RE DOVIS N INGSPR INCIPE R , ALLMÄN INFORMATION

Överensstämmelse med lagar och normer

Micronic Laser Systems AB (publ.) och dess dotterbolag, sammantaget koncer-nen, utvecklar, tillverkar och säljer avancerade mönsterritare för framställning av fotomasker och avancerad utrustning för ytmontering av elektroniska kom-ponenter. All utveckling och tillverkning sker i Sverige, medan försäljningen nästan uteslutande sker utanför Sverige. Dotterbolagen finns i Frankrike, Japan, Kina, Nederländerna, Singapore, Storbritannien, Sydkorea, Taiwan, Tyskland och USA. Därutöver finns ett stort antal distributörer och agenter världen över.

Moderbolaget är noterat på NASDAQ OMX, Stockholm, i kategorin Small Cap, Information Technology.

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt de tolkningsuttalanden som ges ut av International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) och såsom de har godkänts av EU-kommissionen för tillämpning inom EU. Vidare tillämpas Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1, Kompletterande redovisningsregler för koncerner. Koncernens redovisningsprinciper är förutom nedan ändringar desamma jämfört med föregående år. De nedan uppräknade nya och ändrade standarder som har utfärdats av IASB och godkänts av EU för tillämpning 2009, har haft effekt på koncernens finansiella rapporter. Sedan 1 januari 2009 tilläm-par koncernen ändrade IAS 1, IAS 23, IFRS 7 samt IFRS 8.

Ändringen av IAS 1, Utformning av finansiella rapporter, har medfört att intäkter och kostnader som tidigare redovisats direkt mot eget kapital nu istället redovisas i övrigt totalresultat, som koncernen presenterar i en separat resultatrapport benämnd rapport över totalresultat vilken presenteras direkt efter resultaträkningen. Koncernen har valt att använda de nya benämningarna på rapporterna som införs i IAS 1 - rapport över totalresultat, rapport över finansiell ställning, rapport över förändring i eget kapital och rapport över kas-saflöden. Jämförelseperioder har genomgående ändrats i årsredovisningen så att de följer den nya utformningen. Då ändringar endast påverkar utformningen har inga belopp ändrats, varken avseende resultat per aktie eller andra poster i de finansiella rapporterna.

En revidering har gjorts av IAS 23, lånekostnader. Ändringen medför att i anskaffningsvärdet för kvalificerade tillgångar, som har ett påbörjandedatum den 1 januari 2009 eller senare, aktiveras koncernens låneutgifter. Tidigare har låneutgifter belastat resultatet i den period till vilken de är hänförliga istället för att aktiveras. Ändringen har inte fått någon effekt på Micronic som inte har lån av någon större omfattning.

Tillämpningen av IFRS 8 har, efter förvärvet av MYDATA, gett upphov till rapportering av två rörelsesegment, mönsterritare och ytmonteringsutrustning.

Ändringar i IFRS 7, Finansiella instrument: upplysningar, medför huvudsakligen nya upplysningskrav om finansiella instrument värderade till verkligt värde i rapporten över finansiell ställning. Instrumenten delas in i tre nivåer beroende på kvaliteten på indata i värderingen. Indelningen i nivåer avgör hur och vilka upplysningar som ska lämnas om instrumenten; där nivå 3 med lägst kvalitet på indata omfattas av mer upplysningskrav än de andra nivåerna. Dessa upplysnings-krav har främst påverkat not 36.

IASB har antagit nya och/eller reviderade IFRS och tolkningar, vilka kommer att införas kommande år. Från 2010 ska en reviderad IFRS 3, Rörelseförvärv och en ändrad IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter tillämpas.

Dessa revideringar och ändringar förväntas inte påverka Micronic med enbart helägda dotterbolag.

IFRS 9 Financial Instruments avses ersätta IAS 39 Finansiella instrument:

Redovisning och värdering senast från och med 2013. IASB har publicerat den första av minst tre delar som tillsammans kommer att utgöra IFRS 9. Denna första del behandlar klassificering och värdering av finansiella tillgångar. De kate-gorier för finansiella tillgångar som finns i IAS 39 ersätts av två katekate-gorier, där värdering sker till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde. Upplupet an -skaffningsvärde används för instrument som innehas med avsikt att erhålla de kontraktuella kassaflödena; vilka ska utgöra betalningar av lånebelopp och ränta på lånebeloppet. Övriga finansiella tillgångar redovisas till verkligt värde och möjligheten att tillämpa ”fair value option” som i IAS 39 behålls. Förändringar i verkligt värde ska redovisas i resultatet, med undantag för värdeförändringar på egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och för vilka initialt val görs att redovisa värdeförändringar i övrigt totalresultat. Värdeförändringar på derivat i säkringsredovisning påverkas inte av denna del av IFRS 9, utan redo-visas tillsvidare i enlighet med IAS 39. Företaget har inte beslutat om de nya principerna ska börja tillämpas i förtid eller från och med 2013.

Följande ändringar av redovisningsprinciper med framtida tillämpning bedöms inte komma att ha någon effekt på koncernens redovisning:

• Ändringar av IAS 24 Upplysningar om närstående främst med avseende på upplysningar för statligt relaterade företag, men även avseende definitionen av närstående.

• Ändringar av IAS 32 Finansiella instrument: Klassificering avseende klassificering av nyemissioner.

• Ändringar av IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering med avseende på poster berättigade för säkringsredovisning.

• IFRIC 17 Värdeöverföring av icke-kontanta tillgångar genom utdelning till ägare.

• Annual improvements som inte redan är tillämpliga, främst bland de som publicerades i april 2009.

Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som under 2008. De avvikelser som förekommer mellan moderbolagets och koncernens redovis-ningsprinciper beror på årsredovisningslagens begränsningar av möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget samt på grund av undantagsregler i RFR 2, Redovisning för juridiska personer, föranledda av sambandet mellan redovisning och beskattning.

Godkännande

Denna årsredovisning och koncernredovisning har godkänts för offentliggörande den 22 februari 2010 och blir föremål för fastställelse på årsstämman den 12 april 2010.

Värderingsgrunder

Bokslutsdag är den 31 december.

Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden om inte annat anges.

Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor. Svenska kronor utgör även rapporteringsvaluta för moderbolaget och koncernen, vilket innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp är angivna i tusentals kronor om inte annat särskilt anges.

Bedömningar och klassificeringar

Att upprätta finansiella rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver att företagets ledning gör vissa bedömningar, uppskattningar och antaganden som påverkar tillämpningen av företagets redovisningsprinciper och de redovisade värdena av tillgångar och skulder per balansdagen. Även intäkter och kostnader påverkas av gjorda bedömningar. Det verkliga utfallet kan komma att avvika från gjorda bedömningar. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa eller sådana områden där antagande och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen, anges i not 4.

Anläggningstillgångar och långfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen.

Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader från balans - dagen. Eventuell avvikelse från dessa principer om återvinning eller betalning framgår i förekommande fall i not till berörd balanspost.

NOT 2 . I KONC E R N E N TI LL ÄM PADE RE DOVIS N INGSPR INCIPE R Koncernredovisning

Dotterbolag är bolag som står under ett bestämmande inflytande från moder-bolaget, varigenom modermoder-bolaget, direkt eller indirekt, har rätten att utforma finansiella och operativa strategier, vilket vanligen följer med ett aktieinnehav uppgående till mer än 50 procent av rösterna. Dotterbolag inkluderas i kon-cernredovisningen från och med den dag då ett bestämmande inflytande upp-kommer till den dag det bestämmande inflytandet upphör.

Förvärvsmetoden används för upprättande av koncernredovisningen.

Metoden innebär att förvärv av ett dotterföretag beaktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterbolagets tillgångar och övertar dess skulder och eventualsförpliktelser. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till förvärvet. I analysen fastställs dels anskaffningsvärdet för andelarna eller rörelsen, dels det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder och eventualförplikterlser. Anskaffningsvärdet för dotterbolagsaktierna

respek-tive rörelsen utgörs av summan av de verkliga värdena per förvärvsdagen för erlagda tillgångar, uppkomna eller övertagna skulder och för emitterade eget-kapitalinstrument som lämnats som vederlag i utbyte mot de förvärvade netto-tillgångarna, samt transaktionskostnader som är direkt hänförbara till förvärvet.

Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden överstiger det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser som redovisats separat, redovisa skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ redovisas denna direkt mot årets resultat.

Dotterbolagets finansiella rapporter inkluderas i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmande inflytandet upphör.

Koncerninterna intäkter och kostnader, fordringar och skulder samt oreali-serade vinster på transaktioner mellan koncernbolag elimineras i sin helhet.

Omräkning av utländsk valuta Funktionell valuta

Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika bolagen i koncernen är redovisade i den valuta som används i de primära ekonomiska miljöer där respektive företag bedriver sin verksamt (funktionell valuta).

Transaktioner

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan genom att använda de valutakurser som gäller på transaktionsdagen.

Försäljningstransaktioner i utländsk valuta redovisas till avistakurs med undantag för försäljning av reservdelar då en approximativ valutakurs för månaden används. Vid valutasäkring av kontrakterad försäljning redovisas de ackumulerade värdeförändringarna på säkringsinstrumenten, vanligen valuta-terminer, i resultaträkningen när den säkrade försäljningstransaktionen redo-visas i resultaträkningen.

Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktio-nella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdiffe-renser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Icke monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas med den valutakurs som gällde vid transaktionstillfället. Icke mone-tära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verk-ligt värde. För säkring av fordran eller skuld mot valutarisk används valutater-miner. För skydd mot valutarisk tillämpas inte säkringsredovisning eftersom en ekonomisk säkring avspeglas i redovisningen genom att både den underliggande fordran eller skulden och säkringsinstrumentet redovisas till balansdagens valuta-kurs och valutavaluta-kursförändringarna redovisas över resultaträkningen. Värde-förändringar avseende rörelserelaterade fordringar och skulder redovisas i rörelseresultatet medan värdeförändringar avseende finansiella fordringar och skulder redovisas i finansnettot.

Utländska verksamheters finansiella rapporter

Tillgångar och skulder i utländska koncernbolag omräknas från respektive koncernbolags funktionella valuta till koncernens rapporteringsvaluta svenska kronor, till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader i respektive koncernbolag omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs, vilket utgör en approximation av kurserna vid respektive transaktionstidpunkt.

En genomsnittskurs tas fram kvartalsvis. Omräkningsdifferenser som uppstår vid omräkning av utländska koncernbolags verksamheter redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras som en omräkningsreserv i eget kapital.

Nettoinvestering i koncernbolag

Omräkningsdifferenser som uppstår i samband med omräkning av långfristiga lån i utländsk valuta som är att jämställa med en nettoinvestering redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras som en omräkningsreserv tillsammans med tillhörande skatteeffekter.

Investeringar i utländska dotterbolag valutasäkras inte.

Ackumulerade omräkningsdifferenser presenteras som en separat eget kapitalkategori och innehåller omräkningsdifferenser ackumulerade från och med övergången till IFRS den 1 januari 2004. Vid avyttring av en utlandsverk-samhet realiseras de till verkutlandsverk-samheten hänförliga ackumulerade omräknings-differenserna genom en omklassificering från omräkningsreserven i eget kapital till årets resultat.

Rapportering enligt rörelsesegment

Ett rörelsesegment är en del av koncernen som bedriver verksamhet från vilken den kan generera intäkter och ådra sig kostnader och för vilka det finns fristående finansiell information tillgänglig. Ett rörelsesegments resultat följs vidare upp av företagets högsta verkställande beslutsfattare för att utvärdera resultatet samt för att kunna allokera resurser till rörelsesegmentet.

Immateriella anläggningstillgångar Aktiverade utgifter för affärssystem

Utgifter för affärssystem redovisas som immateriella tillgångar till anskaffnings-värden efter avdrag för ackumulerade avskrivningar. Investeringen i affärssystem omfattar nedlagda kostnader för anpassning och implementering av ett helinte-grerat affärssystem och består av internt upparbetade samt externt förvärvade tillgångar. Aktiverade utgifter för affärssystem skrivs av linjärt baserat på till-gångens uppskattade nyttjandeperiod som är tre år. Avskrivning påbörjas då affärssystemet tas i drift.

Kostnader för underhåll av affärssystemet kostnadsförs när de uppstår.

Aktiverade utgifter för utveckling

Utgifter för forskning som syftar till att erhålla ny kunskap inom koncernens verksamhet redovisas som kostnad då de uppkommer.

Utgifter för utveckling, där forskningsresultat eller annan kunskap tillämpas för att ta fram nya produkter eller processer, redovisas i rapport över finansiell ställning som en immateriell tillgång när uppställda kriterier för aktivering upp-fylls. Redovisning i rapport över finansiell ställning sker om produkten eller pro-cessen är tekniskt och kommersiellt användbar, om företaget har tillräckliga resurser för att fullfölja utvecklingen och därefter använda eller sälja tillgången.

Det ska också vara sannolikt att de framtida ekonomiska fördelarna som är hän-förliga till tillgången kommer att tillfalla bolaget och tillgångens anskaffningsvärde går att beräkna på ett tillförlitligt sätt. Det redovisade värdet inkluderar samtliga direkt hänförbara utgifter, såsom för material och köpta tjänster samt ersätt-ningar till anställda.

Övriga utgifter för utveckling redovisas i resultaträkningen som en kostnad när de uppkommer.

En individuell bedömning görs av samtliga pågående forsknings- och utveck-lingsprojekt för att fastställa vilka utgifter som är aktiverbara för respektive projekt samt för att pröva eventuella nedskrivningsbehov.

Avskrivning av aktiverade kostnader påbörjas när utvecklingsprojektet avslu-tats, vilket sker i samband med att intäkter börjar genereras och sker då som en linjär avskrivning. Utgifter för mönsterritare skrivs av på tre år, utgifter för ytmon-teringsutrustning skrivs av på fem år.

Licensrättighet

Licensrättigheten är knuten till patenträttigheter avseende tillämpningsområdet direktritning. Avskrivning av licensrättigheten påbörjades i slutet av år 2003 och har skett linjärt över fem år baserat på tillgångens uppskattade nyttjandeperiod.

Goodwill

Goodwill värderas till anskaffningsvärdet minus eventuella ackumulerade ned-skrivningar. Goodwill hänförs till MYDATA automation AB och prövas minst årligen för nedskrivningsbehov.

Övriga immateriella tillgångar

Övriga immateriella tillgångar utgörs av varumärke och kundrelationer och redovisas till anskaffningsvärdet minus ackumulerade avskrivningar och even-tuella nedskrivningar. Tillgångarna är hänförliga till förvärvet av MYDATA automation AB.

Materiella anläggningstillgångar

Aktiverade utgifter för byggnader och mark, maskiner samt inventarier redovi-sas till anskaffningsvärden efter avdrag för ackumulerade avskrivningar. Bygg-nader och mark avsåg koncernens fastighet med produktionsanläggning i Täby utanför Stockholm, vilken även innehåller kontorslokaler. Byggnaden, liksom därtill hörande byggnadsinventarier, har delats in i ett antal komponenter med olika beräknade nyttjandeperioder. De komponenter som definierats för bygg-naden är stomme och grund, värme och ventilation, fasad och isolering, ytter-tak, hissar, högspänning samt övrigt. Byggnadsinventarier omfattar fasta anpass-ningar av byggnadsytan, såsom renrumsanlägganpass-ningar.

I posten inventarier ingår egentillverkad utrustning som huvudsakligen an-vänds till forskning och utveckling samt som test- och utbildningsutrustning.

Lånekostnader hänförliga till konstruktion eller produktion av en immateriell eller materiell tillgång har fram till 31/12 2008 inte aktiverats i tillgångens anskaff-ningsvärde, utan belastat resultatet i den period till viken de är hänförliga till.

Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer.

Inga avskrivningar görs på mark. Övriga anläggningstillgångar skrivs av linjärt baserat på tillgångarnas bedömda nyttjandeperioder från och med färdigställ-ande- eller anskaffningsmånad, enligt följande:

inans ie ll a r a ppo r ter

Byggnadens komponenter

Stomme och grund 60 år

Värme och ventilation 30 år

Fasad och isolering 40 år

Markanläggningar 20 år

Renrumsutrymmen 10 år

Övriga byggnadsinventarier 5– 40 år

Maskiner och inventarier 5 år

Datorer 3 år

Posten Övriga byggnadsinventarier är av mindre betydelse och innehåller komponenter som bland andra värmepanna och åskledare.

Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkt och redovisat värde och redovisas i resultaträkningen som en övrig rörelsepost.

Fastighetslease

Fastigheten som avyttrats hyrs tillbaka genom en sale-lease-back-affär. Som en följd av villkoren i avtalet mellan bolaget och leasegivaren klassificeras leasingen av fastigheten som operationell leasing. Leasingavgiften, bestående av en fast del och en räntedel redovisas som en hyreskostnad i resultaträkningen. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.

Leasing

Leasing av maskiner och inventarier, där koncernen i allt väsentligt intar samma ställning som vid ett direkt ägande av tillgången, klassificeras som finansiell lea-sing. Objekt, som disponeras genom finansiell leasing, redovisas i koncernens rapport över finansiell ställning som anläggningstillgångar och skrivs av i enlighet med tillämpade principer för materiella anläggningstillgångar i övrigt. Förplikt-elser att i framtiden betala leasingavgifter redovisas som räntebärande skulder.

Kostnaden redovisas i koncernens resultaträkning som avskrivningar och ränte-kostnad. Varje leasingbetalning fördelas mellan amortering av leasingskuld och räntekostnad enligt annuitetsprincipen.

Övrig leasing klassificeras som operationell leasing. För sådana avtal redo-visas leasingkostnaden som en rörelsekostnad, dock ej avskrivning, i resultat-räkningen.

Finansiella instrument

Finansiella instrument som redovisas i rapport över finansiell ställning inkluderar på tillgångssidan likvida medel, kundfordringar samt derivat. Bland skulder åter-finns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat.

Redovisning i och borttagande från rapport över finansiell ställning

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i rapport över finansiell ställning när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i rapport över finansiell ställning när faktura har skickats. Skulder tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura har mottagits.

En finansiell tillgång tas bort från rapport över finansiell ställning när rättig-heterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem.

Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från rapport över finansiell ställning när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av finansiell skuld.

En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i rapport över finansiell ställning endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.

Avistaköp och avistaförsäljning av finansiella tillgångar redovisas på affärs-dagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången.

Klassificering och värdering

Finansiella instrument som inte är derivat redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostna-der för alla finansiella instrument förutom avseende de som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader.

Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar motsvaras av tillgångens note-rade köpkurs på balansdagen. Koncernen innehar inga sådana tillgångar. Verkligt värde på onoterade finansiella tillgångar fastställs genom att använda värde-ringstekniker.

Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades. Klassificeringen avgör hur det finansiella instru-mentet värderas efter första redovisningstillfället.

Micronic använder följande kategorier:

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper; finansiella tillgångar som innehas för handel och andra finansiella tillgångar som bolaget valt att placera i denna kategori. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. En finansiell tillgång

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper; finansiella tillgångar som innehas för handel och andra finansiella tillgångar som bolaget valt att placera i denna kategori. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. En finansiell tillgång