inte så att vi var piskade att komma fram till ett visst resultat så.” Det finns

alltså en vilja från politikersidan att utredningarna ska vara opartiska, samtidigt som Blomberg säger att hon ofta har en känsla av vad politikerna vill innan utredningen börjar: ”(…) man är

anställd av politiken och då måste man ju lyssna på vad dom tycker och då styr ju det utredningen mest.”

Det finns indikationer på är att heltidspolitiker och deltidspolitiker har delvis olika kunskapsnivåer, i alla fall enligt Blomberg. Stig Henriksson var den enda heltidspolitikern i Fagersta under den tiden. Eva Blomberg menade på att det märks om hon har att göra med en politiker som heltid- eller deltidsanställd i fråga om de var mer insatta i politiken generellt: ”Ja, det

kan jag nog tycka faktiskt. Men det kan ju bero på att de är heltidspolitiker, eller också är det så att de har blivit heltidspolitiker för att de är mer engagerade.” Blomberg fick också frågan om hon

kommer ihåg varifrån initiativet till LOV kommer ifrån. Hon menade på att hon inte var helt säker, men att hon trodde att det kom från Stig Henriksson. En heltidspolitiker i en mindre kommun har goda möjligheter att driva igenom sina hjärtefrågor, i detta fall hade också det partiet Henriksson var ledare för en egen majoritet. För att få igenom LOV i Fagersta räckte det egentligen bara med att övertyga sina partikamrater.

menade på att pensionärsföreningarnas inspel var viktiga för att bekräfta att Fagerstaborna ville ha LOV. Även om både Svensson och Henriksson menar på att de har stort förtroende för utredarna, är det lite som pekar på att LOV infördes på grund av att utredarna i Fagersta ville ha det så. Blomberg som utredde, menar på att det fanns en vilja om att få till LOV i Fagersta och att det var känt för Blomberg innan utredningen började. Det finns alltså lite indikationer som pekar på att det är på grund av ett tjänstemannastyre som LOV infördes i Fagersta. Däremot finns det indikationer på att Henriksson i egenskap av heltidspolitiker och drivande i frågan om LOV spelade kanske den viktigaste rollen av alla aktörer när LOV infördes i Fagersta.

5.4 Tjänstemännens nätverk

Som nämndes innan så finns det lite som menar på att det var pågrund av ett tjänstemannavälde som LOV implementerades i Fagersta. Utredningens positiva ställning till LOV kan istället spåras till politikernas vilja att införa LOV. Tanken bakom att addera advocacy coalition framework till analysen var att försöka se om det fanns bakomliggande motiv hos utredarna, motiv som kommer från andra utredare eller organisationer som inte politikerna i samma utsträckning har tillgång till. Lite pekar på det efter att ha intervjuat Blomberg. Hon menar på att det inte är vanligt att de hör av sig till andra kommuner när de gör en liknande typ av utredning, att utredningen om LOV skiljer sig på det sättet. De hade ett fokus på företagen som möjligen skulle kunna tänkas i sig att etablera sig i Fagersta, de intervjuade dem samt kontaktade andra kommuner som var i startblocken för att implementera LOV. När Blomberg fick frågan om hur de andra kommunernas åsikter spelade roll svarade hon såhär: ”Så att det är klart att det spelade roll vad de sa, men uppdraget var ju också att

vi skulle ha LOV så att säga. Så det var ju bara att tänka att liksom, ja men fördelar, nackdelar ifall politiken möjligtvis skulle vilja ändra sig, eller lägga fram hur skulle vi kunna gå tillväga.”

Utredningen hade ett uppdrag, det handlade då mer om hur LOV skulle ta form snarare än om LOV skulle implementeras. De möjliga nätverksstrukturerna av gemensamma åsikter mellan

tjänstemännen i de olika kommunerna tappar sitt värde om utredarna hade en tydlig riktning på sitt arbete. Valet av vilka kommuner de kontaktade och vad de tog med i sin utredning bör också följt den riktningen.

Utredningen refererar ofta till SKL, Blomberg menar på att de var en viktig

informationskälla och att det fanns en kontaktperson på SKL som hade koll på just dessa frågor. På frågan om de upplevdes som opartiska svarade hon såhär: ”Jag tyckte att de var väldigt informativa.

tjänsteman på SKL som specialiserar sig på LOV blir engagerad i LOV, men att den generella bilden hon har utav SKL är att de var opartiska. Inte heller här finns det indikationer på att de eventuella nätverk som kan tänkas påverka utredningen var färgade på ett tydligt sätt.

5.6 Alternativa förklaringar

I detta avsnitt kommer jag lämna de teorier som tidigare presenterats och istället använda ett mer induktivt sätt att hitta förklaringsalternativ utifrån det material som finns tillgängligt.

5.6.1 Kultur i Fagersta

När han blev tillfrågad om de andra kommunernas inställning till LOV och hur det kan ha påverkat Fagersta sa Stig Henriksson något som var talande för hans inställning till LOV:

”Jag brukar säga, det är trist att misslyckas på samma sätt som alla andra. Ska man misslyckas får man göra det på ett intressantare sätt än alla andra.” Han återkommer till detta i intervjun ett

flertal gånger, att han gillar att sticka ut och att de i Fagersta har alltid varit lite egensinniga. Svensson motiverar införandet av LOV med att det här var det folket ville, så varför inte ge det en chans. Han säger också flera gånger i intervjun att det finns pragmatiska tankegångar som motiverar hans åsikter gällande LOV: ”Vi var ju rätt så pragmatiska i Vänsterpartiet, det kanske inte är

jättevanligt att vänsterpartister ska vara positiva när det gäller en sån här fråga, men det var vi.”

Henriksson sa i sin intervju att de har vunnit nio val i Fagersta kommun. Det kan då tänkas att det finns möjligheter till att ta ut svängarna när det gäller vissa beslut, för de vet att de har en stabil väljarskara bakom sig. Henriksson motiverade beslutet om LOV med ideologiska skäl som kommer presenteras närmare i nästa avsnitt. Svensson motiverade det framförallt med pragmatism. Han menade på att det fanns en positiv strömning i kommunen som ville ha LOV, så varför då inte ge det en chans trots att det kanske inte är typsikt för Vänsterpartiet. Att Vänsterpartiet i Fagersta har flera framgångar bakom sig gör att det finns goda förutsättningar för en kultur i kommunen där man vågar testa nya saker. Henriksson, i egenskap av den enda heltidspolitikern, medger också att han från början till slut varit drivande i att LOV skulle införas. Han själv ser det som en bra sak att försöka med nya saker, även om de kanske inte alltid lyckas. Det är rimligt att anta att Henriksson förmodligen spelat en stor roll i att skapa denna kultur som då också verkar ha smittat av sig till sina partikollegor i kommunfullmäktige.

Något som Svensson och Henriksson har gemensamt är att de båda menar på att valfrihet för den enskilda brukaren kommer gynna den individen. Svensson säger såhär: ”Min argumentation består

mer av det här med den enskilda brukaren och den liksom tillfredsställelsen och känslan av att jag faktiskt göra ett val i detta och välja då vem jag vill ha som utförare.” Tydligt av detta citatet blir att

valfrihet är något som är bra och något som kommer göra brukaren mer nöjd. Stig Henriksson utvecklar detta vidare och berättar om de villkor han hade på LOV för att han inte skulle se det som något farligt. Det första handlar om att det fortfarande var ett biståndsbeslut, därmed kan inte vem som helst få ta del av detta. Kommunen kontrollerar alltså efterfrågan, vilket Henriksson menar var viktigt. Det andra villkoret handlar om att kommunen också kontrollerar styckepriset, därmed också kostnaden för LOV. Det viktigaste argumentet, enligt Henriksson är dock detta: ”Det här är en

tjänst där brukaren, eller dens anhöriga om det uppstår ett förvirringstillstånd, kan avgöra kvalitén.” Brukaren får chansen att rösta med fötterna, att ta sitt beslut om sin omvårdnad i sina

egna händer och helt enkelt byta leverantör om det inte passar. Valfrihet i sig är alltså något som de båda politikerna värdesätter. Henriksson menar dock att privatiseringar som gynnar valfrihet inte ska genomföras till priset av andra saker: ”Alltså, det är ju ganska självklart att i vilket

sammanhang som helst att man hellre väljer mellan två än en sak. Hellre det än inget val, men det ska ju inte ske till priset av andra saker, att kostnaderna rusar eller man har effekter på samhället, eller segregering eller en massa andra saker. Då får man ju liksom väga in dom.” Det är alltså en

balansakt, där Henriksson i detta fall menar att det var värt det, med argumentet att de villkoren som nämndes ovan var uppfyllda.

De båda politikerna i Fagersta var medvetna om att det var något kontroversiellt de gjorde. Svensson utryckte sig ännu en gång pragmatiskt när han sa att: ”Det är ju ändå så att politiskt det

här med LOV, att politiskt är det en väldigt kontroversiell fråga. Och liksom även då i grunden så är Vänsterpartiet ett parti som är emot det här, men eftersom Fagerstaborna så tydligt förklarade att det här vill man gärna ha och valfrihet i grund och botten kan jag inte se några stora problem med på det viset.” Det är lite av ett återkommande tema för just Svensson orden: ”Vi kan väl pröva det här.” Vilket i detta fall innebar att man gick emot Vänsterpartiet på riksnivå och deras åsikter i

effekter på samhället. Detta är den huvudsakliga tes som Henriksson driver. Medan Svensson menar på att det viktigaste för honom var att folket i kommunen ville ha reformen.

5.6.3 Hemtjänstpersonalen och LOV

Henriksson nämnde också argument som gällde personalen och deras arbetssituation, i en kontext där han menade att LOV kunde göra det bättre för dem på två punkter. Det handlade dels om att skapa incitament till att starta eget då han menade på att det finns mycket outnyttjad kunskap som alltid går förlorad i stora organisationer. Dels handlade det om att skapa incitament för de som jobbade där, Henriksson förklarar det såhär: ”Det handlar om att normalt inom hemtjänsten, om

man har ett måndasgmöte, gruppmöte och får reda på att det kommit en ny brukare till. Så är det ytterligare en ökning av den syndabörda som förvaltningen består av, bara mera jobb. I ett sånt här system säger, en brukare till, nånting positivt.” Argumentet är alltså att om brukarna själva väljer

kommunen, så ger det dem som jobbar där en positiv känsla, för det är då ett bevis på att

hemtjänsten gör ett gott jobb. I motsats till det dåvarande läget då alla nya brukare bara adderas på den redan existerande arbetsbördan. Henriksson menar på att detta argument inte var ett av de starkaste och att det inte heller diskuterades i fullmäktige, då han menar på att det lätt kan misstolkas.

Det första argumentet om att skapa möjligheter för att starta eget handlade framförallt om den outnyttjade kompetens som finns i hemtjänsten. På grund av den stora apparat som kommunen är blir det svårt att testa nya idéer utan att de ska gå hela vägen upp i byråkratin och då också appliceras på hela organisationen helst. Henriksson uttryckte argumentet på följande vis: ”…det

finns nästan alltid i varje arbetslag någon som har det där i sig och som tyvärr antingen väljer att sluta eller att foga sig i att göra som man ska göra enligt kultur och norm som är etablerad. Och ingendera är bra, man hämmar någons utveckling där.” Henriksson sa också att det var beklagligt

att ingen tog chansen att starta ett nytt företag innan LOV togs bort i Fagersta år 2014. Detta var inte heller ett argument han framhöll i kommunfullmäktige, för att förslaget inte stötte på någon större patrull där, endast Socialdemokraterna var emot det.

Henriksson menade också på att LOV var ett bra test på Fagerstas hemtjänst, som de också klarade med bravur. Han för ett argument där han menar på att de regelbundna

misstror, därav blir resultaten på enkätundersökningarna bättre än vad de kanske egentligen borde vara. Henriksson såg här en möjlighet att testa hemtjänsten genom att utsätta den för en vis konkurrens. Han erkänner att de visste att konkurrensen inte skulle bli särskilt stor, det hade utredningen fastslagit, men kanske skulle fler välja andra leverantörer av äldrevård än vad de tidigare trodde. Det skulle peka på att kommunens äldreomsorg behövdes ses efter. Något sånt hände inte, efter några år var de fåtalet som hade valt att byta leverantör till någon annan tillbaka i kommunens hemtjänst igen. Efter en följdfråga som handlade om det kändes onödigt att införa LOV från början svarade Henriksson såhär: ”Jo, men när vi tog tillbaka det så hade ju samtliga valt

kommunen. Det känns som att vi hade testat vår organisation och den hade fått väldigt gott betyg och människor hade haft möjlighet att rösta med fötterna så att säga, det sa oss mer än de här enkäterna av skäl som jag sa förut. Så det var ju tyckte jag var närmast en fjäder i hatten för kommunal verksamhet.”

Det fanns alltså argument som inte nådde dagsljus i fullmäktige som Henriksson själv hade tänkt ut. Två argument som var tänkta att skapa olika typer av incitament till hemtjänstpersonalen, samt ett som handlade om möjligheten att testa kvalitén på hemtjänsten i Fagersta.

6. Diskussion - varför införde Fagersta LOV?

De ursprungliga teorierna var inte tillfredställande nog som förklaringsfaktorer för Fagerstas agerande när de införde LOV. Gällande den geografiska policyspridningen så fanns det förvisso indikationer på att den kan hjälpa till att förklara fallet Fagersta. Det lärande elementet av den geografiska policyspridningen visar sig i relationen mellan vad folket i Fagersta ville och

politikernas vilja att rätta sig efter det. Det socialiserande elementet kommer troligtvis från en högre diskurs, från det offentliga samtal om privatiseringar och LOV som då fanns i Sverige.

Stockholmstrakten hade då infört LOV i flera kommuner och det var uppe på agendan vid den tiden. Idén måste kommit från någonstans och det är rimligt att det är därifrån. Det förklarar inte varför politikerna i Fagersta valde att införa det, men det kan vara en av de möjliga källorna till inspirationen. I inledningen nämndes Ahlbeck Öberg och Widmalm (2016) tankegångar om att NPM har tagit över den förvaltningspolitiska diskursen i Sverige under de senaste 30 åren. Jag vill mena på att detta är fallet för Fagersta. Idéer om att marknaden kommer effektivisera

hos politikerna som intervjuades att valfrihet i sig är något som är bra. Det kommer hjälpa brukarna, ge dem chansen att bättre styra över sina egna liv. Detta är också idéer hämtade från NPM, från de strömningar som påverkat Sveriges förvaltning under en tid och således också Fagersta. Detta argument är det tyngsta för dem båda, att valfrihet inte är dåligt i sig och kan vi fortfarande

kontrollera vissa saker så är det bättre att brukarna får välja. I sig är detta inget konstigt, det är mer förvånande när det kommer från Vänsterpartiet.

Detta förklarar hur i alla fall de här två politikerna tänkte, men det räcker ju inte att dessa två tycker så, kommunfullmäktige måste rösta om det också. Det fanns indikationer på en kultur av att vilja testa nya saker som finns i Fagersta och det var så att Henriksson var den enda

heltidspolitikern i Fagersta vid den tidpunkten. Henriksson var förmodligen också den som kom på idén om LOV i Fagersta, det fanns goda förutsättningar för honom att mer eller mindre på egen hand driva igenom förslaget. Inte på egen hand på det sättet som att han bestämmer allt i Fagersta, utan mer att han var en kraft som förmodligen ofta drev igenom saker, testade saker och ville få saker gjorda. Både Svensson och Henriksson talade om att de kontinuerligt sänkt kommunalskatten i Fagersta under flera år, vilket de menade på inte var i linje med Vänsterpartiet, men det gick i Fagersta. Ett exempel på den kulturen som finns där. En heltidspolitiker i en liten kommun, med goda relationer i sitt eget parti, egen majoritet i kommunfullmäktige och drivande engagemang verkar kunna göra mycket i våra svenska kommuner.

För vidare forskning vore det intressant att titta vidare på valfrihetsbegreppet. Har det begreppet gjort en historisk förändring, vad hade det för värde under den tiden då Sverige länge styrdes av Socialdemokraterna och vad har det för värde idag? Fagerstas införande av LOV är en indikator på att det idag går över ideologiska gränser och inte är ett begrepp som är enbart för högersidan av politiken att värdesätta och skapa. Det vore också intressant att titta vidare på SKL och vilken maktposition de har i de olika svenska kommunerna. Klart står att Fagersta använde dem som en informationskälla när de skulle utreda LOV. Oklart är hur mycket av SKL som är politiskt och hur deras politiska styrning påverkar den rådgivning de ger till kommunerna. Kanske är SKL en bidragande faktor till att LOV spred sig i landet, kanske är det så som Blomberg säger i intervjun att de är helt opartiska trots sin politiska styrning.

kommunfullmäktige. När det gäller Fagersta menar jag på att förklaringen till deras handlade finns i de idéströmningar som kommer från NPM i kombination med arbetssammansättningen av

politikerna. Där en driven individ med gott ledarskap kan åstadkomma mycket om hen också har goda argument för det. Kanske finns det fler fall av starka ledare i svenska kommuner som också har gått emot ideologiska strömningar för att genomföra förslag de menar är bra för deras