del 1 • Strategisk plan
3. Drift- och investeringsbudget samt finansiering
Besparingsbeting 2011
Inför 2011 har besparingar på 10,5 mkr lagts ut på nämn-derna, de är i huvudsak riktade mot den administrativa verksamheten. En del har lagts ut som generell adminis-trativ besparing och den andra delen har tydligt riktats mot de tjänster som köps internt av serviceförvaltningen.
Genom att lägga ut besparingen på kunderna till service-förvaltningen ges ett större inflytande att påverka tjäns-teutbudet.
Fördelningen av besparingsbetingen finns i specifikatio-nen till ramberäkningen.
3.2 Investeringar
Investeringarna i skattefinansierad verksamhet ska enligt uppställt mål egenfinansieras, alltså vara i nivå med avskrivningar, avsättningar och eventuella investerings-inkomster. Den totala investeringsbudgeten uppgår till 391 mkr varav de skattefinansierade investeringarna upp-går till 257 mkr. Investeringar i affärsdrivande verksamhet uppgår till 134 mkr. Investeringsinkomster beräknas till 48 mkr. Investeringsvolymen är mycket hög och bedöms vara fortsatt hög de kommande åren med om- och till-byggnad av skolor och äldreboenden, investeringar i ham-nar samt i vatten och avloppsverksamhet.
Total investeringsbudget per nämnd/förvaltning 2011 (tkr)
Kommunstyrelsen – Ledningskontoret 24 400
Kommunstyrelsen – Serviceförvaltningen 8 500
Samhällsbyggnad:
Tekniska nämnden 68 600
Tekniska nämnden bygg övriga nämnder 75 000
Tekniska nämnden affärsdrivande 134 300
Byggnadsnämnden 600
Miljö- och hälsoskyddsnämnden 380
Räddningstjänsten 7 000
Kultur- och fritidsnämnden 3 500
Barn- och utbildningsnämnden 10 780
Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 4 184
Socialnämnden 15 050
Hälso- och sjukvårdsnämnden 38 650
Summa 390 944
Stora investeringar
Garda skola ska återuppbyggas efter branden och beräk-nas vara klar i maj 2011. Försäkringsbolaget kommer att stå för större delen av utgiften (dock samma typ av skola som byggdes 1994). Kommunens utgift kommer att bestå av självrisk, åldersavdrag, anpassning av kök och utgift för modernisering av bland annat uppvärmningssystem och ventilation. I investeringsbudgeten för 2011 finns 36 mkr upptaget för återuppbyggnad.
Socialnämnden har en strukturplan för särskilda boenden som omfattar boenden i Burgsvik (slutfört), Slite (slut-fört), Roma, Katthammarsvik och Hemse. Huvudinrikt-ningen har varit att investeringar görs av andra aktörer än kommunen. I investeringsbudgeten för 2011 upptas 39 mkr.
För hamnserviceterminal i Visby hamn upptas 36 mkr.
Investeringen medför en ökning av kapitalkostnader som finansieras genom höjda avgifter. Hamnserviceterminalen avser en omlastningsterminal för mat- och serviceleve-ranser till gotlandstrafiken och innebär att hamnområdet moderniseras vad gäller logistik, säkerhet samt miljö. För hamnverksamheten föreslås en omstrukturering där gods-trafiken på sikt flyttas från Visby till Slite och Klintehamn vilket kommer att medföra stora investeringar. I investe-ringarna i hamnverksamheterna ingår projektet Resecen-trum som delvis beräknas finansieras med statliga medel.
Stora investeringar har skett och kommer att ske i vatten- och avloppsverksamhet, cirka 50 mkr per år. För närva-rande pågår utbyggnad av VA-ledningar i Gnisvärd samt ombyggnad av Fårösunds vattenverk. För VA-utbyggnad i Gnisvärd upptas 15 mkr.
En sporthall ska byggas inom Visborgsområdet. I budget för 2011 upptas 5 mkr. Bygget beräknas vara klart 2013 och den totala utgiften beräknas uppgå till 92 mkr.
Stora investeringsprojekt 2011(mkr)
Utgift 2011 Total utgift
Garda skola 36 36
SÄBO Hemse vårdcentrum 39 39
Visby hamn, rörlig landgång färjeläge 7 6 12,5
Hamnserviceterminal 36 36
Vatten- och avloppsverksamhet 50 50/år
Sporthall 5 92
Investeringar per nämnd och större projekt redovisas i Del 3 Ekonomisk översikt, Investeringsbudget och plan 2011–
2015. Perioden 2012–2015 får ses som en plan, varje enskilt år kommer att beredas så att nämndernas äskanden ställs i relation till ekonomiskt utrymme och uppsatta mål.
3.3 Finansiering
Finansiering av verksamheten
De ekonomiska budgetförutsättningarna för 2011 har för-sämrats genom att konjunkturstödet från staten tagits bort och skatteintäkterna inte ökat i motsvarande grad. I jämförelse med beräknat utfall 2010 minskar de prognos-tiserade skatte- och statsbidragsintäkterna med –19 mkr (skattesatsen oförändrad). I planen för 2012–2013 beräk-nas motsvarande intäkter förändras i jämförelse med 2011 med 91 mkr respektive 227 mkr.
De egna skatteintäkterna beräknas 2011 uppgå till 2 947 mkr, en förändring med 44 mkr (inklusive slutavräkning) jämfört med beräknat utfall för 2010. För 2011 och 2012 beräknas de egna skatteintäkterna öka med 98 mkr res-pektive 217 mkr jämfört med 2010.
Årets resultat enligt budget för 2011 uppgår till 11 mkr.
Det är en låg resultatreserv som inte är tillräcklig för att klara målet om en långsiktig resultatnivå på 2 procent av nettokostnaderna vilket innebär cirka 80 mkr.
Den budgeterade utvecklingen av skatteintäkter och generella statsbidrag bygger på prognoser som kan änd-ras både i positiv och i negativ riktning. En omständighet som oroar och som påverkar skatteutfallet är befolknings-utvecklingen. Under 2007 och 2008 minskade befolk-ningen med netto 165 respektive 118 personer. 2009 ökade befolkningen med 216 personer. År 2010 ökar befolk-ningen med ca 40 personer enligt preliminär uppgift per 1 november.
Finansiering av investeringar
Finansiering av investeringar kan ske genom det finan-siella utrymme som skapas genom avskrivningar och avsättningar samt vissa inkomster, alltså utan att ta upp långfristiga lån. Detta utrymme uppgår till ca 290 mkr varav ca 50 mkr avser inkomster.
Investeringsbudgeten för 2011 uppgår totalt till 391 mkr varav 257 mkr avser skattefinansierad verksamhet och 134 mkr affärsdrivande verksamhet. Investeringsbudgeten för skattefinansierad verksamhet är på en mycket hög nivå men ryms ändå inom ramen för avskrivningar, avsätt-ningar och inkomster. Inkomsterna för skattefinansierad investeringsverksamhet beräknas till ca 30 mkr.
Finansiering av investeringar i affärsdrivande verksamhet kan ske genom upplåning då de ökade driftkostnaderna och kapitalkostnaderna tas ut via avgifter, detta belastar alltså inte de skattefinansierade verksamheterna.
3.4 Taxor och avgifter
Taxor och avgifter allmänt
I 2011 års budget svarar externa taxor och avgifter för cirka 10 procent av finansieringen av kommunens driftbudget.
I jämförelse med skatteintäkter och utjämningsbidrag är avgifternas finansieringsandel relativt liten. Avgifterna har dock stor betydelse för finansieringen av enskilda kom-munala verksamheter. För affärsdrivande verksamheter bör målet vara att avgifterna i så hög grad som möjligt ger full kostnadstäckning. Avgifterna har även stor bety-delse inom exempelvis det sociala området även om kra-vet på täckningsgrad av fördelningspolitiska skäl inte kan sättas så högt.
Vid sidan om finansieringsaspekten är avgifterna ett styr-medel för att påverka efterfrågan av kommunala tjänster.
Detta kan ske genom att avgifterna höjs eller sänks. På detta sätt kan också information fås om hur kommun-invånarna och övriga konsumenter värderar olika munala tjänster i förhållande till avgiften. Dock har kom-munens möjlighet att påverka taxorna inom förskolan och äldreomsorgen starkt begränsats genom införande av maxtaxor liksom olika slag av högkostnadsskydd inom hälso- och sjukvården.
Interna priser
Inom kommunen finns ett antal resultatenheter som finansieras via interna priser. Dessa finns framförallt inom serviceförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen.
Samhällsbyggnadsförvaltningen administrerar kommu-nens internhyror. Serviceförvaltningen som bildades 1 april 2009 är i princip helt finansierade av interna intäk-ter utifrån tecknade överenskommelser med beställare/
kunder.
I fullmäktiges beslut reserverades 22,8 mkr centralt i 2011 års budget för senare justering av nämndernas ramar till följd av interna prishöjningar. I den potten ligger både kvalitetshöjningar på en del tjänster och besparingar på andra tjänster. Under budgetåret kommer serviceförvalt-ningen tillsammans med ledningskontoret att starta upp ett arbete med att utveckla de interna prismodellerna.
Externa taxor och avgifter Hamnar
Tekniska nämnden är huvudman för hamnen i Visby (lin-jehamn) samt för övriga hamnar. I avtalet om statsbidrag ingår villkor att Visby hamn ska drivas och särredovisas skilda från övriga kommunala hamnar. Enligt avtalet med staten får avgifterna inte sättas högre än att de täcker kost-naderna. Hamntaxorna har justerats för kommande lin-jetrafikperiod i och med det nya avtalet med Destination Gotland och Rikstrafiken som gäller 2009–2015. Avtalet är delvis incitamentbaserat.
Vatten- och avloppshantering (VA)
Kostnaderna för VA-verksamheten har ökat på grund av de stora investeringar som pågår och som planeras för de kommande åren. VA-taxan höjdes med 10 procent 2007, 15 procent 2008 och 10 procent 2009. 2010 höjs de fasta brukningsavgifterna med 12 procent och de rörliga med 6 procent. Taxan beräknas behöva justeras upp med 3–4 procent årligen för att täcka de kostnader som investe-ringarna medför. Taxan ses för närvarande över för att också justeras efter nya vattentjänstlagen.
Avfallshantering
Renhållningstaxan justerades inför introduktionen av
”Kompost och brännbart”. Det är för närvarande för tidigt att bedöma hur intäkter och kostnader balanserar varandra. Under 2009–10 har intäkterna hittills mins-kat efter införandet. Ytterligare höjning av taxan kan komma att bli aktuell. Avtal om insamling av returmate-rial är under förhandling. Tillräckliga ersättningsnivåer är nödvändiga för att täcka aktuella kostnaderna för lingen. Sedan 2006 sköter en extern entreprenör insam-lingen av hushållssopor.
Gotlands kommuns verksamhetsidé är att:
•
Ansvara för den sociala, ekonomiska och kulturella välfärden.•
Erbjuda god offentlig service med tillgänglighet, val-frihet och kvalitet som kännetecken.•
Svara för en myndighetsutövning som skapar förtro-ende och rättssäkerhet.•
Verka för ett hållbart samhälle genom att öka tillväx-ten, sysselsättningen och den inomregionala balansen.För att klara detta är det av största betydelse att kommu-nen har en balanserad ekonomi som grund för en långsik-tig, hållbar och stabil utveckling.
Gotlands kommun tillämpar principerna för målstyr-ning. För att planera, styra och följa upp verksamheten ur fler perspektiv än ekonomi använder kommunen balan-serad styrning som metod. Kommunfullmäktige beslu-tar om den övergripande visionen och de övergripande målen. Nämnderna upprättar utifrån detta egna styrkort för mandatperioden och skall regelbundet följa upp fram-gångsfaktorer och styrtal.
4.1 Kommunens styrkort för mandatperioden
Kommunfullmäktige kommer under första delen av 2011 att fastställa ett nytt styrkort för mandatperioden 2011-2014. Fram tills det nya styrkortet är fastslaget gäller det nuvarande.
Kommunfullmäktige fastställde i juni 2008 den nya visio-nen för Gotland år 2025:
Gotland är Östersjöregionens mest kreativa och magiska plats, präglad av närhet, hållbar tillväxt och fylld av livslust.
De övergripande målen i visionen som ska uppnås år 2025 för hela Gotland är:
•
Minst 65 000 invånare bor på Gotland.•
Gotlänningarnas välstånd tillhör de bästa i landet.•
Gotland är den naturliga mötesplatsen i Östersjöre-gionen.•
Gotlänningarna har bra hälsa och mår bäst i landet.•
Gotland är en världsledande öregion i miljö- och kli-matfrågor.Gotlands kommuns gemensamma mål för de fem per-spektiven i det balanserade styrkortet, och som gäller för samtliga verksamheter under mandatperioden, är:
•
Brukarna/kunderna får tjänster av god kvalitet, kän-ner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta•
Ekonomin är uthållig och i balans ur ett generations-perspektiv•
Medarbetare och ledare: Gotlands kommun är en att-raktiv arbetsgivare och för en god personalpolitik•
Processerna är samverkande och effektiva•
Samhälle: Gotlands kommun ska bidra till att visions-målen uppnås och att Gotlands varumärke stärks.Brukare/kunder
Nämnderna uppmärksammas på att utvecklingen av systematiska brukarundersökningar ska fortsätta för att fånga brukarnas/kundernas behov och upplevelse av om brukarna/kunderna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta. För att kunna jämföra med andra kommuner och internt inom kom-munen med hjälp av ett nöjd-kund-index ska tre enhet-liga frågor användas i alla brukarundersökningar.
Vidare uppmanas nämnderna ta fram mål för och följa upp brukarnas/kundernas tillgänglighet till tjänsterna samt, de nämnder som har myndighetsuppdrag, fastställa och följa upp mål avseende handläggningstider i form av servicegarantier.
Ekonomi
Balanskravet och finansiella mål
Balans skall föreligga mellan tillgängliga ekonomiska resurser och den verksamhet som bedrivs. Det finansiella målet och framgångsfaktorerna enligt kommunens styr-kort utgör således grundläggande restriktioner för drift- och investeringsverksamheten. Utifrån dessa mål och res-triktioner har nämnderna tilldelats ekonomiska ramar inom vilka verksamheterna skall bedrivas.