Yrkesförberedande gymnasieprogram En dokumentanalys av skapandet av elevers yrkeskompetenser vid yrkesförberedande gymnasieprogram

LÄRARPROGRAMMET

Yrkesförberedande gymnasieprogram

En dokumentanalys av skapandet av elevers yrkeskompetenser vid yrkesförberedande gymnasieprogram

Einar Ideström och Dick Spetz

Examensarbete 15 hp Avancerad nivå Höstterminen 2013 Handledare: Sofie Walter Examinator: Peter Karlsudd

Institutionen för utbildningsvetenskap

0

Linnéuniversitetet

Institutionen för utbildningsvetenskap

Arbetets art: Examensarbete, 15 hp Lärarprogrammet

Titel: Yrkesförberedande gymnasieprogram: En dokumentanalys av skapandet av elevers yrkeskompetenser vid yrkesförberedande gymnasieprogram

Författare: Einar Ideström och Dick Spetz Handledare: Sofie Walter

ABSTRAKT

Problemområdet för denna studie grundas i statistik som visar på att en betydande del av elever som har avslutat studier vid en yrkesförberedande gymnasieprogram upplever att utbildningen på ett bristande vis förberedde dem för yrket. Syftet med studien är att undersöka faktorer som påverkar elevers yrkeskompetenser vid yrkesförberedande gymnasieprogram. Som exempel för yrkesförberedande gymnasieutbildningar utgör i studien vård och omsorgsprogrammet och fordons- och transportprogrammet. Genom en sammanställning av vetenskapliga studier, statliga utredningar, myndighetsdirektiv samt offentlig statistik besvaras studiens undersökningsområde genom en litteraturstudie. De anlagda teorierna förklarar individers val, skolorganisationens roll samt gruppmentalitets betydelse för elevers kunskapssyn. Resultatet och slutdiskussionen av studien visar dels på den arbetsplatsförlagda utbildningens vikt för utvecklandet av yrkeskompetens, men ger även en fingervisning av vikten att förankra relevansen av de akademiska ämnena vid vissa yrkesförberedande utbildningar.

Nyckelord:

Yrkesförberedande gymnasieprogram, yrkeskompetenser, gymnasiegemensamma ämnen, akademiska ämnen, teoretiska ämnen, arbetsplatsförlagd utbildning, APU, fordons- och transportprogrammet, vård och omsorgsprogrammet.

1

INNEHÅLL

1 INTRODUKTION ... 3

1.1 Tidigare forskning ... 6

2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 8

2.2 Syfte: ... 8

2.3 Frågeställningar ... 8

3 BAKGRUND ... 9

3.1 Skolans förändring över tid ... 9

3.2 Yrkeskvalifikationer och examensmål ... 11

3.3 Utbildning och arbetsmarknad... 12

3.4 Sammanfattning av bakgrund ... 13

4 METOD ... 14

4.1 Litteraturstudie ... 14

4.2 Urval ... 14

4.3 Material ... 16

4.4 Etiskt förhållningssätt ... 17

5 TEORETISKA PERSPEKTIV ... 18

5.1 Relativa fördelar och rationella val ... 18

5.1.1 DBO-teorin, Desires, Beliefs and Opportunities ... 18

5.3 Organisationsteori ... 20

5.4 Begreppsapparat ... 21

6 RESULTAT OCH ANALYS ... 22

6.1 Problemet med arbetsplatsförlagd yrkesutbildning i förhållande till skolförlagd yrkesutbildning ... 22

6.1.1 Arbetsplatsförlagda utbildningens betydelse för elevers yrkeskompetens.26 6.2 Övergången från tvååriga till treåriga yrkesförberedande gymnasieprogram .... 27

6.3 Identiteters och mentaliteters betydelse för elevers kunskapsrelevans ... 28

7 DISKUSSION ... 34

7.1 Den arbetsplatsförlagda utbildningens bidrag ... 34

7.2 De gymnasiegemensamma ämnenas bidrag ... 35

7.3 Möjliga åtgärder för större överensstämmelse ... 36

7.4 Pedagogiska implikationer ... 38

7.5 förslag på vidare forskning ... 38

8 REFERENSLISTA ... 39

8.1 Litteratur ... 39

2

8.2 Digitala referenser ... 41

BILAGOR ... 1

1 Bilaga 1 ... 1

2 Bilaga 2 ... 2

3 Bilaga 3 ... 3

3

1 INTRODUKTION

År 2012 påbörjade 102 487 elever gymnasialutbildning varav cirka 30 000 elever började på yrkesförberedande gymnasieprogram (Skolverket, 2013 Rapport 395, s.

82). I en studie publicerad av Statistiska centralbyrån (2012)¹ framgår det att mer än en tredjedel av män som läst vid yrkesförberedande gymnasieprogram anser att utbildningen inte alls riktas mot yrket. Studien visar även att mindre än hälften av männen anser att utbildningen är riktad mot yrket. Bland kvinnorna är siffrorna än mer dystra där majoriteten upplever att utbildningen inte alls stämmer överrens med yrket. I den statistiska sammanställningen framgår det att det är en större andel som anser att utbildningen inte stämmer överens med yrket än de som anser att det stämmer överens med yrket bland både kvinnor och män. Pär Isaksson (2006, s. 168) beskriver att det i Sverige råder en brist på yrkesfolk. Detta menar han vidare ger ett dystert betyg åt den svenska samhällsekonomin när samtidigt en betydande del av populationen i arbetsför ålder står utanför arbetsmarknaden. Vidare menar Isaksson (2006) att flera arbetsgivare är i stort behov av viss arbetskraft samtidigt som arbetslösheten är hög. Exempel på yrken som tenderar ha en stor efterfrågan är specialiserade hantverkaryrken som plåtslagare och rörmokare samt yrken inom industrin (Isakson 2006 s. 168). Studien från Statistiska centralbyrån (2012) som tidigare nämnts visar att elever upplever yrkesförberedande gymnasieutbildningar som bristande, då en stor del av de som deltagit i studien anser att utbildningen inte motsvarar yrkets krav på kompetens. Detta borde vara ett problem som påverkar det svenska samhällets utveckling och framtid, i enlighet med en studie publicerad av Statistiska centralbyrån (2012)², vilken visar att flera av de elever som utexaminerades åren 2006 och 2007 från de yrkesförberedande gymnasieprogrammen hade en relativt otrygg ställning på arbetsmarknad tre år efter examen. Ungefär 60 % av männen och något färre andelar kvinnor hade etablerat sig på arbetsmarknaden efter examen från exempel byggprogrammet. Hela sammanställningen av studien kan ses i bilaga 1. I enlighet med att elever från yrkesförberedande gymnasieprogram har en relativt otrygg ställning på arbetsmarknaden tre år efter examen, finns det behov av att undersöka vad som utgör problem inom yrkesförberedande gymnasieutbildningar.

För att eleverna ska få en bättre ställning på arbetsmarknaden behövs rätt kunskaper som leder till yrkeskompetens för det tänkta yrket som utbildningarna riktas mot.

Frågan kring vad som utgör att elever tycker att utbildningen inte motsvarar arbetsmarknadens kunskapskrav, är därav intressant att undersöka. Anledningen till att elever som läst vid yrkesförberedande gymnasieprogram upplever att

1 Statistiska centralbyrån (2012) Arbetets överensstämmelse med utbildningen i mars, tre år efter avslutad utbildning, bland gymnasieavgångna efter utbildningens inriktning, kön, grad av överensstämmelse och tid.

2 Statistiska centralbyrån (2012) Etablering på arbetsmarknaden tre år efter gymnasieskolan.

4

utbildningen inte motsvarar de kunskaper som arbetsgivare söker, kan rotas i flera olika aspekter inom utbildningen. I denna studie undersöks därmed några tänkbara faktorer som har inverkan på yrkesförberedande gymnasieutbildningar.

Enligt SCB (2010)³ framgår det att 1 % av de elever som läste vid fordons- och transportprogrammet läste vidare vid högre studier och där 18 % vid vård och omsorgsprogrammet studerade vidare vid högre studier 2009/2010, vilket är betydligt färre procentenheter än vid exempelvis samhälls- och naturvetenskapliga inriktningar där 35 % respektive 54 % påbörjade en högre utbildning inom ett år efter avslutad gymnasieutbildning. En sammanställning från skolverket visar att det fanns en tydlig skillnad på slutbetyg mellan elever som läste yrkesförberedande gymnasieprogram och högskoleförberedande gymnasieprogram i gymnasiegemensamma ämnen⁴. Elever vars slutbetyg var icke godkänt var statistiskt betydligt fler på yrkesförberedande gymnasieprogram år 2011 än vid studieförberedande gymnasieprogram (Skolverket Siris 2012 Slutbetyg). Ytterligare en sammanställning från Skolverket visar resultat från nationella proven år 2013 skolverket Siris (2013 Gymnasieskolan resultat på kursprov), där det framgår att mer än 15 % av eleverna på yrkesförberedande gymnasieprogram hade F i svenska till skillnad från elever på högskoleförberedande gymnasieprogram där 2,6 % hade F. I Engelska var de underkända eleverna något färre från båda inriktningarna där 1,3 % från högskoleförberedande gymnasieprogram och 8,1 % från yrkesförberedande gymnasieprogram hade F. Liknande skillnader finns vid en jämförelse av högre betyg där 0,5 % på yrkesförberedande gymnasieprogram fick A i Engelska och där 5,2 % av elever vid högskoleförberedande gymnasieprogram fick A.

Vård och omsorgsprogrammet och fordons och transportprogrammet läser 500 gymnasiepoäng i samma kurser. Dessa kurser är: Engelska 5, Historia 1a1, Idrott och hälsa 1, Matematik 1a, Naturkunskap 1a1, Religionskunskap 1, Samhällskunskap 1a1 och Svenska 1 (Skolverket, läroplaner, 2011). Dessa två yrkesförberedande gymnasieutbildningar leder till två vitt skilda yrken men ändå läses under en betydande del av utbildningen samma ämnen med samma centrala innehåll. Att dessa till synes mycket olika yrkesförberedande gymnasieutbildningarna läser totalt sju kurser med samma innehåll kan givetvis motiveras med att det finns viss typ av kunskap som alla behöver tillgodogöra sig oavsett yrke. Dessa kunskaper framgår dock inte i de examensmål som varje yrkesförberedande gymnasieprogram har formulerat, och som en elev ska ha uppnått vid sin examen från detta program.

3 Statistiska centralbyrån (2010) Studenter och examina i högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå

4Gymnasiegemensamma ämnen är de ämnen som alla gymnasieprogram läser, vilka är Engelska, Historia, idrott och hälsa, matematik, naturkunskap, religionskunskap, samhällskunskap och svenska.

Ämnenas omfång skiljer sig dock åt mellan vissa gymnasieprogram där vissa ämnen läses som 50 poängskurser eller 100 poängskurser. (Skolverket 2011 Läroplan, examensmål och

gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011)

5

Problemet med detta skulle dock kunna tolkas som att de gemensamma teoretiska ämnenas betydelse för elevernas yrkesexamen, och således deras yrkeskompetens, inte klargörs utifrån examensmålen. I uppsatsen undersöks därmed de gymnasiegemensamma ämnenas betydelse och påverkan på elever och huruvida detta är en bidragande faktor till att elever inte får kunskaper som arbetsgivare efterfrågar. I uppsatsen undersöks de gymnasiegemensamma ämnenas betydelse i förhållande till relevans, men även hur elever tar till sig kunskaper från dessa ämnen och hur elever ser på de gymnasiegemensamma ämnena.

Resultat från Paula Kossaks studie (2012) visar att omkring åtta av tio utexaminerade från yrkeshögskolan har arbete inom ett år efter examen. Cirka 40 000 studerade på några av de program som yrkeshögskolan erbjuder, (yrkes-högskoleutbildningar och kvalificerade yrkesutbildningar) år 2010. Samma studie visar även att sju av tio utexaminerade har arbete inom en månad efter examineringsdagen. Studien visar att yrkesutbildningar vid yrkeshögskolan leder till arbete inom en relativt kort period.

Det är mindre än tio procent som inte arbetar inom yrket efter en ett års period, vilket är betydligt högre procentenheter vid en jämförelse med yrkesförberedande gymnasieprogram. Att det är en stor skillnad mellan de olika utbildningarna kan bero på flera olika saker och en rak jämförelse mellan de båda utbildningarna borde inte göras, men en central del vid yrkesutbildningar vid yrkeshögskolan är arbetslivsanknuten undervisning, eller arbetsplatsplatsförlagd utbildning.

Arbetslivsanknuten undervisning vid yrkesutbildningar vid yrkeshögskolan utgör en tredjedel av utbildningen enligt yhutbildningar.se, vilket skiljer sig markant från de 15 obligatoriska veckor som yrkesförberedande gymnasieutbildningar innefattas av.

Därav undersöks även den arbetsplatsförlagda utbildningen som en möjlig orsak till att elever upplever att utbildningen inte motsvarar arbetsmarknadens krav. Den arbetsplatsförlagda utbildningen undersöks i studien i förhållande till skolan som organisation samt vilken betydelse arbetsplatsförlagd utbildning har för elevernas yrkeskunskaper.

Sammanfattningsvis utgörs problemområdet av den presenterade statistik som visar att en stor del av de elever, som avslutat en yrkesförberedande gymnasieutbildning mellan åren 2001 – 2009, tre år efter avslutade studier upplevde att utbildningen inte alls överensstämde med arbetet, och att dessa inom tre år, efter avslutade studier, till en stor del hade en svag ställning på arbetsmarknaden. I denna uppsats undersöks faktorer som påverkar elevers yrkeskompetens kopplade till yrkesförberedande gymnasieprogram.

6

1.1 Tidigare forskning

Forskning som berör det beskriva området är bristande när det kommer till vad som utgör problem inom de yrkesförberedande gymnasieutbildningarna. Den forskning som utförts har oftast fokus på en aspekt som kan tänkas påverka skolan som organisation eller elevers lärande där yrkesförberedande program varit i fokus. Andra exempel som funnits är forskning som jämfört utbildningar i olika länder för att ge en större förståelse över olika arbetsmetoder inom skolan. Det finns därmed inga liknande studier som utförts mot det problemområde som undersöks i denna uppsats.

Tidigare forskning är som tidigare nämnt oftast riktad mot en central del, vi gör därmed en sammanställning av dessa problem för att göra en så heltäckande förklaring som möjligt. Nedan presenteras tre studier som kan härledas till forskningsområdet och som är relevanta för att skapa en förståelse för uppsatsens undersökningsansats.

Nedan presenteras en studie av Petra Ahnlund universitetslektor i Socialt arbete vid Umeå universitet och Stina Johansson professor i socialt arbete vid Umeå universitet Omvårdnadsprogrammet: genomströmning, etableringsgrad och utbildningens relevans. Rapport 2011:19 (2011). Anledningen till att denna studie presenteras är för att studien tar upp vård och omsorgsprogrammets framtida förutsättningar, men framförallt för att studien undersöker yrkeskunskaper inom vård och omsorgsprogrammet. De skriver om vård och omsorgsprogrammets utveckling och arbetsmarknadens behov. Ahnlund och Johansson (2011) använder sig av enkätundersökningar och offentlig statistik från Statistiska centralbyrån i deras framställning av den framtida arbetsmarknadens behov av utbildad arbetskraft inom området. De kommer fram till att vård och omsorgsprogrammet som en ensam aktör för utbildning inom området kommer få ytterligare större konkurens. Konkurrensen kommer dels komma från personal med utbildningsbakgrund som inte kan kopplas till vård och omsorgen, men vilka internt kommer uppnå behörighet genom erfarenhet och interutbildning. Gränslinjen mellan formellt utbildade och outbildade kommer därmed att försvinna i framtiden (Ahnlund och Johansson 2011 s, 31). En annan viktig del i studien är att de menar att elever som läst på vård och omsorgsprogrammet får goda yrkeskunskaper inom området efter avslutad utbildning, men att många kunskaper som elever lärt sig i skolan får ett litet utrymme i arbetslivet. Med denna slutsats skiljer sig resultatet från studien publicerad av SCB, där majoriteten av kvinnor anser att utbildningen inte riktas mot yrket. I uppsatsens slutdiskussion återkopplas studien från Ahnlund och Johansson (2011) med uppsatsens resultat.

Helena Korp universitetslektor i pedagogik vid högskolan i väst skriver i sin studie I think I would have learnt more if they had tried to teach us more’ –performativity, learning and identitiesin a Swedish Transport Programme (2012,) om de akademiska ämnenas roll för elever som läst vid fordons- och transportprogrammet.

Studien behandlar hur olika ämnen får olika betydelser för eleverna, men även hur ämnenas didaktik skiljer sig mellan varandra. Studien bygger på insamlad data från observationer vid en gymnasieskola i Sverige från åren 2007 och framåt.

Observationerna ägde rum i flera olika ämnen däri bland annat svenska, engelska och

7

matematik men även i de praktiska ämnena som eleverna läste. Resultatet pekar på att akademiska ämnens karaktär påverkar elevers inställning till dessa ämnen. Hon menar även på att det finns behov av förändring för att elever på yrkesförberedande gymnasieprogram ska prestera i akademiska ämnen. Denna studie är ett tydligt exempel på en studie som har fokus på en aspekt inom det problemområde som undersöks i denna uppsats. I uppsatsen slutdiskussion görs en jämförelse med Korps studie och hur hennes resultat förhåller sig till uppsatsens svar på vilken roll de gymnasiegemensamma ämnena har för elever på yrkesförberedande gymnasieprogram.

Amela Dzin har i sin doktorsavhandling Kunskapssyner och kunskapens vyer: om kunskapssamhällets effektiviseringar och universitetens själ, med exempel från Karlstads universitet (2009) undersökt synen på kunskap vid svenska universitet och högskolor. Det problemområde som undersöks i studien är studenters efterfrågan på kunskap som är användbar på arbetsmarknaden i kontrast till universitetens värnande av kunskapens essentiella värden. Dzin använder sig av tre olika empiriska material, enkäter, djupintervjuer och textdokument. Resultatet i Dzins studie visar på ett behov av balansgång mellan kunskapens ekonomiska nytta och kunskapens bildande värde.

Dzin undersöker kunskapssyn och hur kunskap påverkar individers förutsättningar. I Dzins studie undersöks kunskap som elever får vid högskolor och universitet i förhållande till vad arbetsmarknaden efterfrågar. På liknande sätt undersöks det i denna uppsats hur yrkeskunskaper elever får vid yrkesförberedande gymnasieutbildningar, bidrar till yrkeskompetens, genom att undersöka faktorer som påverkar elevers yrkeskompetenser vid yrkesförberedande gymnasieprogram. De ovannämnda studierna används i uppsatsens diskussion som en återkoppling till tidigare forskningsresultat i förhållande till frågeställningarna i uppsatsen.

8

2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR

Nedan presenteras uppsatsens syfte och frågeställningar.

2.2 Syfte:

Syftet med studien är att undersöka faktorer som påverkar elevers yrkeskompetenser vid yrkesförberedande gymnasieprogram, med utgångspunkt från vård och omsorgsprogrammet och fordons- och transportprogrammet.

2.3 Frågeställningar

1. Hur kan den arbetsplatsförlagda utbildningen bidra till att elever förses med goda yrkeskunskaper på yrkesförberedande gymnasieprogram?

2. Hur bidrar gymnasiegemensamma ämnen till elevers yrkeskompetens vid yrkesförberedande gymnasieprogram?

3. Vilka möjliga åtgärder skulle kunna skapa större överensstämmelse mellan arbetsmarknadens förväntningar på yrkeskompetenser och de yrkeskunskaper som yrkesförberedande gymnasieprogram ger, utifrån materialet?

9

3 BAKGRUND

I bakgrunden redogörs under tre olika delavsnitt för skolans utveckling och förändring som ligger till grund till de aktuella utbildningsformerna och skolans organisation. Examensmålen för vård och omsorgsprogrammet och fordons- och transportprogrammet. Anledning till att dessa exempel från examensmål tas upp är för att visa på möjliga kopplingar till de gymnasiegemensamma ämnena i de två utbildningarna. Under det sista avsnittet redogörs för hur utbildning och arbetsmarknaden förhåller sig till varandra i den svenska arbetsmarknadspolitiken.

3.1 Skolans förändring över tid

Elisabeth Elmeroth, Lotta Eek-Karlsson, Ragnar Olsson och Lars-Olof Valve vid Linnéuniversitetet (2006), Från Kronos till Kairos tar upp skolans utveckling och läroplanernas förändring från 1800-talet till 1994. Skolans utveckling har påverkats av statens kontrollbehov, ett ansvarsområde som under 1900-talet flyttades över till kommunerna (Elmeroth m.fl. 2006 s. 41). Under slutet av 1800- och 1900-talets början utformades normalplaner som syftade till att strukturera skolans tid och innehåll. Även om normalplanerna utformades som nationella riktlinjer fanns det läroplaner där varje socken utformade en egen undervisningsplan. Som kontrollverktyg fanns skolinspektionen vilka följde upp de enskilda skolornas undervisning År 1919 infördes den första undervisningsplanen vilket medförde en omstrukturering för skolan som helhet. Undervisningstiden och varje enskilt ämne fick bestämda ramar och tydliga centralstyrda riktlinjer. Året 1962 kom den första läroplanen⁵ som präglades av 1950-talets diskussioner och önskan från arbetarrörelsens att implementera en likvärdig och enhetlig skola styrd av en skolform. Resultatet blev en gemensam nioårig grundskola där årskurs sju och åtta hade valbara kurser. En annan valmöjlighet var att eleverna kunde välja svårighetsgrad inom ämnena matematik och engelska. En annan aspekt som påverkade skolan med läroplanen från 1962 var den detaljerade timplanen vilken fungerade som ett verktyg för en jämlik skola (Elmeroth m.fl. 2006 s. 47-53).

Ingela Schånberg, i Susanna Hedenborg, Mats Morell (2006 s. 279-281) Sverige- en social och ekonomisk historia skriver att åren 1961-1976 var ”jämlikhetskontraktens tid” vilket Schånberg menar påverkades av samhällets ökade efterfrågan av kvinnor på arbetsmarknaden, men även förändringen av skolans utformning. År 1962

5 Läroplanen som infördes 1962 ska inte förväxlas med läroplaner som under 1800-talet och 1900- tales början, utformades som lokala riktlinjer i förhållande till de normalplaner som utvecklades på nationell nivå. Läroplanen från 1962 är snarare en ersättning av normalplanerna.

10

minskades den könssegregerade undervisningsformen i samband med att en jämlik och gemensam grundskola infördes. En annan förändring förutom den gemensamma grundskolan som infördes 1962 var den nya gymnasieskolan vilken infördes år 1971.

Förändringen år 1971 medförde en integrering mellan teoretiska och praktiska ämnen, men omfattningen av dessa skiljdes i längd på de olika utbildningarna. De teoretiska linjerna samhällsvetenskap, naturvetenskap och ekonomivetenskap utgjordes av ett treårigt program, medan de praktiska inriktningarna i huvudsak var tvååriga (Schånberg i Hedenborg, Morell 2006.s 281).

Under 1970-talet utvecklades nya tekniker inom vården och industrin vilket medförde en samhällig förändring från industrisamhälle till kunskap och tjänstesamhälle. Förändringen av samhället medförde under 1980-talet en klyfta mellan män och kvinnors arbete. En anledning till att klyftan mellan kvinnor och män återuppstod under 1980-talet är IT-branschens framväxt vilken var mansdominerad. En annan aspekt var även fördelningen inom yrkesutbildningarna, där industri, hantverk, jordbruk och skogsbruk var mansdominerande. Kvinnor tenderade till stor del att läsa samhällsvetenskapliga linjer inom de teoretiska gymnasieutbildningarna. Kvinnor som läste praktiska tvåårsprogram läste framförallt vårdlinjen, beklädnadsteknikslinjen och kontorslinjen (Schånberg i Hedenborg, Morell, 2006.s 285-287). En annan förändring under 1980-talet som genomfördes i samband med den nya läroplanen var målstyrning, vilket avsågs ge tydligare riktlinjer kring innehåll inom varje enskilt ämne, men även vilka mål och begrepp som eleverna skulle lära sig och tillämpa. Vidare lades fokus på färdigheter och förmågor som skulle utvecklas under studietiden. Målen fastställdes av staten, men metoderna för måluppfyllelserna utformas lokalt och individuellt (Elmeroth m.fl.

2006 s. 56). Under 1990-talet genomfördes stora förändringar inom gymnasieskolan, där flera av de tidigare gymnasieprogrammen avvecklades eller sammanslogs med andra program. Flera nya program infördes, samt att de befintliga program som fick fortsatt existens omstrukturerades. Genom Lpf94 blev alla gymnasieprogram treåriga vilket innebar fler akademiska ämnen inom de yrkesförberedande gymnasieprogrammen. Förändringen medförde även att de yrkesförberedande gymnasieprogrammen gav grundläggande behörighet till högre studier. (Schånberg i Hedenborg, Morell 2006.s 287). I propositionen Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan (Proposition 2008/09:199 s. 1) framlades förslag på att skilja högskoleförberedande gymnasieprogram och yrkesförberedande gymnasieprograms förutsättningar och grundläggande behörighet för fortsatta studier vid universitet och högskolor. Denna förändring genomfördes sedan i och med införandet av Lgf11, men de akademiska ämnena, vid yrkesförberedande gymnasieprogram, finns fortfarande kvar i stor utsträckning i de gymnasiegemensamma ämnena.

11

3.2 Yrkeskvalifikationer och examensmål

Inom olika yrkesförberedande gymnasieprogram är examensmålens specificerade för de enskilda programmens särart. I denna studie presenteras examensmål för vård och omsorgsprogrammet och fordons- och transprogrammet dels eftersom yrkesområdena skiljer sig stort, men även eftersom programmen är kvinnodominerade och mansdominerade. I examensmålen från bägge yrkesförberedande gymnasieprogram finns inga direkta kopplingar till vilka ämnen om ämnar bidra till kunskaperna eleverna ska sträva efter att uppnå. Examensmålen är utformade efter yrkeskunskaper eleverna behöver för det kommande yrkesområdet som utbildningen syftar till och inte till övergripande färdigheter som eleverna kan tänkas behöva. Några exempel på kunskaper eleverna som läser vård och omsorgsprogrammet ska uppnå i examensmålen från Skolverket, GY11 är

Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i vård, omvårdnad och omsorg samt ge kunskaper om hälsa, ohälsa och funktionsnedsättning. Arbetet utgår från en människosyn som betonar människors lika värde, mänsklig värdighet, livskvalitet och välbefinnande.

Eleverna ska också utveckla förståelse för människors olika behov och förutsättningar. Dessutom ska eleverna utveckla en förmåga att diskutera och ta ställning i etiska frågor som rör yrkesutövningen och att följa den etik som råder inom yrkesområdet. Utbildningen ska utveckla elevernas förmåga till muntlig och skriftlig kommunikation, eftersom det skapar en grund för ett gott samarbete samt för att kunna ge korrekt och komplex information till patienter och andra brukare. Att identifiera, analysera och ta initiativ till att lösa problem i olika vård- och omsorgssituationer samt att se konsekvenser av handlingsalternativ är viktigt inom yrkesområdet. Utbildningen ska också ge eleverna kunskaper om vårdens och omsorgens historiska utveckling. Med detta som grund och med stöd av aktuell forskning ska eleverna utveckla förmåga att kritiskt granska invanda rutiner och kunna föreslå förändringar som innebär ökad kvalitet inom verksamhetsområdet. Utbildningen ska ge kunskaper och insikter om arbetsmiljöns betydelse för fysisk, psykisk och social hälsa samt om hur man kan samverka för att skapa goda och jämlika arbetsförhållanden (skolverket Gy11 s. 39-40).

Även om det i examensmålen finns möjliga kopplingar till de gymnasiegemensamma ämnena, återfinns å andra sidan inte dessa examensmål i det centrala innehållet för dessa ämnen. En möjlig förklaring till detta är att det centrala innehållet i gymnasiegemensamma ämnen är oberoende elevernas programinriktning. På samma sätt som examensmålen saknar koppling till de enskilda ämnena och kurserna i vård och omsorgsprogrammet återfinns samma struktur i fordons- och transportprogrammet.

Avancerad teknik och olika sätt att organisera arbetet kräver förmåga att reflektera över, värdera och välja mellan olika handlingsalternativ. Utbildningen ska därför utveckla elevernas förmåga till fortsatt lärande i arbetslivet och till att ta ansvar för sin egen utveckling inom yrket. Eleverna ska också utveckla kunskaper om och färdigheter i att välja rätt utrustning och metod för att utföra arbetsuppgifter med hänsyn till miljö, kvalitet, säkerhet och ekonomi.[…]

Utbildningen ska därför utveckla elevernas förmåga att arbeta både självständigt och i lag där personer med olika kunskaper och kulturell bakgrund samarbetar för att lösa problem. Eleverna ska även ges möjlighet att utveckla initiativförmåga, idérikedom och företagsamhet. (skolverket Gy11 s. 23)

12

3.3 Utbildning och arbetsmarknad

Sofia Murhem, i Morell. (2006, s. 299-300) redogör för arbetsmarknadspolitiken i Sverige. Hon förklarar skillnaden mellan en passiv arbetsmarknadspolitik och en aktiv arbetsmarknadspolitik. En passiv arbetsmarknadspolitik innebär kontantersättning till arbetslösa utan krav på motprestation. Den passiva arbetsmarknadspolitiken har i Sverige, sedan andra världskriget, varit underordnad den aktiva arbetsmarknadspolitiken. Den aktiva arbetsmarknadspolitiken baseras enligt Murhem i Morell (2006, s. 300) ”på en uppfattning att arbetslöshet uppstår genom att det finns skillnader i kvalifikationer mellan vad arbetsgivaren söker och det arbetstagaren har”. Vidare menar hon att den som blivit arbetslös på grund av fel utbildning, eller genom arbete i en olönsam sektor, genom fortbildning kan ges möjlighet till arbete. Ett led i denna utveckling är de kvalificerade yrkesutbildningarna (KY) vid yrkeshögskolan som sedan 2002 är en del av det svenska utbildningssystemet. De kvalificerade yrkesutbildningarna har ett nära samarbete med näringslivet. Tanken med KY- utbildningar är att de ska finnas endast

”när och där” det behövs (kyutbildningar.se). Med anledning av yrkeshögskolan (KY- utbildningarna) skriver utbildningsminister Lars Leijonborg och skolminister Jan Björklund i ett pressmeddelande (Regeringskansliet, 2007-04-02) att ”många yrken som förr var enklare är idag mer kvalificerade. Dessa kräver kvalificerad utbildning, även om den inte har akademiska inslag”. I dagens samhälle finns med andra ord behov av människor med särskilda kvalifikationer förvärvade genom utbildning. Samhället är med bakgrund av vad Leijonborg och Björklund (2007) skriver inte uppdelat efter modellen av en välutbildad befolkningsdel med akademiska kvalifikationer, exempelvis advokater läkare och lärare, och en okvalificerad arbetarklass, exempelvis byggarbetare, industriarbetare och mekaniker.

Dagens samhälle bör utifrån ovanstående istället förstås utifrån en utgångspunkt att särskilda kvalifikationer efterfrågas för en mängd yrken i samhället oavsett dessas akademiska karaktär.

För att sammanfatta ovanstående så kan arbetslöshet förklaras utifrån att arbetsgivaren efterfrågar kvalifikationer som den arbetssökande inte har. Lösningen på den uppkomna arbetslösheten är i detta fall utbildning eller fortbildning. För att sätta vad Leijonborg och Björklund (2007) skriver, angående KY- utbildningar, i relation till denna syn på arbetslöshet och arbetsmarknadspolitik, ökar risken för uppkomsten av en situation där den arbetssökandes kvalifikationer inte möter arbetsgivarens krav på kvalifikationer, i takt med att de yrken som tidigare varit lågkvalificerade blir mer avancerade (Leijonborg och Björklund 2007). Enligt bilaga 1 hade endast cirka hälften av studenter från vård och omsorgsprogrammet tre år efter examen 2012 en etablerad ställning på arbetsmarknaden. Det förekommer dock en viss skillnad i detta avseende mellan kvinnor och män, till männens fördel. Men ett övergripande tvärdrag mellan dessa grupper ger en andel på strax över hälften. I bilaga 2 framgår förhållandet mellan antalet förvärvsarbeten inom område hälso-, sjukvård och social omsorg i förhållande till tillgången på utbildade inom detta område, för år 2009, då de elever som berörs av bilaga 1 tog sin examen.

13

Bilaga 1 visar visserligen en något större tillgång på arbetskraft med en gymnasial utbildningsnivå inom området. Skillnaden mellan tillgången på, och efterfrågan av, gymnasieutbildad personal inom området är dock bara några få procent och förklarar inte varför endast strax över hälften lyckats etablera sig på arbetsmarknaden efter tre år. I sammanhanget bör nämnas att närmare hälften av tillfrågade kvinnor som gått ett yrkesförberedande gymnasieprogram mellan åren 2001 – 2009 upplevde tre år efter avslutade studier, att arbetet inte alls stämde överens med utbildningen Statistiska centralbyrån (2012)⁶. Att just gruppen kvinnor är relevanta att lyfta fram i diskussionen gällande vård och omsorgsprogrammet berättigas av att detta gymnasieprogram är kraftigt kvinnodominerat. Enligt Skolverket Siris (2012) jämförelse av betygsresultat över tid var 84,6 % av de som tog examen från vård och omsorgsprogrammet 2012 kvinnor.

Att studenterna från vård och omsorgsprogrammet endast i begränsad omfattning lyckas etablera sig på arbetsmarknaden kan ses som problematiskt då det enligt SCB spås en brist på nästan 13 000 behöriga med en vård och omsorgsutbildning från gymnasieskolan 2030 (Bilaga 3).

3.4 Sammanfattning av bakgrund

Sammanfattningsvis har skolan genomgått ett flertal förändringar som har lett fram till den nuvarande treåriga yrkesförberedande gymnasieutbildningen. Lpf94 medförde att de akademiska ämnena blev fler vilket gav elever vid samtliga gymnasieprogram grundläggande behörighet till högre studier, men att denna grundläggande behörighet slopades i och med införandet av Lgf11. Vidare redogörs examensmålen för fordons- och transportprogrammet och vård och omsorgsprogrammet. Förutom skolans förändring och form framgår även vikten av yrkeskvalifikationer för individers etablering på arbetsmarknaden.

6 Statistiska centralbyrån (2012) Arbetets överensstämmelse med utbildningen i mars, tre år efter avslutad utbildning, bland gymnasieavgångna efter utbildningens inriktning, kön, grad av överensstämmelse och tid.

14

4 METOD

I metodavsnittet redogörs metoden för uppsatsen och dess för och nackdelar som den valda metoden innebär

4.1 Litteraturstudie

Förhållandet till forskningsfrågorna och val av metod har övervägts i förhållande till det valda forskningsområdet. Eftersom syftet med studien är att undersöka olika faktorer som påverkar elevers yrkeskompetenser vid yrkesförberedande gymnasieprogram, har vi därmed valt att göra en allmän litteraturstudie. ”En allmän litteraturstudie kan benämnas litteraturöversikt, litteraturgenomgång eller forskningsöversikt.[…] I allmän litteraturstudie beskrivs och analyseras valda studier, men sällan på ett systematiskt sätt.” (Katarina Eriksson Barajas Christina Forsberg, Yvonne Wengström 2013 s. 25). Vi har gjort överväganden om att göra en egen datainsamling i form av intervjustudie, enkätstudie eller observation. Dessa metoder har valts bort eftersom vi vill täcka så många faktorer som möjligt. Detta hade inte varit möjligt vid en intervjustudie, enkätundersökning eller observation.

Eftersom vi undersöker flera olika faktorer hade det krävts enkätundersökningar vid minst två gymnasieskolor och intervjuer med flera lärare från bägge skolor. Det hade även krävts intervjuer med rektorer och olika handledare vid olika arbetsplatser som erbjuder praktikplatser för elever, samt djupintervjuer med elever. Därav bygger studien på litteratur som undersökt dessa områden genom, intervjuer, enkäter och observationer, där vi i studien sammanställer dessa med hjälp av studiens syfte och frågeställningar. Erikson Barajas, Forsberg, Wengström (2013 s. 25-26) tar upp olika problem som en allmän litteraturstudie kan medföra. De nackdelar eller problem som belyses är bland annat att det finns risker vid insamlingen av material, om materialet är begränsat. Urvalet kan även bli selektivt, vilket är problematiskt eftersom studier kan riktas mot att besvara forskarens hypotes. Ytterligare kritik mot allmän litteraturstudie riktas mot att det ofta inte görs en tydlig redogörelse över val av material och hur urvalsprocessen gått till (Erikson Barajas, Forsberg, Wengström 2013 s. 26). Vi har gjort en systematisk litteratursökning för att få fram material som berör yrkesförberedande gymnasieprogram, vilka kan sammankopplas med de frågeställningar och syfte som vi har i uppsatsen. Anledningen till den systematiska litteratursökningen är för att undgå selektivt urval i största möjliga utsträckning.

Annat material som används är dokument och studier publicerade från statliga organisationer som påverkat skolans utformning och som visar på problem som varit bestående inom yrkesförberedande gymnasieutbildningar.

4.2 Urval

Studien bygger på vetenskapliga studier och artiklar som behandlar ämnena yrkesförberedande gymnasieutbildning och yrkeskunskaper kopplade till dessa.

Samtliga artiklar är peer review- granskade, det vill säga granskade av forskare som är kunniga inom området med avseende på vetenskaplig kvalitet (vetenskapsrådet, 2011, Vad innebär peer review?) Vid inhämtande av de vetenskapliga artiklarna har

15

vi utgått från en modell i sex steg (Forsberg & Wengström 2008, s 90). Dessa steg innebär identifiering av området och avgränsning i sökord, tid och rum som studierna är utförda i, val av databas, undersökning av material som inte är publicerade i databaser, urval efter relevans och kvalitetsvärdering(Forsberg & Wengström 2008, s 90). Vi valde att använda databasen ERIC eftersom den har omfattande innehåll av peer reviewd- granskade artiklar och avhandlingar. Andra databaser som användes gav få träffar och gav litet utbud av peer reviewd – granskade artiklar. Sökningen i databasen ERIC som ligger till grund för de valda artiklarna är en kombination av DE Secondary Education" OR DE "Grade 10" OR DE "Grade 11" OR DE "Grade 12" OR DE "High Schools", med SWE* för en avgränsning till studier som behandlar svenska förhållanden, och med kombination av Vocational Education" OR DE "Vocational High Schools" OR DE "Vocational Interests" OR DE "Vocational Schools". Dessa studier kommer i valda delar presenteras i studiens resultat och kommer ligga till grund för analysen. Utöver detta kommer även resultatet att bestå utav publikationer och riktlinjer från skolverket och andra myndigheter, då dessa är av politiskt rådande karaktär i samhället och skolan är beroende av att förhålla sig till dessa. Publikationer från myndigheter som utgör en del av studien är relevanta då dessa utgör riktlinjer eller underlag för beslut som påverkar skolan och den yrkesförberedande gymnasieutbildningen.

För att lyfta fram representativa exempel inom yrkesförberedande utbildningar har bland annat vård och omsorgsprogrammet och fordons- och transportprogrammet lyfts fram som exempel. Relevansen i att lyfta fram just dessa två yrkesförberedande gymnasieutbildningar består i att de dels skiljer sig betydande åt vad gäller de yrkeskunskaper som krävs i det framtida yrket. Det är inte fel att utgå ifrån att exempelvis en undersköterska och en lastbilschaufför behöver yrkeskunskaper som är mycket olika. Men även att dessa två yrkesförberedande program skiljer sig åt vad gäller könsdominans, där vård och omsorgsprogrammet är kvinnodominerat och fordons- och transportprogrammet är mansdominerat. Studien är avgränsad till att undersöka, yrkesförberedande gymnasieutbildningar och de yrkeskompetenser som dessa ger.

Det valda materialet har valts utefter relevansen till området, yrkesförberedande gymnasieutbildningar, samt yrkeskompetenser kopplade till yrkesområdena.

Eftersom skolan är en föränderlig verksamhet som är beroende av politiska beslut, budgetförändringar, elevunderlag och samhällsförändringar påverkar studiers ålder materialets relevans. Därav bygger studien främst på nypublicerad forskning, mellan 2008 och 2013, och material som förhåller sig till skolans utveckling. Medvetna bortfall är bland annat forskning som studerat yrkeskompetenser på yrkesförberedande gymnasieutbildningar från förgående skolreformer. Dock förekommer material vari detta nämns och undersöks i en jämförande kontext i hur förändringar påverkat elevers möjligheter på arbetsmarknaden. Ett mörkertal som är problematisk i studien är att personer från studierna som förklaras arbeta inom yrkesområdet är ospecificerat, och även de som arbetar inom andra yrkesområden.

Utländska studier har medvetet utelämnats eftersom studien undersöker svenska förhållanden och förutsättningar.

16

4.3 Material

What counts as being smart around here? The performance of smartness and masculinity in vocational upper secondary education (2011) Författare: Helena Korp universitetslektor i pedagogik vid Högskolan i väst. En observations- och intervjustudie som granskat synen på intelligens bland elever och lärare vid ett gymnasialt transportprogram i Sverige.

Medförde längre och mer generella yrkesprogram en minskad risk för arbetslöshet? (2013) Författare: Caroline Hall, Fil doktor i nationalekonomi. Hall har på uppdrag av institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering undersökt huruvida längre och mer generella yrkesprogram minskar risken för arbetslöshet. Införandet av 3 åriga yrkesförberedande utbildningar, i början av 1990, med mer generella ämnen föregicks av försöksverksamheter och det är elever från dessa samt elever ur de då rådande 2 åriga yrkesprogrammen som utgör jämförelsegrupper i denna studie.

Crossing boundaries and maintaining differences between school and industry:

forms of boundary-work in Swedish vocational education (2009) Författare: Boel Berner vid avdelningen för tematiska studier- teknologi och sociala förändringar vid Linköping Universitet. Berner diskuterar, i studien, olika former av gränsöverskridande arbete i skolbaserad undervisning i industriella yrkesämnen, syftande till att sudda ut skillnader mellan skolbaserad träning och förhållanden i arbetslivet. Studien är genomförd vid ett yrkesförberedande industriprogram i Sverige.

Den gymnasiala yrkesutbildningen och inträdet på arbetsmarknaden, Bilaga 2 till LU2011 (2011). Författare: Lena Lindahl ämnessakkunnig vid Finansdepartementet och verksam vid Institutet för social forskning (SOFI), Stockholms universitet. I studien undersöks övergången från gymnasieutbildningar till arbetsmarknaden i kontext av gymnasiereformen då samtliga gymnasiala yrkesförberedande utbildningar blev treåriga.

Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola: Betänkande av Gymnasieutredningen (2008) Utgivare: Statens offentliga utredningar. En kartläggning av problemområden samt förbättringar och förslag på förbättringar i den svenska gymnasieskolan.

Organising workplace learning: an inter-organisational perspektiv (2009) Författare Lennart Svensson professor i sociologi vid Linköpings Universitet, Hanne Randle fil. lic inom arbetsvetenskap vid Karlstads universitet, Maria Bennich doktor i sociologi vid Linköpings Universitet. En argumenterande analys kring metoder för hur arbetsplatsförlagd utbildning vid yrkesförberedande utbildningar genomförs, samt presentation av förbättringsmöjligheter för detta.

17

4.4 Etiskt förhållningssätt

Eftersom denna uppsats är en litteraturstudie skiljer sig forskningsetik som alltid ska finnas i författarens medvetande vid till exempel intervjustudie, observationsstudie eller enkätundersökningar. Vi förhåller hos därmed inte till informationskravet, samtyckeskravet, nyttjandekravet och konfidentialitetskravet vilket innebär hur forskaren ska förhålla sig till berörda personer som utgör det empiriska materialet (Bryman 2011, s. 131-132). Även om dessa fyra faktorer inte appliceras vid litteraturstudie, finns det dock andra etiska aspekter som måste beaktas.

Enligt vetenskapsrådet (God forskningsed,rapport nummer 1:2005, s. 44) är det både etiskt problematiskt, men även till skada för forskningen i sig att medvetet bortse från indikationer på felkällor. Felkällor kan vara att bortse från resultat för att få en mer önskvärd slutsats, men även att källor bortses eller feltolkas för att passa en hypotes. Vidare är en felkälla något som påverkar resultatets hållbarhet. Den aktuella rapporten betonar även att det är problematiskt att undanhålla data för att visa på ett visst resultat, samtidigt börs inte på grund av överdriven försiktighet avstås från publicering av resultat (Vetenskapsrådet2005, s. 44).

Som tidigare nämnts bygger studien på tidigare genomförda studier. Ingen av dessa visar indikationer på att utgöra en felkälla i sig, det vill säga ett otillförlitligt resultat, samtidigt som vi tolkat dessa i enlighet med det ursprungliga forskningsområdet. En del av de studier som utgör underlag för denna uppsats, bygger på observationer och intervjuer vid enskilda skolor. Dessa studier säger givetvis mycket om förhållandena vid dessa skolor, men vi upplever att det är av stor vikt att vi formulerar oss med ett visst mått av försiktighet då vi syftar till att dra generella slutsatser utifrån dessa. Vi har inte medvetet tolkat materialet för att visa på ett visst resultat

18

5 TEORETISKA PERSPEKTIV

De valda teorierna som presenteras i detta avsnitt ämnas bidra till att besvara frågeställningarna utifrån olika perspektiv. Relativa fördelar riktas mot individ och samhället och ämnar ge rationell förklaring av resursanvändning inom utbildningsväsendet. DBO-teorin används som komplement till rationella val-teorin och relativa fördelar för att ge en mer heltäckande förklaringsmodell för individers handlade utifrån grupptillhörighet och val. Organisationsteorin riktas mot skolan som organisation och dennes förhållande och samspel med samhället.

5.1 Relativa fördelar och rationella val

Elever som har kunskapsbrister kan spela en stor roll för den framtida arbetsmarknaden och dess förutsättningar (Ordförande för ESO Eva Lindström 2003 s. 34-35). Klas Eklund (2013, s. 30) menar att ett effektivt samhälle, rent ekonomiskt, kan förklaras utifrån relativa fördelar. Relativa fördelar innebär enligt Eklund (2013, s. 30) att samhällets totala resurser fördelas på ett sådant vis att den totala alternativkostnaden minimeras. En alternativkostnad är enligt Eklund (2013, s. 30) kostnaden för det som, någon som gör en investering, får avstå ifrån för att kunna genomföra denna investering. Det är rimligt att utgå ifrån att samtliga elever som har valt ett yrkesförberedande gymnasieprogram i Sverige har valt att specialisera sig.

Genom denna yrkesspecialisering borde eleverna uppnå en relativ fördel att arbeta inom detta yrke. Ett rationellt val förväntas ge en relativ fördel eftersom valet har en alternativkostnad i form av ett annat val, som kan ge en annan fördel. För att minska eventuella antaganden om elevers förmåga att välja efter nyttointresse, kompletteras teorin med teorier som möjliggör andra orsaksförklaringar till individers val.

5.1.1 DBO-teorin, Desires, Beliefs and Opportunities

DBO-teorin är en gren ur rationella val-teorin som tar in fler variabler som förklaringsmodeller till individers val. Teorin om rationella val, har som grundtes att individer är rationella varelser som gör rationella val, Jenny-Ann Brodin Danell, i Edling och Rydgren (2007 s. 79). En nackdel med teorin om rationella val är att teorin bygger på att alla individer handlar efter egenintresse. Normer och mentalitet hos individer tas inte i beaktande, vilket kan ses som problematiskt vid en undersökning av yrkesförberedande gymnasieprogram som är en del av det frivilliga utbildningsväsendet. Brodin Danell i Edling och Rydgren (2007 s. 80) tar upp att teorier om att rationella val har utvecklats från att varit en avsmalnande teori som bygger på att alla individer har egenskap till att handla efter eget intresse för dennes bästa vid varje situation, till att ta med omgivnings påverkan på individers val.

19

DBO- teorin bygger på att undersöka individers handlande, genom att undersöka individers handlingar och sociala påverkan. I denna teori är utgångspunkten att individers handlingar är meningsfulla för den enskilda individen. DBO- teorin har tre variabler som påverkar individers handlande, vilka är preferenser, verklighetsuppfattningar och handlingsmöjligheter. Preferenser inom denna teori handlar om vad individer vill eller inte vill uppnå med sitt handlande, ett mentalt tillstånd som kan orsaka individers handlande. Verklighetsuppfattningar handlar om hur individer uppfattar världens beskaffenhet, vilket också går under kategorin mentalt tillstånd. Handlingsmöjligheter är individers olika valmöjligheter vid utförandet av ett val eller handling. Orsaker till individers handlande utifrån DBO- teorin är kombinationen och samspelet mellan preferenser, verklighetsuppfattningar och handlingsmöjligheter menar Peter Hedström i Edling och Rydgren (2007 s. 128- 130). Vidare menar han att det finns problem med tillämpningen av DBO- teorin då det kan vara svårt att förstå konstellationen av de olika elementen som utgörs i teorin.

Trots att det finns problem vid förståelsen av individers verklighetsuppfattning, preferenser och handlingsmöjligheter utgör DBO- teorin på ett realistiskt sätt förklaringsmöjligheter till individers handlande, vilket möjliggör analyser av människors agerande vid olika situationer (Hedström i Edling och Rydgren 2007 s.

130). För att DBO- teorin ska kunna tillämpas behövs olika faktorer som påverkar individers preferenser, verklighetsuppfattning och handlingsmöjligheter specificeras.

Preferenser, verklighetsuppfattningar och handlingsmöjligheter kan variera från enskilda individer men kan även delas av en grupp, vilket Hedström benämner som generaliserande andra. Vid undersökningar av en grupp människor kan dock faktorer som påverkar individernas preferenser, verklighetsuppfattningar och handlingsmöjligheter vara gemensamma till en större grad, samtidigt som det i grupper sker en kommunikativ förmedling och utbyte av preferenser, verklighetsuppfattningar och handlingsmöjligheter. Inom DBO- teorin sker utbytet genom antingen preferensförmedling, uppfattningsförmedling och möjlighetsförmedling. Individer påverkar varandra genom antingen sitt handlande vid olika situationer eller genom kommunikation. (Hedström i Edling och Rydgren 2007 s. 131)

I denna studie tillämpas DBO- teorin på mesonivå eftersom studien syftar till att undersöka möjliga förklaringar till varför det existerar ett glapp mellan arbetsmarknadens efterfrågan av kvalificerad arbetskraft och de yrkeskompetenser som yrkesförberedande gymnasieprogram ger. Tillämpning av teorin i denna studie förklarar elevers handlande utifrån gruppens gemensamma preferenser, verklighetsuppfattningar och handlingsmöjligheter, för att redogöra om elevernas mentalitet har inverkan på dess kompetensutveckling. Tillämpningen av denna teori förhåller sig främst till de gymnasiegemensamma ämnenas betydelse för elevernas kvalifikationsutveckling. Ingrid Carlgren och Frerence Marton, beskriver i deras bok Lärare av i morgon (2007, s. 78-80) att skolan inte enbart kan förstås genom sig själv. De menar istället att skolan är en del av det moderna samhället och att samhällsförändringar får genomslag i skolan. Samtidigt som de menar att skolan är en del av samhället så poängterar de att skolan har en relativ autonomi. Med detta menas att skolan i vissa avseenden kan skilja sig från resten av samhället ”genom att ligga antingen före eller efter utvecklingsprocessen” (Carlgren & Marton 2007, s.

79). Relativa fördelar, rationella val och DBO-teorin tillämpas i uppsatsen för att

20

bidra till förklaringsmodeller kring elevers handlande och val, som framförallt relateras till frågeställningen som berör gymnasiegemensamma ämnen.

5.3 Organisationsteori

Varför det är av intresse att redogöra för olika gruppers mentalitet kan förklaras genom studier som utfördes av Chicagoskolan under den första hälften av 1900-talet.

Enligt Charlotta Stern i Edling och Rydgren (2007 s. 306) kom forskarna i Chicagoskolan fram till att olika grupper skapar och formar egna sociala världar.

Medlemmarna i grupperna tenderade att umgås inom gruppen vilket bevarade den sociala gruppens karaktär. På samma sätt kommer olika yrkesförberedande program ses som grupper, där det därmed inte går att generalisera alla yrkesförberedande gymnasieprogram. Eftersom problematiken finns inom flera av de yrkesförberedande gymnasieprogrammen är det av vikt att undersöka huruvida gruppernas mentalitet skiljer sig från andra grupper. Vad det är som skiljer sig blir sekundärt vid en sammanställning av alla yrkesförberedande gymnasieprogram, men genom att lägga tonvikt på två program kan problemet undersökas närmre. (Stern i Edling och Rydgren 2007 s. 306-307)

Studierna som utarbetades av forskarna i Chicagoskolan inriktades framförallt på organisationers förhållande till omgivningen och andra organisationer, eftersom studierna undersökte statsbildens förändring i Chicago. Förändringsprocessen förklarades utifrån invånarna, samhället och organisationers förhållande till varandra.

Teorin bygger på att en enskild organisation inte når framgång genom den organisationens handlingar, utan hur organisationen är strukturerad och hur den förhåller sig till omgivningen. En ny etablerad organisationsform utvecklas först när liknande organisationer blivit etablerade och fått legitimitet i sin omgivning. När organisationer delar samma resurser bildas en konkurrens mellan organisationerna, vilket kan leda till att bärandekapaciteten överskrids. Bärandekapacitet är andelen resurser en omgivning kan bära, vilket styr konkurrenskraften inom ett område.

Konkurrensen tillåter inte fler organisationer än vad omgivningen tillåter. När bärandekraften spricker tenderar de organisationer som inte anpassats efter omgivningen att försvinna, även om organisationerna nödvändigtvis inte behöver vara sämre än de organisationer som kvarstår. Anpassade organisationer är i linje med vad omgivningen förväntar och efterfrågar. Denna teori som går under benämning organisationsekologi är allmän, generell och bestående vilket möjliggör undersökningar av organisationers förhållande till samhället. Teorin bidrar även till att organisationers styrkor, svagheter framkommer utifrån organisationens konkurrenskraft, vilket bidrar till en större förståelse över organisationens struktur och funktion (Stern i Edling och Rydgren 2007 s. 308-312). Tillämpningen av organisationsteorin görs i samband med frågeställningen som riktas mot den arbetsplatsförlagda utbildningen, för att bidra till förklaringar om hur utbildningen förändrats och förhåller sig till arbetsmarknaden.

21

5.4 Begreppsapparat

Tidigare har olika teorier som tillämpas i studien presenterats och redogjorts.

Förutom dessa perspektiv används även en begreppsapparat vilken används tillsammans med de teoretiska begrepp och modeller som presenterats. Nedan förtydligas begrepp för att underlätta läsningen av resultat. Meningen med detta förtydligande är att läsaren ska kunna gå tillbaka och läsa begreppen så som de används i studien.

Projicering – tillskrivning av negativa kunskaper. (Andreasson, Lindberg, Palm, Persson 1971 Lexikon i Sociologi).

Pseudo- kommunikation – misslyckad kommunikation mellan två parter, där båda parterna är omedvetna om missförståndet. (Andreasson, Lindberg, Palm, Persson 1971 Lexikon i Sociologi).

Negativ-referensgrupp – en individ som förkastar gruppens värderingar och normer. Ofta beror avvisningen på att det härstammar från gruppen, snarare än normernas och värderingarnas karaktär. (Andreasson, Lindberg, Palm, Persson 1971 Lexikon i Sociologi).

Negativt samband – ökning på en variabel leder till minskning av en annan variabel.

(Andreasson, Lindberg, Palm, Persson 1971 Lexikon i Sociologi).

Preferenser – handlar om vad individer vill eller inte vill uppnå med sitt handlande.

(Edling och Rydgren 2007)

Verklighetsuppfattning - handlar om hur individer uppfattar världens beskaffenhet.

(Edling och Rydgren 2007)

Handlingsmöjligheter - individers olika valmöjligheter vid utförandet av ett val eller handling. (Edling och Rydgren 2007)

22

6 RESULTAT OCH ANALYS

I detta kapitel presenteras studiens resultat med en löpande analys utifrån teoretisk ansats. I Statens offentliga utredningar SOU 2008:27 Framtidsvägen, en reformerad skola belyses gymnasieskolans problemområden i gymnasieutredningen vilken rapporten grundas på. I denna rapport presenteras fyra punkter som utgör en problematik inom den yrkesförberedande gymnasieutbildningen. Punkterna behandlar arbetsplatsförlagd yrkesutbildning i förhållande till den skolförlagda yrkesutbildningen, yrkesutbildningens djup eller bredd, allmänutbildning och yrkesutbildning, elevernas fria val samt arbetsmarknadens kompetensbehov. I rapporten beläggs det att dessa fyra problemområden varit och är närvarande i den svenska yrkesutbildningen. (SOU 2008:27 s. 212) Resultat är med anledning av detta tematiserat med inspiration av dessa problemområden men med andra rubriker och annan ordning. De olika problem områden som SOU 2008:27 belyser kan sammankopplas till uppsatsens frågeställningar, där den arbetsplatsförlagda utbildningen tydligt kan kopplas till frågeställningen som berör området.

Frågeställningen om gymnasiegemensamma ämnen kan kopplas till allmänutbildning och yrkesutbildning samt elevernas fria val. Tematiseringen utgår vidare från Syftet att undersöka faktorer som påverkar elevers yrkeskompetenser vid yrkesförberedande gymnasieprogram.

6.1 Problemet med arbetsplatsförlagd yrkesutbildning i förhållande till skolförlagd yrkesutbildning

I och med införandet av ett treårigt yrkesförberedande gymnasieprogram sattes i verket med Lpf94 infördes även andra stora förändringar inom de yrkesförberedande gymnasieprogrammen. Före införandet av det treåriga programmet genomfördes ÖGY-programmet⁷ vilket motiverades med bakgrund till den då bristande färdighetsträningen i arbetslivet. Förändringen som genomfördes är grunden till den yrkesförberedande gymnasieutbildning som råder i dagens skolform. I dagens skolform ska elever som läser vid en inriktning mot yrkesförberedande program ha 15 obligatoriska veckors arbetsplatsförlagd utbildning (APU). Ansvaret bakom beslutsfattandet om hur den arbetsplatsförlagda utbildningen skulle struktureras låg hos rektorn vid varje enskild skola. Om det inte fanns möjlighet till arbetsplatsförlagd utbildning skulle utbildningen istället skolförläggas fram tills det möjliggjorts APU-platser (SOU 2008:27 s. 212).

7 ÖGY-programmet, förslaget på införandet av treåriga yrkesförberedande gymnasieprogram och införandet av arbetsplatsförlagd utbildning år 1988. (Prop.1990/91:85)

23

I rapporten från SOU 2008:27 framgår det vid en undersökning år 1998 från Skolverket, att endast 60 % av eleverna som läste yrkesförberedande gymnasieutbildningar fick den obligatoriska arbetsplatsförlagda utbildningen (SOU 2008:27 s. 242). Enligt utvärderingen från skolverket år 1998 var den största orsaksförklaringen till den uteblivna APU ekonomiska resurser. Det framgår även att företagen fick ytterst liten ekonomisk ersättning för mottagande av elever från de olika yrkesförberedande programmen samtidigt som det fanns en tydlig skillnad i frågan om ekonomisk ersättning mellan stora och små företag. Det framgår tydligt att mindre företag var benägna att få en ekonomisk ersättning. En annan bidragande faktor enligt SOU 2008:27 var samverkan och samarbetet med företag i den offentliga sektorn. Problematiken som beskrivs inom den APU och det bristande samarbetet mellan företag och skolor utgörs framförallt i de arbetsuppgifter som eleverna praktiserade under APU. I många fall var handledningsutbildningar uteblivna vilket skapade en diskrepans mellan skolornas och utbildningens syfte och vad APU:n utgjorde. Eftersom samarbetet mellan skolor och företagen var bristande, förankrades inte styrdokument och kunskapsmål i elevernas arbetsplatsförlagda utbildning (SOU 2008:27 s. 242).

Majoriteten av handledare på APU saknade formell utbildning i form av handledare.

Detta utgjorde problematik som påverkade vilka kunskaper eleverna lärde sig under APU:n. Utvärderingarna av elevernas arbete under APU var därför av informell karaktär i form av samtal mellan lärarna och handledarna. Ett annat problem inom den APU som dels utgjordes av det bristande samarbetet mellan skolor och företag, var arbetsuppgifternas bristande överensstämmelse med utbildningen. Elever fick anpassa sig efter arbetsplatsens sysselsättning vilket ofta inte motsvarade det yrke som utbildningen riktades mot. Kunskapsmålen från skolan fick därmed en påtvingad anpassning av elevernas kunskaper från APU, där det i efterhand analyserades och avstämdes om elevernas kunskapsmål kunde anses som uppfyllda. Enligt yrkeslärare som tillfrågades var APU:n ett viktigt element inom utbildningen, som utgör stor del av kunskapsutvecklingen och elevernas möjligheter till att uppnå kunskapsmålen från utbildningen (SOU 2008:27 s. 242-243). I bilaga 2 från LU2011 Den gymnasiala yrkesutbildningen och inträdet på arbetsmarknaden (2011), framgår det att samarbetet mellan skolor och företag varit frivillig. Ansvaret har vilat på varje enskild skolas kapacitet att tillgodose APU-platser för elever på de yrkesförberedande gymnasieutbildningarna. De menar även på att yrkesutbildningens kvalitet är beroende av skolans samarbete med lokala företag. I denna rapport tas en undersökning gjord av Skolverket 2004 upp, där det enligt Skolverket finns flera olika orsaker till varför vissa elever inte får APU platser. En viktig anledning som tas upp är att allt fler skolor lämnar över ansvaret att skaffa APU platser på eleverna.

Resultatet av att elever själva ansöker om APU har påverkat antalet elever med utebliven APU ytterligare.

24

Boel Berner (2009) har studerat vad hon kallar för ”boundary-work” vid ett yrkesförberedande industriprogram i Sverige. Det hon kallar boundary-work består i utmaningen att arbeta efter, över eller förstärka den gräns hon upplever finns mellan de praktiska industrikunskaper som eleverna arbetar med och lär sig i skolan, och de kunskaper som efterfrågas i det arbetsliv som de tränas för att möta. Berner (2009, s.

28) menar att den yrkesträning som eleverna möter vid industriprogrammet skiljer sig från exempelvis matematikundervisning i vissa avseenden. För det första så består yrkesträningen av en intensiv interaktion mellan lärare, elever och maskiner och verktyg. För det andra så är denna undervisning ofta orienterad mot en tydligt definierad arbetsmarknad. För det tredje har yrkeslärarna i regel omfattande erfarenheter från det aktuella arbetslivet. Berner (2009, s. 28) redogör vidare för att tidigare forskning visar på att utomstående krav på skolan, från exempelvis näringslivet, inte direkt översätts i förändringar av vad som lärs ut. Det som ofta försvårar dessa förändringar är; strukturellt nedärvda föreställningar om vad som lärs ut i skolan, lärares prioriteringar, material och resurser, styrdokument samt studenters motivationsnivå. Vidare påverkas APU:n och den skolförlagda yrkesundervisningen till stor del av skolans struktur och resurser och inte endast genom skolans samarbete med näringslivet. Genom att förflytta ansvaret att ordna APU-platser från skolan till eleverna avsäger sig skolan ett ansvarsområde från en viktig aspekt inom de yrkesförberedande gymnasieutbildningarna, då skolan har svårt att förankra kunskaper och förändringar som sker i näringslivet.

Problematiken med att tillhandahålla APU finns fortfarande kvar i Gy11 (LU2011 s 115). Det framgår även i läroplanen under rektorns ansvarsområden att det yttersta ansvaret i tillhandahållandet av APU vilar på rektorn på varje enskild skola. I LU2011 framgår det att problematiken med tillhandahållandet av APU platser har varit ett problem under en längre tidsperiod och som även idag utgör ett problem inom yrkesförberedande gymnasieutbildningar (LU2011 s 115). Svensson, Randle och Bennich (2009) i organasing workplace learning: an inter-organisational perspective tar upp förslag på hur samarbetet mellan skolor och företag kan förbättra yrkesförberedande gymnasieprogram. Studien undersöker olika yrkesförberedande program i form av KY- utbildningar i Sverige i form av intervjuer på individ och gruppnivå. De menar att APU eller LIA som det kallas inom denna utbildningsform bidrar till ökad kompetens i form av individuella kunskaper som behövs inom yrkesområdet, samarbetsförmåga och flexibilitet i organisationer eller företag som genomgår förändringar (Svensson m.fl. 2009 s. 772). I studien undersöks hur företag och skolor kan etablera bättre samarbete som främjar utbildningen och elevernas kompetenser. Även om studien riktas mot KY- utbildningar så är ämnet relevant, eftersom studien undersöker APU och hur det påverkar elevers kompetens för det kommande yrket. Problematiken med yrkeskomplexitet kan även tänkas finnas i de yrkesförberedande gymnasieprogrammen på samma sätt som på de kvalificerade yrkesutbildningarna även om det kan skilja sig åt från enskilda utbildningar och yrken (Svensson m.fl. 2009 s. 772-778). De menar även att elever behöver flera kunskaper i dagens samhälle eftersom yrkesområden har blivit mer komplexa, med ett ökat krav på flera olika kompetenser. I studien framgår vikten av APU eftersom utbildningsformen bidrar till kunskaper som eleverna inte får genom skolundervisning. Vidare menar Svensson, med fler, att APU kan styras på två olika sätt, supply-based och demand-led.