Om arbetslöshet bland utrikesfödda i Sveriges kommuner
En studie om hur arbetslösheten bland utrikesfödda i Sveriges kommuner påverkas av kulturella skillnader och industristruktur.
Av: Gabriel Sabalaga & Valia Rashid
Handledare: Thomas Marmefelt Södertörns Högskola
Kandidatuppsats 15hp Nationalekonomi HT20
1
Sammanfattning
Arbetslöshet är ett stort problem utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv och påverkar den långsiktiga tillväxten i ett land som en konsekvens av minskade skatteintäkter och minskad produktion. Det finns tydliga skillnader i arbetslöshet mellan utrikesfödda och inrikesfödda.
Fokus i studien kommer att ligga på kulturella skillnader och kommunernas industristruktur.
Faktorer som vi utifrån teorier och statistisk analys valt ut för att undersöka arbetslösheten bland utrikesfödda i Sveriges kommuner är följande: småföretag, Sverigedemokraterna, eftergymnasial utbildning på minst 2 år, befolkningstäthet och utrikesfödda personer födda inom Europa uttryckt som andel av det totala antalet utrikesfödda personer i kommunerna. En tvärsnittsstudie för samtliga variabler för Sveriges 290 kommuner under året 2018 utgör regressionsmodeller som presenteras och analyseras. Våra hypoteser som baseras på teorier och statistisk analys jämförs sedan med resultatet av regressionerna. Slutsatsen visar enligt våra regressionsmodeller att ett negativt samband finns mellan variabeln utrikesfödda inom Europa och beroendevariabeln arbetslöshet bland utrikesfödda, även variablerna småföretag och utbildning har en negativ påverkan på arbetslösheten bland utrikesfödda. Skulle en ökning ske i någon av dessa faktorer så skulle arbetslösheten bland utrikesfödda att minska. Andelen röster på Sverigedemokraterna har å andra sidan motsatt effekt på arbetslösheten bland utrikesfödda. Skulle andelen röster på Sverigedemokraterna förändras i kommunen så skulle arbetslöshetsnivån bland utrikesfödda ändras i samma riktning. Gällande variabeln
befolkningstäthet så har vi i vår studie fått olika resultat beroende på om samtliga variabler skattats i regressionen eller om endast de variabler som skattar sambanden som förklarar industristruktur skattas. Studiens avgränsning till dessa fem faktorer är kopplade till
humankapitalteori, diskrimineringsteorier, segregationsmodeller och matchningsteori. För att motverka att arbetslösheten fortsätter att öka bland utrikesfödda krävs studier av liknande karaktär som vår för att kunna urskilja om kommuners industristrukturer har en påverkan på arbetslösheten bland utrikesfödda samt hur man kan arbeta för att integrera individer vars kulturella normer och värderingar skiljer sig från de normer och värderingar som råder i Sverige. Detta för att skapa trygghet och tillit till varandra då samarbete gynnas av gemensamma normer och värderingar.
Nyckelord: Arbetslöshet, Utrikesfödda, Kulturella skillnader, Industristruktur, Tvärsnittsdata.
2
Abstract
Unemployment is a major problem from a socio-economic perspective and affects the long- term growth in a country as a consequence of reduced tax revenues and reduced production.
There are clear differences in unemployment between foreign-born and domestic-born. The focus of the study will be on cultural differences and the municipalities' industrial structure.
Factors that we have selected based on theories and statistical analysis to examine unemployment among foreign-born in Sweden's municipalities are the following: small businesses, Sverigedemokraterna, post-secondary education of at least 2 years, population density and foreign-born people born in Europe expressed as a proportion of the total number of foreign-born people in municipalities. A cross-sectional study for all variables for Sweden's 290 municipalities during the year 2018 constitutes regression models that are presented and analyzed. Our hypotheses based on theories and statistical analysis are then compared with the results of the regressions. According to our regression models, the conclusion shows that there is a negative correlation between the variable foreign-born in Europe and the dependent variable unemployment among foreign-born, the variables small business and education also have a negative impact on unemployment among foreign-born. Should there be an increase in any of these factors, unemployment among foreign-born would decrease. The amount of votes on Sverigedemokraterna, on the other hand, has the opposite effect on unemployment among foreign-born. Should the proportion of votes for Sverigedemokraterna change in the
municipality, the unemployment level among foreign-born would change in the same
direction. Regarding the variable population density, we have in our study obtained different results depending on whether all variables have been estimated in the regression or whether only the variables that estimate the relationships that explain industrial structure are estimated.
The study's delimitation to these five factors is linked to human capital theory, discrimination theories, segregation models and matching theory. To counteract the fact that unemployment continues to increase among foreign-born, studies of a similar nature to ours are required to be able to distinguish whether municipalities' industrial structures have an impact on
unemployment among foreign-born and how to work to integrate individuals whose cultural norms and values differ from those. and values that prevail in Sweden. This is to create security and trust in each other as cooperation benefits from common norms and values.
Keywords: Unemployment, Foreign-born, Cultural differences, Industrial structure, Cross- sectional data.
3
Innehållsförteckning
1 Inledning 4
1.1 Bakgrund 4
1.2 Problemformulering och syfte 5
1.3 Frågeställning 6
1.4 Studiens omfång och avgränsningar 6
1.5 Disposition 6
2 Tidigare forskning 7
3 Teori 9
3.1 Humankapitalteori 9
3.2 Diskrimineringsteori 10
3.3 Schellings segregationsteori 11
3.4 Matchningsteori 11
4 Metod 13
5 Resultat 14
5.1 Oberoende variabler 14
5.1.1 Småföretag 14
5.1.2 Sverigedemokraterna 16
5.1.3 Eftergymnasial utbildning på minst 2 år 18
5.1.4 Befolkningstäthet 20
5.1.5 Utrikesfödda Europa 21
5.2 Beskrivning och förväntade effekter på variabler 22
5.3 Deskriptiv statistik 23
5.4 Regressionsmodeller 23
5.4.1 Robust standard errors 23
5.4.2 Empirisk specifikation 24
5.5 Regression 25
5.6 Multikolinjäritetstest 26
5.7 Förväntad effekt och resultat 26
6 Analys 27
6.1 Småföretagens andel i kommunala skatteintäkter 27
6.2 Sverigedemokraterna 28
6.3 Befolkningstäthet 29
6.4 Eftergymnasial utbildning på minst 2 år 29
6.5 Utrikesfödda Europa 30
7 Slutsatser 31
Referenser 34
Appendix 38
4
1 Inledning
I uppsatsens inledning kommer vi att beröra bakgrunden till vår studie och varför det är viktigt att utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv undersöka detta. Därefter kommer problemformulering, syfte samt studiens frågeställning att förklaras för att sedan beröra studiens omfång och avgränsningar. Slutligen beskrivs uppsatsens disposition.
1.1 Bakgrund
Vår studie kommer att fokusera på vilka faktorer i Sveriges kommuner som kan tänkas ha en effekt på arbetslösheten bland utrikesfödda då vi ser att gruppen utrikesfödda i Sverige utgör en stor del av den totala arbetslösheten. Studier och statistik visar att det finns skillnader i arbetslöshet beroende på om personen är född i landet eller inte. År 2019 så skilde det 10,7% i arbetslöshet mellan inrikesfödda och utrikesfödda i åldrarna 15 - 74 år. Bland inrikesfödda låg arbetslösheten på 4,4% och bland utrikesfödda låg den på 15,1% (Ekonomifakta, 2021). Det är viktigt att det sker integrering av utrikesfödda på arbetsmarknaden för att gynna
produktionen. Under åren 1985 - 1991 gjordes ett försök till att underlätta integrationen av nyanlända i Sverige med hjälp av “Hela Sverige-strategin”, en strategi som innebar att man under dessa år placerade 90% av alla nyanlända flyktingar på utvalda orter för att få en geografisk spridning där tillgången på bostad vad den avgörande faktorn till vart personerna placerades. Detta skulle underlätta integrationen och gynna språkinlärningen hos de
nyanlända. När de väl fått uppehållstillstånd valde ändå många att flytta så resultaten av den geografiska spridningen gav inte den effekt som önskades (Migrationsinfo, 2016).
Under 2018 gjorde IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, en studie där 10 000 fiktiva jobbansökningar skickades till 3 300 jobbannonser.
De fiktiva jobbansökningarna var unga män som gått ut gymnasiet och antingen varit arbetslösa, haft ett “gigjobb” eller ett traditionellt arbete under det senaste året. Vad som skiljde sig mellan ansökningarna var att namnen varierades mellan svenska namn och
arabiskklingande namn (Martinsson, 2020). Resultatet av studien visade att fler personer med svenska namn fick svar på sina ansökningar än personer med arabiskklingande namn oavsett om de tidigare varit arbetslösa, haft ett “gigjobb” eller ett traditionellt arbete (se Appendix tabell A1).
Utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv är det viktigt att förstå vilka faktorer som påverkar arbetslösheten för att kunna förstå samt motverka den då arbetslöshet leder till förlorad produktivitet och uteblivna skatteintäkter. För att förstå och försöka lösa problemet
5 kring arbetslöshet behöver man undersöka vad som ligger i grund till att människor är
arbetslösa. Vi ser att utrikesfödda arbetslösa utgör en stor del av det totala antalet arbetslösa i Sverige sådet är viktigt att försöka få insikt i vad som kan tänkas ligga i grund till det. Vår fokus i uppsatsen kommer att ligga på kommunernas industristruktur samt kulturella
skillnader, d.v.s. kulturella olikheter mellan hemlandet och Sverige. I Sveriges kommuner ser industristrukturerna olika ut. Vissa kommuner har ett högt antal företag i kommunen medan andra kommuner har lägre antal företag. Vi väljer i vår studie att undersöka småföretag i Sveriges kommuner då småföretagen står för 80% av alla arbetstillfällen (Företagarna, 2018).
För att undersöka hur kulturella skillnader mellan invånarna påverkar arbetslösheten i Sveriges kommuner kommer vi att studera teorier som knyter an till ämnet och diskutera hur diskriminering leder till att personer med utländsk bakgrund anställs i mindre utsträckning än personer med svensk bakgrund.
1.2 Problemformulering och syfte
Vi undersöker i vår studie om industristrukturen i kommunerna påverkar arbetslösheten hos utrikesfödda. Detta då småföretag genererar majoriteten av alla arbeten och andelen
småföretag i kommunerna är avgörande för utbudet av arbetstillfällen. Även om andra aspekter också kan spela roll såsom typen av produktion samt lägre krav på språkkunskaper.
Men studien kommer endast att undersöka andelen småföretag i kommunerna. Vi kommer att undersöka om det finns kulturella skillnader som har en påverkan på arbetslöshet bland utrikesfödda i Sverige. Industristrukturen skiljer sig i Sveriges kommuner och då de flesta arbeten genereras av småföretag så är det av betydelse att undersöka om kommunens
industristruktur har en påverkan på arbetslöshet. Eftersom arbetslösheten bland utrikesfödda är högre än arbetslösheten bland inrikesfödda så är det av vikt att studera om kulturella skillnader har en påverkan på arbetslösheten bland utrikesfödda. Vi undersöker även om utrikesfödda inom Europa har en påverkan på den totala andelen arbetslösa utrikesfödda.
Detta då det finns vissa likheter i normer och värderingar mellan länder inom Europa. Med likheter i kultur menar vi delade normer, värdering, attityder, förväntningar och uppfattningar som vuxit fram och framställts över tid och som skapar trygghet och tillit till varandra.
Syftet med vår uppsats är att undersöka om kulturskillnader och industristruktur påverkar arbetslösheten bland utrikesfödda i Sveriges kommuner.
6
1.3 Frågeställning
Vår frågeställning är:
“Förklarar skillnader i kultur och/eller industristruktur arbetslösheten bland utrikesfödda i Sveriges kommuner?”.
Vi önskar att denna typ av studie samt utbyggnad på denna studie bidrar till större forskning som skulle kunna leda till att man motverkar arbetslösheten bland utrikesfödda i Sverige.
1.4 Studiens omfång och avgränsningar
I studien används data för Sveriges 290 kommuner för år 2018. Anledning till att år 2018 studeras är för att det är det mest aktuella året det finns tillgänglig data för. Det finns olika definitioner av arbetslöshet, vi har valt att studera långtidsarbetslösheten bland utrikesfödda, d.v.s. andelen arbetslösa som varit utan arbete i längre än sex månader (Ekonomifakta, 2021).
Vi har valt att inte skilja på män och kvinnor. Vi har inte heller tagit hänsyn till individens vistelsetid i Sverige. Dessa aspekter hade varit intressanta att undersöka men skulle kräva en betydligt mer omfattande studie.
I studien tar vi inte hänsyn till länder utanför Europa som uppvisar liknande kultur som Sverige. Det hade dock varit intressant att studera dessa länder för att se ifall personer födda i dom länderna tenderar att påverka arbetslösheten bland utrikesfödda i Sverige. Men i brist på data så kommer detta inte att undersökas.
1.5 Disposition
Inledningsvis beskrivs en bakgrund där vi skriver om att arbetslösheten bland utrikesfödda är högre än hos personer födda i Sverige. I denna del av uppsatsen kommer studiens
problemformulering, syfte och frågeställning att redovisas samt studiens avgränsningar. I nästa avsnitt presenteras tidigare forskning som berör vår studie. Sedan följer teori där vi diskuterar de teorier som är relevanta för att besvara uppsatsens syfte. Efter uppsatsens teoridel undersöks vilken metod som kommer att användas och en statistisk analys görs utifrån studiens teoriram. Studiens förklaringsvariabler undersöks samt deras förväntade påverkan på beroendevariabeln. Val av regressionsmodeller presenteras därefter och vidare resultat och analys där vi analyserar resultatet utifrån uppsatsens teoriram. Avslutningsvis följer slutsatser utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv.
7
2 Tidigare forskning
I detta avsnitt presenteras de studier och tidigare forskning som är relevanta för vår studie och som berör ämnet arbetslöshet bland utrikesfödda. Det finns kopplingar mellan nedan studier och tidigare forskning och studiens teorier. Studierna nedan behandlar hur kulturskillnader och industristruktur kan påverka arbetslöshet.
Det finns tidigare studier inom området där man studerat vilka faktorer som påverkar arbetslösheten bland utrikesfödda. Enligt Schröder (2007) är ursprungslandet samt
vistelsetiden av stor betydelse för sysselsättningen. Även Arai (2000) menar i sin bilaga till Långtidsutredningen 1999/2000 att vistelsetiden i landet har stor betydelse. Andra studier skriver att en orsak till att arbetslösheten bland utrikesfödda är högre än arbetslösheten bland inrikesfödda är etnisk diskriminering (Carlsson & Roth, 2013).
Lundborg (2013) skriver i sin artikel om skillnader i arbetslöshet i Sverige och menar att personer med utländsk bakgrund har en större benägenhet att vara arbetslösa. Han har gjort skillnad mellan olika länder för att se om ursprungsland också har en påverkan på
arbetslösheten och menar att det finns kulturella skillnader som kan ligga i grund till varför arbetslösheten bland människor från vissa länder tenderar att vara högre än andra. Liknande normer och värderingar har ett värde när de främjar produktivt samarbete, detta då samarbetet leder till minskade transaktionskostnader. Socialt kapital, som är produktionsmedel, är svåra att föra över vid migration då det i det nya landet ofta råder andra normer och värderingar som i många fall är mycket olika de normer och värderingar som individen har med sig från landet denne kommer ifrån. Collier (2013) menar att integrationen påverkas av skillnader mellan ursprungslandet och det landet personen kommit till vad gäller ländernas omkringliggande samhälle, kultur och humankapital. Han menar att sociala normer, som är informella institutioner, precis som formella institutioner spelar roll i integrationen. Personer som
invandrat från länder där det råder icke-fungerande sociala modeller och brister i samhälleligt och institutionellt förtroende tenderar att ta med sig dessa brister och därmed höja de sociala kostnaderna med integration (Collier, 2013).
Vi kommer bland annat att diskutera studier om matchning och hur det kan skilja sig mellan utrikesfödda och inrikesfödda. Geis (2010) skriver i sin studie om hur matchning mellan individ och arbete kan skilja sig beroende på personens bakgrund.
På regional nivå har studier gjorts som bland annat visat på att det förekommer skillnader mellan Sveriges kommuner. En studie som visat skillnad mellan kommuner är bland annat en studie av Ekberg (2010) där man undersökt sysselsättningen bland bosnier som fått
8 uppehållstillstånd mellan åren 1993 - 1994. Studien visade stora skillnader mellan Malmö och Gnosjö där Gnosjö, som är ett distrikt med många småföretag, hade en betydligt högre
sysselsättningsgrad bland utrikesfödda än Malmö. I Sverige användes mellan åren 1985 - 1991 en politisk strategi, “Hela Sverige-Strategin”, som placerade nyanlända flyktingar i utvalda orter baserat på tillgången på bostad. Denna strategi visade sig vara ogynnsam då många blev sysslolösa (Migrationsinfo, 2016). Efter att de fått uppehållstillstånd flyttade de till orter där det fanns en större efterfrågan på arbetskraft. Ju längre en person bott och arbetat på en plats, desto lägre sannolikhet är det att personen flyttar (Fischer och Malmberg, 2001).
Detta då en flytt medför förlust av bland annat sociala nätverk och närhet till anhöriga. En person som redan flyttat har därmed en högre flyttbenägenhet.
För att en individ ska kunna öka sina chanser till arbete har dennes sociala nätverk stor betydelse. Ju större socialt nätverk en individ har desto mer ökar chansen till att personen informeras om lediga arbeten som finns. Detta underlättar även för arbetsgivare då
rekryteringsprocessen förenklas. Sjögren och Zenou (2007) skriver att många utrikesfödda saknar sociala nätverk som kan leda till matchningar och menar att det är en orsak till att de inte kan vara med och konkurrera om de existerande arbetena.
Då individer som flyttar till Sverige inte har all kunskap om hur arbetsmarknaden fungerar i Sverige eller saknar de sociala nätverk som kan förmedla information om nya arbeten så riskerar de att bli arbetslösa och deras chanser att hitta arbete minskar därför i relation till inrikesfödda personers chanser. Björklund m.fl. (2013: 343–344) skriver att ju längre avståndet är till ursprungslandet, desto längre tid tar det att förvärva det humankapital som efterfrågas i landet. De diskuterar även andra orsaker till att utrikesfödda och i synnerhet personer födda i utomeuropeiska länder har en betydligt högre arbetslöshet än genomsnittet.
De menar att en orsak till detta beror på diskriminering och det har även gjorts studier som visar att personer med utomnordiska namn mer sällan blir kallade till intervju än personer med svenska namn (Eriksson & Lagerström, 2012). En annan studie av Åslund och
Nordström Skans (2007) visade att personer med utomeuropeiska namn mer sällan kallades till intervju än personer med svenska namn. En studie som gjorts av Sidebäck, Sundborn och Vikenmark (2000) visar att ursprungslandet har betydelse för arbetslösheten bland
utrikesfödda. Resultatet av deras studie var att utomnordiska och i synnerhet utomeuropeiska invandrare har en svårare arbetsmarknadssituation samt att arbetslösheten är högre bland denna grupp.
9
3 Teori
I uppsatsens teoridel kommer vi att diskutera vilka teorier som är relevanta för att besvara uppsatsens syfte. Teorierna berör ämnet arbetslöshet och arbetslöshet bland utrikesfödda och hur kulturella skillnader samt hur skillnader mellan kommunernas industristruktur kan påverka arbetslöshet. I denna del diskuterar vi teorier om humankapital, diskriminering och matchning samt segregation och teorier som förklarar hur segregation uppstår.
3.1 Humankapitalteori
Enligt teorin om humankapital ska, under en rådande perfekt konkurrens på arbetsmarknaden, individer med likvärdig bakgrund ges likvärdiga förutsättningar att få ett arbete. Detta i enlighet med nationalekonomins idealmodell över arbetsmarknadens funktionssätt. Alltså är det skillnader i produktivitet som då förklarar arbetslösheten. Fysiskt kapital existerar i fysisk form och gör det lämpligt för produktion genom att förändringar i material skapas. I vår studie kommer humankapitalteori att kopplas till kulturella skillnader. Teorin om humankapital visar på de egenskaper som påverkar produktiviteten hos människor i arbetsmarknaden, bland annat språkkunskaper, utbildning, nätverk och kompetenser. Det är alltså individens kunskaper och färdigheter som utgör kapitalet (Björklund, 2013). Enligt Becker (1993) är utbildning en av de viktigaste investeringar i humankapital. Han anser att utbildning påverkar framtida reella inkomster och ses därför som en resursinvestering.
Lewin (1999) skriver att kunskap finns i många former. Viss kunskap är till hjälp i alla eller flera olika produktionssammanhang, vilket kallas allmänt humankapital. Förmågan att läsa och skriva, följa instruktionerna, kommunicera instruktioner etc. är exempel på detta.
Viss kunskap är värdefull i ett begränsat produktionssammanhang, i extrema fall i endast ett sammanhang. Detta kallas specifikt humankapital. Kunskap som är unikt relaterad till rutiner och rutiner för ett visst företag eller till vissa produktionsprocesser är exempel på specifikt humankapital. Vissa former av allmänt humankapital erhålls genom specialisering i
utbildning, med andra ord att genom studier förvärva vissa typer av kunskap och vissa former av allmän utbildning tillhandahålls av företag. Å andra sidan erhålls specifikt humankapital främst på arbetsplatsen, även om heltidskurser inom specialiserade ämnesområden är ett undantag från detta. I både allmän och specifik utbildning görs skillnad mellan mänskligt och fysiskt kapital där företaget måste vara närvarande i investeringsstadiet och
implementeringsstadiet. Fysiskt kapital kan produceras och användas i andra sammanhang än endast inom företaget. Humankapital till skillnad mot fysiskt kapital är bundet till individen.
10 Det betyder för det första att företag inte kan äga humankapital, de kan bara hyra individernas tjänster. Som en följd betyder det också att alla beslut som företaget kan fatta med avseende på utbildning måste vara ett gemensamt beslut som fattas tillsammans med den anställde som får utbildningen.
Socialt kapital förekommer mellan individer och uppstår genom förändringar och uppkomsten av relationerna (Coleman, 1988). Ett lands sociala kapital är avgörande för
landets ekonomiska situation. Normer är socialt kapital om de minskar transaktionskostnader i samband med produktionen genom att främja samarbete. Strukturellt socialt kapital har en stor roll i uppbyggnaden av ett samhälle då kognitivt socialt kapital utgör normer, där tillit kan ses som en konsekvens av normer, som håller viktiga institutioner i landet samman och som främjar produktivt samarbete (Grootaert & van Bastelaer, 2001). Om det finns många gemensamma normer i ett samhälle så kommer beteenden som följer av normerna att skapa viktiga faktorer såsom institutioner som underlättar samarbete mellan individer samt skapar stabilitet i människors interaktion mellan varandra då de gemensamma normerna skapar tillit.
Även Hayek (1960) menar att det är av stor vikt att det finns vissa gemensamma
värderingsnormer i ett samhälle och ser allmän utbildning som en grund till att inte enbart förmedla kunskap utan även för att skapa dessa gemensamma normer.
Enligt Stone (2001) så går socialt kapital att mäta genom bl.a. medellivslängd, utbildning, hälsa, röstdeltagande m.m. Vid en flytt till ett annat land är det svårt att föra över dessa egenskaper, därför sker det vid invandring en tillfällig förlust av humankapital
(Björklund m.fl., 2013, s.305). Anledningen till detta är landspecifik humankapitalteori, att det tar tid att förvärva detta då alla länder har specifika humankapital, en stor betydelse i enlighet med denna teori är vistelsetiden för utrikesfödda att etablera sig på arbetsmarknaden.
Skillnaden i kultur påverkar tiden det tar att etablera sig på arbetsmarknaden, utrikesfödda som kommer från en region där skillnaderna i kultur är stora med invandringslandet har det svårare att bygga upp sitt humankapital medan utrikesfödda som kommer från en region där de kulturella skillnaderna inte är så stora har det lättare att etablera sig (Björklund m.fl., 2013, s.305; Behtoui, 2004).
3.2 Diskrimineringsteori
Det finns två stora diskrimineringteorier, den ena är preferensbaserad diskrimineringsteori.
Teorin utvecklad av Becker (1957) definieras som att en person är villig att direkt eller indirekt betala för att undvika en viss grupp av människor. Oavsett etnicitet så antas alla personer vara lika produktiva i sitt arbete. Utifrån arbetsgivarens preferenser så kommer alltså
11 arbetsgivaren inte maximera vinsten i företaget, utan sig egen nytta. Ett viktigt begrepp är
“smak”, vilket är ett tillvägagångssätt för ekonomer att översätta fördomsfullhet till det ekonomiska språket (Ahmed & Hammarstedt, 2010).
Statistisk diskrimineringsteori, utvecklad av Arrow (1973) och Phelps (1972). Denna teori utgår från att arbetsgivare har ofullständig information om arbetarnas produktivitet.
Teorin utveckladesutifrån ett arbetsmarknadsperspektiv där arbetsgivaren inte har fullständig information om arbetssökandes färdigheter. I avsaknad av fullständig information om en persons kvalifikationer, produktivitet eller även kriminell bakgrund, kan en arbetsgivare ersätta gruppmedelvärden eller stereotyper för att fylla informationens tomrum. Enligt teorin kan ojämlikhet existera och även kvarstå mellan de demografiska grupper även när
ekonomiska aktörer är rationella och utan fördomar. Diskrimineringsteori kommer att kopplas till faktorn kulturella skillnader.
3.3 Schellings segregationsteori
Segregation är ett ständigt omdebatterat ämne i Sverige och är ett stort samhällspolitiskt problem. Orsakerna till segregation är många men några orsaker är samhällsstrukturer och diskriminering. Schellings segregationsteori kommer att kopplas till kulturella skillnader.
Thomas Schellings segregationsteori bygger på en modell som visar hur även mildare diskriminerande beteende på individnivå kan bidra till en ökad segregation på kollektiv nivå (Schelling, 1971). Segregation förekommer mellan kön, ålder, inkomst, språk, religion, hudfärg och smak (ibid.). Enligt Schelling definieras individernas grannskap som ett Moore- grannskap som är kvadratiska områden i ett rutnät där individerna har minst åtta närliggande positioner i rutnätet. Schelling menar att segregeringen inte beror på att människor vill bo segregerat eller att en viss typ av politik bedrivits som främjar segregationen i samhället, utan att det är lätt att hamna i segregation trots att en önskan om det inte finns. Individer har en önskan om att inte vara en minoritet bland sina grannar och flyttar därför och bosätter sig någon annanstans i rutnätet där de inte är en minoritet. Detta leder till att spontan segregering uppstår (se illustration i Appendix Figur A3 och A4). Schellings segregationsmodell visar hur individers beteende kan bidra till att strukturer uppstår
3.4 Matchningsteori
Matchningsteori, även kallad sök-och matchningsteori är ett matematiskt ramverk som beskriver bildandet av ömsesidigt fördelaktiga relationer över tid. Matchningsteori har varit inflytelserik inom arbetsmarknadsekonomi och studerar integrationen mellan arbetsgivare och
12 arbetstagare. Ett av de viktiga begreppen inom denna modell är matchningsfunktionen som visar flödet av nya anställningar genom en funktion av två inputs inom matchningsprocessen där den ena är antal sökande och det andra är antalet vakanta arbeten. Matchning kommer i vår studie att kopplas till industristruktur.
Vi beaktar arbetsmarknaden i stationär jämvikt med individer som antingen är sysslolösa eller sysselsatta. Deras förväntade nytta antas maximeras oändligt. I takt med att arbetstillfällena minskar så blir sysselsatta därmed arbetslösa i en exogen given takt. De arbetslösa finner arbete i en endogen takt. Den friktion som uppstår på arbetsmarknaden härleds genom en matchningsfunktion där skalavkastningen antas vara konstant och växer i takt med antalet vakanser och antalet arbetslösa. För att en person som är arbetslös ska kunna hitta ett arbete så förutsätter det att det finns lediga arbeten samt hur många som konkurrerar om de arbetena.
Storleken på kommunen samt vilka näringsgrenar som dominerar inom kommunen kan påverka de krav som arbetsmarknaden har på arbetskraften (Skedinger, 1991). Är kravet på arbetskraften i kommunen av en mer kvalificerad karaktär blir det exempelvis svårt för nyanlända med mindre tillgång till humankapital att bli en del av arbetskraften i kommunen då det blir svårt att hitta personer med rätt kompetens. Detta innebär att det skulle vara lättare att integrera utrikesfödda på arbetsmarknaden i större kommuner med fler företag med mer varierade näringsgrenar.
För att få ett arbete är individens sociala nätverk av stor betydelse. Information om lediga arbeten sprids ibland på informell väg istället för genom Arbetsförmedlingen, detta då det är mindre kostsamt. Det leder till att personer med stora sociala nätverk har en större chans att få den informationen än personer som har ett litet socialt nätverk. Många
utrikesfödda saknar ibland det arbetsmarknadsnätverk som kan leda till information om lediga arbeten (Sjögren m.fl., 2007). Detta gör det svårare för utrikesfödda arbetssökande och
arbetsgivare att hitta varandra och det leder till att matchningseffektiviteten blir sämre för utrikesfödda än personer födda i landet.
Då småföretag genererar majoriteten av alla arbeten så har det stor betydelse om en kommun har en hög andel småföretag eller en låg andel småföretag. Ju fler småföretag en kommun har, desto högre blir efterfrågan på arbetskraft. Kommuner med hög andel
småföretag där många arbeten genereras erbjuder fler vakanta platser, vilket i sin tur ger fler arbetslösa möjligheten att söka arbete.
13
4 Metod
I den här delen av uppsatsen presenteras de metoder som används. Vi har valt att göra en kvantitativ studie som baseras på teorier som vi tidigare diskuterat i uppsatsen. Variablerna bygger på studiens teoriram och tidigare forskning. Spridningsdiagram och histogram har framställts i Stata och bygger på statistiska underlag som sammanställts i Exceldokument.
Utifrån en statistisk analys genom att studera spridningsdiagram och histogram kommer vi att redovisa våra hypoteser om variablernas effekt på beroendevariabeln. Därefter redovisas resultatet av regressionerna och jämförs med våra hypoteser och kopplas till uppsatsens teoriram, detta för att besvara uppsatsen syfte om skillnader i kultur eller industristruktur kan ha en påverkan på arbetslösheten bland utrikesfödda i Sveriges kommuner. Variablerna som studeras kopplas till antingen kulturella skillnader eller industristruktur som var och en kommer att kopplas till en av de teorier vi valt att studera. Vi kommer att gå djupare in på variablerna på nästa avsnitt.
Tre OLS-modeller kommer att göras som kopplar de valda variablerna till beroendevariabeln arbetslöshet bland utrikesfödda. En regressionsmodell som visar
sambanden mellan de variabler som vi kopplat till kulturella skillnader, en regressionsmodell som visar sambanden mellan de variabler som vi kopplat till industristruktur och en
regressionsmodell som visar samtliga variablers påverkan på arbetslöshet bland utrikesfödda.
Anledningen till att vi gör flera regressioner är för att se om det finns några skillnader i resultaten mellan de olika regressionsmodellerna och om det går att dra några slutsatser utifrån det. Vi har valt att göra robust standard errors för att kunna utesluta problem med heteroskedasticitet som kan uppstå och som påverkar resultatet. All data hämtas från
Statistiska centralbyrån (SCB), Ekonomifakta, Valmyndigheten och Företagarna, som har ett omfattande underlag från SCB, Arbetsförmedlingen, Bolagsverket, Skatteverket och
Företagarnas egna enkätundersökningar. Statistik från år 2018 kommer att användas då det är det mest aktuella året som det finns data att tillgå från.
Teorierna som i vår uppsats syftar till att hjälpa oss att besvara vår frågeställning om skillnader i kultur och/eller industristruktur förklarar arbetslösheten bland utrikesfödda i Sveriges kommuner ligger i grund till valet av variabler som studeras. Tidigare studier och forskning har använt sig av liknande variabler för att undersöka arbetslöshet bland
utrikesfödda men i vår studie har vi valt att inkludera andelen småföretag i Sveriges
kommuner, ett samband som tidigare inte har studerats. Samt att fokus i uppsatsen ligger på just industristruktur och kultur där variablerna kommer att kopplas till just dessa faktorer.
14
5 Resultat
Nedan presenteras uppsatsens resultat. En statistisk analys görs utifrån spridningsdiagram och histogram på variablerna som grundar sig i uppsatsens teorier.
5.1 Oberoende variabler
5.1.1 Småföretag
Figur 5.1.1 Spridningsdiagram Arbetslösa utrikesfödda och småföretag.
Variabeln småföretag mäter småföretagens andel av de kommunala skatteintäkterna och mäts i procent. Småföretagare i Sverige sysselsätter flest människor jämfört med andra kategorier av företag och organisationer (Företagarna, 2018). I de flesta kommuner står även
småföretagen för den största andelen av de totala kommunala skatteintäkterna. Ju fler småföretag en kommun har, desto fler lediga vakanser finns det. Figur 5.1.1 visar att arbetslösheten bland utrikesfödda blir lägre, ju högre andel småföretag en kommun har. Kommuner med hög andel småföretag har en högre efterfrågan på arbetskraft än
kommuner med låg andel småföretag. Detta leder till en mer effektiv matchning i kommuner med hög andel småföretag. Andelen småföretag är en indikation på kommunens
industristruktur och kopplas i vår studie till matchningsteori.
Flyttbenägenheten är större hos arbetslösa då en flytt kan innebära en bättre
levnadsstandard utifrån att personen får ett arbete och därmed en bättre inkomst. Studier visar att ju längre tid en person bott och arbetat på ett och samma ställe, desto mindre benägen är
15 hen att flytta (Fischer och Malmberg, 2001). Vid en flytt förändras dock sociala relationer och nätverk. Detta blir därför en övervägning om personen ska flytta för att söka arbete på annan ort eller plats och därmed riskera att förlora bland annat sina sociala kontakter och nätverk.
Människor som migrerat tenderar i större utsträckning att vara flyttbenägna då de redan flyttat från ett annat land. De har inte samma sociala nätverk och kontakter som en person född i landet och därför tror vi att utrikesfödda är mer benägna om att flytta till orter och kommuner där det finns en större efterfråga på arbetskraft. Kommuner med hög andel småföretag har en större efterfrågan på arbetskraft och därmed lockas fler arbetssökande att flytta dit.
Matchningen mellan arbetssökande och arbetslösa är enklare i kommuner med hög andel småföretag eftersom vakanserna är fler i dessa kommuner då matchningseffektiviteten är högre i kommuner med hög andel småföretag. Figur 5.1.1.2 visar att majoriteten av småföretagens andelar av de kommunala skatteintäkterna i Sveriges 290 kommuner ligger mellan 27 - 34%.
I kommuner med hög andel småföretag genereras fler arbeten, vilket gör att de lediga vakanserna i kommunen ökar och fler kan därmed söka de existerande arbetena. Vår hypotes utifrån matchningseffektivitet är att ju högre andel småföretag en kommun har, desto lägre är arbetslösheten bland utrikesfödda i kommunen. Det förväntade tecknet är därför negativt.
Figur 5.1.1.2 Histogram för småföretag.
16
5.1.2 Sverigedemokraterna
Figur 5.1.2.1 Spridningsdiagram Arbetslösa utrikesfödda och Sverigedemokraterna
Denna variabel visar hur hög andel av befolkningen i kommunen som röstat på
Sverigedemokraterna i det senaste riksdagsvalet 2018 och mäts i %. Detta för att se ifall politisk åskådning i kommunerna har en påverkan på arbetslösheten bland utrikesfödda.
Sverigedemokraterna för en politik som av många anses vara främlingsfientlig då de avser minska invandringen (Sverigedemokraterna, 2021). Figur 5.1.2.1 visar att arbetslösheten bland utrikesfödda ökar ju högre andel i kommunen som röstar på Sverigedemokraterna.
Figur 5.1.2.2 visar att Sverigedemokraterna får 10 - 20% av alla röster i de flesta kommuner i Sverige. I några få kommuner röstar mer än 30% av befolkningen på
Sverigedemokraterna. Variabeln syftar på att visa om kulturella skillnader har en påverkan på arbetslösheten bland utrikesfödda och kopplas till diskrimineringsteori samt Schellings segregationsteori.
Figur 5.1.2.2 Histogram för Sverigedemokraterna.
17 Kopplat till teorin om preferensbaserad diskriminering så kommer arbetsgivare i kommuner med hög andel röster på Sverigedemokraterna att se sin egen nytta och “smak” före
vinstmaximering (Ahmed & Hammarstedt, 2010). En annan diskrimineringsteori som ligger i grund för att vår hypotes är att kommuner med hög andel röster på Sverigedemokraterna har en högre arbetslöshet bland utrikesfödda är den statistiska diskrimineringsteorin utvecklad av Arrow (1973) och Phelps (1972) som utgår från att arbetsgivare inte har fullständig
information om arbetstagarnas produktivitet. Enligt Schröder (2007) är det svårt för
utrikesfödda att översätta utländska meriter vilket försvårar deras chanser till arbeten som de i själva verket har kvalifikationer för.
Sverigedemokraterna vill med sin politik avskaffa nystartsjobb,
etableringsanställningar och introduktionsjobb, något som för många utrikesfödda kan vara en väg in på arbetsmarknaden (Sverigedemokraterna, 2021). Schellings segregationsteori säger att segregation många gånger uppstår utan att det egentligen finns en vilja om att segregation ska förekomma. Detta på grund av att människor inte önskar vara en minoritet i området de bor i och väljer därför att bosätta sig i områden där de inte utgör en minoritet. Vår hypotes, som utgår från teorier om preferensbaserad diskriminering, statistisk diskriminering och segregationsteori, är att det förväntade tecknet på denna variabel är positiv. Vi tror att en ökning av andelen röster på Sverigedemokraterna leder till en ökad arbetslöshet bland utrikesfödda.
Hörby kommun, som har flest andel personer som röstar på Sverigedemokraterna i Sverige (35,3%) har relativt låg arbetslöshet bland utrikesfödda. En orsak till detta skulle kunna tänkas bero på att personer med invandrarbakgrund inte bosätter sig i kommuner där man vet att fler röstar på ett främlingsfientligt parti då diskrimineringsteorier säger att företag kan tänkas anställa personer på preferensbaserade grunder och att man inte önskar tillhöra en minoritet. I Hörby är 12,7% av befolkningen utrikesfödda medan siffran ligger på 19,6% i övriga Sverige (Statistiska centralbyrån, 2021). Småföretagens andel i kommunala
skatteintäkter i Hörby är 35%, vilket är 5% högre än medeltalet för hela Sverige däremot så visar inte det spridningsdiagram vi gjort att småföretagens andel påverkas av befolkningens röster på Sverigedemokraterna i kommunen (se Appendix tabell A5). Vi har även gjort ett spridningsdiagram som visar att ju högre röster på Sverigedemokraterna en kommun har desto lägre andel personer med eftergymnasial utbildning på minst 2 år finns det i kommunen (se Appendix tabell A6).
18
5.1.3 Eftergymnasial utbildning på minst 2 år
Figur 5.1.3.1 Spridningsdiagram och eftergymnasial utbildning på minst 2 år.
Variabeln visar andelen av befolkningen i åldrarna 16 - 64 år i kommunen med eftergymnasial utbildning på minst 2 år och mäts i procent. Figur 5.1.3.1 visar att
arbetslösheten bland utrikesfödda minskar ju fler i kommunen med eftergymnasial utbildning på minst 2 år.
Figur 5.1.3.2 visar att utbildningsnivån på eftergymnasial utbildning på minst 2 år i de flesta kommuner i Sverige är 20% eller mindre. I få kommuner har 30% av befolkningen en eftergymnasial utbildning på minst 2 år och endast i två kommuner har 40% av befolkningen en eftergymnasial utbildning på minst 2 år. Humankapitalteori säger att en person med utbildning har en högre produktivitet som resulterar i högre lön och därmed minskar risken för att bli arbetslös (Rickman 1997). Landspecifik humankapitalteori säger att alla länder har specifikt humankapital och att det är vistelsetiden som avgör etableringen på arbetsmarknaden för utrikesfödda. Det är svårare och tar längre tid att bygga upp sitt humankapital om
personen kommer från ett land där det förekommer stora kulturella skillnader mellan länderna. Skulle en eftergymnasial utbildning innehas så har personen delvis byggt upp sitt humankapital och kan därmed enklare vara med och konkurrera om arbeten. Det tar dock tid innan utbildning kan omvandlas till att användas i produktion men utbildning ses ändå som en del av en individs sociala kapital. Variabeln kopplas till kulturella skillnader och
humankapitalteori.
Människors ansträngningar att öka sin kunskapsnivå ses som individuella
investeringsbeslut, vilket är grundtanken med humankapitalteorin. Nyförvärvad kunskap betraktas som en livslång investering. De mest betydande investeringarna i humankapital är
19 utbildning, i form av ytterligare studier eller kunskap som har uppnåtts genom att arbeta under lång tid inom ett specifikt område (Becker, 1993). Enligt Becker så har personer med högre utbildning generellt även högre löner och utbildning ses som en resursinvestering.
Gemensamma värderingar som skapas genom exempelvis utbildning ligger i grund till fredlig samexistens (Hayek 1960). Utifrån detta anser vi att utbildning i större utsträckning leder till att människor har arbete och att det finns negativt samband mellan eftergymnasial utbildning på minst 2 år och arbetslöshet bland utrikesfödda. I Uppsala kommun har 34,9% av
befolkningen en eftergymnasial utbildning på minst 2 år. Det är högre än medelvärdet som ligger på 19,8%. Arbetslösheten bland utrikesfödda i Uppsala kommun är 1,2%, vilket är en betydligt lägre siffra än i till exempel Avesta kommun där 15,6% av befolkningen har en eftergymnasial utbildning på minst 2 år och arbetslösheten bland utrikesfödda ligger på 9,4%.
Ju högre andel av befolkningen som har en eftergymnasial utbildning på minst 2 år, desto lägre är arbetslösheten både bland utrikesfödda inom Europa och i övriga världen (se Appendix tabell A7 och A8). Vår hypotes är att variabeln har ett negativt tecken, ökar utbildningsnivån hos befolkningen så minskar arbetslösheten bland utrikesfödda.
Figur 5.1.3.2 Histogram för eftergymnasial utbildning på minst 2 år.
20
5.1.4 Befolkningstäthet
Figur 5.1.4.1 Spridningsdiagram Arbetslösa utrikesfödda och befolkningstäthet.
Figur 5.1.4.2 Histogram befolkningstäthet.
Variabeln befolkningstäthet mäts i antal invånare per kvadratkilometer. Figur 5.1.4.1 visar att arbetslösheten bland utrikesfödda minskar ju högre befolkningstäthet det är i kommunen.
Variabeln kopplas till kommunernas industristruktur och matchningsteori.
Figur 5.1.4.2 visar att det endast i fyra kommuner finns mer än 2000 invånare per kvadratkilometer. En hög befolkningstäthet gör att fler företag etableras och utbudet av arbetstillfällen blir fler samt urvalet större och matchningen lättare. I större kommuner med större befolkning finns det även fler näringsgrenar, något som kan vara avgörande för vilka krav som ställs på arbetskraften (Skedinger, 1991). I Sundbybergs kommun som är Sveriges mest befolkningstäta kommun (5818,6 invånare per kvadratkilometer) kommer 32% av de
21 kommunala skatteintäkterna från småföretag medan skatteintäkterna från småföretag i Kiruna, som har en befolkningstäthet på 1,2 invånare per kvadratkilometer, ligger på 22%. Vår
hypotes är att variabeln har ett negativt tecken, d.v.s. ökar befolkningstätheten så minskar arbetslösheten bland utrikesfödda. Detta då kommuner med högre befolkning har en större variation av näringsgrenar.
5.1.5 Utrikesfödda Europa
Figur 5.1.5.1 Spridningsdiagram Arbetslösa utrikesfödda och utrikesfödda inom Europa
Figur 5.1.5.2 Histogram utrikesfödda (Europa).
Variabeln utrikesfödda inom Europa visas som en del av den totala utrikesfödda befolkningen i kommunen. Figur 5.1.5.1 visar att arbetslösheten bland utrikesfödda minskar ju högre andel av den utrikesfödda befolkningen i kommunen som är födda i Europa (exklusive Sverige).
Variabeln syftar på att visa om kulturella skillnader har en påverkan på arbetslösheten bland utrikesfödda och kopplas till diskrimineringsteori och Schellings segregationsteori.
22 Då det inom Europa finns många likheter såsom gemensamma normer och värderingar som underlättar samarbete mellan individer och bidrar till stabilitet och tillit till varandra så är
“kulturavståndet” mellan Sverige och andra länder inom Europa inte särskilt stort. Detta medför att personer födda inom Europa har fler kulturella likheter och riskerar därmed inte att på samma sätt diskrimineras som personer med större kulturella avstånd. Med tanke på detta så är vår hypotes att det förväntade tecknet är negativt, d.v.s. om andelen utrikesfödda från Europa uttryckt som andel av den totala utrikesfödda befolkningen ökar så kommer
arbetslösheten bland utrikesfödda att minska. Det geografiska avståndet mellan länder i Europa är mindre och så även de kulturella skillnaderna mellan länder i Europa och Sverige.
Att förvärva humankapital tar olika lång tid beroende på ursprungslandet (Björklund m.fl., 2013) och ju större andel av den utrikesfödda befolkningen som kommer från Europa, desto mer effektiv kan matchningen tänkas vara i kommunen och därmed blir arbetslösheten bland utrikesfödda lägre.
5.2 Beskrivning och förväntade effekter på variabler
Nedan beskrivs variablerna samt de förväntade effekterna som vi, utifrån de teorier vi valt att studera samt den statistiska analys vi gjort, förväntar oss att variablerna har på
beroendevariabeln arbetslöshet bland utrikesfödda.
Variabler Beskrivning Förväntad effekt
AUF Arbetslöshet Utrikesfödda Beroende Variabel
SMF Småföretag -
SD Sverigedemokraterna +
BT Befolkningstäthet -
UTB Eftergymnasial utbildning på minst 2 år -
EU Utrikesfödda från Europa -
Tabell 5.2 Regressionsvariablernas förväntade effekt på arbetslöshet.
23
5.3 Deskriptiv statistik
Nedan redovisas deskriptiv statistik som på ett tydligt sätt presenterar datamaterialet. Denna tabell är viktig för att granska resultatet. I tabell 5.3 går det att observera skillnader mellan max- och minimivärdet för samtliga variabler. Detta visar på en stor variation på värdet av variablerna då värdena inkluderar alla observationer.
Variabel Medelvärde Maxvärde Minvärde Standardavvikelse
AUF 11.22138 18.8 4.8 2.913616
SMF 30.01724 43 18 4.107093
SD 13.83207 35.3 2.02 5.823316
BT 156.1121 5818.6 0.2 568.313
UTB 19.83601 42.361 11.8483 5.799554
EU 47.68414 86.4 23.6 10.68756
I tabell 5.3 Deskriptiv statistik.
5.4 Regressionsmodeller
Nedan följer studiens regressionsmodeller och regressionsmodellens ekvation samt specifikation av variablerna.
5.4.1 Robust standard errors
Med hjälp av en tvärsnittsstudie där vi studerar förklaringsvariablerna för samtliga 290 kommuner i Sverige under året 2018, görs en ekonometrisk regressionsanalys. Den data vi använder oss av i studien är sekundärdata som hämtats från Statistiska Centralbyrån (SCB), Ekonomifakta, Företagarna samt Valmyndigheterna. För att validera studien har vi valt att använda oss av OLS-modeller för att skatta sambandet mellan den beroende och de oberoende variablerna. Vi har gjort tre regressioner, en för att se sambandet mellan de variabler som förklarar kulturella skillnader, en för att se sambandet mellan de variabler som förklarar industristruktur och en kombinerad som visar sambandet mellan samtliga variabler.
Anledningen till att vi har valt att göra just dessa regressioner för att skatta sambandet är för att det är en populär metod som används i denna typ av studie där linjerna ligger nära datapunkterna. Robust standard errors har använts för att kunna utesluta heteroskedasticitet.
24 Datamaterialet är av typen tvärsnittsdata och består av 290 observationer, vilket omfattar Sveriges samtliga kommuner. Vi kommer att användaoss av en linjär funktionsform, eftersom det förmodade sambandet mellan den beroende och de oberoende variablerna är linjärt. En OLS-modell kännetecknas av att man sätter ihop all data från observationerna och skattar modellen.
5.4.2 Empirisk specifikation
Den empiriska specifikationen av modellen ser ut som följer:
𝐴𝑈𝐹𝑖 = 𝛼 + 𝛽1𝑆𝑀𝐹𝑖 + 𝛽2𝑆𝐷𝑖+ 𝛽3𝐵𝑇𝑖+ 𝛽4𝑈𝑇𝐵𝑖+ 𝛽5𝐸𝑈𝑖+ 𝜀
Variabeldefinition:
𝐴𝑈𝐹𝑖 = är arbetslösheten bland utrikesfödda, uttryckt i procent, i kommun.
𝛼 = kommunspecifika skärningspunkten.
𝛽𝑖 = Regressionskoefficienterna för de i modellen ingående parametrarna där 𝑖 = 0, 1, 2, 3, 4, 5.
𝑆𝑀𝐹𝑖 = Småföretag, andelen av de totala kommunala skatteintäkterna, uttryckt i procent.
𝑆𝐷𝑖 = Sverigedemokraterna, andel av befolkningen i kommunen som röstat på Sverigedemokraterna i det senaste valet och mäts i procent.
𝐵𝑇𝑖 = Befolkningstäthet, antal invånare per kvadratkilometer.
𝑈𝑇𝐵𝑖 = Andelen av befolkningen i kommunen med eftergymnasial utbildning på minst 2 år och mäts i procent.
𝐸𝑈𝑖 = Andelen av den totala utrikesfödda befolkningen som är födda inom Europa, uttryckt i procent.
𝜀 = Regressionens felterm.
25
5.5 Regression
I detta avsnitt presenteras skattningen som inkluderar alla observationer i Sveriges 290 kommuner för år 2018 (Statistiska centralbyrån). Vi kommer att presentera utfallet av våra förklaringsvariabler utifrån vår regressionsmodell samt förklara hur de kan kopplas ihop med studiens teoriram.
Variabel Industristruktur (Robust standard errors)
Kulturella skillnader (Robust standard errors)
Total
(Robust standard errors)
Skärningspunkt 18.27991***
(1.139064)
19.54164***
(0.8185837)
25.87502***
(1.100244)
Småföretag -0.2321248***
(0.0375123)
-0.2121287***
(0.0374859) Befolkningstäthet -0.0005816**
(0.0002827)
0.0009399***
(0.0002578)
Sverigedemokraterna 0.1016412***
(0.0309819)
0.0923704***
(0.0279868) Utbildning på minst 2
år
-0.2165293***
(0.0239916)
-0.2809117***
(0.0245014) Utrikesfödda inom
Europa
-0.1139145***
(0.0198144)
-0.0868052***
(0.0197094)
R^2 0.1210 0.3871 0.4821
Antal observationer 290 290 290
Tabell.5.5 Regressioner. Tabellen visar resultatet av skattad modell
***1% signifikansnivå. **5% signifikansnivå. *10% signifikansnivå.
26
5.6 Multikolinjäritetstest
Ett multikolinjäritetstest visar om det finns någon korrelation mellan variablerna. Skulle det vara en hög korrelation mellan variablerna så skulle det vara ett problem för att man då inte kan hålla isär effekterna av de två variablerna på beroendevariabeln. Tabell 5.6 är en korrelationsmatris som visar om det förekommer multikolinjäritet mellan variablerna. I tabellen går det att urskilja att det inte förekommer någon hög korrelation mellan variablerna.
AUF SMF SD BT UTB EU
AUF 1.0000
SMF -0.3288 1.0000
SD 0.2168 0.0190 1.0000
BT -0.1181 0.0143 -0.1177 1.0000
UTB -0.4508 -0.1087 -0.2124 0.5308 1.0000
EU -0.3558 0.3038 0.1865 -0.0672 -0.0561 1.0000
Tabell 5.6 Multikolinjäritetstest.
5.7 Förväntad effekt och resultat
Tabell 5.7 visar regressionsvariablernas förväntade effekt samt resultatet utifrån vår regressionsmodell.
Variabler Hypotes Resultat Total Resultat
industristruktur
Resultat kulturella skillnader
Arbetslösa utrikesfödda
Beroende Variabel
Beroende Variabel Beroende Variabel Beroende Variabel
Småföretag - Negativ*** Negativ***
Sverigedemokraterna + Positiv*** Positiv***
Befolkningstäthet - Positiv*** Negativ**
Utbildning - Negativ*** Negativ***
Europa - Negativ*** Negativ***
Tabell 5.7 Förväntad effekt och resultat.
27
6 Analys
Nedan följer studiens analys av regressionen och resultatet kopplas ihop med studiens teoriram. Tre regressioner har gjorts där en regression visar sambandet mellan alla variabler som förklarar industristruktur, en regression som visar sambandet mellan alla variabler som förklarar kulturella skillnader och en regression där samtliga variabler räknats in. I de tre regressionerna så skiljer sig resultatet av variabeln befolkningstäthet där den i regressionen som skattar samtliga variablers påverkan på arbetslöshet bland utrikesfödda har en positiv effekt men när endast variabler som förklarar industristruktur skattas så blir effekten negativ.
Resultatet visar att alla variabler har en signifikansnivå på 1% i den regression som skattar alla variablers samband samt regressionen som skattar de samband som förklarar kulturella skillnader. I regressionen som skattar de samband som förklarar industristruktur så har småföretag en signifikansnivå på 1% och befolkningstäthet har en signifikansnivå på 5%.
6.1 Småföretagens andel i kommunala skatteintäkter
Resultatet av variabeln småföretag visar att andelen småföretag i kommunen har en negativ påverkan på arbetslöshet bland utrikesfödda. Både i regressionen där samtliga variabler skattas och i regressionen som skattar variablerna som förklarar industristrukturen. Den signifikanta estimerade koefficienten för variabeln i regressionen där samtliga variabler skattas är -0,212 och -0,232 i regressionen som skattar de variabler som förklarar
industristruktur. Med detta drar vi slutsatsen att kommuner med hög andel småföretag har en lägre arbetslöshet bland utrikesfödda. Ökade skatteintäkter som kommer från småföretag ger en lägre arbetslöshet bland utrikesfödda. Vår hypotes stämde därmed och teorin som låg bakom hypotesen var att matchningen mellan arbetskraft och arbetstagare underlättas av att kommunen har en hög andel småföretag då fler arbeten genereras. Kommuner som har en hög andel småföretag lockar arbetskraften och då flyttbenägenheten är högre hos personer som är i behov av arbete så kommer därför fler att flytta dit. Tidigare studier visar även att ju längre tid en person bott på samma plats, desto mindre benägen är personen att flytta (Fischer och Malmberg 2001). En utrikesfödd person som är arbetslös och inte har bott på samma plats länge har inte samma sociala nätverk som en annan som bott på platsen under en längre tid och lockas därför till en flytt dit där det finns en större efterfrågan på arbetskraft. En annan orsak som kan tänkas ligga i grund till att arbetslösheten bland utrikesfödda kan vara lägre i kommuner med hög andel småföretag är att det kan finnas lägre skillnader i humankapital
28 som är individuellt och socialt kapital som är kollektivt samt att segregeringen är lägre i de kommuner som har en högre andel småföretag.
6.2 Sverigedemokraterna
Variabeln Sverigedemokraterna har en positiv påverkan enligt de båda regressionerna där variabeln skattas. Detta innebär att andelen av befolkningen i kommunen som röstar på
Sverigedemokraterna har en påverkan på arbetslösheten bland utrikesfödda och ju högre andel i kommunen som röstar på partiet, desto högre arbetslöshet bland utrikesfödda i kommunen, något som stämmer överens med vår hypotes som grundade sig i diskrimineringsteori och segregationsteori. Den signifikanta estimerade koefficienten för variabeln i regressionen som skattar samtliga variabler är 0,092 och i regressionen som skattar variabler som förklarar kulturella skillnader är den 0,101. Med diskrimineringsteorier som menar att preferensbaserad diskriminering förekommer då företag avser anställa personer med liknande bakgrund som de själva och statistisk diskrimineringsteori utvecklad av Arrow (1973) och Phelps (1972) som utgår från att arbetsgivare inte har fullständig information om arbetstagarnas produktivitet så är intuitionen att det i kommuner med hög andel röster på Sverigedemokraterna finns en högre arbetslöshet bland utrikesfödda. Utifrån Schelling segregationsteori (Schelling, 1971) så kan det vara ofrivillig segregation där individer som inte önskar vara en minoritet i sitt
område flyttar till områden där de inte utgör en minoritet som gör att arbetslösheten bland utrikesfödda är högre i kommuner med fler röster på Sverigedemokraterna. Den spontana segregationen som uppstår i kombination med diskriminering kan leda till att utrikesfödda i större utsträckning är arbetslösa i kommuner där Sverigedemokraterna har ett en stor andel röster. Fler orsakssamband kan såklart finnas, vi har tidigare i studien nämnt att
utbildningsnivån på eftergymnasial utbildning på minst 2 år är lägre ju fler i kommunen som röstar på Sverigedemokraterna (se Appendix A6). Detta kan såklart påverka resultatet. En annan orsak som skulle kunna tänkas påverka resultatet är andelen småföretag i kommuner med hög andel röster på Sverigedemokraterna, men andelen småföretag visade sig vara jämn oavsett röster på Sverigedemokraterna (se Appendix A5). De regionala variationerna av näringsgrenar som finns i kommunen kan ha en påverkan på arbetslösheten bland
utrikesfödda. Om det finns en stor variation av näringsgrenar i kommuner så finns det en större chans för fler utrikesfödda att ta sig in på arbetsmarknaden (Skedinger, 1991).
29
6.3 Befolkningstäthet
Resultatet av variabeln befolkningstäthet skiljer sig mellan regressionerna. När vi skattar samtliga variabler så får variabeln ett positiv tecken med en signifikant estimerad koefficient på 0,0009 och när endast variabler som förklarar industristruktur skattas så får variabeln ett negativt tecken och den signifikanta estimerade koefficienten är -0,0005. Trots att variabeln i båda regressionerna erhåller relativt låga koefficienter med liten påverkan på
beroendevariabeln så är dom fortfarande signifikanta och av betydelse. Det innebär att ju fler personer per kvadratkilometer desto högre arbetslöshet bland utrikesfödda när samtliga variabler beaktas och när endast variabler som förklarar industristruktur värderas så bidrar befolkningstätheten till att arbetslösheten bland utrikesfödda minskar ju högre
befolkningstäthet det är i kommunen. Vår hypotes som grundade sig i att matchningen blir mer effektiv samt att fler företag och näringsgrenar genereras ju högre befolkning en kommun har stämmer överens med resultatet i regressionen som skattar de variabler som förklarar industristruktur. Enligt Skedinger (1991) så är matchningen enklare ju större befolkningen är då det finns en större variation i näringsgrenar.
En orsak till att resultatet i regressionen som skattar samtliga variabler visar ett positivt samband, d.v.s. att arbetslösheten bland utrikesfödda ökar ju högre befolkningstäthet en kommun har skulle kunna bero på att matchningsproblem kan uppstå på arbetsmarknaden då det blir en obalans mellan arbetssökande och arbetstillfällen om befolkningsökningen blir högre än de lediga arbeten som finns.
6.4 Eftergymnasial utbildning på minst 2 år
Denna variabel har ett negativt tecken i de båda regressionerna med en signifikant estimerad koefficient på -0,280 i regressionen som skattar samtliga variabler och -0,216 i regressionen som skattar de variabler som förklarar kulturella skillnader. Detta innebär att en kommun som har en hög andel invånare med eftergymnasial utbildning på minst 2 år har en lägre
arbetslöshet bland utrikesfödda. Teorin om humankapital säger att personer med utbildning har en högre produktivitet som leder till högre lön och därmed minskar risken för att bli arbetslös (Rickman, 1997). Det landspecifika humankapitalet och de kompetenser som efterfrågas i landet förvärvas genom att en person utbildar sig. Distansen mellan det
humankapital som personen haft med sig vid en flytt kan skilja sig mellan det humankapital som efterfrågas i det nya landet. Men genom att utbilda sig anskaffas nya kunskaper som blir en del av det nya humankapitalet. Även om det tar tid tills utbildning omvandlas till att
30 användas som produktionsmedel så ses utbildning som en del av individens sociala kapital (ibid.). Detta låg i grund för vår hypotes om att ju fler personer i kommunen som har en eftergymnasial utbildning, desto lägre arbetslöshet är det bland utrikesfödda. Hypotesen stämmer överens med resultatet i regressionen.
6.5 Utrikesfödda Europa
Variabeln personer födda i Europa (exklusive Sverige) som inkluderades i studien då intuitionen var att personer födda inom Europa i allmänhet har det lättare att integreras i det svenska samhället har i båda regressionerna ett negativt tecken. I regressionen som skattar samtliga variabler så är den signifikanta estimerade koefficienten -0,086 och -0,113 i
regressionen som skattar de variabler som förklarar kulturella skillnader. Variabeln visas som andel av den totala utrikesfödda befolkningen i kommunen och syftar på att visa att personer som är utrikesfödda inom Europa med sina likheter i kultur, normer och värderingar har det lättare att etablera sig på arbetsmarknaden. Detta då gemensamma normer och värderingar leder till ökad stabilitet och tillit mellan individer och underlättar därmed samarbete.
Resultatet visar att ju större andel utrikesfödda personer som är födda inom Europa en kommun har, desto lägre arbetslöshet är det bland utrikesfödda.
Preferensbaserad diskriminering där arbetsgivare anställer personer som i många avseenden är lika dom själva skulle kunna bidra till att personer som är födda inom Europa i större utsträckning anställs än personer födda utanför Europa med tanke på likheter i normer, värderingar och kultur. Enligt tidigare studier av Sidebäck, Sundbom och Vikenmark (2000) så har ursprungslandet betydelse för arbetslösheten och sysselsättningen bland utrikesfödda.
Vår hypotes som baserades på dessa studier samt diskriminering- och segregationsteori visar sig stämma och ju större andel av den utrikesfödda befolkningen som är födda inom Europa (exklusive Sverige) desto lägre är arbetslösheten bland utrikesfödda i kommunen. Personer födda utanför Europa har en svårare arbetsmarknadssituation med lägre sysselsättningsgrad och högre arbetslöshet än utrikesfödda inom Europa (Ekonomifakta, 2021).
