I diskussionen nedan besvaras frågeställningarna med hjälp av teoretisk applicering på presenterat resultat. Frågeställningarna besvaras enskilt under fristående avsnitt för att tydliggöra vad, i studien, som är centralt för de enskilda frågeställningarna.
Utifrån materialet framstår flera möjliga förklaringar till varför det är en skillnad mellan elevers yrkeskunskaper och arbetsmarknadens förväntningar. De tre orsaker som tydligast utgör en förklaring till problemet är, utifrån denna studie, utbildningens organisation, brister i APU samt elevers mentalitet och preferenser. Vidar i detta delavsnitt besvaras fråga 1 utifrån resultat och teoretisk ansats.
7.1 Den arbetsplatsförlagda utbildningens bidrag
Hur kan den arbetsplatsförlagda utbildningen bidra till att elever förses med goda yrkeskunskaper på yrkesförberedande gymnasieprogram?
Principen med marknadsanpassad utbildning, det vill säga att en skola utbildar så många elever som väntas kunna finna anställning inom ett visst område, frångåtts i samband med kommunaliseringen av skolan. Att frångå denna princip har, förutom att många elever kommit få svårt att finna en anställning efter avslutade studier, även medfört en svårighet i att tillgodose behovet av APU- platser. En orsaksförklaring som kan utgöra en del av problemområdet som tidigare beskrivits är brister i APU:n. Det framgår av materialet att APU:n är av stor vikt för att eleverna ska kunna utveckla kompetenser som krävs för det kommande yrket. Därav är brister som presenterats rörande APU centrala för yrkesförberedande gymnasieutbildningars överensstämmande med näringslivets krav på yrkeskompetens. De brister inom APU som framgår av materialet är att skolor inte lyckas erbjuda tillräckligt med APU-platser, vilket medför att vissa elever blir utan APU. Även om APU är ett krav i yrkesförberedande utbildningar finns det regler som inom skolverksamheten som tillåter att utebliven APU ska ersättas med skolförlagd utbildning. En annan aspekt i tillhandahållandet av APU-platser är att ansvaret att skaffa APU-plats överförs på eleverna själva. Detta kan göra att elevernas kontakter med näringslivet blir avgörande för om eller vilken APU de får. Exempelvis kan en elev få sin APU inom ett område som stämmer dåligt överens med det framtida yrket medan en annan elev får en APU som rustar denne väl inför yrket. Det tredje problemet som presenterats rörande arbetsplatsförlagd utbildning är huruvida arbetsplatser är rustade eller villiga att ta emot elever och tillhandahålla dessa arbetsträningar. Materialet visar att handledare ofta saknar relevant kunskap i hur de ska leda och utvärdera eleverna på arbetsplatsen, vilket försvårar skolans möjligheter att utvärdera vad eleverna lärt sig och betygsätta dessa.
35
7.2 De gymnasiegemensamma ämnenas bidrag
Hur bidrar gymnasiegemensamma ämnen till elevers yrkeskompetens vid yrkesförberedande gymnasieprogram?
Genom olika reformer har yrkesförberedande gymnasieutbildningar genomgått omfattande förändringar genom åren, syftande till att ge eleverna en starkare och mer flexibel ställning på arbetsmarknaden, en ökad möjlighet till högre studier samt en bredare kompetens. Dessa förändringar har enligt materialet inte gett önskad effekt på någon av ovanstående punkter. Det framstår snarare som om effekten skulle kunna blivit det motsatta i vissa hänseenden då en längre utbildning med större inslag av akademiska ämnen har fått till följd att många elever har presterat sämre eller helt valt att avsluta sina studier i förtid. De akademiska ämnena ter sig i sammanhanget som en del i problemet då skolan har misslyckats med att både införliva enskilda akademiska ämnens relevans för examensmål, men även att skolan har misslyckats med att förmedla en mentalitet bland eleverna vari ett engagemang i de akademiska ämnena prioriteras. För en utomstående betraktare ter sig behovet av akademiska ämnen vid vård och omsorgsprogrammets och fordons- och transportsprogrammets mycket olika. Vid vård och omsorgsprogrammet läser 18 % av eleverna vidare vid högre studier inom ett år medan motsvarande siffra vid fordons- och transportprogrammet är 1 %. Dessa båda yrkesinriktningar läser ändå samma akademiska ämnen. Att de akademiska ämnen är viktigare för de elever som planerar att läsa vidare vid högre studier, kan antas vara riktigt då de var dessa som infördes, vid yrkesförberedande gymnasieprogram, i och med att samtliga gymnasieprogram skulle ge grundläggande behörighet till högre studier. Det ter sig som att skolan i detta hänseende inte har gjort någon anpassning i huruvida de akademiska ämnena fyller en större relevans vid den ena utbildningen än den andra.
Elevers preferenser och mentalitet påverkar de gymnasiegemensamma ämnenas relevans och betydelse. Centralt för detta är fordons- och transportelevers ovilja eller oförmåga att engagera sig i akademiska ämnen. En anledning till detta kan vara de preferenser som eleverna har rörande yrkets kvalifikationer och den vaga kopplingen mellan akademiska ämnen och examensmålen. Eleverna har dels preferenser som anger vilken kunskap som är relevant inför yrket, men även gruppmentaliteter som anger att de, genom sin grupptillhörighet, har sämre förutsättningar i dessa ämnen. I kontrast till vård och omsorgsprogrammet framstår relevansen av de akademiska ämnena som skev i det hänseendet att fortsatt deltagande vid högre studier är mycket ojämnt fördelat mellan dessa två utbildningar. Att det finns en så stor skillnad mellan dessa utbildningar skulle kunna förklaras utifrån de relativa fördelar som de teoretiska ämnena medför i de olika utbildningarna. Specialiseringar inom vård och omsorgsprogrammet ställer krav på högskolestudier vilket ger de akademiska ämnena en viktigare roll för det kommande yrkeslivet. Inom fordons- och transportprogrammet förefaller det vidare att liknande valmöjligheter till vidareutbildning inte ger samma relativa fördelar. Med detta som utgångspunkt skulle skillnaden på hur många elever som läst vid högre studier vid de två utbildningarna kunna förklaras genom vilka fördelar de akademiska ämnena ger. Eftersom de akademiska ämnena medför olika förutsättningar vid de båda
36
utbildningarna kan inställningen till dessa ämnen förklaras utifrån elevernas preferenser och fördelar som ämnena ger.
Utifrån resultatet framgår det inte att akademiska ämnen bidrar till elevers yrkeskompetenser i någon större utsträckning. Materialet visar även på att elever i flera fall har preferenser rörande det framtida yrket som inte i någon större utsträckning innefattar de akademiska ämnena. Likt det resultat Korp (2012) framhåller har de akademiska ämnens karaktär påverkan på elevers inställning till dessa ämnen. Korp (2012) menar att det finns behov av förändring för att elever på yrkesförberedande gymnasieprogram ska prestera i akademiska ämnen. Resultatet i vår uppsats visar även på att de akademiska ämnena skulle kunna spela en avgörande roll i elevers yrkeskompetens då exempelvis vikten av att utrycka sig väl på såväl svenska som engelska tas upp.
Oavsett att elever vid exempelvis vård och omsorgsprogrammet och fordons- och transportprogrammet har olika yrkeskompetenser och olika examensmål har dessa samma styrdokument i samtliga gymnasiegemensamma ämnen med samma centrala innehåll. På så vis ter det sig som att de gymnasiegemensamma ämnena inte i någon större utsträckning syftar till att bidra till elevers yrkeskompetenser. Utifrån detta perspektiv verkar det snarare som om de gymnasiegemensamma ämnena lever sitt eget liv och står över frågan om vilka som läser ämnet. Även om en vilja att anpassa undervisningen, i de gymnasiegemensamma ämnena till elevers framtida yrke, skulle finnas hos den enskilde läraren så hindras detta av att styrdokument inte verkar främja en sådan utveckling. De gymnasiegemensamma ämnena verkar istället syfta till att samtliga elever som läser dessa ska lära sig samma saker. Vidare är detta inte nödvändigtvis ett problem, men problemet uppstår då eleverna själva inte ser meningen med att engagera sig i dessa ämnen. Det finns en klar skillnad mellan examensmålen, i fordons- och transportprogrammet och vård och omsorgsprogrammet.
Sammanfattningsvis blir slutsatsen att huruvida de gymnasiegemensamma ämnena bidrar till elevers yrkeskompetens beror på hur pass väl eleverna kan tillgodogöra sig den existerande undervisningen i yrket. Undervisningen i de gymnasiegemensamma ämnena kan utifrån styrdokument inte förväntas vara utformad på olika vis beroende på vilken kompetens eleverna förväntas ha i yrkeslivet utan är oberoende av detta.
7.3 Möjliga åtgärder för större överensstämmelse
Vilka möjliga åtgärder skulle kunna skapa större överensstämmelse mellan arbetsmarknadens förväntningar på yrkeskompetenser och de yrkeskunskaper som yrkesförberedande gymnasieprogram ger, utifrån materialet?
De möjliga åtgärder som resultatet pekar på är dels vikten av att alla elever får en bra APU men även fördelar med att basera yrkesutbildningarna på arbetsmarknadsundersökningar. Vidare visar materialet på möjliga problem kopplade till de akademiska ämnena vid yrkesförberedande gymnasieutbildningarna.
37
En förändring i och med skolreformen var att APU utökades till 15 obligatoriska veckor vid de yrkesförberedande utbildningarna, från att tidigare varit frivillig och fått varierat utrymme från skola till skola. Anledningen till utebliven eller ofullständig APU kan givetvis bero på en mängd olika faktorer. En stark bidragande anledning är dock, att arbetsmarknadsundersökningen tagits bort och att lämpliga APU-platser för dessa utbildningar kan saknas på orten. Resultatet av detta är ofta att elever inte får någon APU plats eller får en APU plats inom ett arbetsområde som inte motsvarar utbildningen. Utifrån materialet är det rimligt att föreslå att yrkesförberedande gymnasieutbildningar i en högre grad bör byggas på arbetsmarknadsundersökningar för att examinerade elever lättare ska komma in på arbetsmarknaden, likt KY-utbildningar som Kossack (2012), redogör för. Andra likheter med hennes resultat är vikten av ett nära och fungerande samarbete mellan utbildning och arbetsmarknad. Denna förändring skulle vidare underlätta skolors förmåga att tillgodose elever relevant APU. Det är rimligt att anta att det i och med en förändring där skolan endast utbildar de som förväntas få arbeten i närområdet, borde underlätta att engagera företag och utbilda handledare inom dessa för att ytterligare fröbättra utbildningen. I och med att företag borde vara mer intresserade att knyta yrkesutbildade till sig då de kan tillgodose dem arbeten. Skolans förmåga att tillgodose elever relevant APU är av stor betydelse för elevers yrkeskompetens och en viktig del att uppnå.
Vidare visar resultatet på att de argument och förhoppningar som låg till grund för övergången till en treårig gymnasial yrkesutbildning inte har införlivats. Resultatet har snarare visat på en negativ effekt då elever i en större utsträckning har avslutat utbildningen i förtid eller presterat sämre, med sämre självkänsla som följd. Frågan bör därför lyftas huruvida en möjlig förändring mot en kortare yrkesutbildning med färre inslag av akademiska ämnen är möjlig eller önskvärd i vissa fall. Vad som tydligt bör ses som föremål för en förändring är dock förankringen av de akademiska ämnenas roll för elevers yrkeskompetens. Ett förslag skulle kunna vara att förändra programmen, och återinföra de tvååriga yrkesförberedande gymnasieutbildningarna, vilket redan påbörjats i samband med införande av introduktionsutbildningen. Dock syftar inte introduktionsprogrammet till att ersätta den rådande utbildningen. Den är snarare ett alternativ för elever som inte lyckas med sin utbildning. Ett annat alternativt är att förankra de akademiska ämnena i examensmålen så att dessa uppfyller en mening eller funktion. Eleverna behöver få en relativ fördel av att läsa ämnena så att de ger en mening för det kommande arbetslivet. Detta går att återkoppla till Ahnlund och Johansson (2011) som visar att elever som läst på vård och omsorgsprogrammet får goda yrkeskunskaper inom området efter avslutad utbildning, men att många kunskaper som elever lärt sig i skolan får ett litet utrymme i arbetslivet. De kunskaper elever får vid utbildningen behöver efterfrågas av arbetsgivare för att dessa kunskaper ska upplevas som relevanta. Sammanfattningsvis kan styrdokument i enskilda ämnen behöva ses över för att gagna elevers yrkeskompetens. De akademiska ämnena fyller givetvis en roll, men eftersom många elever i yrkesförberedande gymnasieprogram uppnår dåliga resultat i dessa ämnen kan en tydligare förankring till dessa yrkesförberedande programs examensmål gagna dessa ämnens status och funktion, likt Dzins (2009) slutsats om balansgången mellan kunskapens essentiella och ekonomiska nytta.
38
7.4 Pedagogiska implikationer
Det som vi vill lyfta fram efter avslutad studie är främst relevansen i sambandet, mellan akademiska ämnen och elevernas studieinriktning vid yrkesförberedande gymnasieprogram. Enligt studien är det viktigt att eleverna upplever att dessa ämnen ger dem en fördel för att de ska engagera sig i dessa. Det är mycket möjligt att denna fördel på alla vis är reell men den blir för eleverna otydlig på många vis. Huruvida enskilda lärare kan visa för eleverna att de genom ett akademiskt ämne tillgodogör sig kunskaper som är relevanta för yrket låter vi vara osagt. De gymnasiegemensamma ämnena vid yrkesförberedande gymnasieutbildningar är enligt vår mening dock att betrakta som generella då samma styrdokument reglerar samtliga yrkesförberedande utbildningars undervisning i exempelvis matematik eller historia.
Att förändra styrdokument är dock en stor strukturell förändring som i huvudsak äger rum utanför lärarens handlingsutrymme. Vad läraren i exempelvis matematik eller samhällskunskap skulle kunna göra är att bedriva sin undervisning så nära elevernas yrkesval och deras examensmål som möjligt. Visserligen finns det vissa former av kunskap som varje människa har nytta av, men om valet står mellan denna typ av kunskap, som upplevs som oviktig i förhållande till kunskaper som på ett tydligt vis bidrar yrkeskompetens, blir troligen valet enkelt för eleven.
7.5 förslag på vidare forskning
Som förslag till vidare forskning vill vi ange en form av försöksverksamhet där lärare i akademiska ämnen under en period utgår från elevernas examensmål från de olika yrkesinriktningarna snarare än ämnets centrala innehåll. Intressant att veta vid en sådan studie är, förutom elevers nivå av studiedeltagande, hur eleverna upplever att dessa ämnen utvecklar deras yrkeskompetenser. Eftersom slutsatserna och resultatet pekar på flera olika problem inom de yrkesförberedande gymnasieutbildningarna skulle enskilda studier kunna riktas mot varje enskilt problemområde som belyses i denna studie. Vidare hade det varit intressant att studera huruvida arbetsgivare inom områden som berörs av de yrkesförberedande gymnasieutbildningarna önskar förändringar i dessa. Det är möjligt att skolan i och med att utbildningarna inte längre bygger på marknadsundersökningar har kommit längre ifrån näringslivet på olika områden. Dessa områden hade, om de existerar, varit intressanta att belysa utifrån arbetsgivares perspektiv.
39