Vi kommer i detta avsnitt diskutera följden av resultatanalysen och de iakttagelser vi gjort under studien. Utöver de redovisade resultaten lyfter vi här även in öppna kommentarer och förklaringar som i sin helhet finns tillgängliga i bilaga 1.
6.1 Hur används Facebook?
Enkätens resultat visar att den vanligaste anledningen till att folk använder Facebook är för att socialisera med sina vänner från offline-‐livet. Den vanligaste anledningen till att dela information är för att visa någon annan så att de kan ta del av informationen. Dessa anledningar kan ses som osjälviska i sin natur då det handlar om att vara i kontakt med andra människor och ge något till dem, i form av information eller social kontakt. Dessa anledningar har samtidigt rötter i mänskliga behov vilket är den grundläggande anledningen till att vi använder oss av denna typ av nätverk. Inclusion och Affection är de två behoven som motiverar delning av information vilket resultatet av vår studie stödjer. Även respondenterna själva visade exempel på förståelse och insikt om bakomliggande motiv:
“Humans are herd animals which means that we always seek to connect with other people. It does not matter where you socialize with your friends. ...” (Se bilaga 1)
Majoriteten av användarna ser möjligtvis inte sina egna gärningar på Facebook som själviska, och förväntar sig nog heller inte att andra ska se sitt beteende som själviskt. I öppna kommentarsfält har vi dock märkt att en hel del kommentarer handlar om åsikter kring hurvida vissa personer upplevs söka uppmärksamhet och bekräftelse via Facebook genom delande av information. Detta tyder på att en hel del av de svenska Facebookanvändarna verkar vara medvetna om detta beteende som anledning till delning av information, och att det syns tydligare hos vissa användare. Då respondenterna delade information av sin vanligaste anledning var det 62.4% som inte visste om de fick mer feedback/respons, vilket talar för ett osjälviskt motiv där kommunikatören inte medvetet fokuserar på att uppmärksammas av mottagarna. Resultaten talar för att synen på sina egna delningsvanor är osjälviska, men kan av utomstående upplevas som att delandet är för kommunikatörens egen vinning.
Majoriteten av respondenterna väljer “Gilla”-‐funktionen oftare än “Dela”-‐ funktionen. När man “Gillar” något på Facebook syns detta för många av ens vänner även om man inte “aktivt” delat denna information. Denna typ av delning känns kanske för många personer inte som en aktiv delning, trots att det i slutändan kan resultera i samma typ av informationsspridning som en delning via exempelvis dela-‐funktionen. Att 85,2% hellre gillar ett innehåll än att dela det, är ett exempel på en funktion som uppfyller behovet Affection och upprätthållande av sociala relationer. Samtidigt som kommunikatören visar sin uppskattning, uppfylls en viss del av behovet att känna sig unik och delaktig, oavsett intention.
Vi kunde se att motivationen till delning av information inte skilde sig märkvärt mellan de personer som dagligen delar information och den totala statistiken av samtliga respondenter. Behoven är alltså desamma oavsett delningsfrekvens. Anledningen till att vissa användare delar information ofta beror därför på andra faktorer. Mängden delad information visar inget direkt samband med motivationen och viljan att dela.
Några av våra respondenter berättar om sin syn på Facebook som en stor skvallersajt, en plats för mobbning och utlämning av andra. Facebook ses enligt en respondent som en sajt där man kan mätta sitt ego och visa att man är bättre än andra:
“To get attention and brag. Facebook is the huge ‘Im the best ever and i have to show the world how awesome i am’ place” (Se
bilaga 1)
“It is easy to be one in the crowed but difficult to lead, having new thoughts. And this is extremely difficult in fb. fb promoted that everyone thinks the same, or you can be mobbed...” (Se bilaga 1)
Då möjligheten för missbruk och hatiskt beteende på Internet existerar kan även den generella attityden mot delat innehåll påverkas negativt. Exempelvis har majoriteten (41,3%) svarat att de är mer kritiska till delad information på Facebook, detta antyder att Facebook generellt sett inte ökar förtroendet för den delade informationen. Detta påverkar kanske främst de användare som socialiserar mer offentligt på Facebook och information delad från personer utanför sin vänskapskrets.
6.2 Vilka delar till vilka?
I resultatet av vår enkät har vi återfunnit många kommentarer om hur bra Facebook är för att dela information till en stor skara personer samtidigt och att den huvudsakliga anledningen till användning av Facebook är att de kan nå alla sina vänner på samma gång. Vi kan även se att få föredrar att dela information till en enskild person på Facebook. Majoriteten väljer hellre att dela till några få personer. Man kan tycka ‘att dela till en stor publik’ borde vara det vanligaste svaret då det är många som skriver att de använder Facebook för att kunna dela information till en stor skara personer.
Trots potentialen att nå många genom Facebook så föredrar användare att dela till några få åt gången. Det är viktigt att komma ihåg att över 60% använder Facebook för att socialisera med sina offline-‐vänner. I vanliga fall har en person många olika vänner som man delar olika intressen och erfarenheter med vilket leder till olika typer av anpassade diskussioner med olika vänner. Detta är en förklaring till varför majoriteten väljer att dela information till några få personer i taget. Vi såg även att mer än hälften av våra respondenter alltid använder sig av sekretessinställningar när de delar information på Facebook och att 73,5% använder stängda Facebookgrupper där “delning av information till en grupp personer med delade intressen” är den huvudsakliga anledningen. Många kommenterade att de delar information via stängda grupper eller med sekretessinställningar för att den delade informationen inte ska ses av alla eller vissa personer:
“På Facebook vill man gärna ha lite kontroll över vem som ska se ens status. ... Det är många som vill ha kontroll över läsarskaran.”
(Se bilaga 1)
Detta beteende stödjer teorin om Inclusion där man vill hantera andras uppfattning om sig själv. Trovärdigheten för delat material ökar då mottagaren har en relation eller koppling till kommunikatören. Resultaten visar att delningen och kommunikationen främst sker med vänner som befinner sig på Facebook vilket stärker effekten och förtroendet både för det delade innehållet och kommunikatören.Många användare uppmärksammar möjligheten att hålla kontakten med många man känner, oberoende av geografisk position på ett tidsbesparande sätt. Då en stor del av kommunikationen och delningen på Facebook sker bland de som är vänner även offline, är det rimligt att de interpersonella behoven som uppstår i grupper även ärvs och delas med situationer i den fysiska verkligheten. Det skulle förklara vissa delar av ‘source credibility’ som stärks av tidigare relation till avsändaren, vilket ökar motivationen att själv dela till denna målgrupp.
Tidigare forskning har begränsat studier till delning av information genom e-‐ mail, då delningen sker medvetet till den tänkta mottagaren, och sociala nätverkstjänster definierats som en typ av massutsändning (Ho & Dempsey 2010, s. 1000). Våra resultat föreslår däremot att Facebook används på ett annat sätt, där användarna medvetet delar till utvalda mottagare. Dessutom kan användare genom privata grupper och sekretessinställningar specificera publiken likt mailutskick.
6.3 Vad delas?
På frågan om vilken typ av information som Facebookanvändarna helst delar är bilder det mest förekommande svaret. Vi ser några olika förklaringar till detta. Kommunikation online har annammat bilder som en del av språket, dels genom smileys men även genom s.k. memes, där budskap förmedlas genom bilder i kombination med text. Bilder kräver till skillnad från länkar och videoklipp inte någon tid att granskas, utan presenteras i sin helhet direkt i flödet på Facebook. Som vi skrivit i analysen av resultatet upplevs kommersiell information negativt av de flesta respondenterna. Detta föreslår att traditionell marknadsföring via Facebook kanske inte är det optimala tillvägagångssättet för företag då deras budskap riskerar att uppfattas som negativ av majoriteten av användarna. Av vårt resultat att döma vore det kanske bättre att marknadsföra sig genom att socialisera på ett mer personligt och ömsesidigt plan med Facebookanvändarna. Att spela på behoven som FIRO beskriver och uppfylla dessa genom marknadsföring kanske är ett bättre sätt som inte skapar negativ attityd hos Facebookanvändarna.
“...I share on behalf of my job as I work with facebook as a social network service and keep the page up to date.” (Se
bilaga 1)
Om exempelvis den här personen som tar hand om sitt företags Facebooksida använder den för att socialisera med företagets målgrupp tror vi att färre får ett negativt intryck av den kommersiella informationen.
De mänskliga behov som visats ligga bakom motivationen att dela information simuleras av Facebook och dess funktioner. I och med att Facebook fylls med ens vänner och relationer från offline-‐livet, förs de behov som befinner sig i dessa grupper över till den virtuella verkligheten. Trots att behoven kanske tillfredsställs offline, existerar de fortfarande vid användning av Facebook och kan därmed upplevas som att de behöver tillfredställas på nytt.Med andra ord skulle Facebook egentligen kunna vara en tjänst som spelar på behov vi kan utföra på andra sätt och i stor grad anses som onödig. Detta kan vara en anledning till att vissa människor använder och delar information mindre på Facebook, då behoven mättats i vardagen eller andra sammanhang och motiveras inte till att dela eller socialisera ytterligare.