FûR-e.AUTMlM R- F 7
ALLHÄN PFISSTEdtlflC -A %ENEfcülPRlSSTECfctNC 6f
T. oc
EtüTTûFûRr RAMTWItXS-K'khV
S0 TJûCKL-EK
DIAGRAM 32
Den isol eri ngstjocklek som ger maximal förräntning, d £, blir 15,5 cm.
Förräntningsnivån växer med den tid T som man i detta sammanhang vill beakta.
Man finner t.ex. att vid
- bruttoförräntningskrav 3 %
- allmän prisstegring 4 X R = 8 % - 4 % = 4 X - energiprisets stegring 8 %, d.v.s. F = 8%-4% = 4%
vilket motsvaras av linjen R - F = 0,
det krävs en tid om 21,4 år för att förräntningskravet nätt och jämt skall vara uppfyllt. Detta värde på T återfinnes i diagrammet som den punkt där den undre kurvan skär tidsaxeln.
ÅTGÄRD 5
BYTE AV TVAGLASFÖNSTER MOT TREGLASFÖNSTER I. Karakteristik och åtgärder
Tvåglasfönster utbytes mot treglasfönster i en äldre kontorsbyggnad.
Flera lösningar står till buds. Om både karmar och bågar är i gott skick är det ofta fördelaktigt att fräsa upp större spår i bågarna och byta ut ett av glasen mot ett isolerglas. En liknande lösning består i att förse befintliga bågar med ytterligare en båge företrädesvis i metall eller plast.
En annan möjlighet är att byta ut bågarna och ett ytterligare alternativ består i att ett helt nytt fönster fästes i befintlig karm.
I detta fall förutsattes dock att hela fönstret bytes ut, i huvudsak på grund av att det är i relativt dåligt skick men även på grund av att möjligheterna till tätning är sämre vid gamla fönster.
Läget antas vidare vara sådant att de befintliga fönstren efter en om
målning och omkittning skulle kunna fungera i ytterligare 15 år.
Konsekvenserna av det aktuella fönsterbytet påverkas även av om det är en fristående åtgärd eller sker i samband med annan ombyggnad. Här be
handlas dels fallet fristående åtgärd och dels fönsterbyte i samband med tilläggsisolering.
Vidare förutsattes stor livslängd för byggnaden samt att dagens teknik och kostnader tillämpas för de fönster som vid alternativt ommålning av befintliga fönster skall insättas om 15 år.
Teknisk lösning
1. Friläggande av fasad, flyttning av möbler, skyddstäckning m.m.
2. Demontage av befintliga fönster. Befintliga lister lossas försiktigt för att senare återanvändas.
3. Insättning av nytt, grundmålat och glasat fönster.
7-13
4. Drevning och kittätning.
5. Plåtarbeten och beslagning.
6. Ilagning av vägg invändigt och utvändigt. Detta medför med säkerhet ett ökat behov av ommålning av väggarna i sin helhet men i detta sammanhang beaktas enbart ommålning av invändi ga lister och fönster
smygar.
7. Målning av fönster, inkl. inv. lister, smygar och plåtbeklädnader.
8. Städning och återställande av lokalen.
Beräkning av energibesparing Tvåglasfönstrens värmemotstånd
M2 = 0,36 m2 . °C/W
Treglasfönstrets värmemotstånd M3 = 0,57 m2 . °C/W
Värmebehovet är
i Malmö 125.000 grad . h/år i Stockholm 140.000 " -i Luleå 165.000 "
-Minskningen i värmeflödet genom fönstret är
i Malmo nX° (ïï73ïï " ÏÏ757^ = 128 kWh/m2 år
i Stockholm 143 "
-i Luleå 169 "
-För ett fönster med 2,26 m yta sparas årligen 2
i Malmö K = 289 kWh i Stockholm K = 324 kWh i Luleå K = 382 kWh
Ekonomiska förutsättningar Förräntningskravet Rq sättes 8 %.
Prisstegringstakten I antages vara 4 %.
Energiprisutvecklingen F antages dels följa den allmänna prisutvecklingen och dels stiga med ytterligare 4 % , d.v.s. F = 0 resp. 4 %.
Energipriset förutsättes i dag vara 0,07 kr/kWh.
Kostnads- och intäktskal kyl er
Samtliga kostnader hänföres til l ett fönster på 1,4 x 1,6 m . Ti 11 varje 2
9 9
fönster hör 18 m rumsyta och 7,9 m fasadyta.
Kostna eter för byte_t£l2 treglasfönster AnJ_äggnj ngskostnad
Friläggande av fasad 0,5 tim. à 60 kr = 30 kr
Demontage av bef. fönster 1,0 “ " 60 " = 60 "
Kostnad för nytt treglasfönster inkl. glas = 850 "
Kostnad för montage 2,5 " " 60 " = 150 “ Drevning och kittning kring karm 1,0 " " 60 " = 60 "
Listning och i lagning 1,0 " " 60 " = 60 "
Plåtarbeten och beslagning = 100 "
Målningsarbeten = 200 "
Städning 1,0 Il II II = 40 "
1.450 kr
Hyresförluster
Stillestånd i en vecka vid hyreskostnaden 300 kr/LY ger
K = 300 . . 18 = 100 kr
EÄ = 1.550 kr
Kostnader för målnuig £v_b£fi_n£li_ga fönster
Friläggande av fasad, täckning = 30 kr
Skrapning och rengöring = 100 II
Kittning och drevning kring karm = 60 II
Komplettering av kitt i bef. fönster = 60 II
Målning = 200 II
Städni ng = 40 II
490 kr
Sti 1leståndskostnad = 100 "
ZA = 590 kr
Energikostnadsbespari ng
I Malmö blir besparingen 289 . 0,07 = 20,20 kr/år I Stockholm och Luleå 22,70 resp. 26,70 kr/år
Anläggningskostnadsskillnaden blir 960 kr. I det fall att man byter till treglasfönster har vi på intäktssidan ovanstående energi vinster under 15 år och på kostnadssidan skillnaden mellan att binda 960 kr i dag istället för att göra det om 15 år vilket innebär att man förutsätter en ommålning vart 15 : de år. För tiden efter 15 år finner man därför inga kostnadsskill
nader och den behöver därför ej beaktas.
Nuvärdet för åtgärden i Malmö blir härmed
, -(r-f)15 _ ,,
N = 20,20 . ' ~r -_'Y--- - 960 + 960 . e r ' 10
Resultatet för olika orter och olika procentsats visas i tabell r = 0,04 f = 0 r = 0,04 f = 0,04
Malmö - 205 kr - 130 kr
Stockholm - 177 kr - 9/ kr
Luleå - 132 kr - 32 kr
Vid ett dagsenergipris Eq på 0,0/ kWh är det således vid valda räntesatser ej lönsamt att byta till treglasfönster idag.
Om vi istället utgår från att energipris Eq 0,15 kr/kWh erhål les följande tabell.
Malmö
r = 0,04 f = 0 r = 0,04 f = 0,04 + 55 kr + 216 kr
Stockholm + 115 kr + 297 kr
Luleå + 212 kr + 425 kr
Lönsamhet föreligger således i samtliga fail. Interpolation och viss extrapolation mellan tabell värden kan göras.
Då f = 0 erhåller man för de tre orterna följande villkor för lönsamhet
Malmö Eo^ 3,3 r
Stockholm Luleå
E0^ 3,0 r E0» 2,5 r Luleå
ÅTGÄRD 6
UTBYTE AV VÄRMEPANNA
Karakteristik av åtgärden
En befintlig värmepanna med viss verkningsgrad och av viss ålder bytes ut mot en ny panna med hög verkningsgrad. För båda pannorna känner man till kostnaden av utbyte vid ett planerat gynnsamt tillfälle och de ekonomiska konsekvenserna av ett haveri samt storleken av risken för att ett haveri skall inträffa.
Först studeras vilken utbytesperiod som bör väljas med hänsyn till haveririskens storlek och de ekonomiska konsekvenserna av ett haveri.
Därefter studeras hur lönsamheten av ett byte påverkas av befintlig pannas ålder och verkningsgrad, ränteläge, riskvariation och energikostnadsutveckling.
Bestämning av utbytesperiod för den nya pannan Förutsättningar
Det förutsättes att man känner till följande om den nya panna som skall väljas vid en nyinstallation.
Installationskostnaden vid en i förväg planerad tidpunkt är 8.000 kr. Det har vidare visat sig att 18 l av pannorna ifråga har kollapsat inom 17 år och att kostnaden härvid totalt uppgått till i genomsnitt 13.000 kr per panna.
Vid vilken ålder bör en sådan panna bytas ut om den effektiva räntan R är 8 l och vad är nuvärdet av kostnaden för framtida pannbyten?
Ekonomiska bedömningar
Endast en enda uppgift om pannans livslängd föreligger. Ur matematisk synpunkt finns därmed oändligt många förutsättningar som uppfyller detta villkor exakt även om man begränsar sig till att sannolikheten för ett haveri kan beskrivas med uttryck av formen
o