Tidigare studier visar på att interiören kan länka samman varumärkeskonceptet och därmed identiteten i sig, dels genom att skapa associationer som varumärket kan identifieras med (Hultén et al. 2009; Danielsson 2014). Enligt de Chernatony (2010) tolkar individen sin omgivning efter sina grundantaganden, vilket i sin tur påverkar vilka värden som uppfattas.
I undersökningen mättes det hur anställda upplevde kontorsmiljöns interiör samt vilka värden som uppfattades. Genom regressionsanalysen kunde sambandet mellan dessa definieras. För att utesluta andra variablers effekt på sambandet analyserades kontrollvariablerna separat. I ANOVA-tabellen visade det sig att kontrollvariablerna ålder, kön, anställningsperiod, timmar per vecka tillsammans inte hade någon signifikans och kunde därmed uteslutas i att förklara någon variation i hur anställda uppfattade företagets värden. När interiör applicerades som oberoende variabel kunde en ökning på 8 % urskiljas i R2 change. Vidare visade sig denna variabel ha en stark signifikans, vilket kan styrka de tidigare nämnda teorierna och samtidigt acceptera Hypotes 1; Upplevd interiör är positivt relaterad till upplevda värden. Hypotesen bekräftar König & Martins (2015) teori om hur arbetsmiljön är en bidragande faktor till enlighet bland värden. De menar att genom färger, detaljer och möblering kan varumärkesidentiteten konkretiseras.
Betavärdet .290 kan förklara att interör har ett samband med värden på 29 %. Detta kunde förtydligas då resultatet av påståendet för interiör “Jag upplever att kontorsmiljöns interiör speglar företaget.” (Figur 5.2) var förhållandevis spritt och fördelat på samtliga svarsalternativ. Medan svarsalternativen för värden visade ett mer konstant mönster med fler svar mellan svarsalternativ 5 och 7.
Exempelvis angav nästan hälften av respondenterna att de instämde fullständigt angående påståendet: “Jag delar företagets värden.” (Figur 5.1).
Figur 5.1: “Jag delar företagets värden”.
Figur 5.2: “Jag upplever att kontorsmiljöns interiör speglar företaget.”
Trots en signifikans kan styrkan på sambandet diskuteras som indikerar på att andra variabler kan tänkas påverka variansen i den beroende variabeln. Enligt Wheeler (2012) bygger varumärkesidentitet på olikartade element som förenas i ett koncept. Denna teori framhäver att konceptet innefattar olika beståndsdelar. I framtida studier skulle ytterligare faktorer eventuellt kunna kartläggas som bidrar till värdet, utöver interiörens 29 %
5.2 Hypotes 2
Begreppet företagskultur beskrivs bland annat som ”…en uppsättning av delade antaganden och förståelser om organisatorisk funktion.” (Deshpande & Webster 1989, s. 5). I en kommunikativ kontorsmiljö skapas rum för möten och möjligheter till personlig kontakt (Danielsson 2014; Seddigh 2015). För att en stark företagskultur ska kunna etableras menar König & Martin (2015) att kommunikation är av stor vikt. Teorierna tyder på att upplevd kommunikativ kontorsmiljö är positivt relaterad till företagskultur.
Genom regressionsanalysen kunde denna relation styrkas. Bland annat tyder värdet av R2 change i Modell 2 på en markant ökning med 27,4 % då kommunikation tillämpades som oberoende variabel. Detta värde kan tänkas väsentligt då det indikerar på hur mycket av sambandet som kan förklaras efter det att andra oberoende variabler har kontrollerats. Med ett signifikansvärde lägre än 0,001 hade denna variabel också en mycket stark signifikans vilket gjorde att hypotesen kunde accepteras. Hypotesen acceptans kan vidare bekräfta exemplet på Telenor där det transparanta, öppna kontoret bidrog till den organisatoriska kulturen (de Paoli, et al. 2013). Likaså kan det verifieras att en tydlig och transparent kommunikation kan bidra till en stark företagskultur, som König & Martin (2015) förklarar i sin bok “sex steg till en lönsam företagskultur”.
Betavärdet på .557 beskrev fortsättningsvis 55,7 % styrka i den relation som kunde observeras mellan kommunikation och kultur. Jämfört med Hypotes 1 så visade sig Hypotes 2 ha en starkare effekt. En koppling till detta konstaterande är de tydliga exemplen på hur företagskultur har stärkts genom kommunikation medan interiör och värden inte har bevisats relatera till varandra i samma utsträckning. Kommunikation kan därmed anses vara viktigare för kulturen än
vad interiören är för de upplevda värdena, trots det eventuella samband som studien påvisar.
5.3 Hypotes 3
Den tredje och sista hypotesen mätte anställdas upplevelse av ergonomi i kontorsmiljön respektive dess upplevda syften. Genom regressionsanalysen kunde ett samband mellan variablerna fastställas. Även här visade det sig att kontrollvariablerna i modell 1 inte hade någon statistisk signifikans och kunde därmed uteslutas från analysen. När den oberoende variabeln ergonomi tillades, noterades sambandet däremot öka med 18,3% i R2 change. Variabeln visade samtidigt ett mycket starkt signifikansvärde, vilket kunde acceptera Hypotes 3; Upplevd ergonomi är positivt relaterad till upplevt syfte.
Zafir Mohd (2013) menar att arbetsplatser som tillämpar ergonomi, uppmuntrar och skapar förutsättningar för anställda till att kunna prestera bättre. Vidare påpekar Furnham & Eracleous (2009) hur motivationsfaktorer såsom prestation kan bidra till syftet. Dessa konstateranden kunde utvecklas genom att förklara resultatet av betavärdet .429 hos den oberoende variabeln ergonomi. Värdet presenterade att upplevd ergonomi relaterar till upplevt syfte med 42.9%.
Ett tydligt exempel på relationen mellan variablerna uttrycks i tabellerna nedan. Den liknande procentuella fördelningen mellan svarsalternativen i de separata påståendena ”Jag upplever mitt arbete som meningsfullt.” (Figur 5.3) och ”Jag upplever min arbetsplats som ergonomisk.” (Figur 5.4) kan klargöra resultatet av sambandet. Avslutningsvis stödjer detta Heathers (2003) påstående att en stimulerande arbetsmiljö kan påverka arbetstillfredsställelsen hos de anställda (Heather 2003).
Figur 5.3: “Jag upplever mitt arbete som meningsfullt.”
5.4 Ytterligare forskningsresultat
Utöver hypotesernas oberoende variabler kunde även signifikans i vissa fall observeras i kontrollvariabeln timmar per vecka. Detta gällde endast i Modell 2, alltså i den kontext där även hypotesernas variabler hade applicerats (Hypotes 1 & 3). Som tidigare nämnt är arbetsplatsen generellt den miljö där anställda spenderar majoriteten av sin tid (Heather 2003) och deras uppfattning av varumärkesidentiteten uppstår bland annat i den fysiska arbetsmiljön (de Chernatony 2010). Denna teori kan vara en tänkbar förklaring till signifikansen i kontrollvariabeln timmar per vecka. Eftersom betavärdet tydde på en positiv relation, innebar det att ju fler timmar i veckan desto starkare värde och syfte uppfattades. En underliggande förklaring skulle kunna vara att om en anställd spenderar färre timmar på sin arbetsplats så blir miljön eventuellt inte lika påtaglig som när en anställd som spenderar fler timmar på arbetsplatsen. Om miljön inte upplevs i samma intensitet så blir bidrar det inte heller lika starkt till värden och syften. Med 25,6 % relation i Hypotes 1, respektive 21,6 % relation i Hypotes 3 finns ett relativt starkt samband och kan därför tänkas vara en ytterligare faktor som har effekt på uppfattningen av värden och syfte.