Efter analys av resultatet ser vi bland annat en effekt som är intressant att föra till diskussion. Nämligen det faktum att lärare B i sin intervju nämner att film har positiv effekt på alla elever och att hen i princip aldrig undervisat ett barn som inte tyckt om film. Lärare B menar på att elever alltid uppskattar att titta på film. Detta svar är intressant att analysera, för vad kan det bero på att läraren svarar så? Återigen skulle vi vilja koppla svaret till lärarens långa
yrkeserfarenhet och det tidigare nämnda intresset för film på fritiden. Tack vare att läraren har ett stort intresse för film, väljer hen förmodligen att använda mycket film i sin
undervisning. Enligt lärare B:s uppfattning har det gedigna filmintresset och hens långa yrkeserfarenhet gjort att läraren på bästa sätt vet hur film kan användas för att göra undervisningen mer lärorik och underhållande för eleverna.
Även lärare A nämner någonting som är intressant att föra till diskussion gällande filmens effekter på elevers lärande. Hen nämner nämligen att det blir en gladare stämning i
28
klassrummet när film visas och att eleverna ofta blir besvikna ifall lärare A utelämnar film från någon kurs. Vad elevernas reaktion grundar sig på nämner A det faktum att eleverna lärt känna hen som en “filmnörd” och att eleverna vet om att läraren använder mycket film i sin undervisning. Lärare A understryker att det är viktigt att ha ett stort intresse för film, om den ska användas i undervisningen. Vi håller med det läraren säger kring att ha intresse för det sätt man undervisar, för om läraren i sig inte har stort intresse för det hen lär ut, varför ska då eleverna ha intresse för att ta del av det hen undervisar om? Det är det mycket sannolikt att lärare A:s intresse för film påverkar eleverna, eftersom lärare ofta styr sin undervisning efter det egna intresset.
Både resultat och diskussion visar att lärarnas olika yrkeserfarenhet samt egna filmintresse kan ha stor påverkan på elevers lärande. Viktigt att poängtera är dock att resultatet och diskussionen är baserad på lärarnas egna uppfattningar kring vilka effekter filmvisning har på eleverna. Det vill säga att svaren är deras uppfattningar av situationen och ingenting som är allmängiltigt. Dock är vår empiri unik och kan bidra till att ge en tydligare och bredare bild av vilka effekter som kan uppstå när man visar film för elever. Vi vill även lyfta att vi är medvetna om att det kan vara utmanande för oss att hitta konkreta svar på vad för effekter filmvisning har på elevers lärande om vi inte granskat studieresultat kontra filmvisning. Vi vill dock understryka att vårt mål som sagt var att lyfta fram lärarnas uppfattningar om vilka effekter film i undervisning kan ha på eleverna.
8.3 Vilka fördelar anser SO-lärare att det finns med att
visa/använda film i SO-undervisning?
En fördel som är gemensam för alla lärarna är att det finns givande filmer att visa för
eleverna, såväl i religion som de övriga SO-ämnena. En annan fördel som alla fyra lärare till viss mån är överens om är att filmen som redskap är mycket konkret och givande för
eleverna. Lärarna nämner att filmen ger eleverna en tydligare bild av någonting de har läst om och hjälper dem pussla ihop samband mellan text och film. Anledningen till att de intervjuade lärarna nämner detta är för att de själva upplevt att eleverna får en bättre
förståelse kring ämnet när de får kombinera film och text. Lärarnas åsikter i detta kan stärkas av den tidigare forskning vi har tagit del av. Exempelvis nämner författaren Ulf jämterud (2010) att film är ett givande komplement till den traditionella textboken. Även forskaren
29
Carina Fast (2007) menar att film bidrar till att undervisningen blir mer variationsrik och precis som Jämterud lyfter hon att filmen fungerar som ett bra komplement till läroböcker. De intervjuade lärarna är även överens om att filmen är språkutvecklande, för att eleverna får chans att möta ett ämnesspecifikt språk och utveckla sitt begreppsförråd. Alla lärarna är noga med att innan en film visas går de tillsammans igenom begrepp som kan vara svåra för eleverna. Detta görs för att eleverna ska få en bättre förståelse för det ämnesspecifika språket samtidigt som förvirring hos elever kan motverkas genom detta.
Genom film och rollspel lyfter några av lärarna fram att eleverna får chans att utveckla sin språkliga förmåga. Språkutveckling är ett begrepp som ofta sammankopplas med Vygotskij. I boken Stärk språket, stärk lärandet - språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet av Pauline Gibbons beskriver Vygotskij att individer utvecklas genom samspel med andra och att omgivningen har stor betydelse för elevernas språkutveckling. Genom att låta eleverna möta ämnesspecifikt språk genom film, kan de tillsammans hjälpa varandra att förbättra sin språkliga förmåga och utveckling (Gibbons, 2013 s. 29–31).
Lärare A, B, C lyfter även fram filmens unika förmåga att öka elevernas intresse för skola och undervisning samt motivation att vilja lära sig. Lärare B och C menar att eleverna får en gemensam referensram genom filmvisning, som bidrar till givande diskussioner i
klassrummet. De båda lärarna menar att en gemensam referensram är viktig i all
undervisning. Genom att låta eleverna se samma film, får de ta del av samma fakta, men hur faktan sedan bearbetas är upp till läraren själv och elevernas olika kunskapsnivå. B och C menar också på att genom att ge eleverna någonting gemensamt att utgå ifrån öppnar det upp till givande diskussioner i klassrummet. Även filmpedagogen Westergren (2011 s. 61) menar på att film, till skillnad från andra läromedel kan ge eleverna mycket större chans att uppleva någonting känslomässigt tillsammans i klassrummet. Westergren menar även att film är en typ av media med elevnära språk, som är lätt för dem att ta till sig.
En film som tre av lärarna använder sig av i sin religionsundervisning är som tidigare nämnt den animerade filmen om Moses liv Prinsen av Egypten (1998). Lärarna nämner flera fördelar med att använda denna film. Exempelvis att den är fördelaktig för att den är
30
att reflektera kring, eftersom det inte finns mycket skrivet om hur bra den egentligen är ur ett lärandeperspektiv. Visst, vi har genom våra intervjuer fått reda på att den används av tre av fyra lärare, vilket på ett sätt visar att den är uppskattad av flera lärare och elever. Lärarna i studien nämner även att de fått chans att använda denna film i flera klasser, vilket även det till viss del påvisar filmens kvalitet och användbarhet, i alla fall från lärarnas perspektiv.
Ytterligare en reflektion att lyfta är att filmen är från 1998, vilket gör den över 20 år gammal. Filmen har med andra ord funnits länge på marknaden och det faktum att den fortfarande används av många lärare än idag, tyder på dess uppfattade kvalitet samt hur användbar den är för att främja elevers lärande i religionskunskap. Vad är det dock som gör den så bra i
lärarnas uppfattning? Vi har själva sett filmen och vi håller med lärarna om att den följer den bibliska historien relativt väl. Filmen har även bra animationer, minnesvärda sångnummer och en berättelse som är enkel att hänga med i. Dock finns det vissa scener i filmen som kan uppfattas något brutala, men samtidigt speglas historien och människornas levnadssätt. Det är viktigt att ibland utmana elever och våga visa dem hur historien faktiskt såg ut och inte hela tiden ha “ett beskyddande öga”. Däremot är det som lärarna har påpekat viktigt att i förväg informera eleverna att det förekommer scener som kan uppfattas skrämmande. Det kan även finnas en risk med att använda filmen i undervisning, eftersom elever kan komma att se filmen som verklighet. Det kan hända att eleverna associerar filmen med Moses på ett sätt som gör det svårt att skilja representationen från det historiska material som filmen bygger på. Detta kan undvikas genom att man visar Moses på flera sätt i undervisningen och inte enbart genom film.
Koppfeldt lyfter i en intervju i Olson & Boresons bok Medieresor - om medier för pedagoger (2004 s. 9–23) fram att film med sin visuella förmåga fångar eleverna intresse. Han lyfter även fram att genom filmens användning i undervisningen får lärarna ett större ansvar att se till att eleverna tar till sig och förbättrar sin analysförmåga. Lärarna A, B och C i sina
intervjuer styrker det Koppfeldt säger genom att själva förklara att med tidig förberedelse och förståelse för det de vill lära ut med film kunna finnas till hands för att hjälpa eleverna att med film utöka sin kunskaps- analys- samt utvecklingsförmåga.
Fördelarna vi tar med oss från detta avsnitt är att film är språkutvecklande och hjälper elever att utöka sitt ämnesspecifika begreppsförråd. Många av lärarna anser att film är ett konkret redskap som hjälper elever att “pussla ihop” och se samband mellan någonting de läst och sett på film. De flesta lärarna är också överens om att filmen har en unik förmåga att stärka
31
elevers intresse, när den används i undervisning. En annan fördel som nämnts är att film ger eleverna en gemensam referensram, vilket är givande i undervisning då eleverna får uppleva och ta del av visuell kunskap tillsammans. Vi vill lyfta några egna reflektioner kring fördelar med film i SO-undervisning. Av våra egna erfarenheter från VFU har vi märkt att många elever uppskattar film i klassrummet. Eleverna blir ofta intresserade och vill ta till sig av det som filmen vill förmedla. Detta stämmer överens med Malin Löfstedts (2011 s. 61) bild av film i religionsundervisning, då hon menar att elever genom film blir engagerade i det som händer i klassrummet.
8.4 Vilka nackdelar anser SO-lärare att det finns med att
visa/använda film i SO-undervisning?
En nackdel med film som didaktiskt verktyg som flera av lärarna lyfter är tidsåtgången. Lärarna menar att det ibland är svårt att avgöra hur mycket av undervisningstiden som ska läggas på film. De påpekar att det är viktigt att dela upp längre filmer i kortare stycken, så att eleverna inte tappar sin koncentrationsförmåga. Exempelvis lyfter lärare D i sin intervju att dagens elever lätt blir uttråkade och därför är i behov av undervisning och lektioner som är varierade och där det händer mycket. Vikten av att variera sin undervisning för att eleverna ska få ett meningsfullt lärande, är även något som forskaren Carina Fast (2007) fastställer. Lärare D har upplevt en del nackdelar med film i religionsundervisning. Hen menar på att elever med svenska som andraspråk kan ha svårt att förstå språket i filmen, vilket bidrar till att de “stänger av” och att de inte tar till sig av lärandet. Nackdelar med film i undervisning är även någonting som forskaren Ellen Ott Marshall (2003 s. 95) vill framhäva. Marshall menar att film har många fördelar men att det samtidigt finns en fara att film som pedagogiskt redskap inte har samma effekt på alla elever. Detta gäller bland annat deras
inlärningsförmåga och att det finns de elever som har svårare än andra att ta till sig av det filmen vill förmedla. Därför är lärare D mer kritisk till användandet av film, jämfört med de andra lärarna eftersom hen har mycket mer negativa erfarenheter av filmens användning. Några bidragande faktorer som ligger bakom lärare D:s negativa inställning tror vi är elevgruppen samt yrkeserfarenheten. All undervisning ska som känt utgå från de didaktiska frågorna vad, vem, hur och varför (Malmgren, 1996). Som lärare har man skyldighet att följa de riktlinjer och styrdokument som finns. Vikten av en anpassad utbildning och undervisning
32
lyfts såväl i läroplanen som skollagen. I läroplanen står att “undervisningen ska anpassas till varje elevs fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper” (Skolverket, 2011 s. 8). I skollagen lyfts
begreppet likvärdig utbildning. Med likvärdig utbildning menas att hänsyn ska tas till elevers egna förutsättningar och behov. Undervisning och utbildning kan aldrig utformas lika för alla, just på grund av att alla elever ligger på olika nivå kunskapsmässigt, de har olika behov och förutsättningar för lärande. Lärare D nämner som sagt i intervjun att film inte fungerar så bra i hens klassrum och därför använder inte hen film i lika stor utsträckning, detta eftersom man hela tiden måste utgå från den elevgrupp man har.
På tal om nackdelar är det även intressant att diskutera att lärare B hade svårt att lyfta några direkta nackdelar med filmen som verktyg i sig. Om man skulle göra en tolkning av detta svar, skulle vi säga att yrkeserfarenheten som läraren besitter är en bidragande faktor till att hen enbart ser fördelar med användandet av film som didaktiskt verktyg i
religionsundervisning.
En intressant nackdel med film i undervisningen som lärare C lyfte i sin intervju, var att eleverna i hens klasser ibland har svårt att skilja på fiktion och verklighet, det vill säga eleverna får för sig att spelfilmen visar verkligheten. Detta upplever C som problematiskt eftersom eleverna får en felaktig bild av vad som är äkta och vad som är fiktion. När det gäller filmer om religion betyder det i någon mån att filmen inte bara skildrar religionen den berättar om, utan skapar en ny, egen bild av religionen. Lärare C understryker då vikten av att tydligt förklara att spelfilm innehåller skådespelare som spelar en roll och att det inte är på riktigt. Återigen blir den källkritiska aspekten viktig. Som lärare har man ansvar att se till att filmerna som används i undervisningen ger en tydlig representation och att de förhåller sig väl till grundberättelsen, som man vill lära ut. Det är även viktigt att lära eleverna om källkritik och att alla filmer inte ger en klar skildring av verkligheten.
Som vi nämnde i resultatet har lärare C upplevt svårigheter med att använda film i religionsundervisning, på grund av de konflikter som kan uppstå kring huruvida det är förbjudet eller ej att avbilda profeten Muhammed. Detta är även intressant att lyfta till vidare diskussion, eftersom det inte är “förbjudet”, i den mening att det absolut inte får ske. Vi vet att de flesta spelfilmer som handlar om Muhammed som är värda att visa i undervisningssyfte inte avbildar Muhammed, utan han gestaltas som exempelvis ett ljus, en röst eller som en
33
människa där ansiktet inte syns. Läraren hade uppfattningen att det inte finns spelfilmer som inte avbildar Muhammed. Anledningen till att läraren inte använder sig av Muhammed i filmformat kan delvis bero på okunskap kring vilket material som faktiskt finns. Det kan också bero på lärarens rädsla att riskera kränkning av elever i klassrummet. Avbildandet av Muhammed är ett komplext ämne som forskaren Christiane Gruber lyfter fram i flera av sina artiklar. I artikeln “Between Logos (Kalima) and light (Nur): Representations of the Prophet Muhammad in Islamic Painting” (2009) visar Gruber till exempel flertalet målningar och avbildningar av Muhammed, från olika århundraden. Detta understryker att det inte finns något förbud mot avbildningen av Muhammed som varit rådande i alla tider och på alla platser i världen. Dock är det viktigt att förstå att avbildandet av Muhammed är en så pass omstridd fråga att det är viktigt för lärare att ha det i åtanke ifall film eller rollspel ska användas i undervisning. Vi har förståelse för ifall lärare undviker att använda avbildningar av Muhammed i undervisning, eftersom det är viktigt att ha respekt och förståelse för olika trosuppfattning och åsikter. Det kan vara bättre att inte använda avbildningar av den
muslimska profeten i undervisning alls, eftersom det kan finnas en stor risk att det kan kränka elevers och föräldrars tro.
Nackdelarna med att använda film i religionsundervisning som vi tar med oss från detta avsnitt är att tidsåtgången kan spela en avgörande roll ifall filmen används i undervisningen eller ej. En annan nackdel med film är att elever ibland kan ha svårt att skilja på fiktion och verklighet.De ser inte skillnad på en representation av religionen och fakta. Detta skulle vi våga påstå är en fråga om källkritik, eleverna har eventuellt inte fått med sig tillräckligt djup faktaförståelse om eleverna enbart förlitar sig på filmformat som bara visar en del av en fakta eller berättelse. Det är viktigt att ge elever en klar förståelse att en film är en skildring av någonting specifikt och inte verkligheten. Exempelvis är Prinsen av Egypten (1998) en skildring och tolkning av Exodusberättelsen. För att undvika att förvirring sker är det viktigt att läraren ser till att eleverna har förståelse för källkritik. Vi har även fått ta del av
erfarenheter att film i religionsundervisning i vissa fall kan leda till konflikter mellan lärare, elever och deras föräldrar som har en stark religiös tro. Vi vill även lyfta egna erfarenheter kring nackdelar med film i undervisningen. Vad vi har kunnat se när vi varit ute på VFU, är att precis som att många elever tycker om film, finns det de elever som ser film som en chans att slappna av och inte ta till sig av den kunskap som erbjuds.
34
Sammanfattningsvis har vi genom hela denna diskussion med alla de olika avsnitten lyft fram hur lärarna arbetar med film i sitt klassrum samt nämnt deras tankar kring fördelar och
nackdelar med film. Vi har diskuterat och tolkat deras svar i förhållande till hermeneutik och tidigare forskning. Anledningen till att vi ville föra dessa tankar till diskussion var för att ge läsaren en tydligare bild av hur lärare kan arbeta med film i religionsundervisning, samt deras erfarenheter av filmens fördelar och nackdelar. Dock vill vi ställa oss kritiskt till vårt eget material, då vi exempelvis hade kunnat fråga lärarna angående möjligheter och svårigheter med film, snarare än för- och nackdelar. Detta eftersom vi tror att vi hade fått ett bredare perspektiv och djupare diskussion kring filmens användning i undervisningen. Ordvalen för- och nackdelar kan anses ”svartvitt” i jämförelse med möjligheter och svårigheter. En
svårighet behöver nödvändigtvis inte vara en nackdel, utan snarare en utmaning som kräver speciella verktyg för att hanteras på bästa sätt.
35
9. Slutsats
Vi kommer nu avslutningsvis lyfta fram de slutsatser som kan dras från resultatavsnittet samt analysen och diskussionen. Reflektion kring vår egen studie är också något vi kommer lyfta fram, samt våra egna tankar och åsikter kring vad vi har fått ut av resultatet och filmens användning i religionsundervisningen.
Som tidigare nämnts har vi valt ut fyra stycken verksamma SO-lärare till vår studie. Urvalet är litet eftersom tidsramen på arbetet är begränsat till tio veckor. Eftersom vi enbart använt oss av fyra lärare är vi medvetna om att vi inte kan dra för stora antaganden eller slutsatser kring det lärarna nämner i sina intervjuer. Däremot kan vi lyfta fram att målet med vår uppsats inte var att komma fram till några definitiva svar, utan snarare att försöka få en övergripande bild av hur film kan användas i religionsundervisning. Vi vill även lyfta fram vilka för- och nackdelar som lärarna upplever med användandet av film samt vilka effekter de anser att filmen har på elevers lärande.
Genom studiens resultat har vi kunnat dra slutsatsen att det enligt de intervjuade lärarna finns fler positiva aspekter med film i undervisning i jämförelse med de negativa. Av egna
erfarenheter från VFU håller vi med om att film kan vara ett effektivt redskap för att fånga upp majoriteten av elevernas intresse och engagera dem i undervisningen. De positiva aspekter som de intervjuade lärarna har lyft fram är någonting som överensstämmer med den tidigare forskning vi tagit det av. Exempelvis lyfter forskarna Gordon & Eifler (2011) filmen