Slaggskiktningar vid valsning
Centrumsegringar (härdat material), försämrad seghet sprickor vid svetsning
Använd stål med särskild kvalitet (Z-plåt) eller kontroll efter svetsning
SS-EN 1993-1-10, kap 3:
ZEd= erforderligt dimensionerande kontraktionsvärde i z-riktningen beroende på graden av förhindrad krympning under svetssträngen ZEd≤ ZRd
Dimensionering av förband och knutpunkter – Wylliam Husson
Dragpåkänningar i tjockleksriktning
ZEd= Za+ Zb+ Zc+ Zd+ Ze
90
Dragpåkänningar i tjockleksriktning
ZEd= Za+ Zb+ Zc+ Zd+ Ze
Dimensionering av förband och knutpunkter – Wylliam Husson
Dragpåkänningar i tjockleksriktning
ZEd= Za+ Zb+ Zc+ Zd+ Ze
92
Dragpåkänningar i tjockleksriktning
Val av kvalitetskrav enl. EK3-1-1 kap 3.2.4 och EKS8
Skjuvbelastat livfält (6.2.6.1)
Tvärkraftskapacitet för oavstyvat pelarliv:
Avc: pelarens skjuvarea enl. EK3-1-1, 6.2.6 (3) fy,wc: sträckgräns för pelarliv
Kan ökas med avstyvningar (tvärgående eller diagonal) eller kompletterande plåtar
Knutpunkter
Skjuvbelastat livfältDimensionering av förband och knutpunkter – Wylliam Husson
94
Tryckbelastat pelarliv (6.2.6.2) Bärförmåga :
ω: reduktionsfaktor för samtidig skjuvning i livfält
kwc: reduktionsfaktor för samtidig längsgående tryckspänning beff,c,wc: medverkande bredd
twc: pelarlivtjocklek
fy,wc: sträckgräns för pelarliv
γM0= γM1= 1,00 (partialkoefficient enl. EKS 8) ρ: reduktionsfaktor för buckling
Knutpunkter
Tryckbelastat pelarlivMedverkande bredd, beff,c,wc För svetsad anslutning:
För skruvat T-stycke:
sp: längd som fås med 45° spridning genom plåten (minst tpoch upp till 2 tp)
Knutpunkter
Tryckbelastat pelarlivDimensionering av förband och knutpunkter – Wylliam Husson
( t s )
a t
b
eff,c,wc=
fb+ 2 2
b+ 5
fc+
(
fc)
pp fb
wc c,
eff,
t 2 2 a 5 t s s
b = + + + +
96
Reduktionsfaktor för samtidig längsgående tryckspänning, kwc Tryckspänning av normalkraft och böjmoment > 0,7 fy,wc:
Vanligen är ingen reduktion nödvändig (kwc=1,0)
Knutpunkter
Tryckbelastat pelarliv( 0 , 7 )
7 ,
1
com,Ed y,wc wcwc
= − f k ≥
k σ
Reduktionsfaktor för buckling, ρ
Om λp ≤ 0,72:
Om λp > 0,72:
där
med
Knutpunkter
Tryckbelastat pelarlivDimensionering av förband och knutpunkter – Wylliam Husson
0
Reduktionsfaktor för samtidig skjuvning i livfält, ω(Tabell 6.3)
Knutpunkter
Tryckbelastat pelarlivReduktionsfaktor för samtidig skjuvning i livfält, ω(Tabell 6.3)
Överföringstalet, β, kan beräknas med ekvation (5.4a) eller (5.4b) Alternativt ges approximativa värden i Tabell 5.4
Knutpunkter
Tryckbelastat pelarlivDimensionering av förband och knutpunkter – Wylliam Husson
100
Dragbelastat pelarliv (6.2.6.3)
Bärförmåga :
ω: reduktionsfaktor för samtidig skjuvning i livfält beff,t,wc: medverkande bredd
• för skruvad knutp.:
• för svetsad knutp.:
twc: pelarlivtjocklek
fy,wc: sträckgräns för pelarliv
γM0= 1,00 (partialkoefficient enl. EKS 8)
M0
Knutpunkter
Dragbelastat pelarliv( t s )
Balk-pelarinfästning (1)
Skruvar: 10.9 Plåt: S355 HEB 200:
h = 200 b = 200 tf= 15 tw= 9 r = 18
Knutpunkter
Dimensionering av förband och knutpunkter – Wylliam Husson
Övning
102
Balk-pelarinfästning (2)
Pelare: S355 HEB 220:
h = 220 b = 220 tf= 16 tw= 9,5 r = 18
Knutpunkter
ÖvningTyper
Knutpunkter mellan delar som huvudsakligen belastas med tryck eller dragkraft, i fackverk samt vid stagning
Infästade stänger: livstänger Genomgående stänger: ramstång
K- och N-knutpunkter kan utföras med gap eller överlapp
Rörknutpunkter
TyperDimensionering av förband och knutpunkter – Wylliam Husson
104
Fackverksanalys (5.1.5)
Stånginfästningarna antas ofta vara ledade
Vid bestämning av normalkrafterna antas att stängerna är ledat förbundna Böjmoment bör beaktas enligt nedan
Rörknutpunkter
FackverksanalysKonstruktionsdel Källa till böjmoment
Sekundär inverkan Transversallast Excentricitet Tryckt ramstång
Nej* Ja
Ja Dragen ramstång
Nej*
Livstång Knutpunkt
* Om villkor på nästa sida uppfylls
Moment av sekundär inverkan och excentricitet* kan försummas om:
Knutpunktsgeometri ligger inom giltighetsområdet som definieras för varje knutpunktstyp (Tabell 7.1, 7.8, 7.9 eller 7.20)
L/h ≥ 6 (för byggnader)
Excentriciteterna ligger inom följande gränser: -0,55 d0(h0) ≤ e≤ 0,25 d0(h0)
Rörknutpunkter
FackverksanalysDimensionering av förband och knutpunkter – Wylliam Husson
*Excentricitetsmoment beaktas vid dimensionering av tryckt ramstång
106
Hur ska momentet beaktas:
Moment från transversallast:
• Livstängerna ledade (M=0)
• Ramstängerna betraktas som kontinuerliga balkar fritt upplagda på knutpunkterna
Moment från excentricitet:
• fördelas i proportion till stängernas relativa styvhet I/L
Rörknutpunkter
FackverksanalysOmfattning (7.1.1)
EK3-1-8 ger tillämpningsregler för bestämning av bärförmåga för knutpunker med ramstång av cirkulära och rektangulära konstruktionsrör (7.4 resp. 7.5) samt I- och U-profiler (7.6 resp. 7.7)
Ger livstängernas bärförmåga för normalkraft och/eller moment Varmvalsade rör enl. EN 10210 och kallformade rör enl. EN 10219 Upp till S460 (fy>355MPa, reducera med faktor 0,9)
Tjocklek ≥ 2,5 mm
Ramstångens tjocklek ≤ 25 mm (egenskaper i tjockleksriktning)
Rörknutpunkter
OmfattningDimensionering av förband och knutpunkter – Wylliam Husson
108
Tillämpningsområde (7.1.2)
Tryckta stänger i klass 1 eller 2 enl. EK3-1-1 (för ren tryck) θi≥ 30°
Tvärsnittsformen ändras ej vid anslutningen Gap ≥ t1+t2
Överlapp ≥ 25%
Den smalare stången överlappar den breddare Stången med lägsta ti·fyiöverlappar den andra
+ Giltighetsområde som definieras för varje knutpunktstyp (Tabell 7.1, 7.8, 7.9 eller 7.20)
Rörknutpunkter
TillämpningsområdeFöljande brottyper bör beaktas:
a) Brott i ramstångsvägg (där livstångens ansluts) eller plasticering av ramstångens tvärsnitt
b) Brott i ramstångssida eller –liv (plasticering, intryckning eller buckling)
Rörknutpunkter
Dimensionering av förband och knutpunkter – Wylliam Husson
Brottyper Brottyper (7.2.2)
110
c) Skjuvbrott i ramstång
d) Stansskjuvbrott i ramstångsvägg (utdrag av livstång)
e) Brott i livstång eller svets
Rörknutpunkter
Brottyperf) Buckling av livstång eller i ramstång
För knutpunkter inom giltighetsområde som definieras i EK3-1-8 behöver dock bara vissa brottyper kontrolleras.
Nödvändiga kontroller och vilka ekvationer som bör användas beror på geometriska kvoter som definieras i 1.5 (6) med mått och parametrar enl. Tabell 1.4.
Dimensionering av förband och knutpunkter – Wylliam Husson
Rörknutpunkter
Brottyper112
Giltighetsområde (Tabell 7.1):
• 0,2 ≤ di/d0≤ 1,0
• 10 ≤ d0/t0≤ 50 (40 för X-knutp.)
• di/ti≤ 50
• 25% ≤ λov≤ λov,lim(60 eller 80%)
Relevanta brottmoder:
• Brott i ramstångsvägg (a)
• Stansskjuvbrott (d)
För normalkraft (Tabell 7.2) och moment i och ut ur planet (Tabell 7.5)
Rörknutpunkter
ExempelSvetsade knutpunkter mellan CHS-stänger (7.4)
Brott i ramstångsvägg vid normalkraft
Stansskjuvbrott
Interaktionsformel (7.4.2 (7.3)):
• Mip,iRd: dimensionerande momentkapacitet i planet
• Mip,iEd: dimensionerande inre moment i planet
• Mop,iRd: dimensionerande momentkapacitet ut ur planet
• Mop,iEd: dimensionerande inre moment ut ur planet
Reduktionsfaktor enlig Tabell 7.7 för rymdknutpunkter
Rörknutpunkter
Dimensionering av förband och knutpunkter – Wylliam Husson
Exempel Svetsade knutpunkter mellan CHS-stänger (7.4)
0
Tips – SBIs Detaljhandbok
Ny utgåva i sju delar som är eurokodanpassad:
1. Pelarfot 2. Pelarskarv
3. Balk-pelarinfästning 4. Ramhörn och pelartopp 5. Balkskarv
6. Balk-balkinfästning 7. Stånginfästning
Detaljhandboken kompletterad med beräkningsprogram
Knutpunktstyper
SBIs DetaljhanbokPelarfot
Antas antingen inspänd eller ledad
Kan vara ledad eller inspänd i olika lastfall (montering) Välj i första hand ledad pelarfot
Inspänd pelarfot dimensioneras för moment enl.
2:a ordningens teori:
Χ: reduktionsfaktorn för knäckning av centrisk tryck
Knutpunktstyper
Dimensionering av förband och knutpunkter – Wylliam Husson
Pelarfot
−
=
∆ 1 1
W
χ
A M N116
Moment och normalkraft förs via pelarfoten ned i grunden som tryckkrafter (betong) och dragkrafter (grundskruv)
Knutpunktstyper
PelarfotDragkraftskapacitet
Skruvarnas dragkraftskapacitet Ft,Rd ges av antingen:
Gängstångens hållfasthet
Brott i betongen (se SBIs handbok)
Knutpunktstyper
Dimensionering av förband och knutpunkter – Wylliam Husson
Pelarfot
118
Tryckkraftskapacitet
beff: tryckspänningsblockets bredd
fjd: maximal tillåten betongtryckpåkänning med hänsyn till lokal betongkrossning, enl. SS-EN 1992-1-1 kap 6.7
Knutpunktstyper
Pelarfotjd
Knutpunktskapacitet Ledad pelarfot (M=0)
Dominerande normalkraft (ingen drag i skruv)
Dominerande moment
Knutpunktstyper
Dimensionering av förband och knutpunkter – Wylliam Husson
Pelarfot
Dimensioneras enl. 2:a ordningens teori, placeras därför nära stödpunkter.
Verkstadsskarvar (svetsade) / Monteringsskavar
Knutpunktstyper
PelarskarvBalk-pelarinfästning
Ledade infästningar: enkla och billiga, klena pelare Inspända infästningar: lättare balk, dock högre kostnader
Klackar kan underlätta monteringen
Knutpunktstyper
Dimensionering av förband och knutpunkter – Wylliam Husson
Balk-pelarinfästning
122
Avstyvningar
Horisontal dragavstyvning dimensioneras för dragkraft
Horisontal tryckavstyvning dimensioneras för tryckkraft och buckling med ett effektivt tvärsnitt enl. EK3-1-5.
Tvärsnittet måste vara högst i klass 3.
Diagonalavstyvning dimensioneras för tryckkraft och buckling enl. avsnitt 4.4 i EK3-1-5.
Knutpunktstyper
Balk-pelarinfästningStörsta förhållande för att buckling inte ska inträffa
Ramhörn och pelartopp
Dimensioneras för upplagskraft och eventuellt moment (momentstyv infästning).
Tvärkraften i pelaren och normalkraften i balken kan normalt försummas.
Avlänkningskrafter i diagonaler Dimensionering av vot (6.2.6.7)
Knutpunktstyper
Dimensionering av förband och knutpunkter – Wylliam Husson
Ramhörn och pelartopp
124
Balkskarv
Verkstadsskarvar (svetsade) / Monteringsskavar Välj skarvlägen så att monteringen och tillverkningen blir rationell
Knutpunktstyper
BalkskarvBalk-balkinfästning
Enkelsidiga infästningar normalt ledade (inspänning lönar sig inte)
Tänk på excentricitet, även i ledade knutpunkter
Knutpunktstyper
Dimensionering av förband och knutpunkter – Wylliam Husson
Balk-balkinfästning
126
Balk-balkinfästning
Ändplåtsförband enklare att montera än förband med skarvplåtar Monteringen kan underlättas av:
Knutpunktstyper
Balk-balkinfästningStånginfästning
Plana knutpunkter
SI1 till SI3 enl. EK3-1-8 avsnitt 7
Knutpunktstyper
Dimensionering av förband och knutpunkter – Wylliam Husson
Stånginfästning
128
Design of Structural Connections to Eurocode 3 – Frequently Asked Questions, Building Research Establishment, Ltd. 2003
(Continuing Education in Structural Connections, CeStruCo) http://www.e-konstrukcije.si/user_files/vsebina/Informacije/
DESIGN_OF_STRUCTURAL_CONNECTIONS_TO%20_EUROCODE_3.pdf European Steel Design Education Programme, ESDEP:
www.fgg.uni-lj.si/kmk/esdep/master/toc.htm WG11: Förband och knutpunkter
WG13: Rörknutpunkter CIDECT:
www.cidect.org
Publikationer om rörknutpunkter (dimensionerings anvisningar) SIS:
www.sis.se/tema/eurokoder/
Helpdesk för tolkningar av Eurokoder Tidigare frågor och svar (inget om förband)