Denna variabel har ett negativt tecken i de båda regressionerna med en signifikant estimerad koefficient på -0,280 i regressionen som skattar samtliga variabler och -0,216 i regressionen som skattar de variabler som förklarar kulturella skillnader. Detta innebär att en kommun som har en hög andel invånare med eftergymnasial utbildning på minst 2 år har en lägre
arbetslöshet bland utrikesfödda. Teorin om humankapital säger att personer med utbildning har en högre produktivitet som leder till högre lön och därmed minskar risken för att bli arbetslös (Rickman, 1997). Det landspecifika humankapitalet och de kompetenser som efterfrågas i landet förvärvas genom att en person utbildar sig. Distansen mellan det
humankapital som personen haft med sig vid en flytt kan skilja sig mellan det humankapital som efterfrågas i det nya landet. Men genom att utbilda sig anskaffas nya kunskaper som blir en del av det nya humankapitalet. Även om det tar tid tills utbildning omvandlas till att
30
användas som produktionsmedel så ses utbildning som en del av individens sociala kapital (ibid.). Detta låg i grund för vår hypotes om att ju fler personer i kommunen som har en eftergymnasial utbildning, desto lägre arbetslöshet är det bland utrikesfödda. Hypotesen stämmer överens med resultatet i regressionen.
6.5 Utrikesfödda Europa
Variabeln personer födda i Europa (exklusive Sverige) som inkluderades i studien då intuitionen var att personer födda inom Europa i allmänhet har det lättare att integreras i det svenska samhället har i båda regressionerna ett negativt tecken. I regressionen som skattar samtliga variabler så är den signifikanta estimerade koefficienten -0,086 och -0,113 i
regressionen som skattar de variabler som förklarar kulturella skillnader. Variabeln visas som andel av den totala utrikesfödda befolkningen i kommunen och syftar på att visa att personer som är utrikesfödda inom Europa med sina likheter i kultur, normer och värderingar har det lättare att etablera sig på arbetsmarknaden. Detta då gemensamma normer och värderingar leder till ökad stabilitet och tillit mellan individer och underlättar därmed samarbete. Resultatet visar att ju större andel utrikesfödda personer som är födda inom Europa en kommun har, desto lägre arbetslöshet är det bland utrikesfödda.
Preferensbaserad diskriminering där arbetsgivare anställer personer som i många avseenden är lika dom själva skulle kunna bidra till att personer som är födda inom Europa i större utsträckning anställs än personer födda utanför Europa med tanke på likheter i normer, värderingar och kultur. Enligt tidigare studier av Sidebäck, Sundbom och Vikenmark (2000) så har ursprungslandet betydelse för arbetslösheten och sysselsättningen bland utrikesfödda. Vår hypotes som baserades på dessa studier samt diskriminering- och segregationsteori visar sig stämma och ju större andel av den utrikesfödda befolkningen som är födda inom Europa (exklusive Sverige) desto lägre är arbetslösheten bland utrikesfödda i kommunen. Personer födda utanför Europa har en svårare arbetsmarknadssituation med lägre sysselsättningsgrad och högre arbetslöshet än utrikesfödda inom Europa (Ekonomifakta, 2021).
31
7 Slutsatser
I denna del kommer vår frågeställning “Förklarar skillnader i kultur och/eller
industristruktur arbetslösheten bland utrikesfödda i Sveriges kommuner?” att besvaras.
Vi kommer även att förklara varför denna typ av studie är viktigt utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv.
Utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv är det viktigt att förstå vilka faktorer i samhället som bidrar till en ökad arbetslöshet. Arbetslöshet bidrar till förlorad produktivitet, minskade skatteintäkter samt påverkar den långsiktiga tillväxten i ett land. Genom att
identifiera vilka faktorer som ligger till grund för en ökad arbetslöshet så finns möjligheter att förebygga deras effekt. Då arbetslösheten bland utrikesfödda är betydligt högre än
arbetslösheten bland inrikesfödda så är det av stor vikt att studera kulturella skillnader och kommuners industristruktur. Fem förklaringsvariabler har undersökts utifrån teorier om humankapital, diskriminering, segregationsmodeller och matchningsteori och våra hypoteser har jämförts med utfallet från regressionsmodellerna.
Våra hypoteser som har baserats på teorier och statistisk analys har jämförts med resultatet av regressionerna och orsakssamband mellan våra valda teorier och de undersökta variablerna har diskuterats i uppsatsen. Resultaten visar att andelen småföretag i kommunen har en betydande roll för sysselsättningen i kommunen då fler arbeten genereras och ju fler småföretag en kommun har desto lägre är arbetslösheten bland utrikesfödda i kommunen. Detta innebär att kommunens industristruktur påverkar sysselsättningen bland utrikesfödda i kommunen. Utbildning som inte enbart är en fråga om att förmedla kunskap utan är viktig för gemensamma värderingsnormer i ett samhälle visar sig i vår studie ha en påverkan på
arbetslösheten bland utrikesfödda på så sätt att den bidrar till att arbetslösheten minskar ju fler som har en eftergymnasial utbildning på 2 år eller mer i kommunen. Gemensamma
värderingsnormer skapar trygghet och tillit i ett samhälle, något som gör att de kulturella skillnaderna gällande normer och värderingar minskar. Även andelen av den utrikesfödda befolkningen som är födda inom Europa (exklusive Sverige) bidrar till en minskad arbetslöshet bland utrikesfödda. Variablerna utbildning och utrikesfödda inom Europa kopplades i vår uppsats till kulturella skillnader och då resultaten visar en signifikant påverkan så innebär det att kulturella skillnader har en påverkan på arbetslösheten bland utrikesfödda i kommunerna. Resultatet av variabeln befolkningstäthet skiljer sig mellan regressionen som skattar samtliga variabler och regressionen som endast skattar de variabler som förklarar industristruktur. Enligt regressionen som skattar de samband som förklarar
32
industristruktur så minskar arbetslösheten bland utrikesfödda om befolkningstätheten ökar. En ökning av befolkningstätheten i kommunen kan leda till att fler företag genereras och därmed ökar arbetstillfällena samt att matchningseffektiviteten förbättras. Regressionen som skattar samtliga variabler visar att arbetslösheten ökar om befolkningstätheten ökar, något som skulle kunna bero på att det kan uppstå obalans på arbetsmarknaden om befolkningen ökar i större takt än det uppstår lediga arbetstillfällen. Industristrukturen påverkar således även här arbetslösheten bland utrikesfödda i kommunerna.
Sverigedemokraterna användes som en variabel för att undersöka om kommuner som har en högre andel röster på det parti i Sverige som i mångas ögon för en främlingsfientlig politik tenderar att ha en högre arbetslöshet bland utrikesfödda. Teorin som låg i grund för våra antaganden var diskrimineringsteori, som innebär att företag och arbetsgivare i större utsträckning väljer att anställa personer med liknande bakgrund som de själva än personer som har en annan bakgrund, detta då det finns anledning att tro att den politiska ideologin genomsyrar arbetsgivare och företag i kommunen. Regressionen visar ju fler i kommunen som röstar på Sverigedemokraterna desto högre blirarbetslösheten bland utrikesfödda i kommunen. Det innebär att kulturella skillnader i kommunen har en påverkan på
arbetslösheten bland utrikesfödda. Fler orsakssamband kan såklart påverka detta. Vi har i studien bland annat diskuterat att andelen småföretag samt utbildningsnivån i dessa kommuner skulle kunna vara en orsak till att vi fått dessa resultat.
Det finns många fler faktorer som påverkar arbetslösheten bland utrikesfödda än de vi valt att studera men det skulle kräva en mer omfattande studie att inkludera ännu fler faktorer. Arbetslöshet och i synnerhet arbetslöshet bland utrikesfödda som studien undersöker leder inte enbart till minskade skatteintäkter, förlorad produktivitet och på lång sikt påverkar tillväxten i ett land, utan påverkar även individens psykiska och fysiska hälsa (McAuley m.fl. 2005). Det är därför av stor vikt att studera arbetslöshet bland utrikesfödda och visa hur kulturella skillnader och kommuners olikheter i industristruktur kan påverka
arbetslöshetsnivån. Ju fler studier och undersökningar liknande denna, som på decentraliserad nivå studerar orsakssamband mellan olika faktorer och arbetslöshet bland utrikesfödda, desto enklare blir det att identifiera vilka faktorer som ger upphov till förändringar i
arbetslöshetsnivån. Genom att identifiera deras effekt går det att på decentraliserad nivå försöka påverka de faktorer som ger upphov till arbetslöshet bland utrikesfödda i Sverige.
Vi önskar att studier likt denna samt fler framtida studier som fokuserar mer på integrationspolitiken som förs i Sverige ska kunna hjälpa till att integrera utrikesfödda på arbetsmarknaden på ett bättre och mer effektivt sätt. Kommuner bör tillsammans med
33
Sveriges riksdag, regeringen och myndigheter samarbeta och allokera dom resurser som finns på rätt sätt för att optimera integrationen av utrikesfödda på arbetsmarknaden. En tidigare integrationsåtgärd som gjorts och som vi diskuterat i uppsatsen var “Hela Sverige-strategin” som placerade nyanlända flyktingar på utvalda orter där tillgången på bostad var den
avgörande faktorn till placeringen, en åtgärd som ansågs vara ett misslyckande då många valde att flytta till andra orter när de fått uppehållstillstånd (Migrationsinfo, 2016). Hade man istället placerat nyanlända i kommuner där det exempelvis finns varierade näringsgrenar samt ett stort antal småföretag hade resultaten eventuellt sett annorlunda ut då vi ser att
industristrukturen i kommunen har en signifikant påverkan på arbetslösheten bland
utrikesfödda. Då hade eventuellt fler valt att bo kvar då det finns en stabilitet i att ha ett arbete och därmed får man en ökad spridning av nyanlända.
Då vi i studien fått signifikanta resultat som visar på att kulturella skillnader har en effekt på arbetslösheten bland utrikesfödda så behövs det läggas fokus på att skapa incitament som gör det enklare för utrikesfödda att integreras på arbetsmarknaden. Att minska
“kulturavståndet” skulle kunna tänkas vara något som ger effekt och som leder till att fler utrikesfödda får en chans att ta sig in i arbetsmarknaden. För att detta ska vara möjligt så behöver segregationen minimeras och en större spridning bör ske. Grunden till spridningen skulle kunna vara att placera nyanlända i områden och miljöer där de på ett så enkelt sätt som möjligt kan införskaffa sig det humankapital som efterfrågas i landet, för att på så sätt kunna sudda ut de kulturella barriärerna istället för att placeras i resurssvaga områden där
arbetslösheten är hög och lönenivån och humankapitalet lågt. Detta är så klart lättare sagt än gjort då, precis som vi diskuterat i studien, segregation kan uppstå trots att en önskan om det inte finns hos individen (Schelling, 1971). Genom att skapa mer effektiva matchningsverktyg som gör det enklare för utrikesfödda att hitta de lediga arbetena som finns så skulle fler ha en möjlighet att ta sig in på arbetsmarknaden. Något som kommunerna skulle kunna satsa på är att skapa fler möjligheter för arbetssökande och arbetsgivare och företag att träffas genom exempelvis satsning på jobbtorg och liknande som ger arbetssökande möjlighet att utöka sitt sociala nätverk samtidigt som arbetsgivare får träffa personerna på plats. Det skulle kunna leda till att statistisk diskriminering minimeras om arbetsgivare får möjlighet att träffa potentiella arbetstagare då fördomarna om personen kan minska om de fått möjlighet att träffas och samtala. För att glappet mellan arbetslöshet bland utrikesfödda och inrikesfödda inte ska bestå eller öka så krävs det en snabbare och mer effektiv integration av utrikesfödda i Sverige.
34
Referenser
Arai, M., Regnér, H. Schröder, L. (1999). Är arbetsmarknaden öppen för alla? Bilaga 6 till Långtidsutredningen.
Arbetet. (2020). Svenskt namn viktigare än erfarenhet vid jobbsök.
https://arbetet.se/2020/12/11/studie-svenskt-namn-viktigare-an-erfarenhet-vid-jobbsok/
(2020-12-20)
Arrow, K. J. (1973) The Theory of Discrimination, i O. Aschenfelter och A. Rees (red)
Discrimination in Labor Markets. Princeton: Princeton University Press, s. 3-33.
Australian institute of Family Studies. (2001). Measuring Social Capital. Towards a
Theoretically Informed Measurement Framework for Researching Social Capital in Family and Community Life.
http://www.aifs.gov.au/institute/pubs/stone.html (2020-12-22)
Becker, Gary S. (1971). The Economics of Discrimination. 2 uppl. Chicago och London: University of Chicago Press.
Becker, Gary S. (1993) Human Capital: A Theoretical and Empirical Analysis, with Special Reference to Education. Chicago och London: Chicago Press
Björklund, A., Edin, P-A., Fredriksson, P., Holmlund, B., Wadensjö, E. (2013). Arbetsmarknaden. 3 uppl., Stockholm: SNS förlag.
Carlsson, M, & Rooth, D-O. (2008). Is It Your Foreign Name or Foreign Qualifications? An Experimental Study of Ethnic Discrimination in Hiring. IZA. No. 3810.
Coleman, J. (1988). Social Capital in the Creation of Human Capital. American Journal of Sociology. 94: 95-120.
35
Collier, P. (2013). Exodus. How Migration is Changing our World. New York, Oxford University Press.
Dow, J. C. R.; Dicks-Mireaux, L. (1958). The Excess Demand for Labour: A Study of Conditions in Great Britain, 1946-1956. Oxford Economic Papers. 10: 1-3.
Ekberg, J. (2010). Ankomstortens betydelse. Om regionala skillnader i invandrares sysselsättning. Stockholm, Fores förlag.
Ekonomifakta. (2021). Arbetslöshet-utrikes-födda. https://www.ekonomifakta.se/fakta/arbetsmarknad/integration/arbetsloshet-utrikes-fodda (2021-04-14) Ekonomifakta. (2021). Långtidsarbetslösa. https://www.ekonomifakta.se/fakta/arbetsmarknad/arbetsloshet/langtidsarbetsloshet/ (2021-04-15)
Ekonomistas (2009). Vad beror segregation på?
https://ekonomistas.se/2009/11/23/vad-beror-segregation-pa/ (2020-12-20)
Eriksson, S & Lagerström, J. (2012). Detecting Discrimination in the Hiring Process: Evidence from a Internet-based Search Channel. Empirical Economics. 43: 537–563.
https://doi.org/10.1007/s00181-011-0496-6
Fischer, P A & Malmberg G. (2001). Settled People Don’t Move: On Life Course and (Im-)Mobility in Sweden. International Journal of Population Geography. 7: 357-371
Företagarna. (2018). Företagandet i Sverige.
https://www.foretagarna.se/politik-paverkan/rapporter/2018/foretagandet-i-Sverige/
(2020-12-08)
Geis, W. (2010). High Unemployment in Germany: Why do Foreigners Suffer Most? Institute for economic research at the University of Munich. Lfo Working Paper No. 90.
36
Grootaert C & van Bastelaer T. (2001). Understanding and Measuring Social Capital: A Synthesis of Findings and Recommendations from the Social Capital Initiative. SCI Working Paper No. 250. Washington, D.C.: The World Bank.
Hayek, Friedrich. (1960). The Constitution of Liberty. University of Chicago Press.
IFAU. (2020). Gigekonomin som dörröppnare.
https://www.ifau.se/globalassets/pdf/se/2020/r-2020-22-gigekonomin-som-dorroppnare.pdf
(2020-12-21)
Lewin, P. (1999). Capital in Disequilibrium: The Role of Capital in a Changing World. London & New York, Routledge.
Lundborg, P. (2013). Refugees' Employment Integration in Sweden: Cultural Distance and Labor Market Performance. Review of International Economics. 21: 219-232.
McAuley, E., Elavsky, S., Motl, R., Konopack, J., Hu, L., Marquez D. (2005). Physical Activity, Self-Efficacy, and Self-Esteem: Longitudinal Relationships in Older Adults. Journal of Gerontology. 20: 67-82.
Migrationsinfo. (2016). Hela Sverige strategin.
https://www.migrationsinfo.se/valfard/boende/hela-sverige-strategin
(2020-11-11)
Niebuhr, A. (2003). Spatial Interaction and Regional Unemployment in Europe. European Journal of Spatial Development. 5: 1-26.
Partridge, M D & Rickman, D S. (1997). The Dispersion of US State Unemployment Rates: The Role of Market and Non-market Equilibrium Factors. Regional Studies. 31: 593–606.
Phelps, E. S. (1972). The Statistical Theory of Racism and Sexism, American Economic
Review. 62: 659-661.
Putnam, Robert D. (1995). Bowling Alone: America’s Declining Social Capital. The National Endowment for Democracy and the John Hopkins University Press. 6: 65-78.
37
Schelling, T. C. (1971). Dynamic Models of Segregation. Journal of Mathematical Sociology. 1: 143-186.
Schröder, L. (2007). From Problematic Objects to Resourceful Subjects: An Overview of Immigrantnative Labour Market Gaps from a Policy Perspective. Swedish Economic Policy Review. 14: 7-31.
Sidebäck, G., Sundbom, L., Vikenmark, S. (2000). Arbetslöshet och sysselsättning bland invandrare. Analyser av situationen i Mälardalen och i Sverige baserad på registerdata. Centrum för Välfärdsforskning, Skriftserie A, Mälardalens högskola.
Sjögren, A. & Zenou, Y. (2007). Vad förklarar invandrares integration på arbetsmarknaden? - en teoriöversikt. Integrationsverkets stencilserier, 2007:09.
Skedinger, P. (1991). Varför består de regionala skillnaderna i arbetslöshet? Ekonomisk Debatt, 7/91: 573-584.
Statistiska centralbyrån. (2020). Kommunsiffror.
https://kommunsiffror.scb.se/?id1=1266&id2=null (2020-12-13)
Sverigedemokraterna. (2021). Vad vi vill.
https://sd.se/vad-vi-vill/ (2021-04-01)
The Nobel Prize. (2010). The Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel.
https://www.nobelprize.org/prizes/economic-sciences/2010/summary/ (2020-12-28)
Åslund, O. & Nordström Skans, O. (2007). Do anonymous job application procedures level the playing field? Working paper, 2007:31. Uppsala University. 65: 82-107.
https://www.researchgate.net/publication/5095855_Do_Anonymous_Job_Application_Proced ures_Level_the_Playing_Field
38