23 (210) Diarienummer LS 2016-0257
STYRNING
LANDSTINGETS LEDNING OCH STYRNING
Stockholms läns landsting är inne i en period med stora investeringar och omställningar för att genomföra de strategiska planerna inom hälso- och sjukvård, kollektivtrafik och regional utveckling. Arbetet kräver ett fast grepp kring styrningen och ett utvecklat systemtänkande där varje verksamhet bidrar till att nå de gemensamma målen.
2. Effektiv och tydlig styrning
Stockholms läns landsting genomför historiskt stora investeringar i
förbättrad hälso- och sjukvård och kollektivtrafik för att möta de nuvarande och kommande behoven hos en snabbt växande befolkning. Tillsammans med staten och några av länets kommuner planerar landstinget för den största utbyggnaden av tunnelbanan sedan 1970-talet. Samtidigt går utvecklingsarbetet för framtidens hälso- och sjukvård in i ett mer påtagligt genomförandeskede. Både Nya Karolinska Solna och Citybanan färdigställs och tas i drift vilket kommer att ge bättre sjukvård och kollektivtrafik till stockholmarna.
Att förverkliga detta förutsätter en stark ekonomi i balans över tid och en god kontroll över kostnadsutvecklingen. Investeringar och driftsättningar i hälso- och sjukvården behöver samordnas med kollektivtrafiksatsningarna för att landstingets starka ekonomi ska kunna upprätthållas. De
befintliga resurserna behöver effektiviseras och samplaneras när satsningarna ska genomföras. Landstingsfullmäktige har därför beslutat om en tydligare och effektivare styrning av landstingets verksamheter.
2.1 Samordnad styrning och decentraliserat ansvar
Stockholms läns landsting är en av Sveriges största politiskt styrda
organisationer. Det är därför nödvändigt att styrningen och utvecklingen av landstinget bygger på ett decentraliserat ansvar och lokala initiativ.
Samtidigt måste styrningen ske på ett tydligt och effektivt sätt så att inte suboptimeringar och andra oönskade effekter uppstår. Landstinget är en koncern och ska beakta koncerneffekterna vid beslutsfattandet.
Inom vissa områden är samordning en stor fördel för landstinget. Det gäller exempelvis inom områden där landstinget och dess verksamheter
uppträder som arbetsgivare och anger olika villkor. På motsvarande sätt är en mer sammanhållen organisation där kunskap kan delas snabbare av stor vikt. Flera sådana initiativ har tagits men de bygger i dag på olika
24 (210) Diarienummer LS 2016-0257
nätverkskonstellationer och ledningarnas gemensamma ambitioner. En utveckling av dessa områden är nödvändig för att möta morgondagens utmaningar.
Framtidens utveckling av länets hälso- och sjukvård, kollektivtrafik och region utgår framför allt från tre strategiska planer:
• Framtidsplan för hälso- och sjukvården
• Regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholms län
• Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS En sammanfattning av strategierna finns i bilaga 26.5.
Det omfattande utvecklingsarbete som sker i landstinget de kommande åren kräver en väl utvecklad samverkan, såväl inom organisationen som med andra aktörer i länet, inte minst kommunerna. Samtidigt behöver landstinget fortsätta att utveckla former för att ge de egna verksamheterna och de egna medarbetarna utrymme att skapa en modern och effektiv organisation som möter medborgarnas behov och förväntningar.
En tydlig, gemensam och konsekvent styrning, där alla organisationens delar utnyttjas för såväl samordning som flexibilitet med utgångspunkt från verksamhetsspecifika förutsättningar, är viktig även i fortsättningen för att möta de kommande årens utmaningar.
2.2 Landstingets styr- och ledningssystem
En framgångsfaktor för att landstingets resurser ska användas effektivt är att samarbete behövs i alla led, att arbetet utgår från en centralt
samordnad, effektiv och tydlig styrning och att ansvaret för att verkställa beslut är decentraliserat.
En aktiv och tydlig styrning innebär att landstinget vidareutvecklar styrmodeller samt styr- och ledningssystem som fastställer en gemensam terminologi, en tydlig organisation för styrningen och principer för hur styrande dokument ska hanteras. Det redan påbörjade arbetet för en mer sammanhållen, gemensam och konsekvent styrning ska fortsatt utvecklas.
Styr- och ledningssystemet är en förutsättning för en effektiv styrning och ledning av Stockholms läns landsting.
Verksamheternas ansvar och uppdrag behöver tydliggöras och uppföljningen behöver stärkas samt kopplas till en mer utvecklad konsekvenskultur. Dialogen med verksamheterna, inklusive
bolagsstyrelserna, behöver utvecklas för att öka samverkan, samordna styrningen, bidra till en verksamhetsmässig utveckling, främja en effektiv resursanvändning, få en kontinuerlig bild av verksamheterna och
ekonomin, samt fånga upp goda idéer och sprida dessa i organisationen.
25 (210) Diarienummer LS 2016-0257
Styr- och ledningssystemet fastställer grundprinciperna för att leda verksamheten, att ställa upp mål och att uppnå dessa mål.
Figur 1 Principer för målstyrning
Figur 2 Landstingets styr- och ledningssystem består av fyra delar
Landstinget behöver utveckla, dokumentera och kommunicera styr- och ledningssystemet för att åstadkomma en tydligare styrning. Styr- och ledningssystemet ska vara en del av de styrstrukturer som finns i verksamheternas ledningsarbete. resultat, uppföljning och utveckling
Styrande dokument arbetet ska utföras inom
olika ansvarsområden. utvärderas och vid behov
förbättras i ett aldrig avstannande kretslopp.
1 2 3 4
26 (210) Diarienummer LS 2016-0257
Alla verksamhetsområden, både kärnverksamheter och stödjande
processer, behöver vara integrerade i det landstingsövergripande styr- och ledningssystemet. För att åstadkomma det behövs samordning och central styrning kring ambitionsnivåerna och inriktningen för respektive process.
Då går det att göra väl genomtänkta prioriteringar och uppnå rätt effekter med de medel som landstingets förfogar över.
Organisationsstrukturer
En aktivare styrning innebär att verksamheternas uppdrag behöver tydliggöras och att roller och ansvar är begripliga och tydliga. Det behövs dessutom en tydlig ansvars- och rollfördelning för att samordna och förtydliga styrningen även i andra organisationsstrukturer, exempelvis processorganisationer, styr- och beslutsorganisationer samt nätverk.
Alla landstingets processer är organiserade enligt en så kallad
standardstruktur för verksamhetsområden. Verksamheten är uppdelad i tre delar – styrning och ledning, kärnverksamhet samt verksamhetsstöd – och påverkas inte av organisatoriska förändringar. Genom att konsekvent använda standardstrukturen får landstinget en mer enhetlig
informationshantering som även underlättar styrning och uppföljning.
Figur 3 Landstingets verksamhetsområden och processer (standardstruktur för verksamhetsområden)
En effektiv och tydlig styrning innefattar ett stort antal styrande dokument och styrmodeller, såsom exempelvis strategier, ekonomistyrning,
målstyrning, koncernstyrning, ägarstyrning, beställarstyrning och intern styrning och kontroll.
Kärnverksamhet Samordnar och ser till att kärnverksamheten och verksamhetsstödet fungerar enligt uppsatta uppdrag och mål samt följer upp dessa.
Verksamhetsstöd
Hälso- och sjukvård, inklusive tandvård
Kollektivtrafik, inklusive färdtjänst
Kultur
Regionplanering och regional utveckling
Politisk styrning Leda, planera, följa upp
Ledningssystem
Ekonomistyrning
Målstyrning
Ekonomi
Forskning och utbildning
Försörjningstjänster
Informationsförvaltning
Investeringar och fastigheter
IT
Säkerhet och krisberedskap
Upphandling
Koncernstyrning
Beställarstyrning
Ägarstyrning
Verksamhetsstyrning Leda, planera, följa upp
27 (210) Diarienummer LS 2016-0257
En beskrivning av landstingets nuvarande styr- och ledningssystem, samt hur det ska vidareutvecklas för att svara mot kravet på en ytterligare utvecklad styrning av Stockholms läns landsting, framgår av bilaga 26.