Kostnaden C räknas i kr/år. Den kan vara både positiv och negativ beroende
på om besparingarna/intäktsökningarna eller kostnaderna/intäktsminskningarna
överväger.
antingen som utbytes kostnader för en installerad apparat e.d. med kortare livslängd än huset som helhet
eller som en ändring i de periodiska underhållskostnaderna genom att en tidigare underhåll scykel ersätts eller överlagras av en ny.
2.5 Riskkostnad för haveri (kostnad NH, ej illustrerad i figuren)
Denna typ av kostnader skall belasta åtgärder förknippade med apparater där man riskerar ett funktionsmässigt haveri, som man inte kan acceptera.
Haveriet tvingar till ett direkt utbyte av apparaten även om den kalkylerade utbytesperioden inte löpt ut. Ofta blir dessutom utbyteskostnaden vid ett haveri större än om apparaten bytts på ett planerat sätt.
Ett exempel på en sådan apparat är en värmepanna.
Haveririsken här kan beskrivas på följande sätt:
SANNOLIK HET p 1 FÖR. V4AVER.I
T = Praktiskt övre gränsvärde för livslängden, då sannolikheten för haveri = 1.
n = Ett tal som ger haveri risken för olika T.
Det gäller att planera för en utbytescykel med ett intervall < TQ som är optimalt m.h.t. haveririsken. Trots detta skall åtgärden/apparaten be
lastas med en riskkostnad som täcker kostnaderna för ett haveri under den planerade cykeln.
Det gäller att bedöma värdena TQ och n. Med hjälp av (20) och
(Tö)
kan man därefter beräkna både optimal utbytestidpunkt T-j och riskkostnaden N^.
2.6 Åtgärdens eventuella effekt på husets livslängd
Avslutningsvis bör man bedöma om den aktuella åtgärden kan ha någon inverkan på den återstående livslängden hos huset.
Utslagsgivande kan vara både den tekniska och den funktionella livslängden Effekten kan vidare vara både positiv och negativ.
Exempel : En byggnad med höga energikostnader och låg klimatstandard kan genom energi besparande åtgärder bli marknadsmässigt mer attraktivt, vilket ger anledning att kalkylera med en större återstående livslängd (avskrivningstid).
Exempel : I vissa äldre byggnader kan en åtgärd, t.ex. i form av en tilläggsisolering, medföra sådana ändrade fysikaliska
betingelser för huset att dess återstående tekniska livslängd allvarligt påverkas.
Beräkningsgång Anläggningskostnad
Det ekonomiska utfallet för en åtgärd med energibesparande inslag sökes.
Först beräknas anläggningskostnaden - A kr varvid checklistan tillämpas.
Vid val av ingångsvärden på ingående komponenter bör avsnittet om optimal dimensionering beaktas.
Till anläggningskostnaden räknas lämpligen alla de kostnader som krävs innan åtgärden får avsedd effekt.
Anläggningskostnaden betraktas som ett nuvärde d.v.s. den kan anses vara koncentrerad till en enda tidpunkt som också skall vara utgångsläge vid nu- värdesberäkningar av framtida kostnader eller intäkter.
Definitionsmässigt betraktas alla intäkter som positiva och kostnader som negativa varför A försetts med minustecken. I fortsättningen användes begreppen kostnader och intäkter fritt; beräkningsresultatet får avgöra om det är fråga om positiva eller negativa storheter.
Till A skall nu läggas nuvärdet av framtida intäkter. Med hänsyn till hur dessa kan beräknas uppdelas dessa i följande kategorier.
1. Intäkter som med säkerhet förväntas uppträda och som är konstanta eller kontinuerligt varierande i tiden. (B kr/år).
2. Intäkter eller kostnader som med säkerhet förväntas uppträda vid skilda tidpunkter eventuellt med jämna intervall (D kr). Om kostnadsposterna eller intervallen är små kan det vara fördelaktigt att fördela kostnaderna så att nuvärdet kan beräknas som för kategori 1.
3. Kostnadsbärande händelser (H kr) som med en viss förutsebar risk upp
träder under den livslängd som förutsatts och som i och med att de in
träffar förändrar den efterföljande kostnadsbilden.
4-13
Framtida kontinuerligt uppträdande intäkter
En del av den framtida kostnadsbilden består av intäkter eller kostnader som är konstanta eller varierar kontinuerligt med tiden, eller som åtminstone kan täckas in av en konstant eller jämnt varierande kostnadspost per år.
Med tillräcklig noggrannhet kan dessa kontinuerliga kostnader eller intäkter i regel i dagens penningsvärde tecknas
B = C + K . E
där C är en konstant del kr/år och K . E är en del som varierar med energi
priset E kr/kWh.
Nuvärdet av B = Ng beräknas för följande räntesatser Rq = Krävd förräntning uttryckt i %.
J = Ärlig procentuell stegring av kostnadsnivån för de framtida kostnader och intäkter som är förknippade med åtgärden i fråga och ej direkt beror av energipriset.
F = Ärlig procentuell stegring av energipriset utöver I.
Om dagens energipris = Eq erhål les vid dessa förutsättningar
NB = C . + K . E o
1 - e'(r-f>T r - f
där r = ' ~100 och f = T0ÏÏR - J p
och T är den tidsrymd i år inom vilken åtgärden studeras.
Värden på funktionen 1
-rT
återfinnes i tabell 1 sid. 136.
Framtida punktvis uppträdande kostnader
En del av de framtida kostnaderna eller intäkterna uppträder punktvis. Nuvärdet Np av en sådan kostnad D som inträffar om T år kan tecknas
ND = D . e-rT
Om flera kostnadsposter om vardera D kr förväntas uppträda med intervallen år och att den första av dessa kostnadstillfällen inträffar om tiden T2 år erhålles det sammanlagda nuvärdet av dessa för T = T2 + nT-j år
-rT, -nrT-, N - o • £ 2
q
- i____i"d -rT, 1 - e 1
Värden på funktionen e'a = L-j(a) återfinnes i tabell 1 i första kolumnen.
Haveri kostnader
Sannolikheten för att ett haveri eller en annan likvärdig kostnadsbärande händelse skall drabba en byggnadsteknisk åtgärd före tidpunkten T kan tecknas
P = P0 • (f-)" Po ^ 1 0
där Tq är ett övre praktiskt gränsvärde för åtgärdens livslängd.
Om den totala kostnaden för haveriet inkl. återställande av åtgärden i ur
sprungligt skick är H kr i dagens penningsvärde och ett återställande av åt
gärden i ursprungligt skick vid en i förväg planerad tidpunkt om T-j år är D kr kan nuvärdet av att vidmakthålla åtgärden för all framtid beräknas enligt följande uttryck
Det värde på T-j som ger minimum på NSq väljes som utbytesintervall. Av praktiska skäl kan det dock ofta vara befogat att runda av detta T-j värde med hänsyn till övriga underhålls- och utbytescykler.
-L n
(a)= e
an + a11^ (n-1) +
an^ (n-1 ) (n-2)
....a