DYSFUNCTIONAL AUDITOR BEHAVIOR

Dysfunctional Auditor Behavior (DAB), det vill säga handlingar utförda av revisorn utifrån den miljö denne arbetar, är ett pågående problem inom revisionsbranschen. Detta på grund av att DAB, direkt eller indirekt, kan påverka revisionskvalitet negativt. (Paino, Smith & Ismail, 2012).

Uppkomsten av handlingar med direkt negativ påverkan på revisionskvalitet kan visas i form av ett kvalitetshotande beteende (Otley & Pierce 1996a). En revision som har avslutats otillräckligt är ett sådant beteende och lyfts fram som ett av de grövsta (Otley & Pierce, 1996a; Paino et al. 2012). Revisionen har således skett utan att ersätta det utförda steget med ett annat

26

eller anteckna varför steget inte används. Steget har därmed dokumenterats som utfört av revisorn trots att det inte har utförts i praktiken eller har utförts, men med bristande tillräcklighet. (Paino et al. 2012; Otley & Pierce, 1996b). Andra kvalitetshotande beteenden är; När en revisor misslyckas med granskning av grundläggande redovisningsprinciper, när revisorer i sin granskning accepterar undermåliga förklaringar av klienten (Otley & Pierce, 1996a), när revisorer i sin granskningsprocess helt underlåter att genomföra vissa revisionssteg (Paino et al. 2012; Otley & Pierce, 1996a) eller inte granskar revisionssteget tillräckligt (Paino et al. 2012; Otley & Pierce, 1995). Ytterligare en handling med direkt negativ påverkan på revisionskvalitet är när revisorer har samlat in otillräckligt bevismaterial under revisionsprocessen (Paino et al. 2012; McDaniel, 1990). Vilket medfört att tillräckligheten som kan delas upp i kvalitativ, vilka är övertygande i sig själva såsom avtal, respektive kvantitativ, vilka inte är tillräckliga i sig själva utan måste kompletteras med flera exemplar såsom stickprov, inte har upprätthållits (Carrington, 2014). Andra handlingar med direkt negativ påverkan på revisionskvalitet är; När revisorer utför en revisionsprocess som inte är tillräckligt tillförlitlig (McDaniel, 1990), när revisorer påträffar bristande stickprov och ersätter, alternativt bortser, från dessa i granskningen (Svanberg & Öhman, 2013), när revisorer i sin granskning har valt ett för litet urval för att statistiskt kunna bestyrka påståenden kopplat till den totala populationen (McDaniel, 1990) eller när revisorer förlitar sig på klientens egna interna kontroll (Pierce & Sweeney, 2004).

Uppkomsten av handlingar med indirekt påverkan på revisionskvalitet kan visas i form av underrapportering av tid, vilket innebär att revisorn inte rapporterar all tid som lagts ner på arbetet. (Otley & Pierce, 1996a; Pierce & Sweeney, 2004). Något som kan uppstå när revisorerna tagit hem sitt arbete men inte rapporterar den totala arbetstiden eller när en revisor inte tagit betalt för all den tid den varit hos kund. Även om detta beteende inte omedelbart påverkar revisionskvalitet (Otley & Pierce, 1996b) kan beteendet leda till oönskade konsekvenser, såsom felaktiga utvärderingar av personal eller orealistiska framtida budgetar (Otley & Pierce 1996a), vilket kan påverka revisionskvalitet indirekt då bemanning på lång sikt kan bli fel och budgetmål åtstramade (Pierce & Sweeney, 2004).

Revisionskvalitet är beroende av revisorns beteende, vilket omvänt innebär att revisorns beteende påverkar graden av revisionskvalitet. Genom DAB skapas en förståelse för det bakomliggande beteendet som medför att en revisor håller låg revisionskvalitet och på så vis är DAB betydande för att uppnå denna uppsats syfte.

27

4.7 SAMMANFATTNING

Revisorsyrket ses traditionellt sett som en profession (Broberg et al. 2013) och en revisor besitter rollen som kvalitetssäkrare för att den information företag ger ut ska vara trovärdig. Denna trovärdighet bygger bland annat på att revisorn har lagstadgade skyldigheter, såsom god revisionssed och revisorssed, något som inger förtroende för revisionsprofessionen. (FAR, 2006). Grunden för en profession byggs upp med hjälp av ett samhälleligt förtroende för den praktik och de bedömningar som utförs. Det är även en förutsättning att det endast är de som ingår i professionen som ska kunna bedöma och kontrollera kvaliteten i utförandet. (Agevall & Jonnergård, 2013).

Revisionsprofessionen har skapat en gemensam kunskapsbas (Artsberg, 2003) och för att ingå i professionen krävs bland annat en högre formell utbildning (Revisorsnämnden, 2016e, Broberg et al. 2013). Något som tillsammans skapar legitimitet åt professionen (Grey, 1998). Legitimitet förutsätter att det finns ett socialt kontrakt mellan enskilda företag i näringslivet och företagets intressenter (van Staden, 2003). Företag vill därmed kontinuerligt säkerställa att de uppfattas som legitima gentemot sin omgivning (Deegan & Unerman, 2011). Ett hjälpmedel företag kan använda för att stärka sin legitimitet är revisorn, vilken granskar företagen och på så vis genererar en högre trovärdighet åt företaget (Carrington, 2014). Legitimitet anses således vara en resurs som ett företag är beroende av för sin överlevnad (Deegan & Unerman, 2011). Ytterligare ett sätt för företag att stärka sin legitimitet är genom att efterleva de etiska koder som finns i samhället (Carrington, 2014). Etik handlar om hur individer bör leva sitt liv samt att ha en förståelse för vad som är rätt respektive fel. Med utgångspunkt i detta utformar individer egna etiska regler vilka vuxit fram genom erfarenheter, så kallade maximer. De etiska reglerna inger därefter en pliktkänsla att individerna ska handla moraliskt utefter dessa regler. (Andersson & Lennerfors, 2011). Den plikt som revisorerna ska förhålla sig till är att utföra sitt uppdrag i överensstämmelse med de standarder professionen har godkänt (Hadi et al. 2014). Således har och drivs revisorerna av en pliktkänsla i sitt utförande av uppdrag.

Revisorerna förväntas även att efterleva standarder vad gäller revisionskvalitet i sitt uppdrag. Revisionskvalitet används för att avgöra om ett uppdrag anses lyckat eller inte (Francis, 2011; Knechel et al. 2013; Smith, 2012; Wick & Roethlein, 2009). Det har dock varit svårt att definiera konceptet revisionskvalitet eftersom individer har skilda bedömningar av dess innebörd (Knechel et al. 2013). Tidigare definitioner har utgått från hög revisionskvalitet (DeAngelo, 1981), medan en modernare definition har möjliggjort att revisionskvalitet både

28

kan ses utifrån ett högt respektive lågt spektrum (Francis, 2011). Revisionskvalitet är inte enbart svårdefinierat utan även svårt att mäta, varav tidigare forskare har använt mått såsom going concern warning (Tagesson & Öhman, 2015) och icke-revisionsarvoden (Francis, 2004). Revisionskvalitet kan, direkt eller indirekt, påverkas negativt av DAB (Paino et al. 2012). Handlingar med direkt negativ påverkan kan visas i form av kvalitetshotande beteenden (Otley & Pierce, 1996a), varav en revision som har avslutats otillräckligt lyfts fram som ett av de grövsta (Otley & Pierce, 1996a; Paino et al. 2012). Medan handlingar med indirekt påverkan på revisionskvalitet kan visas i form av underrapportering av tid, det vill säga att revisorn inte rapporterar all tid som lagts ner på arbetet. (Otley & Pierce, 1996a; Pierce & Sweeney, 2004).

4.7.1 TEORETISK MODELL

Med utgångspunkt i uppsatsens teoretiska referensram presenteras uppsatsens teoretiska modell i Figur 3. I den teoretiska modellen framställs konceptet revisionskvalitet utifrån ett lågt och högt spektrum, varvid respektive del representerar våra tolkningar av vad uppsatsens teorier och koncept likställer med låg respektive hög revisionskvalitet. Med hänsyn till detta tar modellens uppbyggnad inte utgångspunkt i kausala samband, utan den teoretiska modellen är en modell av beskrivande art. De tolkningar som framställs i figuren vad gäller revisionskvalitet är övergripande och baserat på att tolkningarna är utformade utifrån ett meta-perspektiv benämns de hädanefter meta-perspektiv. Med hänsyn till att uppsatsens syfte är att utforska låg revisionskvalitet är det meta-perspektiven i det lägre spektrumet som kommer studeras vidare och därmed inte meta-perspektiven i det högre spektrumet.

29

30

K