• No results found

Djupanalys av sekvensen med Emma och Erik från Barn till varje pris? (tid in i programmet 11.19–13.26, se bilaga 3A/bildbilaga 1A)

In document Stekta ägg och vissen säd (Page 33-36)

7.7.1 Bildanalys

Första bilden är en mikroskopbild på simmande spermier, vilket väcker konnotationer om manlighet, befruktning och kapacitet. Mikroskopbildformatet signalerar också att det kan handla om någon sorts undersökning.

Bilden länkas samman med nästa klipp som visar en kvinna (Pia) i laboratoriemiljö. Hon sitter vid ett mikroskop iförd gröna sjukhuskläder och hårskydd. Hon vänder huvudet från kameran och tittar ner i mikroskopet. Klippet konnoterar vetenskap och utforskande. Pia ges också en form av auktoritet – som om hon har medicinskt kunnande.

Nästa bild är en kort inklippsbild på en kvinna (Emma) och en man (Erik) i ett vardagsrum. De sitter tysta bredvid varandra, vända mot kameran men tittar åt olika håll. Deras position ser obekväm ut, som om den är konstlad. Deras ansiktsuttryck väcker känslan av att något precis utspelat sig i rummet som påverkat dem känslomässigt. I relation till föregående klipp anar man att det kan kopplas till sjukdom eller medicin. I följande klipp förstärks intrycket av medicin och sjukdom genom en närbild på provrör med någon vitaktig vätska i.

Det följande klippet är en intervjubild med Emma iförd gröna sjukhuskläder i en miljö som påminner om ett kontor. Kameran befinner sig ovanför hennes ögonhöjd, vilket kan ha en förminskande effekt. Till skillnad från Pia uppfattas inte Emma ha samma auktoritet. Hon talar och hennes blick är riktad bakom kameran. Vid ett tillfälle tittar hon ner, som om hon försöker värja sig för något, och gör sedan en uppgiven gest.

I de följande fem klippen syns Erik när han går med gräsklipparen i en villaträdgård. Han bär hörselskydd och filmas lite snett underifrån. Bilden är ganska skakig. Alla klippen konstrueras på liknande sätt. Kameran följer Eriks rörelser, han kommer närmare kameran, passerar den och går ut ur bild. Villaträdgården har något idylliskt över sig, men gestaltandet av Erik skapar en annan känsla. Han är i ständig rörelse och ger ett undflyende intryck, som förstärks av hörselskydden. Sekvensens sista klipp är en halvbild på Erik och Emma. De sitter vid ett matbord. Båda tittar ibland ner, på varandra eller ut genom fönstret. De verkar berörda av något och Emma pratar. Plötsligt zoomar kameran in på henne och stannar där tills klippet är slut. Det tycks finnas skillnader i hur nära kameran kan komma Emma jämfört med Erik.

7.7.2 Konstruktivistisk textanalys

Sekvensens text:

[Musiken ganska pulserande]

Pia: Felet ligger faktisk lika ofta hos mannen som hos kvinnan och ibland är det fel hos båda två och ibland hittar man inget fel

hur mycket man än letar. Oavsett det så är det förstås ett elände för dem som längtar.

[Musiken slutar, digitalt ”klickljud” hörs, påminner om sjukhusmiljö.]

Emma: Jag var hundraprocent på att det var mig det var fel på men sen då kom hon och frågade… vad vi hade gjort med provet,

jag fattade inte, han hade ju bara lämnat ett prov som man skulle göra men då sa hon det att det finns ju inga spermier i provet

[Sorglig klassisk musik startar, gräsklippare hörs].

Emma: Jag trodde inte det var sant…

Pia: Det visade sig att Erik lider av en… kromosomavvikelse. Den märks bara på ett enda sätt. Han har inga spermier… och

kan aldrig bli biologisk pappa.

Erik: Allt stannade upp och... man bröt väl ihop... Jag tror inte jag visade det så mycket utåt. Varför vet jag inte just då men jag

tyckte så synd om Emma framförallt.

Emma: Fast nu för tiden blir jag inte ledsen så ofta… Erik: Nej, inte som förr…

Emma: Förut var det hela tiden… jämt … varje dag, för allting… för att ja räkna ut att jag åkte förbi tre skolor och två dagis

på vägen till jobbet och ja då var jag ledsen för allt. När jag cykla hem och alla hämtade sina barn och… Ah.

[Barnröster börjar höras. Klipp slut.]

Textfrågan: Hur kändes det för Emma och Erik att få en förklaring till barnlösheten? Vad kan

det finnas för fel som gör att man inte får barn och vad händer när felet ligger hos mannen?

Selektion: Som vi ser det har texten tre grundstenar. Den första är Pias, där hon beskriver en

biologisk problematik som är kopplad till mannen och kvinnan. Den andra är när Emma berättar om spermieprovet, vilket knyter Pias beskrivning till mänskliga öden. Den sista utgörs av

personliga reaktioner, som Emma: ”Jag trodde inte det var sant”.

Kombination: Textens tre delar kombineras och tycks skapa en dramatisk stegring, från en

problembeskrivning, till ett exempel och en reaktion. Upptäckten av Eriks kromosomavvikelse orsakar sorg och uppgivenhet. Det handlar om en förfluten händelse, vilket manifesteras i slutet av texten när Emma berättar om hur ledsen hon var ”förut”.

Prioritering: I textens första del betonas att felet ”faktiskt” är lika vanligt hos båda könen, vilket

indikerar att det finns en motsatt föreställning. I textens andra del betonas hur säker Emma varit på att det varit hennes fel, vilket knyter barnlösheten närmare henne. I den sista delen av texten prioriteras Emmas beskrivning av sin sorg, Erik bidrar: ”Jag tyckte så synd om Emma framförallt”.

Artikulation: Pia berättar först om ”fel” och ”felen” konstrueras som något som skapar

frustration. Emma antyder vad felet är: ”det finns ju inga spermier i provet” men det konkretiseras först i Pias andra replik om kromosomavvikelsen. Eriks replik: ”Man bröt väl ihop” blir

7.7.3 En samlad analys av text och bild

Pia både filmas och pratar när hon är i ett laboratorium. Hon säger att barnlösheten är ”ett elände för dem som drabbas” – varpå hon tittar ner i mikroskopet. Bilden klipps direkt till Emma och Erik, vilket kan tolkas som om Pia nu ska studera dem. Sekvensen handlar om beskedet om Eriks kromosomavvikelse, men den fokuserar på Emmas sorg. En intressant redigeringsdetalj är att Eriks känslobeskrivning täcks med bilder då han klipper gräset. Gräsklippningsbilderna ger en känsla av att han inte går att nå. Här blir kontrasten stark mellan hans ord och den fridfulla villaträdgården. Emma ges större utrymme att tala om sin sorg och samtidigt zoomar kameran in på hennes ansikte när hon gör det, vilket stärker intrycket av att hon står i centrum. Musik och ljud påverkar sekvensen. Till exempel när en sorgsen och dov låt startar efter att beskedet om Eriks spermieprov eller då barnröster hörs i slutet efter Emmas berättelse om sorgen.

7.8 Djupanalys av sekvensen med Sandra och Lars från Drömmen om ett barn

In document Stekta ägg och vissen säd (Page 33-36)