Elevers samtal kring frågeställningar dokumenterades genom videoupptagning, detta för att säkra möjligheterna att avgöra vem som säger vad, och vad som sägs, eftersom jag inte deltar i diskussionerna och därmed inte påverkar samtalets riktning. Dokumentation genom videoinspelning möjliggör också återblick till detaljer som vid första tillfället inte verkar vara av värde. Syftet med att arrangera videoupptagning var att skapa ett underlag som genom analys kan leda till trovärdiga beskrivningar av elevers begreppsbilder som förekommer i elevers utsagor.
Figurer, grafer och lösningsskisser som producerades av eleverna har samlats in och utgör en del av studiens empiri. För att kunna avgöra vem som skrivit vad använde eleverna utdelade anteckningsblad som de skrev namn och placering på. Det gjorde det möjligt att identifiera eleven och elevens arbetsmaterial när videosekvensen studeras.
40
Inspelat material utgörs av cirka 10 timmars videoupptagning, uppdelade i 20 videosekvenser om vardera 15-50 minuter. Enligt Kvale (1997) kan transkribering av inspelat material ses som ett första steg i analysarbetet. Transkribering ”är tolkande konstruktioner som fungerar som användbara verktyg för givna syften” (Kvale 1997, s. 152). Kvale & Brinkmann (2009) menar att transkribering är en översättning av talspråk till skriftspråk. Denna del i bearbetningsprocessen innebär en reducering av studiedata. Den transkriberade texten bör återge samtalet så noggrant som möjligt för att analysen skall kunna leda till ett giltigt resultat (Polit & Beck, 2010). Transkribering av allt insamlat videomaterial utfördes av en professionell transkriberare. Detta för att minimera risken att tappa bort relevant information och för att få så ordagrann transkribering som möjligt.
För att transkriptionen skall underlätta analys av datamaterial måste den vara selektiv till sin karaktär (Linell 1994). Beroende på studiens upplägg har jag valt att inte ta hänsyn till exempelvis kroppsgester och tonfall. Transkriberingen har däremot utformats som skriftspråkliga konstruktioner och stor vikt har lagts vid noggrann återgivning av elevernas uttalande. Detta skapar homogen data med jämn kvalitet som underlättar analysarbetet. I enlighet med Linell (1994), har jag valt att betrakta transkriptionerna som öppna analysenheter, vilket innebär att jag har möjlighet att utelämna eller inkludera konventioner och/eller symboler utifrån studiens karaktär.
Norrby (1996) hävdar att transkriptionen kan variera alltifrån en ganska skriftspråksanpassad grov återgivning till en talspråksanpassad och mycket detaljerad transkription. Två rekommendationer som Norrby (1996) ger är att ”man utgår från normal ortografi och att graden av autenticitet måste avgöras av syftet med studien och vilken typ av talsituation som ska undersökas” (Norrby 1996, Lagerholm 2010, s. 35). Utifrån Norrbys rekommendationer har jag valt en skriftspråksanpassad transkribering. Detta för att underlätta läsningen men ändå behålla upplevelsen av talspråk. Jag är mer intresserad av det som uttrycks innehållsmässigt under samtalet därför ligger vikten vid vad som sägs och inte hur det sägs. I enlighet med Norrbys (1996) rekommendationer, har symboler, tidsangivelser och pauser, vilka gör texten svårläst. utelämnats.
Min utgångspunkt inför analys av insamlad data har varit att transkriptionerna, i möjligaste mån, ska ge en rättvisande bild av samtalets innehåll och elevernas sätt att uttrycka sig. Jag använder mig av transkriberat material som ett
41
hjälpmedel för att lyfta fram och tydliggöra de enheter som behöver en närmare analys. En transkription lyckas sällan eller aldrig fånga och återge mångdimensionella karaktären av ett samtal. Därför skall transkriptionen i denna studie ses som en representation av språkliga uttrycksformer som delvis avspeglar elevers begreppsförståelse.
Analysmetod
Det finns en mängd metoder för analys av kvalitativ data. (Christensen et al. 2001, s. 297). Westlander (1993) beskriver kvalitativ analysmetod som:
”Kvalitativ analysmetod betyder dock i allmänhet att de data som man ursprungligen erhåller skall abstraheras så att en syntes uppstår. De måste följaktligen reduceras och transformeras för att komma fram till kvalitetsbegrepp på en högre abstraktionsnivå” (Westlander, sid. 22). Widerberg (2002) framhåller att valet av analysmetod beror på undersökarens intresse, teoretiska perspektiv, materialets utseende samt hur resultatet redovisas (Widerberg 2002, s. 133ff). Trost (1997) hävdar att det inte finns några bestämda regler för hur analysprocessen ska utformas och att valet av analysmetod till stor del beror på undersökarens personliga uppfattningar (Trost 1997, s. 112f).
Enligt Hartman (1998) kan analysprocessen vanligtvis indelas i två steg. Först organiseras materialet genom att reducera den till en relevant, användbar och hanterbar datamängd. Detta underlättar arbetet med att identifiera de mest intressanta delarna som är relevanta för studiens syfte. Det görs också en sortering av de identifierade utsagorna utifrån deras egenskaper och karaktär. Därefter genomförs en analys som mynnar ut i trovärdiga slutsatser.
Denna studie genomförs utifrån kvalitativa ansatser i den meningen att den är beskrivande och hjälper till att lyfta fram aspekter av elevens begreppsuppfattningar. Analysmaterialet utgörs av videoupptagningar samt elevers skriftliga svar. Det är den transkriberade videoinspelningen och elevers skriftliga svar och anteckningar som är föremål för analysarbetet.
Efter genomgång av allt insamlat material har jag utelämnat delar av materialet som inte hade någon större inverkan på analysarbetet, exempelvis tillfällen då elever pratar om något helt annat eller då de skojar med varandra under samtalets gång. För att underlätta analysen har jag valt ut elevutsagor som är
42
intressanta utifrån studiens innehållsspecifika syfte. Fokus har lagts på tolkningar som avspeglar elevers uttryckta förståelse av begrepp. Därefter genomfördes en kvalitativ analys som delvis innebar en omvandling av data till begripliga och trovärdiga slutsatser.