7.6.1 Bildanalys
Introduktionen börjar med en sekvens som visar föräldrar och småbarn i en solig stadsmiljö. Främst syns kvinnor som är ute och går med barnvagnar. Även en man filmas som sitter på en filt och kramar ett spädbarn, vilket väcker konnotationer av intimitet.
Bilden klipps till en sekvens med en kvinna i helfigur (Renée). Hon går invid en grönskande park, tittar in i kameran och pratar med öppna gester. Snett bakom går en kvinna och leder en barnvagn. Hon söker inte kontakt med kameran, men går raskt och energiskt mot den.
Sedan följer en bild på en stadsgata full av människor och därefter fler bilder på föräldrar med barn. Intrycket blir att barn och småbarnsföräldrar verkar finnas överallt i stadsmiljön.
Härefter kommer bilder på Renée igen. Hon kör bil och tycks vara på en motorväg, blicken är koncentrerad. Det kan tolkas som att hon vet vart hon ska. I nästa bild är Renée tillbaka i
stadsmiljön. Kvinnan med barnvagnen är borta. Formatet klipps till en halvbild, med skärpan på Renées ansikte. Hon pratar och ler optimistiskt.
I nästa sekvens har bildkvaliteten skiftat. Flera bilder är filmade i motljus och de är ljusa och överexponerade. De påminner om hur filmer och teveserier gör tekniskt för att illustrera någons drömmar. Sekvensen består av bilder på personer och bilder med en stark barnkoppling, till exempel nappar, barnkläder, barnteckningar och spädbarnsfötter. Föremålen kan tolkas som exempel för personernas längtan.
Personbilderna visar människor som kysser eller kramar varandra, vilket väcker konnotationer om kärlek och parrelationer. Det första paret skildras när de står på en balkong och kysser varandra. Nästa par återges med bilder där de håller om varandra. Följande par beskrivs med hjälp av en hund som de busar med. Bilderna kan associeras till myten om det trygga, tillitsfulla kärleksparet. För nästa person, en ensam kvinna, är presentationen annorlunda. Hon boxar på en säck. Sedan tittar hon in i kameran, i en närbild som är närmare än de andras. Nästa par står i kontrast till henne, de filmas i ett stort lantligt hus med husdjur och glada miner. Följande par står också utanför ett hus men ser sorgsnare ut. Därefter kommer ett lesbiskt par, den ena kvinnan poserar med sin gravida mage. Sista paret ut skildras under en ultraljudsundersökning och när de håller om varandra i solnedgången. Slutligen visas programmets logotyp med texten ”Drömmen om ett barn”. Det står skrivet på en fotoalbumslik bakgrund i blåskala och visar suddiga bilder på deltagarna. En animerad ballong vajar bakom programtiteln och kan ses som en symbol för hopp. Men ballongens skörhet blir också en metafor till ovissheten i barndrömmarnas utfall.
7.6.2 Konstruktivistisk textanalys Sekvensens text:
Att bilda familj och få barn är något som de allra flesta ser som en naturlig del av livet. Kanske en del i planeringen. Men vad händer när det inte blir som man tänkt sig och hur känns det när alla andra får barn runtomkring och man själv inte lyckas. Ofrivillig barnlöshet drabbar i dag var femte par i Sverige. En tredjedel av dom paren är helt infertila. Under ett års tid har jag följt sju ofrivilligt barnlösa par och en singeltjej i deras kamp att få barn. Det är en resa fylld av sorg och förtvivlan men också av glädje, lycka och förväntan mot drömmen om ett efterlängtat eget barn.
Textfrågan: Som vi ser det är textfrågan även här dubbel eftersom den både är en egen text och
en introduktionsvinjett till avsnittet. Vi anser att texten ger sin definition av vad ofrivillig
barnlöshet är och vilka känslor den för med sig. Den berättar också vad programmet handlar om.
Selektion: Vi menar att textens två grundstenar är normen om familjebildning respektive
problematiken kring ofrivillig barnlöshet. Viljan att ha barn framställs som medfödd och allmängiltig. Barnlösheten blir en normavvikelse fylld av sorg. Definitionen av ofrivillig barnlöshet är förenklad, konstruktionen väljer ut de sociala och känslomässiga aspekterna.
Kombination: Textens börjar med att presentera normen och går sedan över till
normavvikelsen, ofrivillig barnlöshet. Det kombineras med en presentation av representanter för avvikelsen, liksom för programmets innehåll: ”Under ett års tid sju ofrivilligt barnlösa par och en singeltjej”.
Prioritering: I texten prioriteras känslorna framför barnlöshetens biologi. Texten betonar att
personerna är i underläge, de för en ”kamp” och är i ”stor sorg och förtvivlan”. Men texten avslutas i en hoppfull ton, vilket indikerar att de ”avvikande” personerna kan nå sitt mål, och lyckan.
Artikulation: I texten antyds att familjebildning är en ”naturlig del” av livet. Ordet ”lyckas” kan tolkas som att barn är ett uttryck för framgång. Texten har starka känslouttryck som ”förtvivlan” och ”sorg”. Allegorin ”dröm” kan tolkas som något önskvärt och eftertraktat.
7.6.3 En samlad analys av text och bild
I de inledande sekunderna av introduktionen etableras en normativ bild av familjebildning genom både bild och text. Män och kvinnor filmas med barn och barnvagnar i stadsmiljö och samtidigt hörs Renée Nyberg tala om att majoriteten ser barn som en ”naturlig del av livet”. När Renée sedan kommer gående mot kameran och ställer öppna frågor slår hon an en personligare, mer
emotionell ton. I hennes beskrivning börjar något avvikande ta form: ”hur känns det när alla andra får barn runtomkring och man själv inte lyckas”. Kvinnan med barnvagnen som går bakom Renée blir
ett exempel på någon som ”lyckats” bli förälder. Därefter presenteras det avvikande mer i detalj. När Renée säger: ”Ofrivillig barnlöshet” visas en bild över en vimlande gågata. På så vis skapas känslan av att barnlösheten inte syns på utsidan och kan ”drabba” vem som helst. När Renée sedan beskriver deltagarnas ”kamp” för att få barn, filmas hon ensam utan kvinnan med barnvagnen bakom sig. Nu handlar det om de ofrivilligt barnlösa, om deras ”sorg och förtvivlan”. Men Renées optimistiska ansiktsuttryck kombinerat med hennes ord som ”lycka” och ”glädje” betonar att det finns hopp om ett lycklig slut.
Presentationsbilderna på avsnittets deltagare liknar bilder från ett fotoalbum eller en
heminspelad film, vilket kan förstärka identifikationen med dem. Samtidigt påminns tittaren hela tiden om deltagarnas barndrömmar genom klippbilderna.
7.7. Djupanalys av sekvensen med Emma och Erik från Barn till varje pris?