I detta kapitel diskuteras studiens resultat i förhållande till tidigare presenterad forskning samt presentera studiens bidrag till forskningsfältet. Vi kommer även att föra en kritisk diskussion kring studiens metodval samt en teoridiskussion. Avslutningsvis diskuterar vi hur studien har påverkat vår syn på vår framtida yrkesroll samtidigt som det ges förslag på fortsatt forskning.
7.1 Sammanfattning av studiens resultat med koppling till
tidigare forskning
De slutsatser vi kan dra utifrån vårt resultat är att intervjupersonerna uttrycker att pedagogisk dokumentation är ett komplext arbetssätt. Det som blir tydligt är pedagogisk dokumentation är socialt konstruerat och påverkas av ett historiskt och kulturellt perspektiv (Burr, 2003). Resultatet i denna studien visar att den pedagogiska dokumentationen påverkas av sociala och organisatoriska omständigheter, som i sin tur kan påverka hur barnen konstrueras i dokumentationsprocessen och vilka möjligheter de har till delaktighet. En kritisk faktor som samtliga intervjupersoner lyfter i arbetet med pedagogisk dokumentation är tidsbristen, där några uttrycker att de inte alltid hinner förbereda och bearbeta dokumentationerna. Pedagogerna på småbarnsavdelningarna påpekar att mycket tid går åt till att strukturera vardagen där omsorg prioriteras, vilket påverkar dokumentationsarbetet. Som vi ser det kan förutsättningar i verksamheten och tidigare erfarenheter vara en anledning till att pedagogerna har olika syn på pedagogisk dokumentation. Både i Rintakorpi (2016) och Holmbergs (2015) studie påpekas även tidsbristen som en begränsning i arbetet samt att tiden inte sågs som tillräcklig för bearbetningen av dokumentationerna.
Holmberg (2015) menar i sin studie att pedagogerna var väldigt bundna till tekniken och att denna skulle vara fungerande för att de skulle kunna arbeta med den pedagogiska dokumentationen. Detta är en aspekt som även blir synlig i våra resultat då en av intervjupersonerna uttryckte att det kunde vara tidskrävande när tekniken inte fungerade och att detta försvårade arbetsprocessen.
Utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv visar studiens resultat att pedagogisk dokumentation är socialt konstruerat (Burr, 2003). Det som framgår i analysen är att arbetssättet med pedagogisk dokumentation uttrycks vara olika på småbarnsavdelningen och äldrebarnsavdelningen. Den tydligaste aspekten vi ser som påverkar arbetssättet är barnens ålder och om barnen har ett verbalt språk. Samtliga pedagoger uttrycker att det blir möjligt att göra barnen delaktiga i dokumentationsarbetet genom att återkoppla och reflektera, vilket pedagogerna menar kan göras på många olika vis. I Bjervås (2011) studie fick hon syn på att dokumentationen kan fungera som ett kommunikationsstöd för att uppmärksamma barnens röster. Här kan vi se ett samband med pedagogerna från småbarnsavdelningarna i vår studie som betonar att de använder dokumentation i form av bild, film eller ting i återkoppling med barnen för att på så sätt ge barnen möjlighet till delaktighet i arbetsprocessen. Pedagogerna på äldrebarnsavdelningarna lyfter fram gemensam reflektion, öppna frågor samt barnens egna reflektioner sinsemellan, där de betonar vikten av synlig dokumentation för att skapa dialoger. Dessa aspekter kan kopplas till Buldus (2010) studie där resultatet visade på en meningsfull dialog mellan förskollärare och barn där förskollärarna kunde fånga barnens samspel genom återkoppling och observation. Det som framgår i vår studie är att barn bemöts på olika vis beroende på deras verbala förmåga. De äldre barnen som har ett verbalt språk uttrycks få större utrymme till delaktighet genom sin verbala förmåga. Skillnaden vi ser med de yngre icke verbala barnen är att deras röster inte blir hörda på samma sätt utan att barnen blir mer beroende av det som pedagogerna erbjuder i verksamheten och hur pedagogerna tolkar barnen. Utifrån detta kan vi tolka att barnen konstrueras som medkonstruktörer på olika vis (Lenz Taguchi, 1997).
En aspekt som lyfts i studien är att pedagogisk dokumentation uttrycks vara ett verktyg för att öka och kvalitetssäkra verksamheten. Vi kan se en likhet i Elfström Pettersons (2017) studie där det beskrivs att dokumentationen används för att öka kvaliteten i förskolan. Samtliga pedagoger i vår studie betonar att pedagogisk dokumentation kan skapa förutsättningar för barnens utveckling och lärande och även synliggöra barnens lärandeprocesser. Pedagogerna hävdar även att de genom dokumentationen kan få syn på sin egen insats och hur de kan förändra denna i relation barnen. Det kan handla om vad de erbjuder för material, hur de presenterar något eller om de lyckas fånga barnens intresse. Utifrån detta kan vi dra paralleller med Bjervås (2011) studie där hon betonar fördelar pedagoger upplevde med pedagogisk dokumentation. Även här lyfts aspekter fram som att den pedagogiska dokumentationen ger pedagogerna en förståelse för
barnens utveckling och lärande. Dokumentationen lyfts även fram som ett verktyg för att stötta barnen och att skapa möjligheter för barnens kunskapsutveckling.
7.2 Studiens bidrag till forskningsfältet
En aspekt som överraskade oss var att intervjupersonerna lyfte EU:s nya datorskyddsförordning och att den på olika sätt kunde påverka arbetet med pedagogisk dokumentation. Denna förordning ersätter personuppgiftslagen och börjar gälla den 25 maj 2018. Den nya förordningen skärper reglerna kring digitala personregister och är ett skydd för individens personuppgifter (Appel, 2018). Eftersom denna förordning är ny finns ingen tidigare forskning på hur förskolans personal upplever att den påverkar dokumentationsarbetet och dess process. På så sätt blir denna studie ett bidrag till förskolans forskningsfält.
I denna studie synliggörs både möjligheter och svårigheter med förordningen. En aspekt som togs upp var att de strikta reglerna om att inte fota ansikten kunde påverka barnens möjlighet till delaktighet i dokumentationsprocessen. Några pedagoger hävdar att de inte får syn på barnens känslor och ansiktsuttryck i bilderna, samtidigt som en pedagog uttrycker att barnen gärna vill se sig själv på bild vid återkoppling. En del pedagoger ser däremot fördelar med att inte fota barnens ansikten eftersom de anser att fokus istället bör ligga på att få syn på barnens lärande. Ett par frågor vi kan ställa är: Hur påverkar de strikta reglerna om fotografering hur lärandet synliggörs och konstrueras? Blir det bara fokus på görandet? Hur kan det förändra eller påverka pedagogers konstruktion av pedagogisk dokumentation? Hur kan det i sin tur påverka hur barnen konstrueras i dokumentationsprocessen och deras möjligheter till delaktighet?
7.3 Yrkesrelevans
Inledningsvis i studien lyfter vi att det i förskolans verksamhet ställs krav på pedagogisk dokumentation. Att ta sig in i förskolans värld utan några större erfarenheter av att jobba med pedagogisk dokumentation kan därav bli en utmaning. Genom att utföra intervjuer och få ta del av förskolornas pedagogiska dokumentation har vi fått en bredare inblick kring arbetssättet. I vår framtida yrkesroll kommer vi att inspireras av den kunskap och de erfarenheter som pedagogerna delgett oss i intervjuerna. En utmaning som vi ser är att kunna vara flexibel när sociala och organisatoriska faktorer uppstår som kan påverka dokumentationsprocessen. Utifrån vårt resultat
har vi fått syn på att i dokumentationsprocessen kan det finnas en del svårigheter men att vinsterna och möjligheterna med arbetssättet är oändliga. I vår framtida roll ser vi det som en utmaning att arbeta med pedagogisk dokumentation och göra barnen delaktiga i den. Genom att få syn på vilka möjligheter som finns med den pedagogiska dokumentationen har vi fått en positiv inställning till arbetssättet.
7.4 Teoridiskussion
Vi funderade ett tag på vilken huvudteori som skulle vara central i vår studie och kom ganska snabbt fram till att det socialkonstruktionistiska perspektivet skulle passa som analysverktyg. Anledningen är att det socialkonstruktionistiska perspektivet handlar om att synliggöra människors uttalanden kring deras konstruktioner av omvärlden (Dahlberg m.fl., 2002). Utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv är den sociala världen, människor och kunskap en föränderlig konstruktion vilket påverkas av historiska och kulturella aspekter (Burr, 2003). Detta perspektivet har hjälp oss att förstå och synliggöra hur pedagogerna i tal konstruerar barn och delaktighet och vad dessa konstruktioner kan tänkas betyda i dokumentationsprocessen.
Begrepp som vi ansåg skulle vara passande att använda i studien är medkonstruktör och subjekt, som är nära sammankopplade med begreppet delaktighet. Följande begrepp har hjälp oss att få syn på hur pedagogerna uttrycker att de arbetar för att göra barnen delaktiga på olika sätt. Samtidigt som vi fått syn på hur pedagogerna bemöter barnen utifrån deras konstruktion av barn.
7.5 Metoddiskussion
I intervjuer kan det finnas en risk att deltagarna påverkas av situationen vilket kan ha en betydelse för vad som uttalas där och då. Intervjupersonerna hade möjligtvis kunnat uttala sig annorlunda vid ett annat tillfälle eller ifall intervjuaren hade varit någon annan (Larsen, 2009). Detta är en aspekt vi funderat kring eftersom vi valde att intervjua personer vi har en relation till. Vi är medvetna om att intervjuerna hade kunnat se annorlunda ut om vi hade intervjuat okända pedagoger. Däremot var det en trygghet för oss som oerfarna intervjuare att hålla i intervjuer med bekanta ansikten. Detta såg vi som en fördel då vi kunde koncentrera oss på att vara lyhörda och ställa följdfrågor.
Larsen (2009) beskriver att validitet i undersökning handlar om att samla in relevant och giltig information utifrån sina frågeställningar. Hög validitet kan handla om hur väl planerad undersökningen är. Larsen hävdar att det i intervjuer kan finnas en risk att intervjuaren inte ställer alla frågor som den borde och att de på så sätt kan dras felaktiga slutsatser utifrån ett tunt material. Samtidigt kan det vara lätt att höja validiteten inom kvalitativ forskning eftersom det finns möjlighet att göra ändringar i arbetsprocessen. För att öka studiens validitet läste vi in oss på ämnet och skrev öppna frågor med kompletterande stödord utifrån våra frågeställningar. Under arbetets gång fick vi ändra frågeställningarna eftersom vi ansåg att vi fick för tunt underlag utifrån vårt empiriska material.
7.6 Förslag till fortsatt forskning
Genom den här studien har vi fått en större förståelse för hur arbetet med den pedagogiska dokumentationen kan se ut och vilka tillvägagångssätt som finns för att göra barnen delaktiga i denna. I studien har vi också fått en inblick i den aktuella dataskyddsförordningen och vad denna kan ha för betydelse i förskolans verksamhet. På så sätt anser vi att denna aspekt hade varit intressant att undersöka vidare när det gäller vilka möjligheter och svårigheter förordningen kan bära med sig i förskolan. Ytterligare en aspekt som hade varit intressant och lärorik att forska vidare om hade varit föräldrars tankar kring pedagogisk dokumentation och hur deras delaktighet kan se ut i dokumentationsprocessen.
Under arbetets gång funderade vi emellanåt på vilket resultat vi hade kunnat få om vi hade observerat barnen i dokumentationsprocessen. På så vis hade man kunnat undersöka hur pedagoger gör barnen delaktiga i arbetsprocessen. Ett annat sätt hade varit att genomföra intervjuer med barnen för att ta reda på deras perspektiv och upplevelser kring pedagogisk dokumentation.