Djur och Växter

Under den sista lektionen får barnen bekanta sig med djur och växter som lever i och omkring vatten. Vi talar om samma djur i de båda grupperna, men under de båda lektionerna får barnen självklart ge utlopp för sin egen fantasi och arbeta med andra djur och växter som de vet lever i vatten. (Se bilaga)

Kontrollgruppen

Observation: Barnen fick välja ett djur eller en växt som de skulle rita och skriva en text till.

Under denna lektion kändes barnen mer engagerade och de verkade tycka att det var kul att rita och skriva. Tyvärr blev tiden fel fördelad då det blev ett missförstånd i bytet mellan halvklasserna, vilket gjorde att kontrollgruppen fick ett kortare pass än planerat. Lektionen gick bekymmerslöst och barnen arbetade bra. Det kändes som om detta var ett arbetssätt som barnen var vana vid: välj ett djur; läs, skriv, rita och måla! Eftersom barnen arbetade enskilt satte vi igång musik med resonemanget att bakgrundsmusik inte har med rörelse att göra. Vad vi inte räknade med var att barnen skulle börja sjunga med och att en pojke skulle resa sig upp och dansa några steg.

I tankekartorna nämnde barnen flera djur, men inte lika många växter. Vissa barn hade fyllt hela sin tankekarta med fiskar och kräldjur, medan andra hade skrivit ett par, trots detta var det inte många barn som nämnde djur och växter i intervjun. Följande var det enda som nämndes i kontrollgruppens intervjuer:

Ellinor: man kan bada, finns olika djur Pedagog: Vilka djur?

Ellinor: Fiskar, sjöborre, bläckfisk

Undersökningsgruppen

Observation: Barnen fick gestalta olika djur och växter utifrån djurkort, först i grupp sedan

enskilt då kompisarna fick gissa vad man föreställde. Under freezeleken fick de sedan välja vilket djur de ville gestalta. Avslutningsvis samtalade vi om de olika djuren och vilka rörelser de tyckte att djuren hade. Under denna lektion såg man tydligt hur vissa barn ville bilda

grupper och vara med sina bästisar. En del imiterade kompisens rörelse och en del hittade på egna djur. Trots att övningen var intressant i början av lektionen började barnen senare visa ett bristande engagemang, då lektionen aldrig verkade ta slut. Detta påverkades kanske av det faktum att lektionen blev längre än planerat på grund av missförståndet i bytet av

halvklasserna.

Alla utom ett barn i undersökningsgruppen nämnde en eller flera djur i sin tankekarta, även om växterna var magert presenterade. Även i intervjun nämner undersökningsgruppens smågrupper flera djur, men även växter; tång, näckros, krabba, groda, fisk och räka. En annan grupp nämner sill, lax och tångsmälla. En annan kan räkna upp hur många djur och växter som helst:

Hugo: Vithaj, pigghaj, valhaj sen har jag inte fler hajar men fiskar, blåsfisk, stenfisk, gädda, makrill

Emil: Jag kan jättemånga, torsk, abborre, krabba, sjöhäst och sjöborre

Jenny: Nä, jag har inga men jag kan säga makrill, kommer inte på något, brännmanet Pedagog: Vad mer ska vi skriva?

Hugo: Strömming Jenny: Sjögräs

5.3 Rörelsetest

I undersökningens sista moment får barnen efter uppvärmning gestalta vatten till musik utan puls. Detta är något ingen av barnen gjort tidigare, då undersökningsgruppens barn endast fått gestalta till musik med puls. Under rörelsetestet har vi tittat efter likheter och skillnader

mellan grupperna, men även individuella uttryck i gestaltandet. Till en början verkade det som om kontrollgruppen hade mer att ge på rörelsetestet, men efter ett tags spolande fram och tillbaka på bandet, så kom vi fram till följande:

Observation: Kontrollgruppen hade generellt sett mer kraft och energi i sina rörelser. De var

även snabbare in i gestaltningen. Men deras rörelser var också oprecisa, slarviga och

något lugnare och visade inget vidare engagemang, medan kontrollgruppen var mycket positiva till uppgiften och tog klassrummet med storm.

Barnen i kontrollgruppen gestaltade vad man kan göra med vatten; de simmade, var på toaletten, duschade och körde bil, medan undersökningsgruppen gestaltade vattnet; de var virvlande vatten i toaletten, i rören och de stora vågorna på havet. Skillnaden mellan

grupperna är att kontrollgruppen rörde sig med vattnet och undersökningsgruppen var vattnet.

Ur ett genusperspektiv var pojkarna i kontrollgruppen generellt sett mer energiska än pojkarna i undersökningsgruppen, vilket vi inte kunde förutse då alla andra rörelselektioner varit

mycket livliga. Pojkarna i undersökningsgruppen levde sig in i rollen som vatten, medan pojkarna i kontrollgruppen busade omkring (visserligen i övningen). Den generella skillnaden mellan flickorna i de båda grupperna var inte lika stor, men det märktes ändå tydligt vilka som arbetat med rörelse under veckan och vilka som inte gjort det. Många av flickorna i

undersökningsgruppen använde sig av precisa rörelser och lyssnade på vattenljuden i musiken för att gestalta sitt vatten, vilket endast en del av flickorna i kontrollgruppen gjorde. Den stora skillnaden mellan flickorna i de båda grupperna var att rörelserna var mer genomtänkta och precisa i undersökningsgruppen.

Samband kan även ses mellan rörelsetestet och de individuella tankekartorna. De som

presterat minst i tankekartan verkade ha lättare att gå in i rollen som vatten. Det var endast två barn som verkligen gestaltade vattnet i kontrollgruppen och det var de barnen som inte hade fått med så mycket i sina tankekartor. De flesta av barnen som skrivit mycket på sin

tankekarta hade också lätt för att gestalta (antingen vattnet eller med vatten), medan

mellanbarnen; de som ligger runt genomsnittet hade svårare att gå in i övningen och undvek gärna övningen. Många gånger gick dessa barn runt i rummet utan kraft och utan att gestalta något och hoppades att vi inte skulle märka, vilket vi inte heller gjorde för dem, eftersom vi intog en observerande roll i momentet.

De barn som presterade bra under intervjun presterade också bra i rörelsetestet, medan de barn som det inte gick lika bra för i intervjun inte heller hade lätt i rörelsetestet. Detta märktes tydligt i två fall; En pojke i kontrollgruppen och en flicka i undersökningsgruppen, där pojken i inte alls tyckte om att uttrycka sig i rörelse. Flickan gestaltade gärna, men imiterade hela tiden sin kompis och gjorde inga som helst försök att tänka själv. Likadana tecken såg vi i

intervjun. Däremot var en annan flicka i undersökningsgruppen mycket framåt i både

tankekartan och intervjun, men tyckte inte alls om rörelsemomenten där man skulle visa något för de andra. Båda grupperna visar prov på en rik fantasi som de gärna använder.

5.5 Slutsats

Vilka skillnader kan vi se i barns lärande utifrån rörelsefokuserad och läs- och skrivfokuserad undervisningsmetod?

Barnen kunde redan i starten mycket om vatten, men har ändå tillägnat sig en hel del nytt, särskilt inom de mer avancerade områdena som formeln H2O och aggregationsformerna. Barnen i undersökningsgruppen visar generellt mer förståelse än kontrollgruppens barn. De båda grupperna kopplar begreppen till lektionerna, men de flesta av undersökningsgruppens barn identifierar sig med vattenmolekylerna och dess rörelse, när kontrollgruppens barn endast refererar till lektionens övningar.

I undersökningens avslutande rörelsetest när barnen skulle gestalta vatten till passande musik utan puls, visade det sig att barnen i kontrollgruppen övervägande föreställde människor i kontakt med vatten, medan undersökningsgruppen generellt sett föreställde vattnet. Vi har även upptäckt tydliga samband mellan rörelsetestet respektive tankekarta och intervju, där de barn som hade svårt för den verbala kommunikationen hade lättare att uttrycka sig genom rörelse. Vårt undervisningsförsök har även visat att en monoton arbetsmetod får barnen att tappa intresset och koncentrationen och oavsett om vi använder enbart ett rörelseinriktat eller enbart ett läs- och skrivdominant arbetssätt så får vi okoncentrerade och rastlösa barn.

6 Diskussion

I vår diskussion resonerar vi först och främst kring lärandet i de olika vattenområdena och

läs- och skrivfokuserat mot rörelsefokuserat som undervisningsmetoder. Vi granskar även vår

roll i den här undersökningen.

Då mätandet av kunskap och lärande är en mycket svår uppgift och denna undersökning endast representerar en liten grupp har vi svårt att definiera ett slutgiltigt resultat av skillnader i barns lärande genom ett rörelsefokuserat och ett läs- och skrivfokuserat arbetssätt. Men utifrån detta undervisningsförsök kunde vi konstatera att barnen i undersökningsgruppen har tillägnat sig en mer djupgående fakta med personlighetsanknytning i sitt lärande inom vattenområdena.